R E P O R T E R
Björn Häger eporter är en heltäckande lärobok som tar upp det moderna journalistyrkets olika delar. Den är anpassad till en medievärld där journalisterna behöver behärska flera olika publiceringsformer. Fokus ligger inte enbart på tidningstexter, utan lika mycket på arbete för radio, teve och webb. Det praktiska arbetet beskrivs ingående i avsnitt om skrivande, nyhetstänkande, faktainhämtning och etermedieproduktion. Boken sätter också in journalistiken i ett teoretiskt sammanhang, ger historiska perspektiv och resonerar om hur medielandskapet och journalistrollen förändras. Reporter fungerar dessutom som en handbok för yrkesverksamma journalister. Här finns det mesta som en journalist kan behöva, till exempel källor för bevakning av polisen, kommunen och näringslivet. Här finns också kontaktuppgifter till myndigheterna, det viktigaste om offentlighetsprincipen, källkritik, skrivregler, pressetik och principerna för nyhetsvärdering. BJÖRN HÄGER har 25 års erfarenhet från arbete på lokaltidning, rikstidning, radio, teve och webb. Han har varit inrikesreporter på Ekot, programledare på P1-morgon, Studio Ett och Efter tre samt chef för Sveriges Radios webb och redaktion för undersökande journalistik. Han har varit ordförande för Grävande Journalister och skrivit läroböcker om intervjuteknik och om research på internet. Han har fått Guldspaden, Stora Ekopriset och den Gyllene Dynamon. Nu är Björn Häger reporter på TV4-Nyheterna och Kalla fakta samt doktorand vid Mittuniversitetet.
En grundbok i journalistik
En grundbok i journalistik Björn Häger
Björn Häger
Reporter EN GRUNDBOK I JOURNALISTIK
n orstedt s
92211 Reporter ORI.indd 3
09-07-20 14.32.41
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
© 2009, Björn Häger och Norstedts www.norstedts.se Omslag: Jens Magnusson Författarfoto: Andy Hoogenboom
92211 Reporter ORI.indd 4
Första upplagan, första tryckningen isbn 978-91-1-302321-2 Tryckt hos WS Bookwell, Finland, 2009 Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
09-07-20 14.32.41
INNEHÅLL
Världens bästa jobb.........................................................................................................
9
Journalist.................................................................................................................................. 13 Kapitlet beskriver yrkesrollen. Vad är en journalist? ................................................................................................... Hur har yrket förändrats? ....................................................................................... Hur tänker en journalist? ........................................................................................ Är du av det rätta virket? ......................................................................................... Vad yrket kräver............................................................................................................. Och så det viktigaste ….............................................................................................
14 14 15 15 16 22
Skriva........................................................................................................................................... 27
Kapitlet beskriver journalistiskt skrivande. En vanlig dag på jobbet ............................................................................................ Hur skriver en journalist? ....................................................................................... Textens väg in i tidningen ....................................................................................... Texttyper ............................................................................................................................ Artikelns delar ............................................................................................................... Att berätta journalistiskt ..........................................................................................
28 31 38 40 49 62
Nyhet .......................................................................................................................................... 77 Kapitlet diskuterar principerna för nyhetsvärdering. Vad är en nyhet? ......................................................................................................... 78 Nyhetsvärdering i praktiken .............................................................................. 79 Annat som påverkar nyhetsvalet ...................................................................... 94 Nyhetsproblematik .................................................................................................. 98 Varifrån kommer nyheterna?............................................................................. 106 Nyhetsteori .................................................................................................................... 110 Redan de gamla romarna...................................................................................... 115 Fakta ......................................................................................................................................... 123 Kapitlet beskriver hur reportrar samlar information. Den journalistiska metoden................................................................................ 123 En ständig jakt på fakta.......................................................................................... 127 innehåll
92211 Reporter ORI.indd 5
|5
09-07-20 14.32.41
Blåljusbevakning ........................................................................................................ Ta fram fakta från kommuner och landsting........................................... Ta fram fakta från statliga myndigheter ..................................................... Ta fram fakta från riksdag och regering ..................................................... Ta fram fakta från företag .................................................................................... Söka fakta på webben ............................................................................................ Källkritik ......................................................................................................................... Kartlägga en person ................................................................................................. Bibliotek .......................................................................................................................... Gräva med stor eller liten spade?.................................................................... Offentlighetsprincipen...........................................................................................
130 138 144 145 147 152 154 157 160 161 167
Intervjua ................................................................................................................................ 181
Kapitlet går igenom grunderna för intervjuande. Från skjutjärn till Sawatsky ................................................................................. Så formulerar du frågorna ................................................................................... Planera intervjun........................................................................................................ Lyssna aktivt.................................................................................................................. Anteckningstekniskt ................................................................................................ Konsten att sälja dammsugare ..........................................................................
181 182 186 188 189 191
Radio och teve.................................................................................................................. 195
Kapitlet beskriver journalistiskt arbete i etermedia. Vad är skillnaden mot att skriva i tidning? ............................................... Muntlig journalistik – ett annat sätt att berätta..................................... Konsten att prata i radio och teve .................................................................. Radio- och tevebegrepp ........................................................................................ Göra radio ...................................................................................................................... Göra teve ......................................................................................................................... Att vara programledare .......................................................................................... Regissera verkligheten? .........................................................................................
195 197 197 208 212 230 247 252
Webben .................................................................................................................................. 257
Kapitlet handlar om publicering på webben. Ett revolutionerande metamedium ............................................................... Nyheternas värde....................................................................................................... Skriva för webben...................................................................................................... Bilder och bildtexter ................................................................................................ Att skriva för interaktivitet .................................................................................. Skriva för Google ...................................................................................................... Snabbhet vs källkritik..............................................................................................
257 258 259 263 263 263 265
6 | innehåll
92211 Reporter ORI.indd 6
09-07-20 14.32.41
Spelregler ............................................................................................................................. 267
Kapitlet beskriver de lagar och etiska regler som rör journalister. Pressetik ........................................................................................................................... Etikpraktik ..................................................................................................................... Tryckfrihet i praktiken ........................................................................................... Lagar och arbetsmetoder ..................................................................................... Upphovsrätt .................................................................................................................. Pressetiska organ och myndigheter .............................................................. Några ord om det fria ordets historia ..........................................................
268 283 286 289 292 298 299
Medielandskap ................................................................................................................. 303
Kapitlet beskriver vardagen i ett föränderligt medielandskap. Om tidningen............................................................................................................... Rutinerna ........................................................................................................................ En vanlig dag på jobbet ......................................................................................... Ett tidningsliv .............................................................................................................. Pratbubblan ................................................................................................................... Kanten............................................................................................................................... Lokaljournalistikens hjärta.................................................................................. Familjesidan .................................................................................................................. Journalisten.................................................................................................................... Medielandskapet ........................................................................................................ Ekonomin ....................................................................................................................... Nyheterna....................................................................................................................... Redaktionen .................................................................................................................. Webben ............................................................................................................................ Lisa och Lasse, Zinat och Suleiman? ........................................................... Publiken ...........................................................................................................................
