9789147097470

INTERNATIONELLA

RELATIONER – KÖNSKRITISKA PERSPEKTIV

Paulina de los Reyes

Maud Eduards

Fia Sundevall (red.)

Internationella relationer – könskritiska perspektiv ISBN 978-91-47-09747-0 ©2013 Författarna och Liber AB

Översättning kapitel 7: Hanna Williamsson Förläggare: Peter Söderholm Redaktörer: Carina Edling och Mia Ljunggren Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Thinkstock Sättning: Gyllene Snittet AB

Upplaga 1:1 Tryck: Egypten 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

Innehåll Tack!........................................................................................ 8 Inledning.................................................................................. 9 Paulina de los Reyes, Maud Eduards och Fia Sundevall

Del I. Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration........................................13 Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration................................................... 14 Camilla Elmhorn

Genusperspektiv på arbetsdelning och den globala ekonomin.......................17 Den ekonomiska globaliseringsprocessen......................................................19 Informalisering och feminisering....................................................................21 Hemindustriellt arbete...................................................................................25 Frihandelszoner.............................................................................................26 Globala omsorgskedjor..................................................................................28 Avslutande reflektioner..................................................................................30 Referenser.....................................................................................................31

1. Hembiträden på import – Migrationsberättelser från 1950-talets Sverige................................................................ 35 Emma Strollo

Material och metod.......................................................................................38 Kvinnlig migration till hushållssektorn i Sverige under efterkrigstiden.............38 Hinder och möjligheter: berättelser om hembiträdestiden..............................41 Avslutande reflektioner..................................................................................46 Referenser.....................................................................................................48

2. Globala produktionsmönster och det ”nya” proletariatet...... 50 Sofie Tornhill

Exportproduktion och samhällsomvandling...................................................52 Mellan modernisering och revolution i Nicaraguas frihandelszoner................54 Kapitalets globalisering genom arbetets feminisering.....................................61 Referenser.....................................................................................................65

3

3. Bortom nationen? Det globala rummets ojämlika geografier.............................................................................. 67 Paulina de los Reyes

Postkoloniala feministiska utgångspunkter....................................................69 Globala gränser och avkönade andra.............................................................72 Undantagstillståndet i det globala rummet?..................................................78 Referenser.....................................................................................................82

Del II. Konflikt och säkerhet..........................................85 Konflikt och säkerhet............................................................. 86 Maud Eduards och Annica Kronsell

Krigets villkor................................................................................................87 Krig, våld och kön.........................................................................................89 Kvinnokroppen som slagfält..........................................................................92 Säkerhet och beskydd...................................................................................93 Den demokratiska freden..............................................................................97 Avslutande reflektioner..................................................................................99 Referenser.....................................................................................................99

4. Våld och kön på de kulturella slagfälten.............................. 102 Ann Towns

Kvinnan som markör för kollektiva kulturella identiteter..............................103 Hela det ideologiska spektrat.......................................................................105 Internationella problem med kulturtolkningar..............................................108 Möjliga lösningar?.......................................................................................109 Referenser...................................................................................................110

5. Maskulinitet och sexualiserat våld i krig och fred................ 113 Maria Eriksson Baaz och Maria Stern

Biologi och (hetero)sexuella drifter: ”boys will be boys”..............................114 Våldsspiraler och”krigets vansinne”.............................................................116 Militariserade maskuliniteter (och femininiteter)..........................................117 Våldtäkt som ett könat vapen i krig.............................................................120 Våldtäkter i krig och fred.............................................................................122 Män och pojkar som offer för sexuellt våld i krig.........................................123 Avslutande reflektioner................................................................................124 Referenser...................................................................................................125

4

6. Genus, klimatförändring och säkerhet – en fråga om socialt differentierad sårbarhet....................................... 128 Lisa Segnestam

Klimatförändring och mänsklig säkerhet......................................................129 Trygg försörjning.........................................................................................130 Överlevnad.................................................................................................131 Värdighet....................................................................................................133 Socialt differentierad sårbarhet....................................................................134 I brist på kapital...........................................................................................135 Utan natur- eller fysiskt kapital, ingen försäljning........................................136 Med socialt kapital kommer hjälp................................................................137 Fler kapital möjliggör emigration.................................................................138 Förändrad mark- och naturresursanvändning..............................................140 Genusdifferentierad sårbarhet inför klimatförändring..................................142 Referenser...................................................................................................144

7. Män, maskuliniteter, krig och militarism............................. 147 Jeff Hearn (övers. Hanna Williamsson)

Män/maskuliniteter, våld/krig/militarism: väldigt uppenbara kopplingar......149 Män/maskuliniteter, militarism/våld/krig: uppenbara kopplingar.................150 Män/maskuliniteter, våld/krig/militarism: relativt uppenbara kopplingar.....152 Avslutande reflektioner................................................................................159 Referenser...................................................................................................160

8. Om kvinnor, säkerhet, väpnad konflikt och FN:s säkerhetsråd......................................................................... 164 Sophia Ivarsson

FN:s säkerhetsråd och dess resolutioner.......................................................165 Resolution 1325 – ett resultat av kvinnors engagemang..............................166 Fler resolutioner följer..................................................................................168 Vad har resolution 1325 och dess efterföljare resulterat i?...........................171 Kritiken mot resolution 1325.......................................................................173 Resolutionens effekter i den svenska Försvarsmakten..................................175 Avslutande reflektioner................................................................................177 Referenser...................................................................................................178

5

Del III. Rättigheter, institutioner och förhandlingar.................................................................181 Rättigheter, institutioner och förhandlingar......................... 182 Lisbeth Segerlund

Social reproduktion – en genusanalys..........................................................184 Rättigheter och mänskliga rättigheter..........................................................186 Sociala och internationella institutioner........................................................192 Avslutande reflektioner................................................................................195 Referenser...................................................................................................196

9. Politikens villkor – om utvecklingen av en gemensam jämställdhetspolitik i EU...................................................... 198 Eleonora Stolt

Kampen för rättvisa villkor...........................................................................199 Mellan arbete och omsorg...........................................................................204 Jämställdhetspolitiken antar nya former.......................................................209 En villkorad jämställdhetspolitik...................................................................212 Referenser...................................................................................................216

10. Att äga sin förändring: kvinnlig omskärelse/könsstympning och mänskliga rättigheter..................................................... 218 Lisen Dellenborg och Maria Frederika Malmström

Fältarbete och forskarens roll.......................................................................219 Begreppsval.................................................................................................220 Ett nutida fenomen.....................................................................................221 Kvinnlig omskärelse i Egypten.....................................................................222 Kvinnlig omskärelse i Senegal......................................................................225 Möjligheter och utmaningar........................................................................228 Relativism som metod.................................................................................228 När kampanjer går snett..............................................................................229 Blicken på oss själva....................................................................................230 Avslutande reflektioner................................................................................231 Referenser...................................................................................................232

