lång erfarenhet av att handleda och utbilda pedagoger och vårdpersonal i hantering av
K
ONFLIKTER OCH BRÅK
är något som ingår i förskolans
vardag. För det mesta går det bra att reda ut problemen
problemskapande beteende. Han är en
men ibland fastnar vi i mönster och beteenden som
efterfrågad föreläsare och har skrivit en rad
förstärker konflikterna.
böcker om lågaffektivt bemötande riktade mot skolan, föräldrar, äldrevården, psykiatrisk
Den här boken visar hur personalen kan tänka och
vård samt ungdoms och HVB-vård. Bo är
agera i mötet med barnen i en mängd utmanande
medlem i Psykologförbundets etiska råd.
situationer. Metoderna utgår från förhållningssättet
David Edfelt är leg. psykolog och arbetar med handledning och utbildning. Han har jobbat inom barnpsykiatri, förskola, skola och som samordnare för flera utredningsteam på författare till boken Utmaningar i förskolan –
anpassa krav samt hantera konflikter och fysiskt våld. Författarna tar avstamp i exempel från förskolans
Bo Hejlskov Elvén David Edfelt
ALLA GÖR DET
mest begripliga i
en situation. För att bättre förstå beteendeproblem bör vi därför sätta oss in i hur beteendet är begripligt för barnet. Om vi vill förändra hens beteende måste vi ändra förutsättningarna så att det önskvärda beteendet också blir det mest begripliga beteendet.
vardag, kopplar dem till forskning och beskriver sjutton praktiska principer som personal kan utgå från för att
att förebygga problemskapande beteenden.
förebygga och lösa beteendeproblem. Här finns också
David undervisar på Specialpedagogiska
konkreta handlingsplaner för hur du kan förebygga och
institutionen vid Stockholms universitet.
utvärdera konflikter samt studiematerial som fördjupar bokens olika avsnitt. Beteendeproblem i förskolan ingår i en serie framgångsrika böcker om lågaffektivt bemötande för olika målgrupper.
Beteendeproblem i förskolan
bl.a. Karolinska universitetssjukhuset. Han är
lågaffektivt bemötande och handlar bland annat om att
Bo Hejlskov Elvén • David Edfelt
Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog med
Beteendeproblem I FÖRSKOLAN
ISBN 978-91-27-82215-3
Om lågaffektivt bemötande 9 789127 822153
Beteendeproblem_förskola_omslag_gk.indd Alla sidor
2017-08-10 10:00
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 2
2017-08-10 10:37
Innehåll Inledning 5 1. Ta alltid reda på vem det är som har problem 10 2. Barn som kan uppföra sig gör det 16 3. Barn gör det mest begripliga i varje situation 30 4. Den som tar ansvar kan påverka 36 5. Barn lär sig ingenting av att misslyckas 52 6. Man måste ha självkontroll för att kunna samarbeta 58 7. Ingen vill förlora självkontrollen 68 8. Affekt smittar 76 9. Konflikter består av lösningar och pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan 88 10. Metod handlar om att hantera, utvärdera och förändra 96 11. Pedagogiskt arbete är att ställa krav som barnen inte hade ställt på sig själva – på ett sätt som fungerar 114 12. Var medståndare i stället för motståndare 122 13. Det är inte rättvist att behandla alla lika 128 14. Man blir ledare när någon följer 132 15. Förskolan är en bilverkstad 142 16. Uteslut alltid att det kan vara något somatiskt eller kognitivt 166 17. Principen om det mjuka anslaget 176 Sammanfattning 182 Studiematerial 184 Referenser 194
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 3
2017-08-10 10:37
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 4
2017-08-10 10:37
Inledning Du har just öppnat boken Beteendeproblem i förskolan. Med stor san nolikhet betyder det att du arbetar i förskolan. Grattis! Du har ett oerhört viktigt jobb och bara det faktum att du läser denna bok tyder på att du är engagerad och nyfiken kring ditt jobb och de barn du träffar dagligen. Välkommen! Vi som skrivit denna bok har båda jobbat i och med förskolan på olika sätt. Vi är psykologer: David, som har fokuserat särskilt på förskolan i sitt arbete, och Bo, som har fokuserat särskilt på beteendeproblem. Vi har i vårt arbete upplevt förskolan som ett väldigt speciellt ställe. Å ena sidan har alla åsikter om förskolan (fast mest kring öppettider och tillgänglighet), å andra sidan finns det tyvärr ofta alldeles för lite respekt för den professionalism och kompetens förskolepersonal besitter. När man följer samhällsdebatten kan man