304 305 306 308 308 309 310 310 311 313 316 316 319 321 323 328
Journalist 4.0 ..................................................................................................................... 331 Kapitlet beskriver de förändringar journalistrollen står inför. Från murvel till mediearbetare......................................................................... 332 Den stora oredan ....................................................................................................... 334 Efter den stora oredan ........................................................................................... 342 Efterord ................................................................................................................................. 349 APPENDIX ....................................................................................................................... 351 Liten statskalender ....................................................................................................... 353 Faktakällor på webben .............................................................................................. 371
innehåll
92211 Reporter ORI.indd 7
|7
09-07-20 14.32.41
Skrivregler ........................................................................................................................... 377 Han, hon eller hän? .................................................................................................. När kan man skriva ”man” .................................................................................. Nej till nonsensord ................................................................................................... Substantivsjuka ............................................................................................................ Svengelska ...................................................................................................................... Anglicismer .................................................................................................................... Falska vänner ................................................................................................................ Skriv samman och isär ............................................................................................ Så skriver du alltmer och allt fler .................................................................... Så skriver du sanktbernhardshund och tio-i-topp-lista ................... Så använder du varken–eller och såväl–som .......................................... Böja medium och museum .................................................................................. Böja partner och hobby ......................................................................................... Räkneord ......................................................................................................................... Skiljetecken.................................................................................................................... Semikolon; queertecken? ..................................................................................... Förkortningar .............................................................................................................. Stor och liten bokstav ............................................................................................. Genitiv-s .......................................................................................................................... Kongruensproblem ................................................................................................. Ålder, datum, procent, chock, håna, utvik … .......................................... Svårstavade ord ........................................................................................................... Missade du lektionen om mm?......................................................................... Andra vanliga fel ........................................................................................................ Välj rätt ord ................................................................................................................... Några ord om några ord ....................................................................................... Läs vidare ........................................................................................................................ Datorkommandon du inte klarar dig utan ............................................... Stats- och nationalitetsnamn .............................................................................
378 380 380 381 381 382 382 383 383 385 385 387 388 388 389 390 390 391 393 393 393 394 395 395 396 397 404 405 406
Terminologi........................................................................................................................ 413
Här är några ord och begrepp som journalister bör känna till. Artikelns delar.............................................................................................................. Texttyper ......................................................................................................................... Annat i tidningen ....................................................................................................... Redaktionens personal ........................................................................................... Tidningstermer ........................................................................................................... Radio och teve .............................................................................................................
413 414 416 417 420 425
Litteratur och källor ................................................................................................... 431 Register .................................................................................................................................. 441 Korrekturtecken ............................................................................................................. 458 8 | innehåll
92211 Reporter ORI.indd 8
09-07-20 14.32.42
Världens bästa jobb En dag ringer det i telefonen. Det är Line, den där lite truliga tonårsflickan som bodde i grannporten i Bredäng för nästan femton år sedan, hon som ibland brukade passa våra barn när de var små. Nu kallar hon sig inte längre för Line, utan vill heta Eveline. Hon har blivit 27 år och läser journalistik på universitetsnivå och jobbar extra som redigerare på TV4. Hon vill intervjua mig för en skoluppgift och vi ses hemma i köket. Hon gräver i väskan och lägger upp en sjavig trave kompendier på bordet. Det är kurslitteraturen för dem som läser journalistik på JMK i Stockholm. Inga böcker, utan bara en samling hophäftade kopior på artiklar om hur yrket ska utövas. För mig bekräftade det att detta bokprojekt inte borde vara förgäves. På landets journalistutbildningar har det klagats över att det saknats en sammanfattande, tämligen heltäckande grundbok i journalistik, en bok som avhandlar allt som ingår i det journalistiska hantverket. Den som önskat en sådan har fått skaffa någon av de tegelstenstjocka, hantverksinriktade amerikanska läroböckerna med titlar av typen News, Reporting and Writing, eller norska Journalistikk. Det är med dessa böcker som förebild jag har satt mig att skriva denna. Och det är Eveline jag tänkt att jag talar till. Först en varning: den här boken tar dig till ett yrke det är svårt att skiljas från. De som fått smak på detta yrke klarar sällan att lämna det utan att längta tillbaka. Och jag vet exakt när jag själv insåg att det var så. Det var i New Orleans den 4 juni 1998. Värmen och luftfuktigheten var så hög att det inte gick att vistas utomhus och jag var där på en journalistkonferens, en ganska tråkig sådan vill jag minnas. Mot kvällen delade de ut priser i journalistik och därefter gick ordet på typiskt amerikanskt manér till en särskilt inbjuden keynote speaker. Meningen med sådana tal är att någon utifrån kärleken till sitt ärende, ska försöka bygga gemenskap hos dem som lyssnar. Till podiet gick Pete Hamill, en sextioårig tidningsman, som just kommit världens bästa jobb