6

11. Mellan det nationella och det internationella: Nationalitetsfrågan, kvinnorna och Nationernas förbund..... 235 Katarina Leppänen

Kontrollen över kvinnors nationalitet...........................................................236 Haagkonferensen........................................................................................237 Internationella diskussioner och nationella krav...........................................241 Avslutande reflektioner................................................................................247 Referenser...................................................................................................248

12. Könspolitik, rättigheter och amning..................................... 250 Maria Jansson

Feministiska diskussioner om rättigheter......................................................252 Folkhälsa, mödrars rätt och MR-perspektiv..................................................253 Vems rättigheter?........................................................................................257 Det universellas utsida.................................................................................259 Amning som könspolitik..............................................................................261 Referenser...................................................................................................263

Tips för dig som vill läsa mer............................................... 266 Paulina de los Reyes, Maud Eduards och Fia Sundevall

Del I: Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration...............266 Del II: Konflikt och säkerhet........................................................................268 Del III: Rättigheter, institutioner och förhandlingar......................................270

Författarpresentationer......................................................... 273 Register................................................................................ 277

7

Tack!

Idén till denna antologi väcktes av många års erfarenheter av undervisning och forskning inom fältet kön och internationella relationer. Våra studenters intresse och nyfikenhet samt forskningsfrontens snabba expansion under de senaste åren gjorde oss medvetna om att det saknades en bok som på ett pedagogiskt sätt kunde ge en introduktion till fältets stora frågor utifrån ett könskritiskt perspektiv. Vår förhoppning är att boken ska bidra till att fylla denna lucka och uppmuntra till ett kritiskt tänkande om såväl det internationella landskapets formering som könets mångskiftande betydelser för människors tillgång till makt, inflytande och ekonomiska resurser.

Nu när boken är färdigställd är vi glada att tacka våra studenter som har inspirerat oss att skriva denna bok. Vi ser fram emot era kommentarer och er kritiska läsning! Vi vill också tacka Riksbankens jubileumsfond för ett forskningsbidrag som finansierat en konferens där bokens olika kapitel ventilerades. Utan våra författares osvikliga respons och oändliga tålamod hade boken aldrig blivit klar, stort tack till er alla! Tack också Liber och Peter Söderholm för kloka synpunkter och stöd i samband med bokens publicering.

Sist men inte minst vill vi tacka varandra för gott samarbete och upplyftande samvaro under det redaktionella arbetet.

Uppsala och Stockholm, januari 2013 Paulina de los Reyes Maud Eduards Fia Sundevall

8

Inledning Paulina de los Reyes, Maud Eduards och Fia Sundevall

Feministiska forskare har länge hävdat att internationella relationer (IR) måste studeras i ljuset av kvinnors och mäns ojämlika villkor, både nationellt och globalt. Könskritiska perspektiv problematiserar emellertid inte bara skillnader mellan kvinnor och män, utan också hur uppfattningar om kön bidrar till att återskapa, upprätthålla och legitimera de globala maktstrukturer som formar människors vardag över hela världen, såväl i Sverige som i Afghanistan, Grekland och Chile. En viktig utgångspunkt i denna bok är därför att internationella relationer inte bara är något som utspelas mellan stater, utan också kommer till uttryck här och nu, i våra dagliga liv. När svenska konsumenter köper billiga jeans i den lokala klädbutiken är det ofta på bekostnad av andra människors (ofta kvinnors) låga löner och hårda arbetsförhållanden i en annan del av världen. När män utövar sexuellt våld i krig sipprar övergreppen även ner i kvinnors och mäns civila liv, på båda sidor i konflikten. När abortmotståndet växer i USA villkoras också landets bistånd, vilket i förlängningen leder till att kvinnor långt bortom USA:s gränser riskerar att skadas och dö av illegala aborter.

Genom att använda kön eller genus som analytiskt verktyg öppnar författarna i denna antologi för en djupare förståelse av hur den internationella ordningen fungerar, på vilket sätt den samspelar med etablerade föreställningar om manligt och kvinnligt, könskodade maktstrukturer och ojämlik resursfördelning, lokalt och globalt. De olika kapitlen erbjuder nya perspektiv som vidgar och fördjupar förståelsen av internationella relationer, både vetenskapligt och politiskt. Vår avsikt är att lyfta fram vikten av ett könskritiskt perspektiv på internationella relationer och samtidigt visa på könsordningens komplexitet. Detta gör vi genom att peka på sammanflätningen av kön med andra relationer av underordning, dominans och exploatering, såsom etnicitet, sexualitet, ålder, klass och nationalitet. Vi har även velat belysa män som könskategori och problematisera konstruktioner av maskulinitet – inte minst i rela-

9

Inledning

tion till militarism och våld, teman av särskild betydelse inom internationella relationer.

Syftet har också varit att analysera den internationella ordningen i spänningsfältet mellan kontinuitet och förändring. Vår utgångspunkt är att den internationella ordningen varken är oföränderlig eller så ny som många tror. Historiska och postkoloniala perspektiv kan därför både lyfta fram de omständigheter som skapat och vidmakthåller globala ojämlikheter och bidra till att synliggöra människors agerande i olika tider och på olika platser. Till skillnad från gängse litteratur inom IR, som tenderar att avproblematisera kolonialismens betydelse för utformningen av globala maktrelationer, har vi velat ge exempel på den koloniala ordningens djupa inbäddning i nutida relationer av förtryck och underordning.

Bokens upplägg utgår från en vanlig indelning av IR-fältet i 1) internationell politisk ekonomi, globalisering och migration, 2) konflikt och säkerhet samt 3) rättigheter, institutioner och förhandlingar. Genom att följa etablerade subdisciplingränser placerar vi boken inom vedertagna undervisningsramar, samtidigt som vi visar att gränserna är öppna för andra infallsvinklar och tolkningsmöjligheter. Vår avsikt är inte att bekräfta disciplinens kärna eller att skapa en ny kanon. Vi vill i stället lyfta fram den sprängkraft som ryms i könskritiska perspektiv och ge exempel på andra sätt att förstå och förklara den internationella ordningens skilda betydelser för människors liv i olika delar av världen. Vi tar således spjärn mot IR-fältets klassiska temaindelningar med nya perspektiv och frågor.

I antologins första del, som behandlar internationell politisk ekonomi, globalisering och migration, analyseras den globala ordningens framväxt i ljuset av ändrade produktionsformer, ökad interkontinental migration och utvecklingen av transnationella marknader för varor och tjänster. Bidragen under detta tema visar utifrån olika geografiska och historiska sammanhang ­– frihandelszoner i Nicaragua, efterkrigstidens migration till Sverige och EU:s asyl- och invandringspolitik – att ett kritiskt könsperspektiv är avgörande för att synliggöra dessa processers inverkan på kvinnors och mäns liv och hur de upprätthåller en ordning där rättigheter, resurser och möjligheter att påverka är ojämlikt fördelade. En könskritisk analys av maktförhållanden på den globala arenan visar också att kön inte är en enhetlig kategori och därför behöver analyseras intersektionellt, det vill säga i relation till andra former av förtryck, såsom klass, etnicitet, sexualitet eller nationell tillhörighet.

