9789127140950

standardverket Modern teoribildning i socialt arbete.

Boken har genomgått genomgripande förändringar av såväl innehåll och struktur som presentationsformer.

Malcolm Payne introducerar ämnet på ett än mer pedagogiskt och tillgängligt sätt och utgår ifrån en mängd korta, belysande fallbeskrivningar. Klassiska och nutida teoretiska perspektiv för socialt arbete presenteras och jämförs utifrån likheter och skillnader. Författaren visar tydligt hur dessa teorier påverkar och vägleder det sociala arbetets praktik.

I bokens första del diskuteras de olika teorierna i socialt arbete och hur de ska tillämpas. Den andra delen omfattar kapitel som grundligt går igenom bland annat psykodynamisk, uppgiftsinriktad, kognitivt beteendeinriktad, humanistisk, feministisk och samhällpedagogisk praktik. Även inriktningar som empowerment, företrädarskap och icke-förtryckande praktik behandlas.

Sammantaget motiverar denna nya utgåva bokens fortsatt centrala plats i socionomprogrammet. Den vänder sig även till yrkesverksamma socialarbetare.

MALCOLM PAYNE är professor emeritus vid Manchester Metropolitan University och har en omfattande produktion av böcker och artiklar som rör socialt arbete bakom sig. Han är en internationellt välkänd forskare inom socialt arbete och hans böcker tillhör de mest spridda inom området.

Malcolm Payne MODERN TEORIBILDNING I SOCIALT ARBETE

DETTA ÄR DEN FJÄRDE INTERNATIONELLA UTGÅVAN av

Malcolm Payne

MODERN TEORIBILDNING I SOCIALT ARBETE FJÄRDE INTERNATIONELLA UTGÅVAN

ISBN 978-91-27-14095-0

9 789127 140950

PAYNE_Mod_teori_soc_arbete_Hela8.indd 1

2015-11-10 13:45

Modern teoribildning.indd 2

2015-11-02 17:22

Innehåll

Förord till den tredje svenska utgåvan 11 Förord till den fjärde internationella utgåvan 13

Syftet med denna bok och dess socialkonstruktionistiska perspektiv 13 Bokens och de olika kapitlens struktur 14

Om författaren 17 En kommentar angående terminologin 18

»Klienter« och andra beteckningar för människor vi arbetar med 18 Frågor som rör social mobilisering 18

I. Tankar om teorier i socialt arbete 1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier 23 Huvudsakligt bidrag 23 Teori och kunskap i det sociala arbetets praktik 24 Teori och praktik i socialt arbete 32 Arenor för konstruktion av socialt arbete 50

Modern teoribildning.indd 7

Avslutande kommentarer: tillämpning av idéer om det sociala arbetets teori 51 Ytterligare resurser 53

2. Bedömning av det sociala arbetets teorier 55

Huvudsakligt bidrag 55 Viktiga påståenden 56 Huvudsakliga grupper av praktikteorier 56 Granskningar av praktikteori 57 Att använda teori selektivt och eklektiskt 64 Några förslag 66 Teori i olika typer av socialt arbete: praktik avseende grupparbete, makroinriktat arbete, institutionsvård och familjeterapi 73 Att använda evidens (belägg) som stöd för praktikteori 76 Avslutande kommentarer: hur socialarbetare kan bedöma teorier i socialt arbete 92 Ytterligare resurser 94

2015-11-02 17:22

3. Att knyta samman teori och praktik 96

Huvudsakliga bidrag 96 Idéer för praktiken 96 Viktiga påståenden 97 Varför använder vi teori i en praktisk aktivitet? 97 Praktiska tillvägagångssätt vid tillämpning av teori 102 Avslutande kommentarer: att tillämpa idéer om teori och praktik 126 Ytterligare resurser 127

II. Genomgång av teorier i socialt arbete 4. Psykodynamisk praktik 130

Huvudsakligt bidrag 130 Idéer för praktiken 131 Viktiga påståenden 132 Sammanfattning av debatten 132 Mer generella teoretiska perspektiv 138 Kopplingar 146 Den psykodynamiska teorins politik 148 Värderingsfrågor 149 Tillämpningar 150 Exempeltext: Brandell (2004) om psykodynamiskt socialt arbete 151 Exempeltext: Shemmings & Shemmings (2011) om anknytningsteori 159 Avslutande kommentarer: tillämpning av psykodynamisk teori 165 Ytterligare resurser 166

5. Krisarbete och uppgiftscentrerad praktik 168 Huvudsakligt bidrag 168 Idéer för praktiken 169 Viktiga påståenden 169

Sammanfattning av debatten 170 Generella teoretiska perspektiv 173 Kopplingar 175 Politiken bakom den praktik som krisinterventioner och uppgiftscentrerat arbete tillämpar 176 Värderingsfrågor 177 Tillämpningar 178 Exempeltext: Thompson (2011a) om krisarbete 178 Exempeltext: Marsh & Doel (2005) om uppgiftscentrerad praktik 187 Avslutande kommentarer: att tillämpa kristeori och uppgiftscentrerad teori 191 Ytterligare resurser 194

6. Kognitiv-beteende­terapeutiskt inriktad praktik 196

Huvudsakligt bidrag 196 Idéer för praktiken 197 Källor 198 Sammanfattning av debatten 198 Generella teoretiska perspektiv 201 Kopplingar 204 Den kognitiva-beteendeinriktade teorins politik 206 Värderingsfrågor 207 Tillämpningar 208 Exempeltext: Dobson & Dobson (2009) om KBT 221 Avslutande kommentarer: tillämpning av KBT 236 Ytterligare resurser 237

7. Systeminriktad och ekologisk praktik 239

Huvudsakligt bidrag 239 Idéer för praktiken 240 Viktiga påståenden 240 Sammanfattning av debatten 241 Generella teoretiska perspektiv 246

8

Modern teoribildning.indd 8

2015-11-02 17:22

Kopplingar 249 Systemteorins politik 249 Värderingsfrågor 250 Tillämpningar 252 Exempeltext: Gitterman & Germains (2008) livsmodell för socialt arbete 261 Avslutande kommentarer: att tillämpa systemteori och ekologisk teori 270 Ytterligare resurser 272

8. Makropraktik, social mobilisering och socialpedagogik 274

Huvudsakligt bidrag 274 Idéer för praktiken 275 Källor 275 Sammanfattning av debatten 276 Generella teoretiska perspektiv 279 Kopplingar 291 Huvudsakliga områden 292 Värderingsfrågor 293 Tillämpning 295 Exempeltext: Burghardts (2011) makropraktik 297 Exempeltext: Midgleys (1995, 2010a) sociala mobilisering 302 Avslutande kommentarer: att tillämpa idéer från makroinriktad praktik, social mobilisering och socialpedagogik 307 Ytterligare resurser 308

9. Styrkeinriktad, narrativ och lösningsfokuserad praktik 310

Huvudsakligt bidrag 310 Idéer för praktiken 311 Huvudsakliga påståenden 312 Sammanfattning av debatten 312 Generella teoretiska perspektiv 317 Socialpsykologi inom socialt arbete 317

Kopplingar 328 Narrativa samt lösnings- och styrkeinriktade praktikformers politik 329 Värderingsfrågor 330 Tillämpningar 332 Exempeltext: Greene & Lee (2011) om lösningsfokuserad praktik 332 Avslutande kommentarer: att tillämpa narrativa samt styrke-och lösningsfokuserade idéer 342 Ytterligare resurser 343

10. Humanistisk praktik, existentialism och andlighet 345

Huvudsakligt bidrag 345 Idéer för praktiken 346 Huvudsakliga påståenden 346 Sammanfattning av debatten 347 Generella teoretiska perspektiv 349 Kopplingar 351 Humanistiska och besläktade idéers politik 355 Värderingsfrågor 358 Tillämpningar 359 Exempeltext: Glassmans (2009) humanistiska arbete med grupper 363 Exempeltext: Holloway & Moss (2010) om andlighet och socialt arbete 367 Avslutande kommentarer: att tillämpa humanistiskt socialt arbete 369 Ytterligare resurser 370

11. Empowerment och företrädarskap 373

Huvudsakligt bidrag 373 Idéer för praktiken 374 Huvudsakliga påståenden 374 Sammanfattning av debatten 375 Generella teoretiska perspektiv 377 Kopplingar 378

Innehåll 9

Modern teoribildning.indd 9

2015-11-02 17:22

Empowermentarbetets och företrädarskapets politik 385 Värderingsfrågor 387 Tillämpningar 387 Exempeltext: Lees (2001) empowermentperspektiv 390 Exempeltext: Hoefers (2012) företrädarskap för social rättvisa 394 Avslutande kommentarer: att använda empowerment- och företrädarskapsteorier 401 Ytterligare resurser 403

12. Kritisk praktik 405

Huvudsakligt bidrag 405 Idéer för praktiken 406 Huvudsakliga påståenden 406 Sammanfattning av debatten 407 Mer generella teoretiska perspektiv 414 Kopplingar 418 Den kritiska teorins politik 420 Värderingsfrågor 421 Tillämpningar 422 Exempeltext: Mullalys (2007) »nya« strukturella sociala arbete 424 Exempeltext: Fooks (2012) kritiska praktik 434 Avslutande kommentarer: att tillämpa ett kritiskt socialt arbete 438 Ytterligare resurser 439