92211 Reporter ORI.indd 9
|9
09-07-20 14.32.42
ut med News is a Verb, en liten bok om meningen med nyhetsjournalistik. Hamill var fortfarande rödögd; dagen före konferensen hade han suttit uppe till klockan fem på morgonen för att skriva färdigt en bok om Frank Sinatra. Sitt tal hade han skrivit ner för hand på en bunt gula, linjerade anteckningspapper. Han inledde med att utan minsta reservation säga att det var trevligt att vara i samma lokal som så många utövare av vad han fortfarande betecknar som världens bästa jobb. Det var något med betoningen i de där sista orden. Här stod en vältalig journalistlegend och förklarade varför vi alla valt the best profession on this planet. Och jag försökte minnas om jag någonsin i Sverige hört någon så tydligt formulera det så, vilket egentligen är ganska konstigt. För detta är verkligen världens bästa jobb. Hamill förklarade sedan att journalister, som bäst, är en modern motsvarighet till de människor som stammen anlitade för att ta facklan i handen och gå in i berghålans mörkaste djup och sedan komma tillbaka ut och berätta vad som fanns därinne. Därför måste de vara att lita på. De behöver vara exakta i sin rapportering därför att stammens överlevnad kan bero på det. Hamill byggde sitt tal på den lidelse som driver många journalister, en strävan efter att utforska världen och att berätta sanningen. Så är det sällan med tidningarnas ägare och chefer, menade han. ”I have never in my life met a publisher who would make a pimple on the ass of a good reporter”, sa Hamill och fick kvällens längsta applåd. Jag nöjer mig med översättningen att han aldrig träffat en tidningschef som ens kunnat mäta sig med kvaliteten hos en bra reporter. Så jämförde han med de journalister som riskerar sina liv för att rapportera om krig och orättvisor världen över. Han berättade om de journalister som dödats i tjänsten och la till: ”They didn’t die for market share, they didn’t die to get a parking spot close to the publisher’s office, they didn’t die so they could get memberships in country clubs. They died trying to get the truth.” Journalisterna i lokalen applåderade starkt och länge. Och jag tänkte att det här är typisk amerikansk, sentimental retorik. Så här skulle ingen svensk tidningsman lägga fram det i ett anförande på publicistklubben. Men så insåg jag att Hamill gjort saken extremt tydlig. Skulle jag riskera livet för att tjäna lite mera pengar, eller komma upp något snäpp på karriärstegen? Förmodligen inte. Skulle jag göra det om det handlade om att rapportera något viktigt? Förmodligen. Det var då jag bestämde mig. Jag var på väg in i en chefskarriär på radion, på väg bort från det journalistiska fotarbetet. Efter Hamills tal visste jag säkert 10 | världens bästa jobb
92211 Reporter ORI.indd 10
09-07-20 14.32.42
vad jag egentligen ville. Jag ükte hem till Sverige och sa nej till att lämna den faktiska journalistiken. Det här är världens bästa jobb. Och det kan vara bra att bli pümind om det innan det är fÜr sent. Skälen är münga till att journalistyrket slür allt annat: r %V LBO SJOHB WFN TPN IFMTU PDI GSÇHB PN WBE TPN IFMTU r %V LBO GÕSÅOESB WÅSMEFO r %V CMJS TFEE r %V MÅS EJH OÇHPU OZUU WBSKF EBH r %V USÅGGBS OZB NÅOOJTLPS WBSKF EBH r %V GÇS WBSB NFE PDI TLSJWB IJTUPSJB r %V ÅS FO EFM BW EFNPLSBUJO r %V HÕS BUU NÅOOJTLPS CMJS HMBEB PDI JOGPSNFSBEF r %V LBO VUWFDLMBT PDI HÕSB LBSSJÅS VUBO BUU CFIÕWB CMJ DIFG r %V CMJS BMMNÅOCJMEBE PDI LPNNFS BUU WJOOB J PMJLB TPSUFST TÅMMTLBQTTQFM Den här boken ger en introduktion till det journalistiska hantverkets alla discipliner. Vad är och gÜr en journalist? Vad gür jobbet ut pü? Hur skriver du en nyhetsartikel? Hur gÜr du inslag fÜr teve och radio? Hur gür nyhetsvärdering till? Vilka lagar och etiska regler styr vad du für säga? Hur gÜr du fÜr att hämta in fakta och intervjua olika typer av människor? Boken hüller sig till detaljnivün. Här är verktygen fÜr att gÜra journalistik. FÜr den som vill gü till källorna har jag fÜrsÜkt vara generÜs med vetenskapliga referenser. Tanken är att boken ska vara sü tydlig och lättillgänglig som mÜjligt. Till grund fÜr de rüd som ges, ligger all den litteratur som jag kunnat finna kring det journalistiska hantverket, men ocksü münga ürs yrkeserfarenhet inom press, radio och teve. Lüt mig avsluta inledningen med ett motto formulerat pü latin. Incipiendum aliquando stür det pü en 1600-talstavla som hänger utanfÜr biblioteket i Skoklosters slott. Egentligen är det inget märkvärdigt med mülningen som visar en ung murare som lägger de fÜrsta stenarna till nügot pampigt herresäte. Men det märkliga är att den där latinska frasen fäster sig i huvudet som en smittsam schlagerrefräng. Kanske därfÜr att detta är vad vi alla behÜver hÜra. Incipiendum aliquando: Man müste bÜrja nügon güng. BÜrja nügonstans. Ta fÜrsta steget! Skriv fÜrsta ordet! världens bästa jobb
92211 Reporter ORI.indd 11
| 11
09-07-20 14.32.42
När vi sitter där med ett tomt papper, en blank skärm eller ett stort projekt framför oss, behöver vi någon som kommer till oss och säger: incipiendum aliquando. Låt denna bok vara rösten som formulerar detta. Här är tillfället att börja, att ta de första stegen och hitta vägen in till journalistyrket. Så långsökt är det heller inte att en sådan här bok tar sitt avstamp i en gammal emblemmålning. Inspiration till tavlorna som hade emblem med motton kom från renässansen och dess ideal om den mångsidiga människan. Att vara journalist är att ständigt sträva mot att vara en renässansmänniska. I de gamla handböckerna i journalistik talar man till framtida tidningsmän. Så är det inte i dag. Tidningsmannen är död. Den som vill utbilda sig till journalist måste sikta på att vara mångsidig och kunna mer. Journalistiken befinner sig i en brytningstid. Tidningshusen har blivit mediehus. Rörligheten är stor. Få kommer att kunna genomgå ett helt yrkesliv och bara göra en sak, skriva, fotografera, filma eller göra radio. Även i en framtid där medielandskapet förändrats i grunden kommer dessa yrkeskunskaper att vara hårdvaluta. Ju mer mångsidig och hantverksskicklig du är, desto mer kommer du att behövas i en framtid där samhället blir svårare att överblicka. Journalisten kommer att ha överlevt den stora oredan som väntar informationssamhället. Det vågar jag slå vad om. Så sätt i gång. Incipiendum aliquando. Den som börjat väl har halva jobbet gjort. Björn
Och en sak till, om det är någon som undrar vem boken vänder sig till: Jag tänker mig att den ska användas på högskoleutbildningar, men tror att många andra också har utbyte av att läsa i den. Till den som undrar hur den skiljer sig från andra böcker svarar jag att jag försökt anpassa den till en mångsidig medievärld. Andra läroböcker har fokuserat på skrivande. Här jämställer jag medieformerna och lägger lika stor vikt på hur det går till att producera journalistik via radio, teve och webb.