10

Inledning

I den andra delen, om konflikt och säkerhet, diskuteras maskulinitet och sexualiserat våld i krig och fred, hur jämställdhet och kvinnors säkerhet tolkas i termer av kulturella skillnader, maskulinitet och militarism, klimatförändringar som säkerhetsproblem samt betydelsen av kvinnor som fredsförhandlare. De olika kapitlen binds ihop av tanken att (nya) krig, konflikter och hot mot människors säkerhet speglar och återskapar rådande könsförhållanden. Vi vill visa att kön är en integrerad del av internationell politik, att kvinnor ”används” på olika sätt: som skyddsvärda, offer, argument för militär intervention (inte minst i kriget mot terrorismen), som ”vapen” i krig och som aktörer i egenskap av fredsmäklare. Det blir också tydligt att kön och genus ofta betyder kvinnor i debatten om säkerhet. Denna tystnad kring män, krig och våld vill vi avtäcka genom att diskutera mäns villkor och handlingar samt maskuliniteter, i synnerhet i relation till militarism och könat våld. Ambitionen är att visa på vilket sätt kvinnors och mäns civila liv är sammanvävda med nationell och global säkerhet.

I antologins tredje och sista del behandlas frågor kring rättigheter, institutioner och förhandlingar. Internationella problem handlar inte bara om staters relationer i krig och fred, utan också om hur globala maktförhållanden upprätthålls och förändras genom samarbete, överenskommelser och nya regelsystem. Under det här temat analyseras innebörder i EU:s jämställdhetspolitik, kvinnlig omskärelse/könsstympning i Senegal och Egypten, nationella och internationella förhandlingar om kvinnors nationalitet samt maktkamper om kvinnors bröst i den globala amningsdiskursen. En central diskussion som sammanfogar dessa texter är hur kvinnor påverkas i sin vardag av internationella beslut, inom EU och tidigare Nationernas förbund, numera Förenta Nationerna, och av globala rättighetskrav, som att kvinnor inte ska omskäras/könsstympas och att de bör amma sina barn.

Till sist vill vi säga några ord om antologins plats i litteraturen och författarnas situering i det globala rummet. En anledning till att vi startade detta bokprojekt var att det saknas en lärobok på svenska som ut­ ifrån aktuella forskningsresultat visar på relevansen av könsteoretiska perspektiv på internationella relationer. Studenternas intresse och önskemål har inspirerat oss på resan. Med urvalet av texter och författare har vi velat lyfta fram könsperspektivets relevans men också fältets variationsrikedom och komplexitet. Intresset för detta fält delas av flera discipliner –­ statsvetenskap, ekonomisk historia, socialantropologi och glo11

Inledning

bala studier – och engagerar forskare från olika teoretiska traditioner.

Boken är dock inte avsedd att ge ett slutgiltigt svar på vad ett könskritiskt perspektiv på internationella relationer ”är”. Vår förhoppning är i stället att texterna ska inspirera till könskritiskt tänkande kring det som forskare i flera decennier har definierat som internationella relationer – och som allt oftare kallas globala relationer.

Författarna till denna antologi är alla verksamma i Sverige och har genom sin forskning bidragit till att vitalisera fältet och öppnat för alternativa sätt att problematisera könets betydelse på den globala arenan.

Men att teckna en bild av globaliseringens utmaningar, möjligheter och fallgropar utifrån en svensk horisont är knappast problemfritt. Som den postkoloniala teoretikern Gayatri Spivak har påpekat är en privilegierad position ofta också förknippad med ett begränsat synfält. Sveriges plats i den globala ordningen påverkar således inte bara de frågeställningar som vi forskare uppmärksammar och problematiserar utan också de som förblir osedda. IR-fältet har kritiserats av flera forskare för eurocentrism, vilket betyder att västvärldens ekonomi, sociala institutioner och politiska organisering ofta utgör en oreflekterad måttstock i analysen av globala förhållanden. Att utforska den globala kartans könsmässiga dimensioner bör därför ses som ett ständigt pågående arbete som fordrar många röster och infallsvinklar, vilka kan utmana rådande uppfattningar om globaliseringens karaktär och möjliga framtider.

Slutligen är vår förhoppning att den som läser denna antologi får en fördjupad förståelse av hur internationella relationer kan förstås och tolkas. Det kan handla om att vidga sin problembild, att bli inspirerad av att tolka kvinnors låga löner, mäns våld mot kvinnor eller (bristen på) jämställdhet som aspekter av internationella relationer. Det kan gälla insikten att det egna vardagslivet är en viktig bricka i hur globala ekonomiska och politiska processer utformas och att dessa i sin tur påverkar våra levnadsvillkor, det vill säga att olika nivåer i världspolitiken hänger samman. Det kan också innebära att handskas med olika teoretiska verktyg för att kunna göra egna, skarpare och mer relevanta analyser av internationella problem. Vi vill att det ska bli roligare och mer lärorikt att lyssna på nyheterna, debattera, skriva uppsats och forska vidare.

12

Del I.

Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration Camilla Elmhorn

Den 8 september 2011 visade Rapport, SVT, ett inslag från Kambodja som skildrade avsvimmade kvinnokroppar med dropp. Kvinnorna var några av flera hundra som förts till sjukhus efter att ha svimmat på arbetet i en textilfabrik, som är underleverantör till H&M. Massvimningarna i textilfabrikerna i Kambodja har pågått under flera år. 2012 genomfördes en folktribunal organiserad av Asian Floor Wage Alliance1, som bland annat fastslog att de internationella företagen måste se till att fabriksarbetarna får löner som går att leva på. Under tribunalen vittnade flera hundra textilarbetare om undermåliga arbets- och levnadsvillkor (www.afwcam.wordpress.com).

För Kambodja utgör textil- och klädindustrin landets största inkomstkälla och står för nästan 90 procent av exportinkomsterna. Cirka 85 procent av de sysselsatta inom textilfabrikerna är kvinnor (Arnold och Han Shih 2010, www.betterfactories.org2). SVT-journalisten Christian Catomeris ställde frågan till H&M om detta är ”priset man får betala för att kunna köpa billiga H&M-kläder” (www.svt.se).

Händelserna i Kambodja belyser flera aspekter av den globala politiska ekonomin. Den första gäller just på vilket sätt (mass)konsumtionen i väst bygger på andras, i detta fall kvinnors, undermåliga arbetsförhållanden. En annan aspekt är varför det främst är kvinnor som arbetar i dessa textilfabriker. Ytterligare en fråga som kan diskuteras är vilka implikationer Kambodjas beroende av en textil- och klädindustri, som agerar som underleverantör till globala klädjättar, har för landets medborgare. Och vad säger det om länders olika möjligheter till tillväxt inom ramen för det globala ekonomiska systemet?