ibland få för sig att både politiker och allmänhet tror att förskolans främsta uppdrag är att passa barn när föräldrarna jobbar. Att förskolan bedriver en högst genomtänkt pedago gisk verksamhet i syfte att skapa bra förutsättningar för barnen att på sikt utvecklas till välfungerande vuxna pratas det inte så mycket om. Däremot betraktas förskolan ofta som ett nödvändigt ont och det skrivs debattin lägg om hur skadligt många tror det är att vara för mycket i förskolan. Så du arbetar troligen på en arbetsplats som många känner till men få vet särskilt mycket om. Men du vet att det arbete du gör i vardagen är både viktigt och utmanande. Du ska hjälpa barnen att utvecklas emot att bli bra samhällsmedborgare, empatiska och kreativa, och samtidigt se till att de har det bra. Varje dag. 5
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 5
2017-08-10 10:37
Det betyder att det dagliga arbetet handlar mycket om dagen i dag. Du ser till att barnen har på sig lämpliga kläder när de går ut, du byter kanske blöjor, du berättar spännande sagor och har samling. Hela tiden med fo kus på barnens utveckling och trivsel. För det mesta är det bra. Barnen samspelar och mår bra. Men ibland blir det bråk. Ibland till och med på samma sätt som många gånger tidi gare (hur ofta bråkar förskolebarn om bästa cykeln?). Och då blir det kanske lite svårare. För just hur vi kan hantera bråk glömde någon lägga in i utbildningen till förskollärare och barnskötare. Egentligen är det helt vansinnigt. Men tyvärr inte något som bara gäller din utbildning. Varken socionomer, psykologer, lärare, förskolepersonal eller andra som jobbar med människor har lärt sig hantera konflikter mellan barn eller mellan barn och personal. Det betyder tyvärr att vi i sådana situationer kanske inte alltid är så professionella som vi gärna skulle vilja vara. Och det be tyder att man ibland går hem från jobbet med en känsla av att ha miss lyckats. Att man inte klarade av en situation så bra som man borde. Den känslan kan man använda till att må dåligt av eller som motor för att ta reda på hur man kan göra i stället. Och eftersom du just nu läser denna bok har du nog fått igång motorn. Det är bra. Du vill bli duktigare, bli ännu mer professionell. För det är vad vi vill försöka hjälpa till med i denna bok: professionalisera. Vi ska titta på vad vi vet från vetenskapliga studier och erfarenheter om vad som fungerar när vissa förskolebarn ofta hamnar i konflikt (eller har ett beteende vi uppfattar som problematiskt). Det betyder att vi ska titta på hur man bäst ska göra, men också på vilka metoder som är mindre lämpliga. Det betyder att du kanske måste om värdera en del av de arbetssätt du använder i dag. Vi har alla varit barn och alla har vi bråkat med andra barn om leksa ker när vi var två år gamla. Vi har alla slagits som treåringar (forskning har visat att treåringar är den våldsammaste gruppen i samhället). Och vuxna runt oss har hanterat det efter bästa förmåga men samtidigt socia 6 | INLEDNING
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 6
2017-08-10 10:37
liserat oss och därmed lärt oss hur man ska hantera dessa situationer. Fast inte på grundval av forskning och formell kunskap, utan utifrån det som ibland kallas sunt förnuft. Sunt förnuft är ett begrepp vi som skrivit boken gärna vill få bort. Det tillhör inte en professionell verksamhet. Sunt förnuft används ofta för att beskriva någon sorts allmän kunskap som alla bör ha utan att ha utbil dats inom området. Om det skulle räcka för att hantera de svåra situatio ner som uppstår i förskolan, kunde vi lägga ner utbildningarna till barn skötare och förskollärare. Så när politiker och föräldrar använder begreppet sunt förnuft kring arbetet i förskolan är det bristande respekt för personalens kompetens. Vi tror inte att sunt förnuft räcker för att hantera bråk mellan tvåår ingar om leksaker i förskolan eller den dagliga konflikten om bästa cy keln på gården. Vi anser att även dessa vardagssituationer kräver kompe tens och utbildning samt ett gemensamt förhållningssätt. Vi bör använda oss av metoder som faktiskt fungerar, och dessa metoder bör samspela både med det lagrum som finns för förskolan, men även barnkonventio nen och dess mål för det enskilda barnet. För barnen är det viktigaste vi har.