12 | världens bästa jobb
92211 Reporter ORI.indd 12
09-07-20 14.32.42
Journalist Kapitlet beskriver yrkesrollen. journalist, redaktionell medarbetare i massmedieföretag vilken självständigt framställer, samlar in, väljer ut och redigerar material. reporter, journalist som huvudsakligen arbetar med insamling av nyheter. ne.se
Vill du bli journalist bara för att få ett sådant där inplastat presskort som du kan gå gratis på museer med, då har du börjat läsa fel bok. Likaså om du ser det som en bekväm väg till rampljuset. Eller tänker dig det som en väg att lösa mordgåtor, stoppa pälsdjursuppfödning eller göra dina föräldrar stolta. Då kan sysselsättningar som polis, politiker eller universitetsprofessor vara bättre val i livet. Journalist är yrket för dig som brinner av nyfikenhet och lust att berätta. Och nu talar vi om att vara vetgirig i allt, att intressera sig för höjden på trottoarkanterna, hur det går till att landa en rymdraket eller vilka substanser i hjärnan som gör att man blir förälskad. Därtill ska du finna en utmaning i att berätta så att publiken lyssnar och bryr sig. Är du en sådan som ständigt plågar din omvärld med frågan varför, har du hittat rätt. Liksom om du utan tvekan lyfter luren och ringer till folk med inställningen att de ska svara på alla dina frågor, även om det är så att du har väckt ett statsråd mitt i natten. Gillar du att peka på samhällsproblem, utan att tala om hur du tycker att de ska lösas, då är detta yrket för dig. Länge ansågs journalistyrket vara något man endera var född till, eller inte. Under större delen av 1900-talet saknade Sverige etablerade journalistutbildningar. Det har förändrats. Nu finns en insikt om att yrkets olika kunskapsdiscipliner är sådana att de går att lära sig. journalist
92211 Reporter ORI.indd 13
| 13
09-07-20 14.32.42
Vad är en journalist? Begreppet journalist täcker in alla redaktionella medarbetare på ett massmedieföretag, det vill säga inte bara reportrarna, utan även fotografer, redigerare och chefer. Självständighet är det nyckelord som bäst ringar in vad som särskiljer journalisten från närbesläktade yrken, som informatörer och prfolk. Vem som helst får kalla sig journalist. Titeln journalist är ingen skyddad titel som till exempel läkare och advokat. Tidningsutgivare och journalistfack kan hindra knäppgökar från att agera i deras namn, men inte från att kalla sig för journalister. Och det är inget konstigt med det. När Pinochet tog makten i Chile 1973 tvingade regimen inte bara biblioteken att bränna alla misshagliga böcker. Diktaturen krävde också en särskild legitimation för att få kalla sig journalist.1 För att ta ett exempel av många. Sunda demokratier har inte system där kritik kan tystas genom att regimen drar in journalisters legitimationer.
Hur har yrket förändrats? Från början var journalisternas status låg. I slutet av 1800-talet hade de usla arbetsvillkor, ägnade sig åt sensationsnyheter och kallades hånfullt för murvlar. I syfte att höja statusen på yrket, bildade Hjalmar Branting och några till Svenska Journalistförbundet 1901. Under många år dominerade partipressen. Tidningarna var tydliga språkrör för politiska idéer och journalisterna visade lojalitet med partiet. När sedan radio och teve växte sig starka under 1950- och 1960-talen kom en tydlig förändring. Idealet var inte längre den politiska agitationen, utan mer en självständig professionell rapportering ”i allmänhetens tjänst”. Med åren har yrkets status höjts. Journalister tillhör numera samhällseliten. De flesta har akademisk utbildning. Förr var det ovanligt att det framgick vem som skrivit artiklarna. Nu har journalister en synlighet som i vissa fall kan göra dem till stjärnor med egna krönikor och teveprogram. Yrket har blivit mer professionaliserat. Före 1950-talet fanns det knappt några journalistutbildningar alls. Nu finns det medieskolor i varenda stad. Publicistklubben och Journalistförbundet har tagit fram självsanerande yrkesregler. Om journalisterna på partipressens tid styrdes av tidningens ideologi, styrs senare tids journalister av en professionell ideologi, att stå på den lille mannens sida mot makthavarna. Journalistrollen fortsätter att förändras. Vissa hävdar att professionali14 | journalist
92211 Reporter ORI.indd 14
09-07-20 14.32.42
seringen avtar och att det inte längre är lika självklart vem som är journalist när nya medieformer växer fram. Detta beskrivs bland annat av medieforskaren Gunnar Nygren i boken Yrke på glid. Ny teknik och nya ekonomiska villkor förändrar bilden, liksom det faktum att antalet fast anställda sjunker och att en stor del av produktionen görs av vikarier, produktionsbolag och frilansare. 2
Hur tänker en journalist? I den professionella ideologin ligger ett sätt att se på världen som ofta sitter i väggarna på redaktionerna. Det finns inte nedskrivet men är underförstått. Ett sätt att fånga in detta underförstådda tänkande, kan vara att se hur journalister beskrivs av pr-byråer som ska lära företag att umgås med pressen. En medietränare ger sina kursdeltagare ett litet rött visitkort med goda råd som företagaren kan ha med sig ifall det skulle dyka upp en journalist. På ena sidan av kortet jämförs affärslogiken i näringslivet med medielogiken, det vill säga hur journalister tänker.3 r Affärslogik: sekretess, störst är bäst, rationell, sakfrågor, positivt i fokus, abstrakt, helheten. r Medielogik: hemligt är skumt, David mot Goliat, emotionell, personfrågor, kritiskt fokus, konkret, delarna. Målgruppen är folk som betalar dyrt för att förstå journalister och det beskriver vår yrkesroll bättre än det mesta.
Är du av det rätta virket? Du cyklar till jobbet en morgon. Plötsligt har du ett hål i gatan framför dig. Du väjer undan och klarar dig från att ramla ner. Du pustar ut och tänker att du ska ta en annan väg nästa morgon. Nyhetsjournalisten tänker lite till. Varför är det ett hål i gatan? Varför var det så dåliga avspärrningar? Vem ansvarar för hålen och för avspärrningarna? Hur många fler hål i gatan finns det? Och varför är det intressant att berätta? Hon snor åt sig några minuter för att ringa och fråga. Hon börjar någonstans, blir bollad vidare och hamnar till slut hos någon som har svar. Vissa arbetsledare hävdar att de redan efter en dag kan säga om en reporter är av det rätta virket. De ser det i attityden, om de har hål-i-gatan-tänkandet, hittar kreativa lösningar, vågar lyfta luren och ställa vetgiriga frågor. Den typen av reportrar må vara de som oftast ställer pinsamma frågor, men de är – kanske just därför – också de som oftast hittar egna nyheter. journalist
92211 Reporter ORI.indd 15
| 15
09-07-20 14.32.42
De springer inte till chefen och frågar var vartenda kommatecken ska sitta i texten. De tänker själva, ger sig ut, utanför den ombonade redaktionen, och hittar folk att tala med. De sätter foten i dörren och charmar sig in. De är välorganiserade och noggranna. De är ständigt i tjänst, lyssnar efter reportageuppslag i samtalen på det trista femtioårskalaset, de hittar nyheter bland lapparna på anslagstavlan i kvartersbutiken eller i direktreklamen hemma på hallmattan. De kan hitta den stora storyn bakom den lilla notisen eller den illa skrivna insändaren. De tror inte på allt som makthavarna säger, utan lever sitt liv med en skeptisk attityd till det mesta. Denna typ av reportrar kommer sällan tillbaka och säger ”han svarade inte i telefonen, så jag kunde inte skriva artikeln”. De får tag på folk, och de säger ”det var inte som vi trodde, men jag hittade en annan mera spännande vinkel som …”. Får redaktionernas chefer bestämma – och det får de oftast – är det den typen av reportrar som blir anställda.