1 Ett nätverk av organisationer och fackföreningar som arbetar för högre löner inom klädindustrin i Asien (www.afwacam.wordpress.com, 2012).

2 Better Factories är ett ILO-projekt (International Labour Organisation) som arbetar för att förbättra arbetsvillkoren på fabrikerna i Kambodja.

14

Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

Detta är alla frågor som behandlas inom ämnet internationell politisk ekonomi (IPE). Det är ett brett ämne. Hur det definieras, och vad forskaren intresserar sig för, beror på vilket teoretiskt perspektiv som anläggs.

Dagens forskning och debatt inom IPE handlar i stor utsträckning om den ekonomiska globaliseringsprocessen och dess konsekvenser för stater, regionala samarbeten, ekonomisk och social ojämlikhet mellan och inom länder och hur den globala ekonomin ska styras. Forskare inom IPE intresserar sig för interaktionen (och konsekvenserna av denna) mellan stat, marknad och centrala aktörer, som till exempel transnationella företag, internationella organisationer och NGO:s3. Olika forskare lägger olika stor vikt vid olika aktörer. Som ett resultat av den ekonomiska globaliseringsprocessen talas det idag allt oftare om den globala politiska ekonomin (O’Brien och Williams 2007:10).

Feministiska IPE-forskare, som är kritiska mot huvudfåran av forskningen inom IPE, betonar vikten av att förstå och analysera den ekonomiska globaliseringsprocessen som laddad med, och inbäddad i, uppfattningar om genus, alltså kontextspecifika föreställningar och praktiker om manligt och kvinnligt (Bair 2010, Marchand och Runyan 2000, Pyle och Ward 2003). I ett genusperspektiv är globaliseringen inte en neutral ekonomisk process, utan den både speglar och återskapar rådande genusordningar, i vilka det maskulina (inte nödvändigtvis män) värderas högre än det feminina (inte nödvändigtvis kvinnor). Ett exempel på detta är den samtida globala genusarbetsdelning, som förstärker och reproducerar föreställningen att (vissa) kvinnor är lämpade för särskilda typer av arbeten då de görs till billiga, lätthanterliga och utbytbara arbetare (Eisenstein 2009, Peterson 2003, Wright 2006).

I denna första och inledande del av antologin kommer olika aspekter av internationell politisk ekonomi, globalisering och migration att behandlas i tre kapitel, som berör migrationsberättelser, globala produktionsmönster och det globala rummets ojämlika geografier. I min introduktion till denna del diskuterar jag hur rådande genusideologier, ideologier kring maskulinitet och femininitet formar arbetets och produktionens organisering i den globala kapitalistiska ekonomin. Genom att använda genus som ett analysverktyg är det möjligt att diskutera och delvis för-

3 Internationella icke-statliga organisationer, som Amnesty International och Greenpeace.

15

Del I. Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

klara mäns och kvinnors olika positioner i den globala ekonomin. Allt fler kvinnor har under de senaste decennierna inlemmats i den globala arbetsdelningen och arbetar idag med betalt arbete. Många av dessa arbeten är osäkra (utan kontrakt, tillfälliga, deltid) och lågavlönade (World Bank 2012:kap. 5). Varför är andelen kvinnor så hög inom liknande arbeten? Hur strukturerar genus de arbeten som kvinnor efterfrågas till?

Jag kommer att analysera strukturella mönster i hur genus används för att göra kvinnliga arbetare billigare.

Skillnaderna mellan kvinnor är dock stora, vilket gör att det är problematiskt att utgå från kategorin ”kvinna”. Genusanalysen kombineras därför med en analys av andra samverkande maktordningar, baserade på föreställningar om klass och etnicitet/”ras”. Först då kan frågan om varför (vissa) kvinnor utgör majoriteten av den lågavlönade arbetskraften inom växande, och ibland nya, sektorer i den globala arbetsdelningen besvaras (Perrons 2004:90). Mer specifikt kommer diskussionen att kretsa kring hemindustriellt arbete, som småskalig tillverkning av kläder och skor åt stora klädföretag, tillverkningsarbete i frihandelszoner (zoner med särskilda villkor för tillverkning för export) och arbete inom de globala omsorgskedjorna. Det är stora och svåra frågor som kommer att belysas med hjälp av tidigare samt pågående forskning, och som vidare presenteras i denna del av boken.

Introduktionen börjar med en diskussion om betydelsen av genusperspektivet för att studera organiseringen av arbete och produktion i den globala ekonomin. Sedan följer en kort kritisk analys av de senaste decenniernas intensifierade, nyliberala ekonomiska globaliseringsprocesser, eftersom den globala genusarbetsdelningen bäst förstås inom ramen för denna. Den globala ekonomiska omstruktureringen har öppnat upp nya marknader och införlivat allt fler kvinnor genom företagens (och hushållens) sökande efter lågavlönad arbetskraft och vinst. Därefter analyseras framväxten av den samtida globala arbetsdelningen ur ett genusperspektiv med fokus på den så kallade informaliseringen och feminiseringen av arbetskraften. Detta belyses genom att jag diskuterar de tre ovan nämnda sektorerna i den globala ekonomin.

16

Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

Genusperspektiv på arbetsdelning och den globala ekonomin Historiskt sett har genus spelat stor roll för organiseringen av arbete, det vill säga för vem som gör vad, hur olika arbeten värderas, och för vad som betraktas som ”riktigt” arbete. Föreställningar om genus har bidragit till en så kallad genusarbetsdelning. Med detta menas att män och kvinnor ofta utför olika arbeten som följer en tydlig uppdelning mellan vad som anses vara manligt och kvinnligt arbete (föreställningar som förändras över tid och rum). Den historiska genusforskningen har också visat att kvinnligt kodade arbeten alltsedan kapitalismens framväxt ofta har nedvärderats. Kvinnliga arbetare har sällan setts som ”riktiga” arbetare. En förklaring till detta ligger i den kapitalistiska ekonomins ideologiska uppdelning mellan det betalda så kallade produktiva arbetet (manligt kodat), och det obetalda reproduktiva arbetet (kvinnligt kodat) (Simonton 1998). Enligt sociologen Joan Acker utgör den kapitalistiska ekonomins rigida uppdelning i produktivt och reproduktivt arbete den underliggande principen för organiseringen av arbete i den globala ekonomin, trots att verkligheten inte har stämt särskilt väl överens med denna strikta sortering av olika typer av arbeten (Acker 2004). Den feministiske IR-forskaren Spike Peterson menar på liknande sätt att naturaliserade genusstereotyper, som den manlige försörjaren och den kvinnliga omvårdaren, fortsätter att forma våra liv (Peterson 2010).