Bokens upplägg Beteendeproblem i förskolan är uppdelad i 17 kapitel som alla utgår från en princip som speglas utifrån minst en verklig situation som vi har häm tat från vårt arbete i förskolan. Samtliga principer ingår i det forsknings baserade förhållningssätt som kallas lågaffektivt bemötande. Det är både ett förhållningssätt och ett antal praktiska metoder med fokus på att han tera och minska beteendeproblem i vardagen. Förhållningssättet beskrivs bäst genom de principer som boken bygger på, och metoderna vävs in här och var i boken, både som kravanpassning, konflikthantering och hanter INLEDNING | 7
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 7
2017-08-10 10:37
ing av fysiskt våld. En del av principerna ligger väldigt långt ifrån det sätt som vi människor i vanliga fall tänker på. Kanske också långt ifrån hur du som är förälder hanterar dina egna barn. Några av principerna har for mulerats av forskare, vilket då framgår i anslutning till den, andra har vi själva utformat. I bokens senare del tittar vi lite mer konkret på två exempelsituationer. Båda inleds med en verklighetsbaserad händelse som tas upp i ljuset av de principer som boken dittills behandlat. Exemplen kopplas sedan till för slag på handlingsplaner. Genom att titta på situationerna på det här sät tet, blir det möjligt att förstå vad det är som faktiskt händer, vad man kan ändra på och hur man kan beskriva en möjlig strategi för hur situatio nerna kan hanteras om de inträffar igen. Använd dem gärna som under lag för en diskussion i arbetslaget om hur ni kan arbeta med beteendepro blem på er förskola. Boken ingår i en serie böcker med samma grundstruktur. Det innebär att den har en systerbok för föräldrar (Barn som bråkar av Bo Hejlskov Elvén och Tina Wiman) och en för skolan (Beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén). Det innebär att förskolepersonal och föräldrar alltså kan läsa var sin bok med samma struktur och innehåll, men vinklat så att det passar just dem. I boken använder vi genomgående ordet föräldrar om vårdnadshavare. Det gör vi för att boken ska bli lättläst. Det hade såklart varit mera kor rekt att skriva vårdnadshavare, men också mera krångligt. Men nu vill vi önska dig god läslust! Och ge en eloge för att du tar dig an uppdraget att skapa en bra förskola för det viktigaste vi har – våra barn.
8 | INLEDNING
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 8
2017-08-10 10:37
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 9
2017-08-10 10:37
1
1
2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ta alltid reda pü vem det är som har problem
11 12 13 14 15 16 17
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 10
2017-08-10 10:37
Elsa
ELSA HAR ALLTID en mjukisgris med sig. Grisen följer med överallt.
Personalen har på olika sätt försökt få henne att lämna den, men gri sen ska alltid med. Otaliga gånger har de försökt lägga den på hyllan i hallen, men det har slutat med skrik, gråt och utbrott. Några gånger har Elsa glömt grisen men snart väller paniken upp inom henne och när hon hittar den blir hon lugn igen. Sedan några veckor tillbaka låter pedagogerna henne ha med den överallt. Den här morgonen är det en vikarie på avdelningen, Anna. Den ordinarie pedagogen Jenny är inomhus och tar emot barnen när de kommer in från gården. När Elsa och en större grupp barn kommer in i hallen tillsammans med Anna, går Jenny in i stora rummet tillsam mans med den första gruppen barn. Elsa tar av sig kläderna. Anna säger att Elsa ska lämna grisen på hyllan men hon vägrar. Anna har erfarenhet av att arbeta med barn och sätter sig på huk och pratar med Elsa om att man inte ska ha sina leksaker hemifrån på avdelningen. Elsa är tyst och tittar ner i marken samtidigt som hon håller hårt om grisen. Anna sträcker fram handen för att Elsa ska ge den till henne men hon vägrar. De står så ett tag. Till slut tar Anna tag i grisen och säger: »Men du vet ju vilka regler som gäller.« Då biter Elsa henne hårt i handen och springer iväg.
11
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 11
2017-08-10 10:37
Det är förskolans problem – inte barnets Principen »Ta alltid reda på vem det är som har problem« är grunden för hela den här boken. Vi människor utgår ofta från att det är vår egen upp levelse som är korrekt. Om vi upplever att ett beteende är ett problem, tror vi oftast att alla andra också upplever det så. Men så är det inte per automatik. I exemplet ovan slutar en svår situation med att Elsa biter Anna, något som Anna såklart tycker är ett stort problem. Elsa själv tyck er i stället att det är en lösning, vilket innebär att hennes motivation för att ändra sitt beteende inte riktigt finns. Hon löser en svår situation på ett sätt som hon i stunden tycker är bra. Om vi i förskolan i det här läget utgår från att Elsa har ett beteendepro blem, kommer det att bli besvärligt. Då vill vi att hon ändrar sitt beteende, medan hon själv, eftersom hon inte tycker att hon har något problem, inte har minsta lust att ändra sin lösning till en för henne sämre variant. Det problem hon upplever är att hon inte får ha sin gris. I den här situationen måste vi i stället ta reda på hur vi kan se till att det inte händer igen. Det kräver dock att vi förstår att vår motivation till att förändra situationen är större än Elsas. Dessutom måste vår förmåga att ändra på situationen vara större än Elsas. Det är den förhoppningsvis. Vi är vuxna och professionella. Elsa är bara ett barn.