Vad yrket kräver Här är tolv säkra sätt att bättre hävda sig som reporter på en nyhetsredaktion:
1. Häng med För att kunna skriva nyheter måste du veta vad som är nytt och vad som redan är berättat. För att tänka ut lokala vinklar på stora riksnyheter, måste du veta vad som för tillfället är stora riksnyheter. Att läsa bara den egna tidningen eller följa de egna sändningarna, räcker inte, du förväntas läsa även andra tidningar, skanna av nätet, lyssna på radio och se på teve. Ambitiösa reportrar kastar sig över tidningen så fort den kommer. Många utvecklar en biologisk klocka som piper till när det är nyheter i radio eller teve. Inte sällan blir de nyhetsknarkare som uppträder aggressivt och får värk i magen om morgontidningen inte kommer som den ska. De skaffar sig en liten radio med öronpluttar så att de aldrig missar en ekosändning.
2. Tänk själv Ha egna idéer – varje dag. Då blir du garanterat uppskattad hos nyhetschefen. Nästa dags jobb börjar när du går hem. Titta efter hål i gatan som du kan rapportera om. Ta med landstingsrapporten och läs på bussen. Jenny Nordberg, som på senare år medverkat till ett Pulitzervinnande avslöjande i New York Times om ansvaret för dödsolyckor vid järnvägsövergångar, skulle för några år sedan arbeta en sommar som researcher på Sveriges Radios 16 | journalist
92211 Reporter ORI.indd 16
09-07-20 14.32.43
nyhetsredaktion. I vanliga fall är det ett jobb som går ut på att ta fram fakta utifrån andras uppslag. Men hon gjorde något annat av tjänsten. När hon kom hade hon med sig en lång lista på idéer. Det gjorde att radion hade fler egna nyheter än andra den sommaren. Sådana journalister blir uppskattade av både chefer och arbetskamrater, eftersom energin och idérikedomen smittar av sig. En tydlig bild av Jennys ettriga kreativitet är sättet hon tog sig in på den amerikanska tidningsvärldens flaggskepp, New York Times. Hon tog kontakt med krigskorrespondenten Chris Hedges och fick träffa honom när han åkte tunnelbana. Det var ungefär den tid han kunde undvara. Av honom fick hon namnet på en journalist på tidningen som hon kunde kontakta. Hon berättade vad hon gjort tidigare, erbjöd sig i stort sett att jobba utan ersättning och fick in en fot på den prestigefyllda redaktionen där hon sedan fick en riktig anställning.4
3. På med kängorna Trötta journalister gör sin journalistik med tofflorna på. De som vill mer snörar på sig kängorna och ger sig ut utanför redaktionsdörren. Åk till platsen. Var närvarande där saker händer. Våga prata med människor. När ett flygplan störtar åker kommunikéjournalisterna till presskonferensen på Arlanda. De andra tar sig ut till planet, även om det är slaskigt, obehagligt och långt borta, för att se med egna ögon och för att försöka tala med ögonvittnen. Visst kan vi gå på presskonferenser och göra intervjuer via telefon, men om vi är för lata för att sätta på oss gummistövlarna och ge oss iväg till nyhetsplatsen, då är det ute med den riktiga journalistiken. Riktiga reportrar är inte rädda för att smutsa ner sig. De gör vad de kan för att se med egna ögon och de låter inte några pressmeddelanden diktera vad de ska berätta.
4. Håll ordning Kreativitet är inte detsamma som slarvighet. Anteckna, håll ordning. En god journalist prioriterar noggrannhet. Namn ska stavas rätt, siffror kollas ordentligt. Utan ordning och reda blir minsta grävjobb omöjligt att genomföra. En väl uppdaterad, ständigt växande, telefonbok är reporterns bästa vän.
5. Hinn först Riktiga reportrar kämpar hårt för att slå konkurrenterna, att komma först och att vara ensamma om en nyhet. Snabbheten och exklusiviteten är de näst viktigaste konkurrensmedlen inom mediebranschen där möjligheterna ökar att publicera omedelbart. Det viktigaste är alltjämt trovärdigheten. Slutar folk att lita på oss, spelar det ingen roll om vi har hunnit först. journalist
92211 Reporter ORI.indd 17
| 17
09-07-20 14.32.43
6. Var nyfiken på allt Visst är det till fördel att vara allmänbildad. Men minst lika viktigt är det att vara vetgirig, nyfiken och ivrig att upptäcka. En god reporter lever för lusten att lära – och att lära ut, det vill säga att ta reda på vad som hänt och berätta det vidare. I Hur man blir journalist, den första riktiga handboken i journalistik på svenska, utgiven 1944, sätter Åke Sandler vetgirigheten som nummer ett på listan över kvalifikationer:5 Reportern måste känna en eggelse att söka reda på vad som ligger bakom livets många yttre (och bedrägliga) uppenbarelser. Han kan inte låta sig nöja blott med de fakta, som vem som helst kan erhålla. Han bör besitta en vetgirighet, som tvingar honom att tränga djupare under skalet och se vad som där döljer sig.
Vetgirigheten är lika viktig nu som då. Så här skriver förre pressombudsmannen Olle Stenholm i boken Så arbetar en journalist:6 En journalist är nyfiken på allt. Vad är kvantvätska? Varför har busshållplatsen där man brukar vänta på morgonbussen flyttat tio meter? Den nyfikne inte bara undrar, utan tar också reda på. En journalist iakttar och intervjuar sig fram genom tillvaron därför att han eller hon verkligen är nyfiken på vem, vad, när, var, hur och varför?
Eller som radioreportern Randi Mossige-Norheim uttrycker det:7 Jag tycker inte om frågor som bara är frågor. Frågor ska vara undringar, sådant som man verkligen undrar.