Genom en analys av genusarbetsdelningen i den globala ekonomin synliggörs arbeten som i den gängse berättelsen om den globala ekonomin vanligtvis inte lyfts fram. Exempelvis belyses just det reproduktiva arbetet, det vill säga det obetalda omsorgsarbete, som framför allt kvinnor utför i hemmet. Genom att inkludera hemmet i analysen synliggörs även betalda (ofta oreglerade, informella) arbeten som utförs där, som till exempel hemindustriell klädtillverkning för globala klädkedjor eller arbete som barnflicka inom de globala omsorgskedjorna. Inom gängse ekonomiska modeller fokuseras däremot endast på betalda så kallade produktiva (reglerade, formella) arbeten, som historiskt sett har förknippats med män. Genusanalysen vidgar sålunda synen både på den globala ekonomin och på vilka typer av arbeten som den skapar (jfr Benería 2003).

Genusforskningen har gått från att empiriskt ”lägga till” kvinnor i analysen, till att förstå genus som ett analytiskt verktyg för att exempelvis avslöja genusideologier i den politiska ekonomin och i globaliseringen

17

Del I. Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

(Peterson 2010). Det har också blivit vanligare med genusforskning som undersöker hur lokala variationer av genus formar den globala produktionen. Sociologen Jennifer Bair argumenterar dock för att lyfta fram globala mönster, snarare än lokala variationer, i hur genus används för att skapa vinster i den globala ekonomin. Även om inte kapitalismen bestämmer hur genus ser ut på en given plats menar hon att den är väsentlig för att förklara genusdimensionerna av den transnationella produktionen, och dess mönster i den samtida globaliseringen (Bair 2010).

Vinstlogiken i den kapitalistiska ekonomin är central för att förstå det globala sökandet efter billig arbetskraft. Men hur samverkar genus med andra maktordningar i den globala arbetsdelningen? Den postkoloniala feministen Chandra Talpade Mohanty tolkar den globala arbetsdelningen utifrån betydelsen av vad hon kallar dominansideologier om både genus och ras – den andra – men också deras samverkan med andra maktordningar som klass, etnicitet och sexualitet, som strukturerar olika positioner på arbetsmarknader världen över, och utgör grundvalen för en global arbetskraftsexploatering (Mohanty 2001, 2003). I denna del av antologin belyses detta genom ekonomhistorikern Paulina de los Reyes kapitel som behandlar exploaterandet av den papperslösa arbetskraften i EU ur ett postkolonialt perspektiv. Sociologen Maria Mies har också pekat på betydelsen av den koloniala historien, synen på de före detta kolonierna och på kvinnor och kvinnors arbete för att förstå underordningen av, vad Mies kallar, tredje världens kvinnor i den globala arbetsdelningen (Mies 1998).

Andra feministiska forskare har också lyft fram att en analys av den globala arbetsdelningen kräver ett vidgat maktperspektiv, som utgår ifrån att olika makthierarkier baserade på genus, klass, etnicitet/”ras”, nationalitet och sexualitet samverkar (Lindio-McGovern och Walliman 2009, Peterson 2003:kap. 2). Spike Peterson menar att länders och individers olika möjligheter är beroende av hur de är infogade i den globala ekonomin, och att detta är historiskt bestämt och utgör de strukturella förhållanden inom vilka individer och nationer agerar (Peterson 2003:76). Men det är också viktigt att förstå de olika makthierarkierna som föränderliga och varierande över tid och rum. Det finns alltså olika tolkningar av den globala genusarbetsdelningen, men gemensamt för flera samtida feministiska forskare inom IPE är att de analyserar samspelet mellan genus-, etnicitet/”ras”- och klasshierarkier. De använder därmed ett så kallat intersektionellt perspektiv.

18

Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

Det finns en omfattande forskning, särskilt i form av fallstudier, kring kvinnors roll i den globala ekonomin. Forskningen rymmer ett flertal perspektiv och tolkningar av hur den globala arbetsdelningen har påverkat kvinnors liv. Många har lyft fram att framför allt kvinnor i och från tredje världen arbetar med exploaterande, lågavlönade och oskyddade arbeten utan framtid, se till exempel Sofie Tornhills kapitel i denna del (se även Lindio-McGovern och Walliman 2009). Andra har fokuserat på att dessa arbeten trots allt kan skapa nya möjligheter till egen inkomst och ny identitet (Hancock 2006, Pun 2005). Ytterligare andra forskare menar att den pågående omvandlingen mot en intensifierad ekonomisk globalisering riskerar att förstärka och försämra kvinnors redan låga status (Eisenstein 2009, Pyle och Ward 2003). Slutligen har det skrivits mycket kring kvinnors motstånd mot den pågående omvandlingen (Mills 2005, Rowbotham och Linkogle 2001). För att få en större förståelse för den kontext inom vilket detta sker beskrivs nedan den ekonomiska globala omstruktureringen.

Den ekonomiska globaliseringsprocessen Den intensifierade ekonomiska globaliseringsprocessen är en produkt av flera decenniers privatiseringar och avregleringar av marknader, vilket har fördjupat marknadsrelationerna och lett till en global ekonomisk integration. Resultatet har blivit en global ekonomi, i vilken produktion, handel och distribution av varor och tjänster samt finansiella aktiviteter är geografiskt spridda över hela världen. Den ekonomiska globaliseringen har påverkat regioner och grupper av människor på olika sätt, och det har skapats nya klyftor mellan och inom länder (Perrons 2004:kap. 2).

Det finns flera orsaker och förklaringar till de senaste decenniernas ekonomiska och sociala omvandling. En central aspekt av omvandlingen är emellertid det ideologiska skifte som skedde internationellt i slutet av 1970-talet, då den enighet som fanns kring keynesianismen4 luckrades upp. Nyliberalismen vann mark med Margaret Thatchers valseger i Storbritannien 1979 och Ronald Reagans i USA 1980. Under 1980-talet ge-

4 En ekonomisk skolbildning som utmärkte de flesta länder i Västeuropa och USA från 1930-talet, som förespråkade en aktiv statlig stabiliseringspolitik och en stöttande välfärdsstat.

19

Del I. Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

nomförde OECD-länderna5 ett flertal avregleringar av sina nationella marknader för varor, tjänster och kapital, i linje med den mer nyliberala synen på ekonomin (och statens roll i denna) och man öppnade upp för privatiseringar av offentlig verksamhet och offentliga företag.

Parallellt med att OECD-länderna genomgick detta politiska skifte påtvingades länder i Latinamerika, Afrika och Asien liknande förändringar. Skiftet inleddes genom Internationella valutafondens (IMF) och Världsbankens strukturanpassningsprogram, som inrättades i samband med 1982 års skuldkris. IMF och Världsbanken gav lån till skulddrabbade länder och ställde som motkrav att länderna skulle genomföra så kallade strukturanpassningsprogram, vilka bland annat förordade avregleringar av nationella marknader, privatisering av offentliga verksamheter och statliga företag, budgetdisciplin (vilket ledde till nedskärningar i sociala utgifter), ett premierande av en exportorienterad produktion och ett exportorienterat jordbruk. Programmen slog ojämnt på befolkningen och inkomstklyftorna, arbetslösheten och fattigdomen ökade i flera länder (O’Brien och Williams 2007:311–315).

