9789172996618 by Smakprov Media AB

Anna Holmström Degerman

NÖRDEN PÅ NILEN

OPAL

kare c e d ‑ n Morga & x a En M

www.opal.se

Anna Holmstrรถm Degerman

Nรถrden pรฅ Nilen Illustrationer av Valentin Schรถnbeck

Opal

Döden på Nilen ”Om någon säger Ramses eller Amon en gång till så kräks jag! Jag lovar!” Max blänger surt på mamma där han sitter uppkrupen i solstolen. Hon rycker på axlarna och vänder blad i sin bok. Döden på Nilen läser hon. Det är en deckare och alla tanter på båten läser den. Max stirrar på den pyttelilla poolen och längtar tills den här veckan är över. ”Men du tyckte det var kul att se Tutankhamun”, säger mamma och tittar över kanten på boken. Max säger inget men det var faktiskt det bästa på hela dagen. Han hade aldrig sett en död människa förut och verkligen inte en mumie. Fast han hade trott att den skulle se ut mer som en zombie. Huden såg nästan ut som torkat renkött, liksom blåbrunt, och man såg tänderna på honom. Vem kunde tro att tänderna skulle sitta kvar. Gravarna var spännande i Konungarnas dal. Men resten av dagen hade varit mindre kul. Tem5

pel och gudar och faraoner och Ramses hit och Ramses dit tills det gick runt i huvudet. Inga pooler och inga vattenrutschkanor så långt man kunde se. Max suckar och går fram till den lilla poolen längst ner på soldäck. Han doppar en tå. Vattnet är ganska kallt men det spelar ingen roll, han har ändå ingen lust att hoppa i. Vad ska man göra i en sådan pool egentligen? Bara sitta där? Då känns det mer lockande att helt enkelt hoppa i Nilen men det är såklart strängt förbjudet. Bussen från flygplatsen hade kört förbi hotellet de ska bo på nästa vecka. Det ligger vid havet och där finns ett helt vattenland med roliga saker att göra. Snorkla till exempel, det får man såklart inte heller göra i Nilen. Nästa vecka känns oändligt långt borta. Nästa vecka är i princip ”i framtiden”. De närmaste dagarna har han ännu mer tempel, gudar och sten framför sig. Och ännu mer Ramses. Tydligen var han en väldigt viktig kung, eller farao som det hette, en gång för ziljoner år sedan. Max suckar djupt och går tillbaka till solstolen. ”Vi hade en helt fantastisk utsikt mot Drott-

ningarnas dal från hyttens fönster. Det var upplyst på kvällen också. Underbart!” Mamma pratar för fullt med en annan tant när Max kommer tillbaka. Det är reseledaren. Hon som springer framför dem med en pärm och ser till att ingen kommer bort. Det är nästan som när klassen gör en utflykt någonstans och hon skulle vara fröken. Mamma berättar hur fantastiskt hon tycker att allt är och reseledaren, Diana heter hon visst, ser nöjd ut. ”Max och jag bestämde varsin vecka. Jag fick kryssningen och han fick en vecka bad och sol. Eller hur, Max?” ”Mm.” ”Han tyckte att Tutankhamun var dagens höjdpunkt”, fortsätter mamma glatt och Diana ser på honom som om hon väntar sig att han ska säga något. Hon är snäll och det är ju inte hennes fel att han åker omkring på en långsam båt och tittar på urgamla stenar. Rena rama Döden på Nilen. ”Jo, det var coolt”, mumlar han. Dagens höjdpunkt var kanske att ta i, eller egentligen var det väl inte det. Bland det han varit med om hittills så var det kanske en riktig höjdpunkt. ”Du vet kanske att en James Bond-film spelades 7

in i Karnak-templet som vi besökte idag?” berättar Diana och Max nickar. Det vet han för att han och mamma såg den filmen innan resan. De såg Mumien också och den var bättre. Diana tittar fortfarande leende på honom. ”Gravarna var häftiga”, säger Max och Diana ser glad ut. Mamma och Diana fortsätter att prata om Egypten och Max låter ögonen vandra över de andra på båten. Han har sett att en kille hemifrån är med. Det såg han redan på flygplatsen men de känner inte varandra sen förut. Han går på en annan skola och verkar vara lite nördig. Han ställde massor med frågor om olika gudar och faraoner så allt tog mycket längre tid när guiden skulle berätta om det också. Han syns inte till på soldäcket. Det är inte så många där överhuvudtaget. Diana går vidare och mamma somnar med boken över ansiktet. Den var tydligen inte särskilt spännande. Borta vid baren börjar personalen fixa med kaffe och te. Det ska serveras afternoon tea på båten. En gammal engelsk tradition enligt mamma. Max gillar inte te. Men det finns det visst andra som gör. Sakta men säkert dyker de andra passagerarna upp en efter en. 8