13. Feministisk praktik 440

Huvudsakligt bidrag 440 Idéer för praktiken 441 Källor 441 Sammanfattning av debatten 442 Generella teoretiska perspektiv 444 Kopplingar 446 Feminism och kritisk praktikteori 447 Feminism och postmodernism 448

Det feministiska sociala arbetets politik 452 Värderingsfrågor 453 Tillämpningar 457 Exempeltext: V. Whites (2006) och »sakernas tillstånd för feministiskt socialt arbete« 460 Avslutande kommentarer: att tillämpa feministisk teori i praktiken 467 Ytterligare resurser 469

14. Anti-förtryckande praktik och multikulturell sensitivitetspraktik 471

Huvudsakligt bidrag 471 Idéer för praktiken 472 Huvudsakliga antaganden 473 Sammanfattning av debatten 473 Generella teoretiska perspektiv 478 Kopplingar 486 Anti-förtryckets och sensitivitetens politik 489 Värderingsfrågor 491 Tillämpningar 491 Exempeltext: Dalrymple & Burke (2006) om en anti-förtryckande praktik 493 Exempeltext: Sisneros m.fl. (2008) om kritiskt multikulturellt socialt arbete 497 Avslutande kommentarer: att tillämpa anti-förtryckande och multikulturella sensitivitetssynsätt 500 Ytterligare resurser 502

Litteratur 504 Personregister 545 Sakregister 551

10

Modern teoribildning.indd 10

2015-11-02 17:22

Förord till den tredje svenska utgåvan

Detta är en uppslagsbok och en lärobok för praktiker och för lärare och studenter på alla nivåer i socialt arbete. Det sociala arbetets teoribildning har blivit ett standardverk över hela världen. Den första utgåvan på engelska gavs ut redan 1991, och på svenska kom den ut 2002 respektive 2008. Och nu kommer den tredje svenska versionen. Boken har vuxit betydligt i omfång. Det märker genast den som kunnat vänja sig vid de tidigare utgåvorna. Från 454 sidor år 2002 till 527 sidor år 2008. Och nu, hela 566 sidor!

Pedagogiska skäl anförs av Payne som huvudmotiv för det starkt expanderande innehållet i grundboken. Teorier i det sociala arbetet är oumbärliga men svåra att förmedla pedagogiskt. Den senaste utgåvan är därför helt omarbetad. Många nya diagram och förenklade tabeller ger en visuell komplettering till texten. Tillkommit har också en lång rad fallbeskrivningar och vad vi benämner korta fallexempel för att belysa teoriernas funktion i praktiken. För en bok med internationella anspråk är det givetvis en utmaning att lägga in exempel från den sociala praktiken på grund av påtagligt skiftande villkor för det sociala arbetets professionella aktörer. Jag har inte funnit att Paynes fallbeskrivningar och fallexempel avviker väsentligt från den svenska kontexten. De går därför att använda som grundinspiration för analysen.

Nytt är också den konsensus som Payne har funnit under senare år mellan teorier för det sociala arbetets praktik. Grundpremissen är fem gemensamma värdeprinciper. Under dessa förutsättningar försvinner tidigare och närmast paradigmatiskt upplevda motsättningar mellan olika teoriföreträdare som har kännetecknat teoridiskussionen i praktiken. Av vikt är att man hittar arbetsformer i allians med klienter utifrån klargjorda och tydligt beskrivna uppnåbara mål med respekt för mänskliga rättigheter och kulturell mångfald, och med kontinuerligt kritiskt återförande till de sociala strukturer som bidrar till klientiseringen.

Teori, skriver Payne, ”… utgör en referensram för handling. Alla handlingar grundar sig på teori, och delar av denna är informell och oformulerad. Att tillämpa teori i prakti-

11

Modern teoribildning.indd 11

2015-11-02 17:22

ken bygger därför på en förståelse av olika typer av teori och vilket samband de har med varandra”. Varje kapitel har som tidigare fokus på en teori eller teorigrupp för praktiken, men nu har tillkommit en inledande rekommendation i vilka sammanhang som respektive teoretiska referensramar empiriskt visat sig vara värdefulla. Den mycket omfattande referenslistan har uppdaterats, och varje kapitel har dessutom värdefulla hänvisningar till vetenskapliga och specialinriktade tidskrifter samt nätbaserade källor.

Den här boken har blivit utgiven med sina utgåvor under en period då ICT (Information and Communications Technology) har fått sitt genombrott. Nätbaserad information har revolutionerat all utgivning och kommunikation i en alltmer globaliserad och digital­ iserad värld. Det har gått överraskande snabbt att gå över från tryckta böcker i bokhyllan till läsplatta i handen.

Den här boken behövs, i likhet med lagböckerna, på hyllorna i varje socialkontor för en bättre praktik i ett ständigt ifrågasatt arbetsliv för socialarbetarna. Det är också en grundläggande bok för universitet och högskolor. Man kan ständigt återvända till den, från fundamentala frågor om vad en teori är till en mer avancerad nivå då valet står mellan olika teoretiska specialiseringar och kritiska val av insatser för det praktiska sociala arbetet. Än så länge har inte nätet konkurrerat ut de viktigaste böckerna från hyllorna.

Björn Nilsson har också denna gång genomfört en översättning som är lättläst och kunskapsmässigt kompetent samtidigt, vilket är ganska ovanligt.

Sven Hessle Professor i Socialt arbete

12

Modern teoribildning.indd 12

2015-11-02 17:22

Förord till den fjärde internationella utgåvan

Syftet med denna bok och dess socialkonstruktionistiska perspektiv Det är fortfarande mitt mål med Modern teoribildning i socialt arbete att presentera och gå igenom teorier som påverkar det sociala arbetets praktik. Jag vill visa hur dessa idéer kan vägleda och entusiasmera oss, och hur de kan förbättra det sociala arbetets praktik så att det uppnår de resultat som politiken och lagen formulerar, och det som vår professionella kreativitet och våra klienters behov och mål innebär för oss.

Jag har gjort en mycket genomgripande revidering av denna fjärde utgåva – utan att överdriva så är det praktiskt taget en ny bok – i ett försök att göra texten lättare att läsa.

Efter den feedback som jag fått har jag tagit med och lyft fram fler fallexempel, inkluderat fler figurer och diagram som hjälp till de läsare som tycker att en visuell presentation av idéer är till hjälp och även förenklat de tabeller som sammanfattar de texter som jag har gått igenom. Jag är tacksam för att Emma Reith-Hall bidragit med två längre fallstudier i kapitel 2 och kapitel 6, vilket har bidragit till en förståelse av det komplexa samspelet mellan teori och praktik i vår verksamhet. Jag har i de olika kapitlen också lagt in tillfällen för läsaren att »stanna upp och reflektera« för att egna åsikter och tankar ska kunna tillämpas när det gäller viktiga aspekter av en viss diskussion.

Ett tecken på den hastighet varmed teoriutvecklingen inom socialt arbete sker, är att jag har använt mig av nya exempel som visar hur de som skriver om socialt arbete har til�lämpat teorier för att beskriva allsidiga redovisningar av praktiken, trots att denna utgåva publiceras endast åtta år efter den föregående utgåvan. Liksom i tidigare utgåvor beskriver jag grundvalarna för hur varje grupp av teorier har utvecklats, och gör ­historiska redogörelser som jag hoppas även fortsättningsvis ska utgöra en bibliografisk resurs, men till största delen refererar jag till aktuella källor. Omkring en tredjedel av alla referenser

13

Modern teoribildning.indd 13

2015-11-02 17:22

har publicerats efter det att den föregående utgåvan gavs ut och de övriga efter millennie­ skiftet.

En del av anledningen till denna omfattande förändring är en lika betydande förändring av mitt perspektiv. Jag har hållit fast vid mitt socialt konstruktionistiska perspektiv för att det tydliggör att det finns många olika slags intressen som formar vår teori och praktik. Framför allt ställer klienter, deras familjer och andra anhöriga liksom samhället krav på oss, och verkar tillsammans med oss; de vill att vi, våra teorier och vår praktik ska hjälpa till och fungera tillsammans med dem på ett bättre sätt. Men som ansvariga professionella personer påverkas vår teori och praktik av politiska och sociala idéer och av vår professionella utbildning, skicklighet och erfarenhet.

För mer än 25 år sedan, när jag i slutet av 1980-talet skrev den första utgåvan av Modern teoribildning i socialt arbete, hade vi fått ett slut på det som vissa (till exempel Orme & Shemmings, 2010) kallade »teori- och paradigmstriden«. Olika teorier stod i motsättning till varandra och många menade att vissa teorier var bättre än andra och att de därför skulle ersätta dem, men det har inte blivit så. När jag granskar hur teorier tillämpas i nuläget finner jag allt oftare att det finns gemensamma idéer i merparten av de praktiska teorierna. I figur 1.7 lyfter jag fram dessa principer som jag kommer att kalla »de gemensamma värdeprinciperna« i det sociala arbetets praktik. De finns närvarande i det sätt varpå de flesta teorier idag tillämpas i praktiken; man stöter upprepade gånger på dem när man studerar texter om det sociala arbetets teori och praktik. Jag har ibland riktat fokus på dem vid en diskussion om specifika teorier, men om läsaren har dem i åtanke kommer de att dyka upp även på andra ställen i texten.