Mariam
MARIAM ÄLSKAR ATT leka med andra barn. Hon och två kamrater har
byggt en koja i lekrummet som de leker i. Johanna, en av pedago gerna, är och hälsar på i kojan. »Och vad gör man i det där hörnet?« frågar hon och pekar på en liten hög med saker. Barnen pratar i mun på varandra om allt som finns att göra i kojan. »Här var det varmt«, 12 | BETEENDEPROBLEM I FÖRSKOLAN
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 12
2017-08-10 10:37
säger Johanna. »Vet ni, nu är det dags att gå ut, men efter vilan så kan ni komma tillbaka hit igen«, säger hon och ålar sig ur kojan. Mariam kommer varm och ivrig till kapprummet men när hon ska få hjälp att sätta på sig overallen vägrar hon. »Det är kallt ute«, säger Johanna. »Du måste sätta på dig overallen.« »Nej, det är varmt«, sä ger Mariam. hon glider ner mot golvet. Johanna blir irriterad efter som det är många barn som ska ha kläder på sig. Hon drar upp flick an i knäet och försöker få på henne overallen ändå. Mariam protesterar och slänger huvudet bakåt mot Johannas haka. Det blir en rejäl smäll.
Även i Mariams fall finns det en orsak till hennes beteende. Hon är varm och vill hellre fortsätta att leka i kojan. Johanna har dock en annan tanke, att Mariam ska följa med ut. Mariams problem är att hon ska ta på sig overallen när hon är kokhet och Johannas att Mariam inte vill ta på sig den samt att hon får sig en smäll. Det innebär att det finns två olika pro blem och därför också två olika lösningar. Att förvänta sig att Mariam ska förstå och lösa Johannas problem är i det här läget nog inte någon framkomlig väg.
Barnen kan inte lösa förskolans problem Ett genomgående tema i boken är hur vi som arbetar i förskolan ska kun na ta tag i olika problem som vi upplever. Det är därför enormt viktigt att redan från början påpeka att de problem som boken tar upp är sådana som förskolepersonal upplever som problem. Den handlar alltså primärt om vad vi själva kan göra för att lösa våra problem, inte vad barnen kan göra för att lösa dem. De flesta barn är ganska bra på att lösa sina egna problem. Kanske gör de det inte alltid med metoder som personalen gillar, och ibland innebär deras lösningar att det i stället blir vi som plötsligt får Ta alltid reda på vem det är som har problem | 13
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 13
2017-08-10 10:37
problem som måste lösas. Då gäller det att vara medveten om att det är pedagogerna som har det största ansvaret för att lösa problemen. Åter igen, det är vi som är professionella, inte barnen. Bara genom att ta ansvar kan vi lösa de problem vi träffar på.
SAMMANFATTNING
I förskolan upplevs ofta beteendeproblem som att det är barnen som har problem. I verkligheten är det dock oftast pedagogen som upplever barnens beteende som ett problem. Barnen upple ver andra problem i situationen och ser sällan sitt eget beteende som problematiskt, vilket gör att de inte automatiskt har motiva tion att ändra det. Vi måste inse att ansvaret i stället ligger hos oss själva och våra kolleger och att vi måste vara väldigt motiverade att ändra den aktuella situationen, så att beteendeproblemen inte uppstår fler gånger.
14 | BETEENDEPROBLEM I FÖRSKOLAN
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 14
2017-08-10 10:37
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 15
2017-08-10 10:37
1 2
2
3 4 5 6 7 8 9 10
Barn som kan uppfรถra sig gรถr det
11 12 13 14 15 16 17
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 16
2017-08-10 10:37
Adrian
ADRIAN ÄR ÄLDST i gruppen med barn mellan tre och fem år. Han är
en glad och aktiv kille som gillar när det händer saker. I aktiviteter som kräver stillasittande och fokus blir det oftast jobbigt. En av peda gogerna, Cilla, samlar ihop barnen till samlingen. Hon säger till Adri an flera gånger utan resultat. Slutligen tar hon undan gubbarna han leker med. »Du får tillbaka dem efter samlingen«, säger hon och pla cerar dem högt upp på ett skåp. Adrian springer mot rummet där samlingen är och i farten får han tag i en docka som han slänger ut i hallen. Han tränger sig förbi några av de andra barnen som skriker åt honom att sluta puttas. Det blir några turer på mattan där samlingen hålls, innan han slutli gen sitter längst ut i halvcirkeln med Cilla bredvid sig. Dit har han blivit förflyttad efter att ha tjafsat med sin kamrat. Adrian reser sig och sätter sig igen. Cilla har olika knep för att hantera hans rörelser och infall. Hon pratar med inlevelse, stryker med