Först ut är den nördiga killen och hans pappa. Mamma vaknar av skramlet av porslin och boken glider ner på golvet. Killen och pappan hämtar varsin tekopp och styr stegen rakt mot Max och hans mamma. Pappan böjer sig och tar upp mammas bok med ett leende. ”Döden på Nilen”, skrattar han, ”törs du läsa den?” 9

Max stirrar på honom men mamma ler och skrattar hon också. ”Jag heter Morgan”, säger killen och låtsas inte om sin pappas töntiga skämt. ”Max.” Ingen av dem säger något på en stund. Max kollar in Morgan ordentligt. Från de töntiga glasögonen till de hopplösa sandalerna. Morgan ler mot honom och smuttar på sitt te precis som en liten gubbe. Det här kommer att bli en lång vecka. Max och Nörden är de enda jämnåriga på hela båten och Morgan verkar ha tänkt bli kompis med honom. Max trevar i ryggan och drar fram sin ipad. Han har sina favoritspel med sig. Plants vs Zombies känns som ett bra val idag. Morgan sitter tyst och tittar på en stund. ”De gamla egyptierna gillade också spel”, säger han plötsligt. ”Brädspel av olika slag.” Hjälp! Max känner att han vill fly från allt som har med de gamla egyptierna att göra. Han har hört alldeles tillräckligt om sådana idag och nu börjar dessutom Morgan tjata om dem. En hel vecka med Nörden på Nilen ligger framför honom. ”Jag går och köper en cola”, säger Max. 10

De gamla egyptierna och sån skit ”Glöm det! Jag gör det helt enkelt inte.” Max blänger på kläderna som ligger på sängen i hans hytt. En slags lång nattskjorta med guldbroderier. ”Det är ju bara på skoj. Som maskerad”, försöker mamma och gör några konstiga dansrörelser. Hon ser inte klok ut i sin chockrosa klänningsnattskjorta med fransar och plingande mynt. ”Förresten är jag ändå inte hungrig.” Mamma suckar men slutar i alla fall att tjata. Innerst inne förstår hon nog att det helt enkelt inte är Max grej att klä ut sig till egyptier. ”Du kan ju komma och äta i alla fall, sen när du blir hungrig”, säger hon innan hon går. Hon ska träffa Morgans pappa innan middagen. Max lägger sig på sängen och tittar i taket. Han är ganska trött. Det har varit alldeles för många tidiga morgnar för hans smak. Han vrider på huvudet och ser ut genom det stora fönstret. Åsnor 11

betar längs stranden och små båtar glider förbi. Det är ganska fint om man gillar sådant. Ögonen faller ihop och han håller nästan på att somna. En duns rycker honom ur slummern. Det låter som om det kommer från hytten intill. Där bor den där killen som mamma kollar på i smyg. Antagligen är han snygg, eller det ser Max att han är, men han verkar tycka det själv också. Spelar cool och pratar stockholmska. Han har precis sådana Converse som Max vill ha också. Mamma tyckte de var för dyra och köpte ett par nästan likadana. Max vill inte ha nästan likadana. Han vill ha de riktiga. Nu pratar killen därinne med någon. Det är väldigt lyhört mellan hytterna. ”Men faan också!” Max sätter sig upp i sängen. Det där behövde han inte anstränga sig för att höra. Coola killen låter riktigt arg. Ingen svarar honom och Max förstår att han pratar i telefon. ”Det är väl klart att det går! Ska bara stå ut med idioterna på den här förbannade båten i en vecka först. Det är det verkliga problemet.” Max fnissar för sig själv. Coola killen verkar inte trivas så mycket bättre än han. 12

”Och sen kaa-tjiing. Ljuva livet.” Ljuva livet på ett hotell med pooler, strand och snorkling men inte så mycket tempel och döda faraoner. Kaa-tjiing. Max förstår precis. Konstigt bara att han som är vuxen inte åker till badhotellet med en gång. Han ska just ta fram paddan när det knackar försiktigt på dörren. ”Är du där, Max?” Typiskt. Morgan har hittat honom. ”Ska inte du vara med på den egyptiska aftonen?” Max försöker att inte låta spydig på rösten men det går inte så bra. Morgan tittar förvånat på honom. ”Jag skulle hellre hoppa överbord”, muttrar han. Morgan drar upp benen under sig där han sitter i den lilla fåtöljen vid fönstret. Han tittar mot stranden och gör en liten grimas. ”Eh … jag … hm … trodde du gillade de gamla egyptierna och sån ski… sånt där”, säger Max. ”Och sån skit. Det var det du tänkte säga.” Morgan skrattar till. ”Jo, jag gillar sån skit. Men jag gillar inte att klä ut mig i töntiga kläder tillsammans med pappa och andra gubbar och tanter.” Max är tyst. Han vet inte vad han ska svara. 13