Den här boken utgör därför ett argument för att det sociala arbetets teorier inte står i strid med varandra, utan snarare på olika sätt bidrar till alla de uppgifter och områden som man arbetar med inom socialt arbete. Det är anledningen till att jag har ändrat strukturen i samtliga kapitel med att först hävda att »detta är det specifika bidrag som denna grupp teorier kan ge till din praktik«.

Mitt beslut att påstå att dessa gemensamma värden står för en överensstämmelse när det gäller praktikteorier kan kritiseras för att innebära en konsensusuppfattning om den sociala företeelse som socialt arbete är. Men det stämmer inte – jag tycker att det fortfarande finns gott om principiella meningsskiljaktigheter inom socialt arbete, även om gemensamma praktikmönster håller på att utvecklas. Jag ser fram emot att få bevittna en kommande utveckling av detta.

Bokens och de olika kapitlens struktur Boken är uppdelad i två delar. Del 1 (kapitlen 1–3) sammanfattar generella diskussioner om det sociala arbetets teorier och hur de ska tillämpas. Del 2 (kapitlen 4–14) går igenom huvudsakliga grupper av teorier inom socialt arbete, något som härrör från min analys av ledande texter i kapitel 2.

Kapitelstrukturen i del 2 består av (a) en definition av:

14 14

Modern teoribildning.indd 14

2015-11-02 17:22

• Teorins typiska drag som utgör dess huvudsakliga bidrag till det sociala arbetets praktik.

Sedan följer (b) en sammanfattande redogörelse av: • Huvudsakliga punkter som hjälper oss att förstå detta bidrag.

• Viktiga idéer för praktiken och begrepp som denna grupp av teorier har bidragit med till socialt arbete; det handlar enbart om idéer som tillämpas i praktiken – detta avsnitt är inte en ordlista över teoretiska termer.

• Viktiga påståenden som hör till teorin och som förekommer i aktuella texter om socialt arbete.

• En sammanfattning av debatten när det gäller viktiga innehållsliga aspekter av teorin som har debatterats och kritiserats.

Den diskuterande sammanfattningen leder därefter (c) till en mer detaljerad redogörelse för denna grupp av teorier som tar upp följande: • Mer generella teoretiska perspektiv som sätter in teorin i ett sammanhang. ­Varifrån kommer teorin?

• Kopplingar mellan denna teori och andra teorier inom socialt arbete.

• Teorins politik som inkluderar en beskrivning av hur teorin är omstridd i det sociala arbetets debatter.

• Värderingsfrågor – en kort kommentar omkring de värderingar som väcks av teorin.

Utifrån denna redogörelse av teorin beskriver jag (d) hur teorin kommer till användning inom socialt arbete, vilket innefattar följande: • Tillämpningar – en översikt över hur teorin tillämpas i socialt arbete.

• Exempeltext(er) som jag har valt från längre redogörelser (bokformat) och som rör hur en viss författare har använt sig av denna grupp av teorier i en text om socialt arbete. De bedömningar som ligger till grund för urvalen redogörs för i »Viktiga påståenden som hör till teorin«; se detta i samband med (a).

• Avslutande kommentarer – tillämpning av teorin. Här sammanfattas huvudsakliga punkter som rör hur denna grupp av teorier används i det sociala arbetets praktik.

Varje kapitel avslutas (e) med: • Ytterligare resurser, vilka innefattar böcker och speciella tidskrifter som kan tillämpas samt förslag på webbadresser som innebär tillgång till resurser på internet.

Förord till den fjärde internationella utgåvan 15

Modern teoribildning.indd 15

2015-11-02 17:22

Utifrån denna lista över hur kapitlen är strukturerade i denna tredje utgåva står de följ­ ande rubrikerna för antingen nya avsnitt eller omformulerade avsnitt: • Huvudsakligt bidrag • Sammanfattning av debatten • Värderingsfrågor • Tillämpningar • Exempeltext(er) • Sammanfattande kommentarer – tillämpning av teorin Jag har även denna gång försökt att begränsa bokens omfattning, men ändå rymmer denna utgåva fler sidor än den föregående; min beskrivning av en viss teori utgör endast en startpunkt för ett fortsatt utforskande (det är anledningen till de »Ytterligare resurser« som jag föreslår i slutet av respektive kapitel). Det innebär att min ibland starkt koncentrerade framställning för någon som är insatt i eller omfattar en viss teori eller ståndpunkt kan te sig diskutabel och något som kan bestridas. Mitt syfte är dock att förmedla en tillgång till ett antal idéer och uppmuntra läsaren att på grundval av denna introduktion fortsätta till de mer omfattande redogörelser som återfinns i de böcker och artiklar som jag rekommenderar. Jag tycker att litteraturen om socialt arbete är fylld med stimulerande idéer för praktisk handling och förståelse. Jag är övertygad om att även läsaren kommer att hålla med mig om detta.

Det är min förhoppning att nya generationer av praktiker (det vill säga personer som är verksamma på området) och studenter också fortsättningsvis anser att denna genomgång av det sociala arbetets praktiska teorier är användbar vid utformningen av deras praktik.

Malcolm Payne Sutton, Surrey, Storbritannien

16 16

Modern teoribildning.indd 16

2015-11-02 17:22

Om författaren

Malcolm Payne är professor emeritus vid Manchester Metropolitan University och hedersprofessor vid Faculty of Health, Social Care and Education vid Kingston University/ St George’s University of London och han har ytterligare akademiska befattningar i Finland och Slovakien. Mellan åren 2003 och 2012 var han Director of Psychosocial and Spiritual Care and Policy och Development Advisor vid St Christopher’s Hospice, London.

Han är en bästsäljande författare, vars verk har översatts till många språk, och han är redaktör för många böcker och artiklar, bland annat de nyutgivna What is Professional Social Work?, The Origins of Social Work: Continuity and Change, Social Care Practice in Context, Humanistic Social Work: Core Principles in Practice, Citizen Social Work with Older People och (tillsammans med Margaret Reith) Social Work in End-of-Life and Palliative Care. Han är också aktiv när det gäller att medverka i sociala medier, bland annat Twitter (@malcolmpayne), och bloggar om äldre personer och vård i livets slutskede.

17

Modern teoribildning.indd 17

2015-11-02 17:22

En kommentar angående terminologin

»Klienter« och andra beteckningar för människor vi arbetar med Det är problematiskt att placera människor i olika kategorier. Många socialarbetare tycker inte om att beteckna de människor som de arbetar med som »klienter«, »patienter«, »boende« eller »brukare«. Beteckningarna leder ibland till att dessa människor uppfattas och behandlas på ett respektlöst sätt, och därför är sådana termer oacceptabla när det gäller några av dem vi möter i vårt arbete.

I olika länder finns skilda uppfattningar om detta. Eftersom den här boken används i flera länder använder jag mig ofta av termen »klient«, som är det mest generella och mest använda ordet för en majoritet av läsarna. Ibland använder jag andra uttryck när så är lämpligt, till exempel »patient« då det handlar om hälsovård, »boende« då det handlar om olika former av institutionsvård och »brukare« när det gäller individer som får ett »servicepaket« eller individer som har inlärningssvårigheter.

Frågor som rör social mobilisering I litteraturen som rör internationella frågeställningar är man inte överens om hur man ska beskriva den ekonomiska och sociala utvecklingen i olika länder. Ska vi påstå att ett land är utvecklat, underutvecklat eller ett utvecklingsland, vilket implicerar ett antagande om att utveckling är ett önskvärt resultat? Uttrycket »tredje världen«, som handlar om politiska allianser, kommer sig av det kalla kriget och används lämpligt nog inte längre.

Kan vi säga att ett land är en västerländsk nation, vilket innebär ett land med en industrialiserad ekonomi och vars kultur har sitt ursprung i europeiska och nordamerikanska modeller? Några författare använder begrepp som »norr« och »söder«, vilket antyder att

18

Modern teoribildning.indd 18

2015-11-02 17:22

merparten av nationerna i norr är utvecklade och att de flesta länderna i söder inte är det.

Vissa länder på det södra halvklotet, till exempel Australien, tillhör det »norra« och »­västra« när det gäller deras sociala och ekonomiska utveckling och kultur.

Andra länder passar emellertid inte in på någon av dessa kategorier, till exempel Kina, som genomgår en snabb ekonomisk och social förändring parallellt med djupgående fattigdom och ojämlikhet, eller de östeuropeiska ekonomierna som inte längre är en del av den sovjetiska hegemonin utan som rör sig i riktning mot den europeiska ekonomiska marknaden.