7. Våga bära bud om dåliga nyheter I den där handboken från 1944 står mycket klokt som gäller än i dag. Åke Sandler tar hjälp av en målning som heter Les porteurs de mauvaises nouvelles för att beskriva vikten av den egenskap som på den tiden kallades oförvitlighet:8 Det blodiga svärdet vid monarkens sida och kropparna av dräpta budbärare på golvet avbildar det traditionella öde, som drabbar den som kommer med ’dåliga tidener’. Tidningar och tidningsmän får alltjämt motta kritik för publicerandet av obehagliga nyheter; men de har trots detta plikten att delge allmänheten vad som rör sig i tiden, vare sig det tillfredsställer eller misshagar densamma. De tidningsmän, som trots frestelserna vidmakthåller sin oräddhet, finner att de i längden erhåller mera beröm än klander i sitt arbete.
18 | journalist
92211 Reporter ORI.indd 18
09-07-20 14.32.43
Så gäller även i dag, även om formuleringen tidningsmän, det var mest män och tidningar på den tiden, inte längre används. Nu för tiden talar vi heller inte om oförvitlighet lika ofta. I senare tid används begreppet konsekvensneutralitet för att beskriva principen om att stå neutral i förhållande till vem som gynnas eller drabbas av en nyhet som är sann och relevant.9 Journalistens roll är ibland att ställa obehagliga frågor, att gå dit andra inte vill gå för att se hur det ser ut och höra vad som hänt. Vissa samtal är obehagliga, till exempel när du tvingas ringa en anhörig till någon som avlidit. Sådant ingår i journalisters jobb. I etiken och yrkesskickligheten ligger inte att du ringer och talar med dem, utan hur du gör det. Som journalist kommer du att få höra att du snokar i andras affärer. Ja, just det. Det är precis vad du gör. Jobbet går ut på det, liksom att orka ställa obehagliga frågor till folk. Det kommer du inte undan genom att hänvisa till att det skulle vara ett förnedrande uppdrag. Vill du slippa ringa Mat-Tina klockan två på natten för att fråga om hennes kärleksliv, då bör du hellre försöka få jobb på TT än på Aftonbladet.10 Men även på de mest seriösa nyhetsredaktioner får reportrarna räkna med att ringa folk mitt i natten och ställa obehagliga frågor.11
8. Balansera engagemang och objektivitet Engagemang är viktigt, men det skapar också ett dilemma. Det skriver Erik Fichtelius, som bland annat varit chef på Ekot, i boken Nyhetsjournalistik:12 Att berätta hur man uppfattar verkligheten är något annat än att tala om hur det borde vara. Reportern ska berätta vad som händer, men det är inte reportern som ska fånga skurkarna eller släcka bränderna.
Faran är att den engagerade reportern överger objektiviteten för att försöka erbjuda lösningar. Den som gör det lämnar det journalistiska uppdraget, anser Fichtelius. Objektiviteten är ett omdiskuterat journalistiskt ideal. Vi kan rapportera sakligt och opartiskt, men samtidigt vara subjektiva har radio- och tevejournalister som Cecilia Uddén och Peter Löfgren hävdat.13 Vissa hävdar att synen på objektiviteten inom journalistiken är på väg att förändras. Michael Hoyt, chefredaktör på Columbia Journalism Review ser en sådan utveckling – och att den kan vara bra för journalistiken. Han berättar om Farnaz Fassihi som bevakade kriget i Irak för Wall Street Journal. Hon mejlade sina vänner och berättade på ett personligt sätt hur hon upplevde kriget. Någon publicerade brevet på nätet och hon blev förvånad över vilka reaktioner det väckte: Varför har du inte berättat det här? journalist
92211 Reporter ORI.indd 19
| 19
09-07-20 14.32.43
– Hon trodde att hon hade berättat det. Men det blev inte begripliggjort förrän hon la till lite åsikter och analys, säger Hoyt.14 Historiskt sett har journalistiken inte alltid haft krav på sig att vara objektiv. Begreppet skapades av nyhetsbyråer som behövde skriva för alla sorters publik, enligt Hoyt. Det finns olika definitioner, bäst är nog den som används på journalistutbildningen vid Iowa State University:15 Objectivity is seeing the world as it is, not how you wish it were.
Amerikanska journalistförbundet har numera strukit begreppet objektivitet i de etiska riktlinjerna. Ordet the truth har också ändrats till enbart truth.16
9. Ha tålamod Watergate, det stora avslöjandet på 1970-talet som gjorde att president Nixon tvingades avgå, associeras ofta med journalisternas dramatiska möten med sin hemliga källa. Ändå var nyckeln ett envist, tålamodskrävande rutinarbete. Reportrarna Bob Woodward och Carl Bernstein arbetade i praktiken dygnet runt i fyra månader och intervjuade över tusen personer. Verkligheten består av vardagsjobb. Bakom bragderna ligger oftast många timmar strävsamt slit.17
10. Lämna i tid På redaktioner finns både snabba nyhetsjägare och tålmodiga, systematiska grävare. Ändå är snabbheten viktig för alla när det väl hettar till, när tidningen ska gå i tryck eller nyhetssändningen ska ut i etern. Då är det alltid bråttom. Nyhetsreportrar kan heller inte räkna med att få göra en sak åt gången, utan måste kunna prioritera och kompromissa med sina ambitioner. Reportern som filar på formuleringarna så länge att det försenar tidningens tryckning blir inte populär. Viktigast är att skriva korrekt och lämna i tid. Kreativitet och konstnärlighet är fina dygder de med – men bara om de hinns med i god tid före deadline.
11. Samarbeta – Det här är min fotograf, händer det att färska reportrar säger till människor de möter. Rätt snart får de höra från ”sin fotograf”, att det är att övervärdera sin egen roll. Reportern är en länk i kedjan, en kugge i maskineriet – i samarbete med fotografen, inte dennes överordnade. Nyhetsarbete är lagarbete där alla förväntas göra sitt och där minsta bild och minsta inslag fyller sin funktion i helheten. 20 | journalist
92211 Reporter ORI.indd 20
09-07-20 14.32.43
Vissa reportrar kan frestas att sätta sig själva främst. De kan lockas att överdriva sitt källmaterial för att få sitt angelägna avslöjande publicerat. Men det är inte reportern som dras inför rätta om storyn inte håller, det är chefen, den ansvarige utgivaren. Även om det inte går till domstol, så stänker det smuts på hela redaktionen om en reporter inte har täckning för sina påståenden. Tumregeln för överlevnad inom den hårda nyhetsvärlden är därför: ljug aldrig för chefen. Undanhåll aldrig fakta som kan ha betydelse vid publicistiska beslut. En god chef som blivit fullt informerad om reporterns överväganden och faktaunderlag, backar upp sin reporter ända in i finkan om det börjar blåsa snålt. Men har du ljugit om något som varit viktigt att veta, då kan du räkna med att bli utställd i kylan. Chefer talar med andra chefer. Och med ett sådant rykte om dig kan du då räkna med en, minst sagt, frostig arbetsmarknad.