fingrarna över hans rygg eller hans underarm och låter honom få vara aktiv i samlingen. Det brukar fungera ett tag, ibland hela tiden. Efter första delen då de sjunger sången om årstiden, pratar om vilken dag det är, vilka som är närvarande samt vad som ska hända under dagen, är det dags för en sång som Adrian gillar. Cilla säger att Adrian kan »hålla taktpinnen« i dag. Adrian vet vad det innebär och ställer sig upp och drar elegant igång sällskapet. Efteråt sätter sig Adrian på sin plats och det är dags för sifferpåsen. Adrian vill vara den som sticker in handen men nu är det Felicias tur. Adrian lägger sig ner i protest. Cilla säger åt honom att sätta sig upp men det vill han inte. Plötsligt säger han till Felicia: »Du kommer inte 17
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 17
2017-08-10 10:37
att känna något i påsen för du har så tjocka fingrar.« Alla barnen tittar på honom och han får flera kommentarer: »Man får inte säga så!« »Du är taskig«, och »Säg förlåt!« Flickan försöker behärska sig men brister till slut ut i gråt. Cilla blir upprörd och säger till Adrian på skarpen: »Nu får du skärpa dig, Adrian. Det var din tur nyss och så där kan du inte säga. Säg förlåt till Felicia.« Adrian biter ihop och tänker inte säga något. »Ser du inte vad ledsen Felicia blev?« Cilla vidhåller att han ska säga förlåt och föser honom lätt framåt med handen åt Feli cias håll. Adrian exploderar, sparkar sifferpåsen som flyger iväg, slår sig ur Cillas armar och springer iväg. I farten välter han en stol och slår hårt igen dörren till ett annat rum. Det dröjer ett tag innan de hittar honom bakom en fåtölj och när de drar fram den springer han iväg igen.
Förmågor, krav och förväntningar Principen »Barn som kan uppföra sig gör det« är formulerad av den ame rikanske psykologen Ross W. Greene. Principen är egentligen väldigt en kel: Om ett barn uppför sig är det för att hen kan. Om ett barn däremot inte uppför sig är det för att hen inte kan, och då måste omgivningen börja se vilka krav och förväntningar man kan ställa på det här barnets förmågor. I Adrians fall handlar det om att Cilla har vissa krav och för väntningar på flera olika förmågor som Adrian skulle behöva för att klara av samlingen. Det handlar bland annat om att en samling ställer krav på Adrians för måga att sitta stilla. Det är inte Adrians spetskompetens. Han ska dessut om kunna vänta på sin tur och hålla tillbaka impulsen att prata hela ti den. Redan på vägen till samlingen slänger han en docka bara för att den 18 | BETEENDEPROBLEM I FÖRSKOLAN
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 18
2017-08-10 10:37
finns där. Att barn har svårt att hålla tillbaka impulser borde inte över raska någon. Om man säger till ett barn på ett till två år att du inte får slå skeden i bordet, kommer hen nog att göra det. Vi startar impulsen och barnet kan inte hålla den tillbaka. Adrians svårigheter kan ses som en försening i utvecklingen av impulskontroll. Han kommer att bli bättre med tiden, men kanske ligga efter sina jämnåriga i utvecklingen ändå. Och det kommer troligen att innebära mängder med överkrav på impuls kontroll och mängder med tillrättavisningar. Utöver detta förväntas Adrian kunna ändra sig och byta ut sin egen önskan mot vad Cilla vill att han ska göra. Adrian vill vara den som får ta en siffra i sifferpåsen först. Att se på när Felicia gör det blir ett överkrav för honom. Så han börjar prata om hennes tjocka fingrar. När Cilla sedan säger åt honom blir det för mycket för honom. Han kan inte längre navigera utan tar till ett beteende som hjälper honom att klara av situationen. Han sticker. Det är egentligen världens bästa strate gi. Vi har nog alla sagt till barn att det är bättre att gå undan än att stanna kvar och slåss. Det är ett utmärkt sätt att reglera sin affekt, om man inte kan göra det enbart genom tanken. Så Adrian sticker. Fast det gillar inte personalen utan springer efter och drar fram honom. Genom allt detta skiner Adrians bristande förmåga att förstå konse kvenserna av sitt beteende igenom. Liksom de allra flesta förskolebarn kan Adrian helt enkelt inte bedöma vad hans handlingar kommer att medföra. Han surfar genom situationen allteftersom den utvecklar sig, på en våg han inte har kontroll över. Sammantaget kan vi konstatera att Adrian har svårigheter med att vän ta, sitta stilla, hålla tillbaka impulser, ställa om sig snabbt, bedöma konse kvenser av sitt handlande och reglera sin affekt på egen hand.