Med tanke på allt detta har jag i denna bok valt att benämna ekonomiskt utvecklade länder med i huvudsak europeisk eller amerikansk kultur som »västerländska«. Jag kallar fattigare länder med en mindre välutvecklad industriell ekonomi för »resurssvaga«, ett uttryck som är vanligt i de hälsovårdande professionerna.

En kommentar angående terminologin 19

Modern teoribildning.indd 19

2015-11-02 17:22

Modern teoribildning.indd 20

2015-11-02 17:22

Del 1.

Tankar om teorier i socialt arbete 1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier 2. Bedรถmning av det sociala arbetets teorier 3. Att knyta samman teori och praktik

Modern teoribildning.indd 21

2015-11-02 17:22

Modern teoribildning.indd 22

2015-11-02 17:22

1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier

Huvudsakligt bidrag Syftet med detta kapitel är att hjälpa praktiker att känna sig trygga med att använda teori i sin praktik. Jag diskuterar olika slag av teorier som rör socialt arbete och det stöd som finns för dem och försöker beskriva hur de kan komma till användning i praktiken. Texten visar hur teorier inom socialt arbete generellt, och hur praktikteorier mer specifikt, är socialt konstruerade i samspelet mellan klienter och praktiker inom socialtjänsten och på politiska, sociala och kulturella arenor. Detta klargör att vi bygger både teori och praktik genom vår erfarenhet av att vara verksamma i den verkliga världen; det är inte något som kommer till oss från det blå. Socialkonstruktionistiska idéer visar också att praktik och teori inte är åtskilda och fastslagna kunskapsområden utan att de ständigt utvecklar och påverkar varandra. Förändringar inom socialt arbete och i praktikers och klienters liv möjliggörs genom ett intresse för denna utvecklingsprocess när det gäller idéer och praktik.

Huvudsakliga punkter • Bokens främsta syfte är att gå igenom och granska praktikteorier i socialt arbete.

• Teorier utgör generaliserade uppsättningar av idéer som beskriver och förklarar vår kunskap om världen på ett organiserat sätt.

• Teorier skiljer sig från både kunskap och praktik.

• All praktik påverkas av formella och informella teorier om vad socialt arbete innebär, hur det ska utföras och hur klienternas verklighet ser ut.

• Det finns fyra typer av praktikteorier: perspektiv, referensram, modell och förklarande teori. Dessa kompletterar ofta varandra. →

23

Modern teoribildning.indd 23

2015-11-02 17:22

• Teorier hjälper oss att förstå och ifrågasätta idéer och världen omkring oss; de utgör en referensram för praktiken och hjälper oss att vara ansvariga och disciplinerade professionella yrkesutövare.

• Socialkonstruktionistiska idéer lägger tyngd på att förändring när det gäller individer och sociala institutioner alltid är möjlig, även om den kan vara långsam, och att sociala erfarenheter ofta förstärker stabilitet snarare än driver fram förändring.

• Den sociala konstruktionen av socialt arbete utgör en form av politik, vilket innebär att olika grupper inom professionen strider med varandra för att få inflytande över praktiken genom att skapa stöd för vissa teorier.

• Tre synsätt på mål för socialt arbete (empowerment, social förändring och problemlösning) härrör från det sociala arbetets generella målsättning och från politiska filosofier. De utgör den kontext i vilken praktikteorier konstrueras socialt.

• Fem gemensamma värdeprinciper påverkar vår användning av alla praktikteorier: allians, mål, handlingssekvenser, kritisk praktik och rättigheter.

• Socialt arbete är socialt konstruerat på tre huvudsakliga debattområden och praktikteorier är sociala konstruktioner på den arena som utgörs av relationer mellan klienter, socialarbetare och socialbyråer.

• Klienter bidrar på ett viktigt sätt till konstruktionen av socialt arbete genom deras reflexiva samspel med praktiker inom socialt arbete.

Teori och kunskap i det sociala arbetets praktik I detta ögonblick tar sig människor över hela världen in på ett socialkontor eller motsvarande för att träffa en socialarbetare på hans eller hennes arbetsplats, möter denne i sitt hem eller verkar tillsammans med honom eller henne på exempelvis en vårdinstitution, ett gruppboende eller ett dagcenter. Hur ska de personer som utnyttjar en socialarbetares tjänster kunna förstå vad som händer? Hur kan socialarbetaren avgöra vad som ska göras och dessutom förklara detta för klienterna? Det kan hända att man har insett att många påståenden om socialt arbete är generaliserande eller idealistiska och inte rymmer några ledtrådar om vad som konkret ska hända då socialt arbete utförs. Men socialarbetare måste ändå lära sig vad de ska göra och utföra det som professionen förväntar sig av dem.

För att klara av detta måste de förlita sig på praktikteorier, det vill säga teorier som rymmer en organiserad redogörelse med föreskrifter om vad socialarbetare ska göra i sin praktik.

Det huvudsakliga syftet med detta kapitel är att hjälpa läsaren att inse vad teori är, vad praktikteorier inom socialt arbete innebär och att läsaren ska fundera över några av de diskussioner som rör hur teorier ska tillämpas i praktiken. I detta inledande avsnitt tar jag upp olika typer av kunskap och teorier som finns tillgängliga inom socialt arbete och hur kunskap och teori är besläktade med varandra men ändå så olika.

24 Tankar om teorier i socialt arbete

Modern teoribildning.indd 24

2015-11-02 17:22

Vad är teori?

Ett sätt att besvara frågan om innebörden av »teori« är att utgå från generella idéer om teori. Sheldon och Macdonald (2009, s. 34) går igenom en ordboksdefinition och menar att vår förståelse av ordet inbegriper en både vetenskaplig och vardaglig användning. För en forskare är en teori en generell princip eller kunskapsmassa som man fått fram via accepterade vetenskapliga processer som kan förklara en eller annan företeelse. Den vardagliga användningen av »teori« står för abstrakta tankar eller spekulationer. Till vardags kan man därför få för sig att teori i allmänhet är något som är åtskilt från verkligheten. Många som skriver om socialt arbete (till exempel Howe, 2009; Sheldon & Macdonald, 2009; Thompson, 2010) har fokus på förklaring och struktur – en teori ska på ett organiserat sätt förklara en eller annan aspekt av verkligheten. Andra står för en mindre exakt förståelse av »teori«, bland annat Nash och kolleger (2005a) som uppfattar teori som ett slags karta som samverkar med praktiken. Fook (2012, s. 44) menar att det finns många olika betydelser av »teori« och att det viktiga är att vara inkluderande så att man inte stänger ute användbara idéer.

Genom att förena dessa synpunkter definierar jag teori som en generaliserad uppsättning idéer som på ett organiserat sätt beskriver och förklarar vår kunskap om världen omkring oss. En teori i socialt arbete är något som kan hjälpa oss att utföra och förstå socialt arbete.

Det finns en diskussion om huruvida teorier om praktiken, det vill säga teorier som kan säga oss vad vi ska göra inom socialt arbete och hur vi ska göra det, är viktigare än teorier om vad socialt arbete innebär eller var detta passar in inom närbesläktade arbetsområden. Längre fram i detta kapitel diskuterar jag praktikteorier mer i detalj. Nash och kolleger (2005a) menar att ett grundläggande krav på en teori om socialt arbete är att den kan samverka med oss eller på något sätt är användbar i praktiken. D’Cruz (2009) anser på liknande sätt att man inom socialt arbete inte är intresserad av kunskap eller teorier som inte har någon praktisk tillämpning. Sheldon och Macdonald (2009, s. 35) menar å andra sidan att man i brittiskt och nordamerikanskt vardagstänkande uppfattar teori som något alltför abstrakt. Det är en uppfattning som de delar med författare på andra ställen, till exempel i Europa, där filosofiska argument har ett värde i sig.

Dessa synpunkter visar följande: • Teori skiljer sig från kunskap – teori inbegriper tankar om något, medan kunskap är en beskrivning av verkligheten. Verkligheten är en bild av världen som accepteras som sanning.

• Teori skiljer sig från praktik – teori är tänkande om något, medan praktik innebär att man gör något. Även om vi kan skilja teori från kunskap och från praktik, finns det ändå kopplingar till dem. För det första måste en teori, om den ska kunna förklara världen, förklara vår kunskap om världen. Verkligheten är något mer än det som är uppenbart; en förståelse av verkligheten innebär att man försäkrar sig om att det uppenbara är sant genom att använ-

1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier 25

Modern teoribildning.indd 25

2015-11-02 17:22

da en eller annan accepterad process för att kontrollera att det som verkar vara sant faktiskt också är det. Den verkliga världen existerar oberoende av teorier och idéer om den, men belägg rörande den verkligheten måste införskaffas på ett sätt som uppfattas som giltigt utifrån de »accepterade vetenskapliga tillvägagångssätt« som nämndes tidigare. För det andra innebär socialt arbete en aktivitet, något som vi utför, och därför ska teorier om denna aktivitet utgöra förklaringar av den verkliga världen som har samband med hur vi agerar som praktiserande socialarbetare.