Det har också genomförts andra nyliberalt inspirerade program på uppmaning av Internationella valutafonden under 1990-talet, bland annat i Östeuropa efter Sovjetunionens fall och i samband med Asienkrisen 1997 (O’Brien och Williams 2007:231–237). Och nu senast i Europa, i samarbete med EU, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken efter finanskrisen 2008, först i Lettland, och 2010/11 i Grekland, Portugal och Irland.

Den ekonomiska globaliseringen har också fördjupats genom ett ökat samarbete mellan stater i regionala och överstatliga organisationer, som till exempel Europeiska unionen (EU), Nordamerikanska frihandelsavtalen (Nafta), Sydliga gemensamma marknaden (Mercosur), Afrikanska unionen (AU) och Samarbetsorganisationen för de Sydostasiatiska länderna (Asean). Vidare har bildandet av Världshandelsorganisationen, WTO, och de nya avtalen inom ramen för denna, ytterligare påverkat skiftet mot en avreglerad global ekonomi och länders möjlighet att reglera sina egna marknader (Wade 2003). Transnationella företag har också förstärkt globaliseringsprocessen genom framväxten av globala produktionsnätverk och den påföljande globala arbetsdelningen (O’Brien och Williams 2007:184–186).

5 OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development och är en rådgivande internationell organisation som samlar de industrialiserade länderna.

20

Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

De senaste decenniernas ekonomiska globaliseringsprocess präglas sålunda av en tro på marknadslösningar. Den feministiska ekonomen Lourdes Benería drar paralleller till Karl Polanyis diskussioner om konstruktionen och framväxten av marknadssamhället under 1800- och 1900-talen. Hon menar att det under de senaste decennierna har skett en liknande konstruktion av de globala marknaderna; stater och internationella organisationer som Europeiska unionen, Nafta och Världshandelsorganisationen har spelat en viktig roll i att skapa dagens globala politiska ekonomi genom ett aktivt reglerande för att öppna marknader och underlätta för privatiseringar (Benería 2003:65–74). Detta har dock varit en omtvistad och ifrågasatt process som stött på hårt motstånd på flera fronter, från fackföreningsrörelser och sociala rörelser samt av stater som har sett sin suveränitet urholkas.6 Sammantaget har den globala ekonomiska omstruktureringen skapat förutsättningar för en global arbetsdelning, då möjligheterna att sprida produktionen geografiskt över världen har ökat med fria marknader. Ett exempel på detta är att länder i Latinamerika, Asien och Afrika i större utsträckning har påtvingats, eller anammat, en exportorienterad tillväxtstrategi för att locka till sig utländska investeringar. Statsvetaren Sofie Tornhill belyser i denna del av antologin baksidan av den exportinriktade tillväxtstrategi som har genomförts i Nicaragua, och vilka konsekvenser den har på de kvinnor som arbetar inom den exportorienterade industrin.

Informalisering och feminisering Alltsedan den europeiska kolonialismen har det funnits en internationell arbetsdelning. Den utmärktes av en exploatering av råvaror i kolonierna som användes för tillverkning av varor i Europa, som sedan såldes tillbaka till kolonierna. Kolonialismen ledde till ett brutalt omstrukture6 Vid millennieskiftet var det en våg av motstånd mot WTO:s möten från olika sociala rörelser och fackföreningar, särskilt mötet i Seattle 1999 har uppmärksammats. Även stater från den gamla tredje världen-koalitionen har reagerat kraftigt på de nya avtalen inom ramen för WTO:s Doharunda, till exempel i Cancun 2003. EU:s toppmöten har också mötts av stora protester från sociala rörelser, där protesterna i Göteborg 2001 är ett exempel. Majoriteten av befolkningarna i Danmark och Irland har också vänt det överstatliga EU-projektet ryggen i folkomröstningar. De pågående protesterna från både fackföreningar och sociala rörelser i Grekland och Spanien är andra exempel på ett ifrågasättande av åtstramningspolitiken som nu förespråkas av framför allt EU.

21

Del I. Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

rande av inhemska ekonomier, som även inkluderade ett utnyttjande av människor i slaveri (Eisenstein 2009, Mies 1998:112–113, O’Brien och Williams 2007:58–70). Den nya internationella arbetsdelningen, som var ett svar på en allt hårdare internationell konkurrens, tog form under 1960- och 1970-talen. Den bestod i att framför allt västerländska företag lade ut arbetsintensiv produktion till låglöneländer, där de kunde dra nytta av lägre löner, ett anti-fackligt klimat och etablerandet av frihandelszoner (Eisenstein 2009).

Dagens globala arbetsdelning omfattar dels arbetsintensiv tillverkning för export, dels låg- och högavlönade tjänstearbeten i till exempel callcenters eller som IT-specialister, arbeten inom exportorienterat jordbruk och migration för arbete i den rikare delen av världen (Perrons 2004).

Det handlar inte heller längre bara om att västerländska, eller japanska, företag förlägger produktionen i låglöneländer/regioner, utan detsamma gäller även för indiska, kinesiska, och sydkoreanska företag och många fler. Utmärkande för den samtida globala arbetsdelningen är att det inte längre finns en enkel geografisk uppdelning mellan var olika arbeten utförs. Lågavlönad, arbetsintensiv tillverkning förekommer till exempel både i västvärldens storstäder i så kallade sweatshops7 och i frihandelszoner i låglöneländer. Barnflickor anlitas både i Manilla och i Stockholm, som del av en global omsorgskedja.

En central aspekt av den globala arbetsdelningen är den förändrade organiseringen av produktionen mot en horisontell organisation, där företag lägger ut alltmer arbeten på underleverantörer eller dotterbolag, både lokalt och globalt. Lourdes Benería menar att detta har bidragit till att företag med så kallade flexibla arbetsarrangemang har vuxit i antal, vilket för de allra flesta arbetare har inneburit en ökad prekäritet, till exempel osäkerhet i form av tillfälliga arbeten och/eller bristande arbetskontrakt (Benería 2003:116–120). Strukturalistiska (marxistiska) analyser har också lyft fram att den flexibla produktionen har medverkat till att det har blivit vanligare med osäkra, deltids- och tillfälliga arbeten i den globala ekonomin. De påtalar att företagens makt har stärkts medan arbetarnas och fackföreningarnas makt har urholkats, bland annat för att grunden för organiseringen av arbetare har försvårats med en decentrali7 Sweatshops är ett uttryck som kommer från 1800-talets industrialisering. Sweatshops var fabriker med undermåliga arbetsförhållanden, arbetsmiljö och mycket låga löner, något som återigen har vuxit fram i västvärlden (Sassen 1998:kap. 6).