Barn som kan uppföra sig gör det
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 19
| 19
2017-08-10 10:37
Egenskaper och förmågor Adrian är inte ett barn som ska ha en diagnos. Han befinner sig inom den normalfördelning av förmågor som alla barn i den vanliga förskolan lig ger inom. I Adrians förskolegrupp finns det ytterligare ett antal barn som också saknar en del förmågor. Vad de har svårt för skiljer sig dock åt. Just i denna situation var det kraven och förväntningarna på Adrians förmå gor som blev honom övermäktiga. I princip alla mänskliga egenskaper är normalfördelade i befolkningen. Det gäller egenskaper som längd, vikt, begåvning, uppmärksamhet, för måga att strukturera, läsinlärningsförmåga, förmåga att vänta, sociala förmågor och en mängd andra saker. I förskolan kan man se det som att alla barn utvecklas längs en linje, men i olika tempo. Vissa rusar fram och ligger före sina jämnåriga i många olika avseenden. Andra ligger efter på i stort sett alla förmågor. Men de flesta barn är egentligen ganska lika i utvecklingen, lite före i vissa förmågor, lite efter i andra, men sammanta get är de ändå så pass lika att vi tror oss kunna säga vad ett barn vid en viss ålder bör kunna. Vissa barn ligger efter sina kamrater när det gäller den språkliga ut vecklingen eller har svårt med att reglera sin aktivitetsnivå och koncent rationsförmåga. Andra kan ha svårigheter med socialt samspel. Man kan ha bara lite svårigheter på ett eller flera av dessa fält, något större svårig heter eller till och med stora svårigheter på något eller flera andra. Den sista gruppen är ganska liten och får kanske en diagnos så småningom; den första gruppen är större men dessa barn utvecklas ofta bra med lite extra stöd. Det betyder att de flesta barn klarar av en samling bra, några ganska bra, lite färre behöver stöd för att klara av den och några få klarar endast samlingar som är helt anpassade till just dem. En del av det pedagogiska uppdraget är att anpassa samlingen efter dessa olika barn. Det gör Cissi 20 | BETEENDEPROBLEM I FÖRSKOLAN
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 20
2017-08-10 10:37
genom att se till att Adrian sitter bredvid henne och genom att röra vid honom och se till att han får leda gruppen och vara aktiv – vilket sker lite oftare än för kamraterna. Fast i denna situation räckte det inte hela vägen. Cissi kanske borde ha pratat med Adrian om vem som skulle ha siffer påsen i dag eller att det moment som Adrian skulle hålla i låg efteråt. Trots insatserna som gjordes behövde Adrian en än mer anpassad samling. Det finns många pedagoger som tycker att de gjort en massa anpass ningar och att det därför borde fungera. Ändå gör det inte det. Konflikter och problem staplas på varandra i vardagen. Det betyder att anpassning arna som gjorts inte var rätt eller tillräckliga och då behöver man tänka till igen och finna nya lösningar. I regel handlar det om att barnet är utsatt för överkrav i stunden. Med fokus på vad som ställer till det brukar det lösa sig, men kanske inte på det sätt som man tänkt sig i personalgruppen. Hur man kan göra det kommer vi att beskriva senare i boken.
Barns förutsättningar är olika Att barns förutsättningar skiljer sig åt är ett centralt tema genom hela den här boken. När vi diskuterar beteendeproblem i förskolan, handlar det om vilka barn som har förutsättningar för att klara av de krav vardagen ställer och vilka som inte har det. Orsakerna till att ett barn kanske inte kan leva upp till kraven och förväntningarna kan ha sitt ursprung i en mängd olika faktorer, som varierar från barn till barn och situation till situation. Det kan till exempel bero på barnets förmåga till affektregler ing (att lugna sig själv eller att hålla sig lugn), planering och genomfö rande, impulskontroll eller flexibilitet, men det kan även handla om be gåvning. Annat som påverkar är till exempel stress, relationerna till de vuxna, tryggheten i gruppen och hur tydliga strukturer och rutiner som finns på förskolan. Men vi ska här inte prata om viljan att uppföra sig eller om kvaliteten Barn som kan uppföra sig gör det
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 21
| 21
2017-08-10 10:37
på föräldrarnas fostran. Det finns det flera orsaker till, som vi kommer att utveckla lite längre fram i boken. Vi använder oss av Greenes princip där för att forskning har visat att om man utgår från att »barn som kan upp föra sig gör det«, blir man mer effektiv i sitt arbete. Det ska vi titta när mare på i nästa kapitel. Men först ska vi se vad detta betyder för det dagliga arbetet med barnens beteende.
Beteendeproblem – en del av vardagen Det kommer alltid att finnas konflikter mellan barnen i förskolan. Det kommer alltid att finnas barn i förskolan som förlorar kontrollen och agerar ut. Och barn kommer med jämna mellanrum att ha konflikter även med vuxna i förskolan. Det hör förskoleåldern till. Beteendeproblem är egentligen inte en avvikelse från det vanliga. Det är en del av vardagen. Som sagt är treåringar enligt nyare forskning den absolut mest våldsam ma gruppen i samhället. Det vi behöver är ett professionellt förhållnings sätt som innebär att vi, varje gång det uppstår en situation som går över styr, sätter oss ner och tänker igenom vad som gick fel. Om vi då tittar på de olika faserna i situationens utveckling, kommer vi med stor sannolik het att hitta de händelser eller faktorer där vi ställde överkrav på barnet. Om vi letar på rätt sätt. Om vi däremot enbart letar efter vad barnet borde ha gjort i stället för vad hen gjorde, kommer vi att få problem nästa gång vi hamnar i en liknande situation.