Olika typer av teorier om socialt arbete Det finns olika slag av teorier inom socialt arbete. I figur 1.1 har jag samlat några synpunkter som utvecklar Sibeons (1991) distinktion mellan formell och informell teori. En formell teori är skriftligt formulerad och den diskuteras inom professionen och i akademisk verksamhet. En informell teori består av mer allmänna idéer som finns i samhället eller som praktiker har härlett från sin erfarenhet. Sibeon skiljer också mellan tre kategorier av teorier: • Teorier om vad socialt arbete innebär är en del av den diskurs som rör det sociala arbetets innebörd. Diskurser är meningsskiljaktigheter mellan människor, vilket man kan se och höra i debatter som förs i artiklar och på konferenser, men de återspeglas också i människors olika sätt att utföra socialt arbete på. Man kan därför delta i en diskurs utifrån det sätt varpå man gör något och inte enbart genom att prata och skriva. Jag ska längre fram i detta kapitel kortfattat gå igenom teorier som rör det sociala arbetets innebörd och jag har gjort det mer ingående i Payne (2006). Dessa teorier förmedlar olika uppfattningar om socialt arbete som, när man ställer dem bredvid varandra, ger en fylligare bild av vad de är och vilka deras mål är.

• Teorier om hur socialt arbete ska utföras står för de praktikteorier som den här boken behandlar. De bygger på teorier om vad socialt arbete är genom att påstå följande: »Om socialt arbete ser ut på detta sätt och om detta är teoriernas mål, så följer här några idéer om hur man ska bära sig åt och hur man ska kunna uppnå målen.« • Teorier om klientens verklighet handlar om de sociala realiteter som socialarbetare har att ta itu med. Mycket av detta material är omstritt på det område som det är hämtat från. Exempelvis idéer om barns utveckling eller om familjesociologi och organisationssociologi debatteras starkt. Det är bra att känna till dessa idéer då man inom socialtjänsten har med barn och deras familjer att göra. Att tillämpa detta material inom socialt arbete innebär emellertid att man måste överföra det från den ursprungliga disciplinen till det sociala arbetets praktik. När man gör detta ska man komma ihåg att det inte handlar om någon slutgiltig kunskap och att man även fortsättningsvis kommer att diskutera och ifrågasätta denna. Dess­ utom samverkar sociala instanser, utvecklingspsykologin och familjesociologin på ett speciellt sätt inom socialt arbete, eftersom socialarbetare är i behov av sådan

26 Tankar om teorier i socialt arbete

Modern teoribildning.indd 26

2015-11-02 17:22

information för att uppfylla sina mål, vilka skiljer sig från dem som exempelvis läkare har. De praktikteorier som jag diskuterar i denna bok kopplar kunskap från olika discipliner till det sociala arbetets praktik; teorierna säger att »För att praktisera något på det sätt som den här teorin föreslår, behöver man dessa former av kunskap från andra studieområden«. På så vis kan praktikteorier hjälpa oss att agera inom yrket genom att organisera hur vi överför kunskap till socialt arbete.

Typ av teori

»Formell« teori

»Informell« teori

Teorier om vad socialt Formellt utformade redo­ arbete innebär görelser som definierar väl­ färdens art och syften (t.ex. personlig patologi, liberala reformer, marxism, feminism)

Etiska, politiska och kulturella värde­ ringar som praktiker bygger på då de definierar det sociala arbetets »funk­ tioner«

Teorier om hur socialt Formellt utformade teorier om arbete ska utföras praktiken (t.ex. case work, familjeterapi och gruppverk­ samhet) som används på ett deduktivt sätt; generella idéer som kan tillämpas på specifika situationer

Teorier som härletts på induktiv väg utifrån specifika situationer; de kan prövas i syfte att avgöra om de kan tillämpas på konkreta situationer Det kan också handla om icke ned­ skrivna praxisteorier som konstru­ erats på grundval av praktiken.

Teorier om klientens verklighet

Praktikers användning av sin erfaren­ het och av generella kulturella inne­ börder (t.ex. familjen som institution, normalt beteende och ett bra föräld­ raskap)

Formellt utformade teorier om samhällsvetenskap och empiris­ ka data (t.ex. om personlighet, äktenskap, familj, klass och genus)

Figur 1.1 Olika typer av teorier (efter Sibeon, 1991; Fook, 2012; Gilgun, 1994).

När man tittar på figur 1.1 kan man behöva en förklaring av hur informella teorier är »induktivt härledda«. Induktion betyder att man generaliserar från konkreta exempel, det vill säga ett teoretiserande »nerifrån-och-upp«, där man startar med ett antal likartade erfarenheter och skapar en teori genom att förklara erfarenheterna. Deduktion innebär att man kommer fram till slutsatser om en konkret situation eller händelse utifrån en generell teori, det vill säga ett teoretiserande »uppifrån-och-ner«, där man använder en teori som någon har formulerat och funderar över hur ett fall som man arbetar med passar in i denna. Ett fallexempel kan bidra till en förståelse av denna distinktion.

1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier 27

Modern teoribildning.indd 27

2015-11-02 17:22

Fallexempel: Tillämpning av induktion och deduktion vid arbete med döende individer Detta exempel handlar om människors emotionella reaktioner inför döendet.

Du har kanske arbetat med flera döende personer, som till en början blev arga och sedan deprimerade för att till sist acceptera sin nära förestående död. Utifrån en induktionsprocess har du kanske genom dina erfarenheter utformat en informell modell om utvecklingen av emotionella reaktioner inför en annalkande död.

Föreställ dig att du sedan möter en döende person som är nedstämd eller deprimerad. Utifrån deduktion från modellen kan du utgå från antagandet att den döende personen snart kommer att acceptera sitt öde.

Induktion innebär således att du kan använda idéer från ett konkret fall eller ett mindre antal fall och tillämpa dem för att skapa en generell teori. På detta sätt gör induktion det möjligt för praktiker att överföra idéer som kommit från praktikerfarenheter till mer generella idéer. Det tillåter oss också att bidra till teori på grundval av vår praktik.Vi kan överföra mönster som vi har observerat till ett skrivande om socialt arbete eller till diskussioner om praktiken på vår arbetsplats.

Deduktion gör det i stället möjligt för oss att tillämpa generella teorier i praktiken.

Ett exempel är att Kübler-Ross (1969) på detta område formulerade en teori utifrån en intervjuundersökning med döende personer, en teori som sa att döende personer genomgick fem olika stadier. Inledningsvis går de igenom en fas där de tvivlar på sin diagnos; hon kallade fasen för »chock och förnekelse«. Därefter uppträder en fas med vrede och förbittring över att detta ska hända dem. I den tredje fasen hänger de sig åt ett avtalsbeteende, till exempel: »Om jag äter mer hälsosam kost, kan jag klara av att slåss mot sjukdomen och bli frisk.« Det fjärde stadiet innebär depression, och slutligen kan de acceptera sin lott. Om du känner till Kübler-Ross verk, behöver du inte använda induktion för att skapa din egen teori. I stället kan du från första dagen på arbetet, om du skulle råka träffa en döende person som är aggressiv, förvänta dig att en form av »avtalsbeteende« kommer att följa. Kunskap om hennes teori gör att du kan agera professionellt i arbetet i stället för att tvingas arbeta utan riktlinjer till dess du har fått tillräckligt med erfarenhet från många olika situationer.

Problemet med både deduktion och induktion är att de kan göra att man går vilse. Anta till exempel att man inte har tillräckligt många exempel. Man kan då dra slutsatsen att något är ett mönster, men då man letar upp fler exempel kanske man ser att det finns många undantag till det initiala antagandet. Lösningen på detta problem är att betrakta alla induktiva teorier med ett kritiskt öga och kontinuerligt pröva dem genom att ställa dem mot nya erfarenheter. På det viset kan man få bättre belägg som kan ge stöd i arbetet.

Deduktion kan också vara en opålitlig vän genom att man kan luras att gå vilse av den forskning som ledde fram till de teorier som man deducerar slutsatser från. Kübler-Ross teori har också reviderats och säger nu att dessa reaktioner är förhållandevis vanliga, men att alla individer inte går igenom stadierna i den ordningen. Om en klient alltså inte går igenom en viss fas, behöver praktikerna inte oroa sig för att klienten inte anpassar sig på

28 Tankar om teorier i socialt arbete

Modern teoribildning.indd 28

2015-11-02 17:22

ett »korrekt« sätt till sin situation. Praktiker behöver därför kontrollera de belägg som ligger till grund för en teori; och om de kan observera aspekter av den som inte stämmer med verkligheten behöver de anpassa sina deduktioner och överlämna den erfarenheten till litteraturen med syftet att utveckla teorin. Alla professioner utvecklar kunskap på detta sätt för att stödja sitt arbete. Dessutom behöver de hålla ett öga på ny forskning som kan berätta när en teori har modifierats. Oberoende av om man som praktiker arbetar induktivt eller deduktivt behöver man ständigt lära sig nytt.

Induktion och deduktion hör därför ihop och samverkar med varandra: praktiker deducerar hur de ska bära sig åt från generella teorier och de inducerar idéer från erfarenheten om hur de ska kunna bidra till teorin.