12. Bli en bra berättare Reporterns främsta ambition ska vara att bli läst, att få publiken att lyssna. Lusten att bli läst gör att reportern anstränger sig för att skriva texter som inte bjuder något motstånd, där språket flyter lätt och är fritt från krångliga ord och svårbegripligheter. Anna-Maria Hagerfors, prisbelönt reporter som håller kurser i skrivande, säger att journalister alltid vinner på att bli bra berättare:18 Alla människor älskar berättelser. Det har vi gjort sedan lägereldarnas tid. Sedan härdens, strumpstoppningens och täljandets tid. Alla journalister har en intuitiv drift att berätta. Det är därför vi valt yrket.
Vet du vad du pratar om, då kan du också uttrycka dig så att folk förstår, skriver Olle Stenholm: 19 Lust till språket måste en journalist känna. Lust att uttrycka sig klart, enkelt, precist och korrekt. Lust att vrida och vända på orden, förkasta det ena och välja det andra, fascineras av kombinationsmöjligheterna. Språket är för journalisten vad hammaren är för snickaren och skalpellen för kirurgen: det viktigaste arbetsredskapet.
Bra reportrar föraktar aldrig sin publik. Detta sammanfattas i en, ofta citerad, sentens från den legendariske tidningsredaktören Sigge Ågren:20 Underskatta aldrig läsarnas intelligens. Men överskatta aldrig deras kunskaper.
journalist
92211 Reporter ORI.indd 21
| 21
09-07-20 14.32.43
Och så det viktigaste … Journalister är anställda för att göra det ägarna vill att de ska göra. Och ägarna vill oftast tjäna pengar. Journalisternas jobb blir då främst att locka så många läsare eller tittare att annonsavdelningen blir nöjd. Ändå är det en sak att producera strumpbyxor, friggebodar, konsulttjänster eller företagsevent – och en annan att göra journalistik. Journalistik är inte enbart en vara, utan också ett fundament för folkstyret. Ägare som mäter allt i pengar kan behöva bli påminda om detta ibland. Till skillnad från andra företags medarbetare har journalisten en sedan länge definierad demokratisk roll, grundad i liberalismens frihetsideal. När dagstidningarna fick sitt genombrott på 1800-talet etablerades en liberal doktrin om att pressen ska stå fri från makten. Journalisten ska söka sanningen och förmedla den till läsarna, utan att styras av vad politikerna tycker att de ska få veta. Idén utgår från marknadens kraft. Tidningar som sköter sin granskande uppgift får publikens stöd och överlever. Tidningar som inte sköter sig, dukar under. Teorin bygger på att olika makter ska balansera varandra. Politikerna får väljarnas uppdrag att styra landet. Genom att köpa tidningar ger läsarna pressen ett annat uppdrag: att övervaka makthavarna och berätta om sådant dessa vill förtiga.21 Journalisterna kallas därför för den tredje statsmakten, efter riksdag och regering.22 I Sverige råder en samsyn i att journalisternas uppdrag är att vara vakthundar mot maktmissbruk och att tjäna de maktlösa – inte makthavarna. Men alla tror inte att marknaden ordnar allt till det bästa. Därför har de liberala idealen kombinerats med något som kallas den sociala ansvarsteorin. Journalisterna får behålla sin frihet, så länge de sköter sig.23 Lagstiftarna ordnar journalistik som de inte tror att marknaden förmår åstadkomma, genom att till exempel dela ut presstöd och skapa public service-medier. Riksdagen gjorde 1974 ett uttalande om mediernas roll i demokratin som det ofta refereras till. Tidningsutgivarna, Journalistförbundet, Sveriges Radio och i stort sett hela det officiella Sverige ställde sig bakom det. Mediernas huvuduppgifter beskrevs så här:24 1. Information: Medierna bör ge den information som är nödvändig för att medborgarna ska kunna ta ställning i samhällsfrågor. 2. Kommentar: Medierna bör fristående eller som språkrör för organiserade samhällsintressen kommentera skeendet i samhället. 3. Granskning: Medierna bör som allmänhetens företrädare granska och kontrollera de inflytelserika i samhället. 22 | journalist
92211 Reporter ORI.indd 22
09-07-20 14.32.43
4. Gruppkommunikation: Medierna bör främja en kommunikation inom och mellan organisationer och grupper. Synen har förändrats något sedan 1970-talet. Partipressens hädanfärd har skuffat undan betoningen på kommentar och gruppkommunikation. I senare statliga utredningar definieras mediernas uppdrag som:25 r *OGPSNBUJPO r (SBOTLOJOH r 'PSVN GÕS EFCBUU Dessa uppdrag är journalistikens grundkärna och anses så viktiga att reportrar givits lagskyddade privilegier, som andra yrken inte har. I starka demokratier är journalistens roll som granskare och nyhetsförmedlare skyddad i grundlag. Men uppdraget handlar inte bara om att vara en vakthund, utan också om att vara ledarhund, att hjälpa folk att förstå världen. Bra journalistik är inte enbart en fråga om underhållning, utan också om att förmedla kunskap. Detta uppdrag kan komma i konflikt med ägarnas mål att tjäna pengar. Och som journalist kan du ibland slitas mellan brödföda och ideal. Drar ägarna inte in pengar, finns det ingen som betalar din lön. Men om allt bara handlar om trivialiteter, lättsamheter och skvaller, är du till slut bara underhållare och sagoberättare – inte journalist, och då är de fina idealen inte mer än en samling tjusiga ord.26
Meningen med journalistik Vad är journalistik egentligen till för? Under tio år engagerade the Committee of Concerned Journalists USA:s främsta nyhetsjournalister för att via möten och undersökningar försöka besvara den frågan. Slutsatserna sammanfattas av journalisterna Bill Kovach och Tom Rosenstiel i boken The Elements of Journalism. Journalistikens syfte är att förse människor med den information de behöver för att vara fria och självstyrande. Och vägen dit sammanfattar de i tio punkter, som kommit att bli ett etablerat riktmärke för västvärldens journalister:27 1. 2. 3. 4.