Vårt eget beteende och våra egna förväntningar För att kunna undersöka vad problemet är, måste vi alltså titta på vårt eget beteende och våra egna förväntningar på barns förmågor, och jäm föra dem med vad de faktiskt kan. Om ett barns beteende i en situation inte fungerar bra, kommer vi med största sannolikhet att inse att det be 22 | BETEENDEPROBLEM I FÖRSKOLAN
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 22
2017-08-10 10:37
ror på något som vi själva har misslyckats med. Det kan kanske ibland vara svårt att acceptera, men så är det. Ska vi kunna se vår egen roll i barnets beteende krävs det en hel del av oss i situationen. Samtidigt är det absolut nödvändigt att vi gör det, om situationen inte ska upprepas igen och igen. Vi måste tänka på att alla beteenden hos barn sker i samspel med omgivningen, antingen direkt med oss eller med den omgivning vi har inflytande över.
För höga krav En av alla rutinsituationer i förskolan är när barnen ska ut efter att ha varit inomhus. Vissa barn har fullt fokus på att de måste få den bästa cy keln. Och det finns alltid en cykel som är bäst. Det kan innebära att vissa barn missar instruktionen om att plocka undan efter sig, inte hinner tvät ta händerna efter toabesöket, springer mot kapprummet och kanske inte klär sig färdigt innan de springer mot cykelskjulet. Fast ibland har ett barn från en annan avdelning hunnit ut tidigare. Ibland krånglar overal len. Ibland snubblar man på vägen. Någon annan hinner först. Besvikel sen kan bli stor. Har vi tur kan barnet reglera sig och svälja förtreten. Om inte kanske vi får ett gråtande barn. Men har vi otur får vi en situation där barnet letar upp den som kom först och tar ifrån hen cykeln. Då kanske vi har en total fysisk konflikt. Det kan vara svårt att tänka att barnet i den situationen gjorde sitt bästa. Ibland tänker vi: Hur svårt kan det vara? Men för vissa barn kan det vara jättesvårt även om andra klarar situationen bra. Därför finns det en tendens till att det oftast är samma barn som hamnar i konflikt. Kom binationen av att ha svårt att hantera att inte få det man förväntar sig och ha svårt att reglera sina affekter leder inte sällan till att man slåss. Man kan också bli otröstlig, slänga en hink mot den som har cykeln eller spar ka så att sanden yr. Barn som kan uppföra sig gör det
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 23
| 23
2017-08-10 10:37
Konflikter om bästa cykeln inträffar flera gångar i veckan på många förskolor. Fast det brukar inte innebära att man ändrar på sättet man ar betar på. Det kan tyckas lite konstigt. Om man har en bil där ett däck slits snett och alldeles för snabbt, brukar man faktiskt låta verkstaden titta på orsaken och inte bara byta däck efter däck. Men att samma konflikt dag ligen uppstår i förskolan innebär inte att man automatiskt tittar på varför den uppstår och gör de förändringar som behövs för att det inte ska ske igen. Kanske för att vi anser att det är det enskilda barnet som ska ändra sig. Kanske även för att vi tror att det enskilda barnet lär sig av att miss lyckas. Det gör det inte. Det ska vi se på längre fram i boken. Man kunde i stället försöka strukturera cykelsituationen. Hur länge ska ett barn ha bästa cykeln? Ska vi skapa en kölista? Ska de barn som bråkar om cykeln alltid vara ute samtidigt? Eller ska vi ändra uteleken så att den är mer organiserad? Kanske inte hela tiden, men ibland. Kanske inte för alla barn, men för dem som behöver det. För utelek är inte rast. Det är pedagogiskt arbete och sådant behöver matchas till barnens för mågor. Genom att strukturera situationen kan man anpassa den efter vad de olika barnen faktiskt kan. Då skapar vi inte situationer som leder till överkrav utan som övar barnen i samspel – på sin nivå. Fundera över hur du själv hanterar detta genom att överväga om du har för höga förväntningar på barnens: ff förmåga att beräkna orsak och verkan i komplexa sammanhang. Den förmågan behövs när de ska förutse konsekvenser av sina egna hand lingar, men även när de ska skapa sig en bild av vad som kommer att hända över huvud taget. Barn som har svårt för detta behöver sche man och strukturer i högre grad än andra. Förmågan utvecklas dess utom långsamt. Barn på ett år har väldigt dålig koll på orsak och ver kan, och få barn har en fullt utvecklad förmåga till detta vid skolstarten. Det är viktigt att anpassa vardagen efter barnens ålder, men även efter de barn som har svårare för detta än andra. 24 | BETEENDEPROBLEM I FÖRSKOLAN