22

Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

serad och flexibel produktion (Peterson 2010, Portes och Castells 1989, Sassen 1998).

Företagens flexibla produktion i nätverk världen över har lett till att en allt större del av det betalda arbetet sker inom ramen för den så kallade informella ekonomin, inom vilken arbetare saknar reglerande arbetskontrakt, rättigheter och ett socialt skyddsnät (till skillnad från den formella ekonomin, i vilken arbetare har arbetskontrakt med vissa, om än varierande, tillhörande rättigheter). Den informella ekonomin omfattar en mängd arbeten, allt från gatuförsäljare till småföretagande entreprenörer. Det är emellertid viktigt att skilja på aktiviteter i den informella ekonomin som är kopplade till vinstdrivna verksamheter i den formella ekonomin, vilka är de jag diskuterar här, och på andra ekonomiska aktiviteter. Det ökande användandet av oreglerad arbetskraft, menar flera forskare, går att beskriva som en informaliseringsprocess som är sammankopplad med det ökade kravet på flexibilitet och vinst i ekonomin (Benería 2003:91–98, Peterson 2010, Portes och Castells 1989). År 2009 beräknade OECD att två tredjedelar av världens betalda arbeten utfördes inom den oreglerade informella ekonomin och att majoriteten av dessa arbetare var kvinnor i eller från ”låg- och medelinkomstländer” (Wicks begrepp, Wick 2010:8). Världsbanken har beräknat att omkring en halv miljard kvinnor har börjat arbeta med betalt arbete under de senaste 30 åren (World Bank 2012:kap. 1). Kritiska feministiska forskare menar att denna ökning av (betalda) kvinnliga arbetare har bidragit till en feminisering av betalda arbeten världen över (Benería 2003:77–83, Perrons 2004:89–90, Peterson 2003:62–65).

Feminisering syftar dock inte bara på att allt fler kvinnor har (låg)betalda arbeten, utan även på att mäns relativa sysselsättning har minskat.

Det har skett en omvandling mot en arbetsmarknad präglad av villkor som tidigare förknippades med ”kvinnors arbete”, det vill säga tillfälliga arbeten, deltidsarbeten och osäkra arbeten. Arbetsförhållanden som tidigare inte ansågs som acceptabla och lagliga har normaliserats och anpassats efter företagens behov, snarare än till normer och regleringar, som tidigare förknippades med den ”moderna” ekonomin (Benería 2003:96, Peterson 2010). Dock har reglerade, formella, arbeten historiskt sett varit ett undantag, särskilt om man till arbeten också lägger det obetalda hemarbetet (Wick 2010:13). Visserligen etablerade sig formella, reglerande arbetskontrakt alltmer som norm för (manliga) arbetare under välfärdsstatens framväxt i västvärlden post-1945, men detta gällde inte alla arbe23

Del I. Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

ten eller globalt. Ekonomer med både liberala och marxistiska förtecken argumenterade länge för att den informella ekonomin skulle komma att minska i takt med moderniseringen av ekonomin, men i stället har trenden gått i motsatt riktning (Portes och Castells 1989, Sassen 1998:kap. 8).

Informellt arbete har alltså ökat globalt och även i Västeuropa och Nordamerika, särskilt i storstäderna där nyligen anlända kvinnliga mi­ granter (ibland papperslösa) står för en stor del av arbetskraften. Men även manliga migranter, och andra marginaliserade grupper av män och kvinnor, används inom den informella ekonomin. Återigen är sweat­ shops och hemindustriellt arbete inom tillverkningsindustrin en del av de västerländska storstäderna, och efterfrågan på diverse personlig service, som städning, trädgårdsskötsel och barnpassning, ökar (se till exempel Kilkey och Perrons 2010, Lutz 2008, Wick 2010, Sassen 1998). Hur ska vi förstå denna förändring?

I sitt kapitel ”Bortom nationen? Det globala rummets ojämlika geografier” i denna del av antologin analyserar ekonomhistoriker Paulina de los Reyes EU:s strategidokument i fråga om migration och asylpolitik.

Hon lyfter fram att gränsdragningsprocesser i det globala rummet inte bara innebär en exkludering av oönskade migranter, utan också en selektiv inkludering av en rättslös och underordnad arbetskraft. Hon menar att exploateringen av papperslösa invandrares arbete utgör en del i den rika världens livsstil och konsumtionsmönster. De los Reyes lyfter vidare fram den historiska kontinuiteten mellan koloniala föreställningar om främmande och hotfulla andra och de problembilder som träder fram i EU:s strategidokument. Hennes analys visar att berättelser som definierar migranter och asylsökande som avvikande och som ett potentiellt hot inte bara är centrala för att upprätthålla idén om en gemensam europeisk identitet, utan också för att skapa ojämlika subjekt i det globala rummet.

Hur uttrycks denna ojämlikhet? Varför efterfrågas allt fler kvinnor inom växande sektorer i den globala ekonomin? Genom att undersöka tre sektorer som domineras av kvinnlig arbetskraft med hjälp av tidigare och pågående feministisk forskning kommer jag att försöka svara på och diskutera detta.

24

Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

Hemindustriellt arbete Ett led i flexibiliseringen av produktionen i den globala ekonomin har, enligt Peterson (2003:99–102), varit att öka användningen av informella hemindustriella kvinnliga arbetare globalt. Hemindustriellt arbete har en lång historia och var en del av 1800- och 1900-talens industrialiseringsprocesser, där liknande produktion som idag (tillverkning av kläder, skor, leksaker etc.) lades ut på arbetarklasskvinnor och nyligen invandrade kvinnor. Arbetsköparnas efterfrågan på flexibel och lågavlönad arbetskraft sammanföll med hushållens behov av ytterligare inkomster. Den patriarkala idén om kvinnors plats i hemmet och roll som mödrar var (och är) avgörande för användandet av hemindustriella arbeterskor. De arbetande kvinnorna kunde nämligen passa barn och ta hand om hemmet samtidigt som de arbetade (för mycket låga löner) (Boris 1999, Prügle 1999, Simonton 1998). I takt med regleringen av arbete minskade det hemindustriella arbetet i västvärlden efter 1945. Dock fortsatte det att vara ett vanligt inslag i de nyligen industrialiserade ländernas tillväxtstrategier under 1950- och 1960-talen (Prügle 1999:2).