”Vad gillar du då, Max?” Morgan tittar fortfarande ut genom fönstret. Max funderar en stund. ”Jag gillar snorkling och fotboll och dataspel. Till exempel.” Morgan börjar plötsligt skratta. Han har ett roligt skratt. Ett sådant där skratt som man bara måste skratta med i. Det liksom gurglar och sjunger om det. Max skrattar så tårarna rinner utan att veta riktigt varför. ”Då förstår jag att du är lite sur. Inte så mycket sån skit på den här båten”, flämtar Morgan när skrattet börjat lugna sig. Det känns faktiskt bättre efteråt. Som om skrattet tog bort det kantiga och sura inuti Max. Morgan är nog inte så tokig ändå. Han har i alla fall humor. ”Men Tutankhamun var cool”, säger Max som för att inte såra Morgan. ”Mm, Tutankhamuns förbannelse”, mumlar Morgan. ”Vadå?” Den förbannelsen har inte Max hört talas om men Morgan berättar att flera av de som var med när de hittade graven senare dog under mystiska 14

omständigheter. Det är riktigt spännande. Tänk att Max gått ner i en grav med en förbannelse. Helt klart dagens höjdpunkt. ”Killen bredvid verkar tycka som jag”, säger han och pekar. Morgan ser frågande på honom och han förklarar vad han nyss hörde genom den tunna väggen. ”Konstigt, va! Att man åker på en resa man inte gillar när man får bestämma själv.” ”Han är ganska konstig hela han, tycker jag.” Morgan rynkar pannan och fortsätter: ”Han gick ju bara sin väg när guiden skulle berätta om Karnak-templet.” Det tycker i och för sig Max inte är ett dugg konstigt. Hade han haft en chans så hade han också smugit iväg men det säger han inte till Morgan. ”Förresten tror jag att Diana gillar honom. Hon stod utanför hans hytt nyss och jag har sett henne där flera gånger”, säger Morgan. ”Jag tror han är en sån som tanter gillar.” Max tänker på mammas kommentarer om honom och ryser. Tänk att få honom till plastpappa. Usch!

Med illustrationer av Valentin Schönbeck Med illustrationer av Valentin Schönbeck OPAL

OPAL OPAL OPAL

Opal

Med Medillustrationer illustrationeravavValentin ValentinSchönbeck Schönbeck

Anna Holmström Degerman N ö rd e n p å Ni le n

Egyptensemester! Egyptensemester!Fint Finthotell hotell med värstingpooler och vatten‑ med värstingpooler och vatten‑ Egyptensemester! Fint hotell Egyptensemester! Fint hotell land, land,det detlängtar längtarMax Maxefter. efter.Men Men med värstingpooler och vatten‑ med värstingpooler och vatten‑ först vill mamma att de ska åka först vill mamma att de ska åkapå på land, det längtar Men land,Max det efter. längtar Maxoch efter. Men flodkryssning på Nilen titta flodkryssning på Nilen och titta först vill mamma attvilldemamma ska åka först attpå de ska åka på på pågamla gamlagravar gravaroch ochpyramider pyramider flodkryssning på Nilen och på titta flodkryssning Nilen och titta och sånt. T råkigt! Och och sånt. Tråkigt! OchMorgan, Morgan, på gamla gravar och pyramider på gamla gravar ochålder pyramider den denenda endakillen killeni hans i hans åldersom som och sånt. Tär råkigt! Och Morgan, och sånt. T råkigt! Och Morgan, med, är en riktig nörd. är med, är en riktig nörd. den enda killen i hans som den endaålder killenverkar i hans ålder som Men Mendet detsom som verkarbli bliden den är med, är enär riktig nörd. med, är en riktig nörd. tråkigaste tråkigasteveckan veckani hans i hanslivliv Men det somMen verkar blisom den det verkar bli den blir i stället en av de blir i stället en av demest mest tråkigaste veckan i hans liv tråkigaste veckan i hans liv spännande. För vem är spännande. För vem är blir i ställetegentligen en avi de mest blir stället en av de mest Coola killen egentligen Coola killen spännande. För vem är så spännande. För vem är som sombeter betersig sig såkonstigt? konstigt? egentligen Kanske Coola killen egentligen Coola killen skulle man Kanske skulle mansmyga smyga som beter på sigsom så konstigt? beter sig så konstigt? påhonom? honom? Kanske skulle man smyga Kanske skulle man smyga på honom? på honom?