Olika typer av praktikteorier Begreppet praktikteori omfattar fyra olika angreppssätt för hur man kan tänka när man planerar hur man ska bära sig åt (se figur 1.2). Åsikterna går isär när det gäller frågan om alla dessa angreppssätt är lika tillämpliga.

Perspektiv gör det möjligt för praktiker att fatta beslut utifrån generella riktlinjer. Det som ligger till grund för en preferens för att använda perspektiv är en filosofi som går ut på att människor är enormt olikartade och att exakta regler för hur man ska agera gör att man inte kan ta hänsyn till denna mångfald. I stället deducerar man utifrån sitt eget perspektiv hur man ska handla i den speciella situation som man står inför. En preferens för tillämpning av perspektiv medför också fördelen att den innebär integritet – det egna perspektivet och de egna handlingarna stämmer överens med det personliga värdesystemet.

Referensramar är av en mer konkret art och är mindre värdeberoende än perspektiv, även om det vanligtvis finns vissa underförstådda värderingar som man kan sluta sig till utifrån hur dessa referensramar fungerar. De kan hjälpa till med att avgränsa de slags situationer som vi vanligtvis har att hantera och att identifiera alla de metoder som finns tillgängliga och som vi kan välja mellan, och kanske ge oss en viss grund för hur vi ska göra detta urval.

Modeller utgör referensramar som beskriver en tydlig handlingssekvens när vi ställs inför en viss situation. Förklarande teorier är modeller som baseras på väl utforskade förklaringar av mänskligt och socialt beteende, och på att de handlingar vi väljer grundar sig på kunskap om orsakerna till att denna situation uppträder, liksom att vårt handlingssätt stöds av belägg för att detta är de rätta handlingarna för att uppnå det önskvärda resultatet.

Många människor föredrar referensramar, modeller och speciella förklarande teorier, eftersom de anser att det inte är riktigt att deras personliga värderingar och preferenser ska påverka beslut om professionella handlingar. De tycker att det är etiskt viktigare att i stället koncentrera sig på belägg som säger vad som är det mest effektiva när man ska hantera människor och de problem som de möter. På så sätt har man en bättre möjlighet att uppnå det som arbetsgivaren och klienten vill ha. Denna form av angreppssätt betraktar emellertid socialt arbete som en i grunden teknisk fråga om hur man ska tillämpa kunskap på ett neutralt sätt. De som använder sig av perspektiv menar att eftersom socialt

1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier 29

Modern teoribildning.indd 29

2015-11-02 17:22

Figur 1.2 Olika angreppssätt när det gäller praktiken: (a) perspektiv, (b) referensram, (c) modell och (d) förklarande teori.

30 Tankar om teorier i socialt arbete

Modern teoribildning.indd 30

2015-11-02 17:22

arbete utgör en mänsklig och interpersonell process, kommer tillämpningen av en sammanhängande uppsättning idéer som stämmer för de individer som är involverade sannolikt att vara effektivare än om man skulle ha använt ett »icke-mänskligt« och tekniskt tillvägagångssätt.

Vårt svar på den typen av osäkerheter är att dessa olika typer av teorier i viss utsträckning kan användas tillsammans. Vi kan till exempel tillämpa en referensram eller ett perspektiv för att, beroende på vilken situation vi står inför, välja modeller eller förklarande teorier utifrån de alternativ som står till buds. Någon gång föredrar vi kanske en förklarande teori, men inser att den inte passar in på den aktuella situationen – det kan bero på att det inte finns några vidkommande belägg för teorin – och vi väljer därför ett relevant perspektiv som kan vägleda oss i dessa obekanta eller komplicerade omständigheter.

Vilket slags kunskap är användbar i praktiken?

Dessa olika typer av teorier utnyttjar kunskap på olika sätt och därför ska jag i detta avsnitt gå igenom vilket slags kunskap som kan ligga till grund för praktiken. Jacobs (2009) sammanfattar olika filosofiska beskrivningar av praktikkunskap på följande sätt: • »Veta hur« man ska göra något skiljer sig från att »veta att« något är sant och från att »veta något om« en viss aspekt av verkligheten.

• Teknik är kunskap som är formulerad på ett organiserat sätt, vanligtvis i skriftlig form. Teknik hjälper praktiker med att göra något, men den skiljer sig från praktisk kunskap, det vill säga en icke formulerad kunskap om hur man ska göra något.

• Tyst kunskap är inte heller formulerad och skiljer sig från uttalad kunskap, som innebär formulerad kunskap om fakta, procedurer och värderingar.

• Kunskap om verkligheten som tillämpas i akademiska studier av den fysiska eller sociala världen har tillkommit som rationella deduktioner från säkra observationer. Detta skiljer sig från kunskap på praktiska områden som socialt arbete. På praktiska områden, där kunskapen används för att göra något, använder praktiker sig av teorier som kan hjälpa dem att förstå hur kunskap kan utgöra ett stöd vid olika slags beslut. Målet är inte enbart att veta mer utan att använda det man redan vet. På praktiska arbetsområden handlar teori därför om att stödja rimliga bedömningar med hjälp av genomtänkta argument som grundar sig på kunskap.

Konsekvenserna av dessa distinktioner är att man kan veta mycket om fakta, procedurer och värderingar och att man kan ha tekniker för att göra saker och ting, men kunskap om hur man ska agera kan vara svårare att formulera. Polanyi (citerad i Jacobs, 2009) menar att det finns vissa viktiga aspekter av den professionella användningen av kunskap i praktiken. Den första aspekten handlar om prioriteringar. En professionell person lär sig vilka frågor som ska fokuseras i en given situation och vilka som är underordnade och som man därför inte behöver gå in på i detalj. För det andra använder professionella personer sig av personlig kunskap som härrör från deras tolkning, intuition och liknande färdighe-

1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier 31

Modern teoribildning.indd 31

2015-11-02 17:22

ter, till exempel hur pass bra någon sköter underhållet i ett hus. Dessutom använder de opersonlig kunskap som exempelvis antal rum i ett hus, vilket är något som vi kan lära oss på ett mekaniskt sätt. Toulmin (citerad i Jacobs, 2009) tillägger att kunskap på praktiska områden ofta inbegriper »kliniska« färdigheter, vilket betyder att man fattar lämpliga beslut som grundar sig på färdigheter som man har skaffat sig i praktiken och som har förbättrats och finslipats genom upprepade erfarenheter. Detta leder fram till en form av praktisk visdom. Vi utvecklar denna genom en kontinuerlig användning av vardaglig praktik och genom att använda en lokal kunskap som möjliggör ständiga och mindre omjusteringar av formella regler genom att »gå på känsla«. Sociologen Garfinkel (1967; Roberts, 2006, s. 90) utvecklade denna idé och visade att vi alla utvecklar »praktiska teorier« om världen genom att tillsammans med andra människor omkring oss bygga upp en gemensam visdom och en känsla för vad som är vettigt och begripligt.

När en viss mängd kunskap om en situation har ackumulerats, går ett av teorins användningsområden ut på att bidra till att man lyfter blicken över det som är direkt observerbart för att på så sätt upptäcka mönster som inte är uppenbara i vardagens tilltrasslade tillvaro. Howe (2009, s. 1) beskriver hur de första som genomförde en ballongflygning såg landskapet på ett nytt sätt. Han menar att mönster och ordning redan finns och genom att ha ett vidare perspektiv än att enbart betrakta de situationer man befinner sig i, kan man upptäcka aspekter av dessa situationer som för tillfället är dolda. Genom att en praktik­ teori rymmer en ordnad beskrivning av verkligheten kan den också förmedla idéer om var någonstans man ska leta.

Teori och praktik i socialt arbete Varför använda teori i det sociala arbetets praktik?

Detta avsnitt behandlar den andra frågeställningen – den som rör skillnaden mellan teori och praktik – och rymmer frågan varför vi över huvud taget behöver teorier i en praktisk aktivitet. Varför skulle en till synes abstrakt idé få dig att upptäcka vad du behöver i verkligheten? Du kanske anser att skillnaden mellan teori och praktik är så stor att du inte är helt bekväm med att använda någon form av teori i ditt arbete. Det kan bero på att du uppfattar dig själv som en praktisk person som handlar och inte teoretiserar. Du kan också ha erfarit att teori är för hårdsmält eller att den inte har något samband med din praktiska erfarenhet av socialt arbete.

Varför använder då praktiker sig av teori i det sociala arbetet? Figur 1.3 beskriver några av fördelarna med att använda teorier som har formulerats av olika författare som skriver om socialt arbete. Dessa punkter är inte uttömmande, några av dem överlappar varandra och det är inte alla som accepterar samtliga punkter. Genom att enbart formulera potentiella fördelar med att använda teorier i det sociala arbetets praktik kan man emellertid se att många personer talar varmt för värdet av teori i praktiken.