Journalistikens främsta åtagande är sanningen. Dess främsta lojalitet är till medborgarna. Dess innersta natur är att verifiera. Dess utövare måste vara oberoende av dem de bevakar. journalist
92211 Reporter ORI.indd 23
| 23
09-07-20 14.32.43
5. Den måste fungera som en självständig granskare av makten. 6. Den måste sörja för ett forum för allmän kritik och debatt. 7. Den måste sträva efter att göra det som är viktigt, intressant och relevant. 8. Den måste hålla nyheterna allsidiga och ge dem rimliga proportioner. 9. Dess utövare är skyldiga att agera utifrån sitt personliga samvete. 10. Även medborgare har rättigheter och förpliktelser vad gäller nyheter. I det klassiska journalistidealet har journalisten en lojalitet – och det är till sanningen.28 Inte så märkvärdigt, tycker vi när vi går till kommunalrådets presskonferens och ställer kritiska frågor om fjolårets representationskostnader. Men att göra det, är att utöva demokrati. Runtom i världen finns exempel på att denna självklara rätt inte är så självklar. Svenske Dawit Isaak försökte utöva självständig journalistik i Eritrea och har suttit i fängelse utan rättegång där sedan den 23 september 2001. I juni 2009 var han fortfarande inlåst trots ihärdiga protester från svenska medier som gjort honom till en symbol för pressfriheten. Under år 2008 fängslades 673 journalister världen över.29 Bland annat sattes 38 kinesiska journalister i fängelse under det år som OS hölls i Peking. Det är inte bara i diktaturer den fria journalistiken är i fara. Enligt organisationen Reportrar utan gränser har hot och censur ökat, även i västvärlden. Ändå är det på de platser där det är nära mellan liv och död, som journalistikens djupaste värden blir som mest synliga. Under de sex år som följt sedan invasionen i mars 2003 har 225 journalister dödats i krigets Irak.30 Många av dessa har dödats därför att de försökt ge en sann bild av kriget utan att vara ”inbäddade” bland den amerikanska militären. Journalistikens främsta åtagande är att förmedla sanningen. Många anser att detta uppdrag är så viktigt att de är beredda att ta betydande risker för att fullfölja det. I alla fall så länge det sker i lojalitet till medborgarna, i strävan att självständigt granska makten och för att göra det som är viktigt intressant och relevant.
24 | journalist
92211 Reporter ORI.indd 24
09-07-20 14.32.43
NOTER 1. Berättat av Fredrik Laurin på föreläsning mars 2009. 2. Gunnar Nygren (2008), Yrke på glid: om journalistrollens de-professionalisering: Sim(o), s. 11ff. 3. Det lilla kortet kommer från Effektiva media som leds av Marianne Östlund som på sin hemsida upplyser om att hon tidigare jobbat som partisekreterare i riksdagen, men som avstår från att säga att det var för Ny demokrati. 4. Samtal med Jenny Nordberg, 22 april 2008, samt artikeln ”Granskare utan gränser” av Camilla Sundell i den tidning gjord av studenter vid Mittuniversitetet som delades ut inför Grävseminariet i Sundsvall 2006. 5. Åke Sandler (1944), Hur man blir journalist: handbok i journalistik och reportage: Natur och Kultur, s. 27–28. 6. Olle Stenholm (2005), ”Det journalistiska uppdraget” i Så arbetar en journalist, Liber. 7. Sagt av Randi Mossige-Norheim på grävseminariet i Sundsvall 2006. 8. Sandler, s. 35. Målningen som uppmärksammades vid världsutställningen i Paris 1872 har ställts ut i Luxembourgmuseet i Paris och vid olika institutioner i Tunis. 9. Erik Fichtelius (2008), Nyhetsjournalistik: tio gyllene regler: version 2.0. UR, s. 159 ff. 10. Ett uppdrag jag fick som reporter på Aftonbladet var att ringa artisten Ulf Lundell klockan två på natten och fråga om han sällskapade med en känd ung skådespelerska. Jag ringde, men han svarade inte. Kanske därför att jag bara lät två signaler gå fram. 11. ”Be aldrig om ursäkt när ni ringer” står det till exempel i den handbok som delas till alla som arbetar med radioprogrammet P1-morgon, Handbok P1-morgon 2006, s. 12. 12. Fichtelius (1997/2008). Citatet är hämtat från 1997 års upplaga av Nyhetsjournalistik. 13. Se Cecilia Uddéns kapitel i Public service i praktiken (1997), s. 98 ff, i Den självkörda radioboken (2005), s. 69 ff. och i Vad är problemet? Publicistklubbens årsbok 2009, s. 19–24; samt kapitlet om Peter Löfgren i Att göra tv-program, (2001), s. 141 ff. 14. Michael Hoyt, samtal 18 april 2008. Columbia Journalism Review (CJR), hade 2003 ett temanummer med rubriken ”Re-thinking objectivity”. 15. CJR, juli/augusti 2003, ”Rethinking objectivity”: artikeln citerar Michael Bugeja, lärare i journalistik vid Iowa State. 16. Ändringen gjordes 1996, enligt CJR. 17. Bengt-Olof Heldt, ”Att vara reporter” i Erik Westerberg, red. (1967), Journalist i press, radio, TV: Bonnier. 18. Anna-Maria Hagerfors (1991),”Om konsten att ge reportagen liv och märg”, i Sigurd Glans m.fl. red., Lilla murvelboken: om konsten att vara journalist: SJF, s.74. 19. Stenholm i Så arbetar en journalist, s. 10–11. 20. Sigge Ågren (1988), För läsarnas skull: Förlags AB Marieberg, s. 3. 21. Lars Furhoff (1986), Makten över journalistiken.: Natur och kultur, s. 15. 22. I till exempel USA räknas domstolarna som tredje statsmakt, och medier kallas där för den fjärde. 23. Furhoff, s. 19. 24. Furhoff, s. 19–20, som utgår från ett uttalande av riksdagen 1975 efter förslag från den tredje pressutredningen, SOU 1975:79, s. 125–130. Den refereras även av Fichtelius (2008), s. 31–32. Den senare definitionen refereras i Lars Nord & Jesper Strömbäck, red. (2004), Medierna och demokratin s. 19, liksom i Stig Hadenius, Lennart Weibull & Ingela Wadbring (2008), Massmedier, s. 24–28. 25. Exempelvis 1994 och 2006 års pressutredningar, enligt Massmedier, s. 26. 26. Jfr Pete Hamill, (1998) News Is a Verb: Journalism at the End of the 20th Century, Ballantine Publishing Group, s. 23 ff. 27. Bill Kovach & Tom Rosenstiel (2001/2007), The Elements of Journalism: Three Rivers Press, s. 5 ff.
journalist
92211 Reporter ORI.indd 25
| 25
09-07-20 14.32.44
28. Nygren (2008), s. 175, där han citerar Kovach & Rosenstiel. 29. På organisationen Reportrar utan gränsers hemsida www.reportrarutangranser.se finns ett räkneverk som anger hur många journalister som dödats och fängslats under året. 60 dödades under 2008, varav 15 i Irak. Enligt Internationella Journalistfederationen, som har en högre siffra, dödades 171 journalister under 2008 till följd av att de utförde sitt yrke, enligt tidningen Advokaten 3/2009. 30. Enligt www.reportrarutangranser.se den 14 april 2009.
26 | journalist
92211 Reporter ORI.indd 26
09-07-20 14.32.44