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 24
2017-08-10 10:37
ff förmåga att strukturera, planera och genomföra aktiviteter. Förskole barn behöver stöd i aktiviteter som har flera led och där man behöver behålla fokus på uppgiften. Vissa behöver betydligt mer stöd än and ra, som Adrian till exempel. ff förmåga att komma ihåg medan de tänker, det vill säga deras arbets minne. Barn under sex år har svårt att komma ihåg den information de har i huvudet och samtidigt bearbeta den. Det innebär att du inte kan förvänta dig att alla kan ta muntliga instruktioner i flera led. I stäl let måste du kanske rita vad barnen ska göra. Bilden finns kvar när orden försvunnit. Vid sex års ålder utvecklas denna förmåga hos kan ske 90 procent av alla barn. Men många har svårigheter med arbets minnet även som vuxna. De behöver minnesstöd i vardagen – kanske hela livet. ff förmåga att hålla tillbaka impulser. Mindre barn reagerar direkt på det som händer i en situation och kan helt enkelt inte låta bli att age ra om impulsen kommer. Precis som vuxna inte kan låta bli att följa impulser i tanken (försök att inte tänka på färgen röd). Därför måste du titta på vilka reaktioner du skapar genom dina regler och ditt be mötande. Tänk på att regler som handlar om vad barnen inte får göra skapar en impuls hos dem att göra just det. Ordet inte bör således användas med försiktighet. ff förmåga till uthållighet. Små barn har oerhört svårt att vänta. Med ökande ålder blir de flesta allt bättre på det. Men vissa har jättesvårt att vänta även vid skolstarten. Samma barn har ofta svårt att genom föra aktiviteter som kräver koncentration under lång tid. ff förmåga till flexibilitet eller att snabbt kunna ställa om. De flesta barn gillar när allt är som vanligt. För vissa barn är det enormt svårt att klara av förändringar. De kan behöva tydliga beskrivningar av vad som ska hända, i god tid. Även här hjälper det många gånger med bilder. Barn som kan uppföra sig gör det
Beteende_forskolan_BG_korr 3.indd 25
| 25
2017-08-10 10:37
lång erfarenhet av att handleda och utbilda pedagoger och vårdpersonal i hantering av
K
ONFLIKTER OCH BRÅK
är något som ingår i förskolans
vardag. För det mesta går det bra att reda ut problemen
problemskapande beteende. Han är en
men ibland fastnar vi i mönster och beteenden som
efterfrågad föreläsare och har skrivit en rad
förstärker konflikterna.
böcker om lågaffektivt bemötande riktade mot skolan, föräldrar, äldrevården, psykiatrisk
Den här boken visar hur personalen kan tänka och
vård samt ungdoms och HVB-vård. Bo är
agera i mötet med barnen i en mängd utmanande
medlem i Psykologförbundets etiska råd.
situationer. Metoderna utgår från förhållningssättet
David Edfelt är leg. psykolog och arbetar med handledning och utbildning. Han har jobbat inom barnpsykiatri, förskola, skola och som samordnare för flera utredningsteam på författare till boken Utmaningar i förskolan –
anpassa krav samt hantera konflikter och fysiskt våld. Författarna tar avstamp i exempel från förskolans
Bo Hejlskov Elvén David Edfelt
ALLA GÖR DET
mest begripliga i
en situation. För att bättre förstå beteendeproblem bör vi därför sätta oss in i hur beteendet är begripligt för barnet. Om vi vill förändra hens beteende måste vi ändra förutsättningarna så att det önskvärda beteendet också blir det mest begripliga beteendet.
vardag, kopplar dem till forskning och beskriver sjutton praktiska principer som personal kan utgå från för att
att förebygga problemskapande beteenden.
förebygga och lösa beteendeproblem. Här finns också
David undervisar på Specialpedagogiska
konkreta handlingsplaner för hur du kan förebygga och
institutionen vid Stockholms universitet.
utvärdera konflikter samt studiematerial som fördjupar bokens olika avsnitt. Beteendeproblem i förskolan ingår i en serie framgångsrika böcker om lågaffektivt bemötande för olika målgrupper.
Beteendeproblem i förskolan
bl.a. Karolinska universitetssjukhuset. Han är
lågaffektivt bemötande och handlar bland annat om att
Bo Hejlskov Elvén • David Edfelt
Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog med
Beteendeproblem I FÖRSKOLAN
ISBN 978-91-27-82215-3
Om lågaffektivt bemötande 9 789127 822153
Beteendeproblem_förskola_omslag_gk.indd Alla sidor
2017-08-10 10:00