32 Tankar om teorier i socialt arbete

Modern teoribildning.indd 32

2015-11-02 17:22

Grund

Teori hjälper oss att …

Fyra tillämpningar av teori

Ansvar

… vara ansvariga inför klienter och kolleger

Professionellt

Gränser

… dra upp gränserna för tillåten och önskvärd praktik

Professionellt

Orsaker

… förstå orsakssamband

Förklaring

Kontroll

… ha kontroll över situationer man är engage­ rad i

Referensram för praktiken

Kritiskt tänkande … vara kritisk och ifrågasätta antaganden och idéer

Idéer

Kulturell förstå­ else

… förstå hur generella kulturella skillnader påverkar oss

Förklaring

Ackumulering

… utveckla erfarenheter från en situation till en annan

Förklaring

Diskurser

… identifiera debatter om det meningsfulla i vårt Idéer liv

Effektivitet

… förklara människors utveckling och sociala företeelser

Referensram för praktiken

Fokus

… identifiera relevanta och irrelevanta faktorer

Referensram för praktiken

Referensram

… organisera praktiken på ett konsekvent sätt

Referensram för praktiken

Vägledning

… vägleda handling

Referensram för praktiken

Identifiering

… identifiera begrepp och teoretiska traditioner

Idéer

Ideologier

… inse den effekt som organiserade tankesystem Idéer har

Intervenering

… identifiera potentiella interventioner

Referensram för praktiken

Kunskapsbas

… använda kunskap som grundval för handling

Förklaring

Mobilisering

… få stöd för potentiella målsättningar

Professionellt

Neutralitet

… undvika skevhet (bias) vid beslutsfattande

Idéer

Resultat

… välja interventionsresultat

Referensram för praktiken

Förutsägelse

… förutsäga resultat och följder

Referensram för praktiken

Professionalitet

… bete oss professionellt och inte amatörmäs­ sigt

Professionellt

Självdisciplin

… undvika irrationella reaktioner

Professionellt

Förenkling

… förenkla komplicerade företeelser

Förklaring

Förståelse

… förstå beteenden och sociala situationer

Förklaring

Värdeståndpunkt … undvika dogmatiska värdeståndpunkter

Idéer

Figur 1.3 Varför använda teori? (efter Hardiker & Barker, 2007; Fraser & Matthews, 2008; Greene, 2008b, s.4– 8; Gray & Webb, 2009; Walsh, 2010).

1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier 33

Modern teoribildning.indd 33

2015-11-02 17:22

Stanna upp och reflektera: Sammanfatta det som teorier gör anspråk på att göra ♦♦ Läs igenom listan i figur 1.3. Varför kan det vara viktigt att få hjälp med dessa praktikområden genom att använda teori?

Några förslag: fyra huvudsakliga användningsområden för teori Förteckningen i figur 1.3 innehåller ett antal olika idéer angående teoriers användbarhet i praktiken; dessa idéer kan dock sammanfattas och delas in i följande fyra huvudsakliga punkter: • Teori hjälper oss att förstå och ifrågasätta idéer. Det är viktigt därför att teorin kan vara av ett avslöjande eller uppenbarande slag, det vill säga den avslöjar och klargör saker och ting som inte behöver vara uppenbara eller självklara.

• Teori ger förklaring och förståelse. Det är viktigt därför att den skapar ordning i det komplexa. Socialarbetare hanterar komplext mänskligt beteende och komplexa företeelser och behöver därför fundera över var fokus ska ligga då de agerar.

• Teori erbjuder en referensram för praktiken. Det är av betydelse därför att den organiserar idéer och forskning som innehåller råd och rättesnören avseende hur man ska bete sig i komplicerade situationer.

• Teori hjälper oss att vara ansvariga och självdisciplinerade professionella personer.

Det är av vikt eftersom klienter, kolleger och sociala instanser har rätt att förvänta sig att praktiker kan rättfärdiga och förklara det de gör och varför de gör det.

Många som skriver om teori hämtar ofta idéer från samhällsvetenskaperna, mer sällan från humaniora och naturvetenskap. Ett exempel på det är den inledande delen i en nyutkommen bok (Gray & Webb, 2013) där författarna gör detta genom att presentera olika kapitel och specifika samhällstänkare (Habermas, Giddens, Bourdieu, Foucault och Butler). Varje kapitel introducerar deras idéer och analyserar hur olika författare inom socialt arbete har använt sig av dem. Detta sätt att ta sig an teori gör att man frågar sig om en viss teori kan hämtas direkt från idéer på andra områden inom samhällsvetenskaperna utan att bli tolkad genom en praktikteori. Ett sådant synsätt innebär att idéer är användbara av egen kraft och inte specifikt behöver tolkas i form av praktikformuleringar.

Varför använda praktikteorier?

Om vi accepterar att teori generellt sett är till nytta i socialt arbete, varför ska vi då använda praktikteorier för att anpassa olika idéer som ska tillämpas i socialt arbete? I den kommande reflektionsuppgiften tar jag upp olika slags kunskap som kan komma till användning i ett speciellt fallexempel, och påstår att praktikteorier gör det möjligt för praktiker att sammanföra alla dessa resurser när man har bestämt sig för att agera.

34 Tankar om teorier i socialt arbete

Modern teoribildning.indd 34

2015-11-02 17:22

Stanna upp och reflektera – ett fallexempel: Tillämpning av teori i arbetet med en sörjande son ♦♦ På det hospis där jag arbetar kom en man för att prata med mig om sin mor. Hon hade oväntat avlidit när han var utomlands med sin far (som hade skilt sig från modern; hon hade därefter gift om sig). Han pratade på ett lugnt sätt men berättade att han var upprörd över att detta hade hänt då han var bortrest. Jag frågade hur jag kunde hjälpa honom. Han hade två huvudsakliga önskemål: han ville ha hjälp med att ta reda på vad som hade hänt och han ville veta vad han skulle göra nu. Hur skulle du ha reagerat på detta?

Några förslag: teori utgör en användbar referensram Min utgångspunkt var att formulera en öppen fråga och låta klienten bestämma fortsättningen, samtidigt som jag gav uttryck för min beredvillighet att försöka hjälpa till med vad han än kunde vara i behov av. I en sådan här situation är det brukligt att man är positivt inställd och ger uttryck för hur ledsen man är för den sörjande personens förlust, men det är något som inte känns helt naturligt för alla. Många är rädda för att de inte kommer att kunna hantera starka känsloreaktioner om sådana kommer till uttryck. I den här situationen är en bra utgångspunkt för att inleda ett socialt arbete vissa färdigheter i hur man inleder intervjuer, erfarenheter av liknande situationer och en tro på att man kan hantera vilken som helst situation som man ställs inför. Dessa färdigheter grundar sig på psykologisk och sociologisk kommunikationsteori, men det handlar också om praktiska insikter om människors beteende som många kan ha tillägnat sig utifrån sociala erfarenheter. Här finns det således inget behov av en praktikteori.

Klientens önskemål aktualiserade ett juridiskt och administrativt problem. Information om moderns medicinska vård var konfidentiell och därför måste jag få hans styvfaders tillåtelse att ge honom denna information. Jag hade arrangerat ett möte mellan honom och en sjuksköterska som hade vårdat hans mamma så att han kunde få en redogörelse för hennes sista timmar i livet. Detta krävde dels juridiska kunskaper om hur tillgång till konfidentiell information fungerar, dels administrativa färdigheter för att få reda på vem jag skulle kontakta och hur jag skulle organisera ett möte.

Avslutningsvis behövde jag fråga mig själv: »Vad bör han göra nu?« Vi pratade omkring hans minnen av mamman och han tillverkade ett slags skulptur av henne (en vanlig teknik för att skapa en konkret minnesbild av någon; se Reith & Payne, 2009, s. 151, för en beskrivning av hur man bär sig åt). Under en annan session diskuterade vi hur han kunde hjälpa sin styvfar med vissa praktiska ting, till exempel skapa ordning i mammans ­finanser och ägodelar och vad han skulle behålla av hennes saker som var viktiga för ­honom. Efter det pratade vi om hans känslor och tankar om att ha förlorat sin mamma och jag gav honom telefonnumret till vår sorgeenhet; jag frågade också om vi då och då kunde ringa honom för att erbjuda ytterligare stöd. Jag var i denna situation i behov av hållbar kunskap om teori och praktiska tekniker som rörde sorg och förlust. Det var uppenbart att det skulle dröja innan mannen skulle vilja hantera sina känslor av förlust och

1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier 35

Modern teoribildning.indd 35

2015-11-02 17:22

sorg och att det upprepade erbjudandet om ytterligare stöd skulle kunna ge honom kraft att söka hjälp om han behövde det. De flesta människor klarar dock av att hantera sina förluster utan professionell hjälp.

Detta fallexempel ger en bild av några av de anledningar till att människor ofta tycker att det inte är relevant att använda teorier som hör till socialt arbete. De beror på bland annat följande förhållanden: • Praktiker kan förlita sig på färdigheter som de har tillägnat sig i vardagliga samspel med andra människor, till exempel när det gäller att vara vänlig och välkomnande.

• Praktiken bygger på inlärda färdigheter i kommunikation och intervjuande, till exempel när det gäller att använda öppna frågor.

• Praktiken styrs ofta av juridiska och administrativa krav, till exempel när det handlar om tillgång till register och hur man remitterar klienter till andra professionella personer.

• Praktiken har ofta en grund i praktiska tekniker som utformats i olika sociala instanser där personalen lärt sig dessa, till exempel olika praktiska övningar.

• Praktiken bygger på en teori om problem som rör exempelvis sorg och förluster snarare än på teorier om socialt arbete.

Varför behöver vi då en praktikteori om socialt arbete? Låt oss ta ett steg tillbaka och betrakta hela processen med denna specifika klient. Det finns en referensram som styrde det som hände och denna bestod av ett antal delar: • På den sociala instansen (hospiset) hade man bestämt sig för att anställa socialarbetare och tilldela dem specifika roller och ett konkret ansvarsområde, vilket berodde på en eller annan generaliserad uppfattning om vad socialarbetare skulle kunna erbjuda som en del av den service som hospiset stod för.

• Då jag använde mig av mina färdigheter inriktade jag mig både på frågor som speglade klientens önskningar och på mina egna åsikter om vad som var viktigt för mig att ta itu med. Den uppfattningen härrörde delvis från den sociala instans­ ens mandat (vad socialarbetare förväntades göra på hospiset) och delvis från mer generella förväntningar och en generell policy (förväntningar som hör till denna policy och till vad allmänheten anser att socialarbetare bör göra).

• Mitt fokus låg på en kombination av klientens egna emotionella reaktioner, praktiska uppgifter och sociala relationer. Att arbeta med en kombination av olika frågeställningar är typiskt för socialt arbete.

• Jag förde samman många olika kunskaper om psykologiska reaktioner och sociala relationer när det gällde sorg och förluster samt juridiska, administrativa och praktiska frågeställningar och interpersonella färdigheter (vilket återigen är typiskt för socialt arbete).

36 Tankar om teorier i socialt arbete

Modern teoribildning.indd 36

2015-11-02 17:22

En socialarbetares praktiska referensram i detta speciella fall underbyggs av kunskaper och idéer om vad socialarbetare (till skillnad från exempelvis läkare) som representanter för sin profession borde göra för att få det bästa resultatet då de ställs inför en situation som denna. Mina medicinska kolleger, då de ombeds att träffa en person som denna, torde kontrollera fysiska och psykiatriska symtom och direkt remittera klienten till en socialarbetare. Vårt område och samhället överlag menar att en person med en kombination av emotionella, praktiska och relationsinriktade problem som beror på något som har hänt i hans liv är i behov av att träffa en socialarbetare.

Och det här utgjorde inte ens någon större del av min vecka. Jag hanterar vanligtvis tre eller fyra sådana situationer varje dag, alla innehållande olika problem. Därför dyker det ofta upp frågor som: »Vilket är mitt ansvar?«, »Vilka färdigheter behöver jag använda här?« och »Vilka kunskaper krävs?« Praktikteori innebär att praktiker inte behöver uppfinna socialt arbete på nytt varje gång de träffar en klient: de har en uppsättning idéer om socialt arbete som på ett organiserat sätt beskriver och förklarar det som händer i världen omkring dem och tillhandahåller generell vägledning om hur de ska reagera. Praktiker kan sedan anpassa dessa idéer efter olika typer av scenarion.

När man går igenom de teorier som diskuteras i denna bok, kan man kanske identifiera några av grunderna till mitt angreppssätt i detta speciella fall. Idéer om anknytning (kapitel 4) ligger till grund för sorg och förlusters praktik och teori om krisintervenering (kapitel 5) pekar på ett inledande fokus på känslor. Även om båda dessa teorier har påverkat teorin om sorg och förlust, kan den sistnämnda överlag inte ge någon vägledning när det gäller att kontakta och arbeta med människor på en socialbyrå, för att sedan lyfta fram och reagera på de frågeställningar som teorin säger är viktiga att ta upp.

Figur 1.4 visar min analys av den roll som teorier om socialt arbete spelar som en referensram för beslut om och planering för interventioner inom socialtjänstens ram, till exempel på ett socialkontor. Praktiker får information om klienter, om deras känslor och attityder och om den sociala situation som klienterna upplever. Praktikteoriers referensramar gör det möjligt för praktiker att utforma interventioner för att få fram specifik information om en viss klient i en viss situation tillsammans med generaliserade färdigheter i och kunskaper om socialt arbete. Man kan utifrån ett »socialbyråperspektiv« se att även om allt sammanstrålar där, kommer vissa kunskaper och färdigheter från andra ställen; interventionen leder i sig också till vissa konsekvenser utanför socialkontoret.

Kunskaper och färdigheter som finns utanför socialkontoret uppstår som en följd av förväntningar som ställs av det samhälle som har skapat socialtjänsten och gett den mandat att agera. Ett samhälle är det relationsmönster som finns mellan människorna i det, och detta utvecklas till sociala institutioner som tillhandahåller en organiserad och given struktur med vars hjälp människor kan hantera sina relationer.

Socialt arbete och socialtjänsten är exempel på sådana relationsmönster och på de institutioner i vilka de tar form. På så sätt formar eller konstruerar människor utifrån krav och förväntningar socialt arbete och dess instanser; socialt arbete och sociala instanser påverkas och förändras utifrån erfarenheter av och de människor de ska tjäna. Dessutom bidrar i viss utsträckning praktikerna, klienterna och de sociala instanserna med sitt

1. Den sociala konstruktionen av det sociala arbetets teorier 37

Modern teoribildning.indd 37

2015-11-02 17:22

Figur 1.4 Den roll som socialarbetsteori spelar.

tänkande och sina handlingar till samhällets förväntningar och dess politiska och sociala processer. Det utgör en socialkonstruktionistisk process där människor gör saker tillsammans, och som en del av samma sociala organisationer kommer de att ha gemensamma uppfattningar om den värld som de betraktar som en social verklighet. Det handlar på så sätt om en cirkulär process där varje element – socialtjänst, klient och socialarbetare – påverkar varandra och allt detta äger rum i den kontext som består av de sociala förväntningar som kommer sig av deras mer generella sociala relationer och de praktiska realiteter som de alla står inför. Jag kommer att beskriva sociala konstruktioner mer ingående i kapitel 8.

I följande fallexempel hade Angus först gått till de personer han brukade träffa inom hälsovården. De definierade hans problem som en boendefråga, men när han gick till kommunens boendeenhet betraktade man det där som ett ekonomiskt problem och remitterade honom till en socialarbetare. Denna försåg Angus med råd om socialförsäkring och välgörenhetsorganisationers tänkbara bidrag, men tog även upp emotionella aspekter av vård i livets slutskede. Varje del av denna besökskedja fram till socialarbetaren hade definierat problemet på olika sätt och gav Angus en bild av den roll som nästa tjänsteman som han skulle träffa hade. Han kom till socialarbetaren och uppfattade henne som en problemlösare, framför allt när det gällde ekonomiska problem, och hon utvidgade sin roll utifrån dessa inledande förväntningar. Längre fram skulle hennes identifiering av en terminalvårdssituation och diskussionerna med hälsovårdspersonal kanske kunna omkonstruera deras antaganden om vad socialarbetare också kan göra.

38 Tankar om teorier i socialt arbete

Modern teoribildning.indd 38

2015-11-02 17:22

Modern teoribildning.indd 39

2015-11-02 17:22

standardverket Modern teoribildning i socialt arbete.

Boken har genomgått genomgripande förändringar av såväl innehåll och struktur som presentationsformer.

Malcolm Payne introducerar ämnet på ett än mer pedagogiskt och tillgängligt sätt och utgår ifrån en mängd korta, belysande fallbeskrivningar. Klassiska och nutida teoretiska perspektiv för socialt arbete presenteras och jämförs utifrån likheter och skillnader. Författaren visar tydligt hur dessa teorier påverkar och vägleder det sociala arbetets praktik.

I bokens första del diskuteras de olika teorierna i socialt arbete och hur de ska tillämpas. Den andra delen omfattar kapitel som grundligt går igenom bland annat psykodynamisk, uppgiftsinriktad, kognitivt beteendeinriktad, humanistisk, feministisk och samhällpedagogisk praktik. Även inriktningar som empowerment, företrädarskap och icke-förtryckande praktik behandlas.

Sammantaget motiverar denna nya utgåva bokens fortsatt centrala plats i socionomprogrammet. Den vänder sig även till yrkesverksamma socialarbetare.

MALCOLM PAYNE är professor emeritus vid Manchester Metropolitan University och har en omfattande produktion av böcker och artiklar som rör socialt arbete bakom sig. Han är en internationellt välkänd forskare inom socialt arbete och hans böcker tillhör de mest spridda inom området.

Malcolm Payne MODERN TEORIBILDNING I SOCIALT ARBETE

DETTA ÄR DEN FJÄRDE INTERNATIONELLA UTGÅVAN av

Malcolm Payne

MODERN TEORIBILDNING I SOCIALT ARBETE FJÄRDE INTERNATIONELLA UTGÅVAN

ISBN 978-91-27-14095-0

9 789127 140950

PAYNE_Mod_teori_soc_arbete_Hela8.indd 1

2015-11-10 13:45