Den intensifierade konkurrensen i världen sedan 1970-talet har lett till en global ökning av hemindustriella arbeterskor. Peterson (2003) menar att nätverk av underleverantörer drar in hemindustriella arbetare i globala produktionskedjor, just för att de representerar den optimala arbetskraften i en flexibel ekonomi. Arbetet är oreglerat och hemindustriella arbeterskor anlitas alltefter behov hos producenten. Samtidigt som detta skapar nya inkomstmöjligheter för hushållen definieras de kvinnliga arbetarna inte som ”riktiga” arbetare, eftersom arbetet utförs i hemmet, och betraktas som en förlängning av det obetalda hushållsarbetet. Av samma anledning är deras arbetsvillkor och arbetsmiljö också osynliggjord (Balakrishnan 2002, Peterson 2003:99–102, Wick 2010:17– 20). I den hemindustriella produktionen blir det tydligt hur föreställningar om genus samverkar med producenternas önskemål om flexibla och lågavlönade arbetare i jakt på vinster. Det visar på hur genus strukturerar produktionen och arbetets organisering. Den hemindustriella produktionsprocessen reproducerar även föreställningen om att kvinnors plats är i hemmet, vilket möjliggör ett fortsatt undervärderande och användande av just (vissa) kvinnor till liknande arbete.

I västvärldens storstäder är det framför allt nyligen invandrade kvinnor som håller nere företagens produktionskostnader genom hemindu-

25

Del I. Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

striellt arbete. Den feministiska IR-forskaren Cynthia Enloe beskrev redan i slutet av 1980-talet hur brittiska och amerikanska företag skapade ett feminiserat tredje världen med invandrade kvinnor på sin egen bakgård för att möta den nya globala konkurrensen från låglöneländer.

Ojämlikhet mellan inhemska och invandrade kvinnor spelade (och spelar) en avgörande roll när det gäller användningen av de invandrade kvinnorna. Även idéer om ”invandrarkvinnors” moderskap och femininitet utnyttjades i rekryteringen till hemindustriellt arbete. Genom att arbeta i hemmet levde dessa kvinnor upp till patriarkala normer om att kvinnors plats, kanske framför allt andra kvinnors plats, är i hemmet (Enloe 2000:153–156, se även Wick 2010).

En analys av det hemindustriella arbetet synliggör alltså betydelsen av genusideologier för organiseringen av arbetet i de globala produktionskedjorna. Men den visar också att genus har samverkat på skilda sätt över tid och rum med andra maktordningar baserade på etnicitet/”ras” och klass, och även med sexualitet, eftersom idén om den heterosexuella familjen är central (jfr Mohanty 2001). Samtidigt som analysen belyser hur arbetsköparna använder sig av den historiska uppdelningen mellan det produktiva och reproduktiva arbetet för att göra de hemindustriella arbeterskorna billigare ser vi hur godtycklig denna uppdelning är, eftersom det produktiva, betalda hemindustriella arbetet nu, liksom tidigare, utförs inom hemmets väggar parallellt med det reproduktiva, obetalda arbetet.

Frihandelszoner En förutsättning för dagens globala arbetsdelning har varit skiftet mot en exportorienterad tillväxtstrategi i länder i Latinamerika, Asien och Afrika från 1980-talet. I vissa länder genomfördes denna förändring under IMF:s och Världsbankens översyn i samband med strukturanpassningsprogrammen under skuldkrisen på 1980-talet, medan andra länder valde denna väg tidigare. Den exportorienterade tillväxtstrategin har öppnat upp nya marknader för utländska direktinvesteringar, men den har också dragit in länder i en ökande global konkurrens om just utländska direktinvesteringar. I denna konkurrens har det vuxit fram så kallade frihandelszoner inom vilka företag erbjuds skattelättnader, undantag från arbetsrättslagstiftning, lägre avgifter, mindre regleringar för exportproduktion och lågavlönad, ofta icke-fackansluten arbetskraft inom den ar26

Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration

betsintensiva textil-, kläd- och elektronikproduktionen (O’Brien och Williams 2007, Pyle 2001, Wick 2010:25–26). Även Kina, som inte har genomgått några strukturanpassningsprogram, har öppnat sig mot de globala marknaderna via så kallade speciella ekonomiska zoner (Pun 2005). Frihandelszonerna har alltså ökat i betydelse och antal under de senaste decennierna. 1975 fanns det 79 stycken i 29 länder. 2006 hade de ökat till 3 500 utspridda i 130 länder med 66 miljoner människor sysselsatta, varav 40 miljoner i de (hittills) kraftigt växande kinesiska zonerna (Wick 2010:26).

Majoriteten av arbetarna är kvinnor, 70 till 90 procent beroende på vilken produktion det handlar om. Ju högre teknologiskt inslag i produktionen desto lägre andel kvinnor. I Mexikos så kallade Maquiladoras, där tillverkningen av till exempel tv-apparater, telekommunikationsprodukter och bildelar har vuxit på bekostnad av klädtillverkningen, är andelen kvinnor lägre, omkring 60 procent (Wick 2010:30). Det är också ofta unga kvinnor som efterfrågas och som arbetar inom dessa zoner; de är sällan medlemmar i fackföreningar och anses därför vara mer lätthanterliga. Även föreställningar om unga kvinnors ”flinka fingrar” och större uthållighet när det gäller att hantera monotona arbeten lyfts fram som en anledning till att just de efterfrågas (Pyle 2001, Wright 2006).

Ytterligare ett skäl till att unga kvinnor efterfrågas är, enligt tidigare forskning, den patriarkala organiseringen av arbetet, där idéer om familj och äktenskap är avgörande för kvinnors lägre löner. Föreställningar om att kvinnor inte är ”riktiga” arbetare, utan bara extra-arbetare, beroende av en make som står för den huvudsakliga försörjningen, eller att de ändå bara arbetar tillfälligt i väntan på äktenskap och att de är utbytbara, bidrar till deras lägre löner (Enloe 2000:163, jfr Simonton 1998, Wright 2006).

I staters strävan efter ekonomisk tillväxt lockar de med förmånliga villkor för utländska investerare, villkor som de kvinnliga arbetarna får betala för. Statsvetaren Sofie Tornhill visar i sitt kapitel ”Globala produktionsmönster och det ’nya’ proletariatet” i denna del av antologin hur två skilda regeringar i Nicaragua har hanterat beroendet av det globala kapitalet och det begränsade handlingsutrymme som detta innebär. Vi ser hur de arbetande kvinnorna hamnar i kläm i statens strävan att hävda nationellt oberoende. Tornhill belyser dubbelheten i en tillväxtstrategi som vilar på produktionen i frihandelszonerna. Undermåliga arbetsförhållanden sliter ner de arbetande kvinnorna, samtidigt som deras bety27

INTERNATIONELLA RELATIONER – KÖNSKRITISKA PERSPEKTIV

är en introduktion till genusanalytiska frågeställningar och tolkningar av den internationella ordningen.

Boken belyser vikten av könskritiska perspektiv på internationella relationer och ger exempel på skilda sätt att förstå och förklara den internationella ordningens betydelser för människors liv i olika delar av världen. Här ställs frågor om hur globalisering och konflikter samspelar med föreställningar om manligt och kvinnligt. Författarna analyserar och diskuterar könskodade maktstrukturer och ojämlik resursfördelning – både lokalt och globalt. Med utgångspunkt i IR-fältets klassiska temaindelningar lyfter artiklarna fram nya perspektiv och problem, vilket vidgar och fördjupar förståelsen av fältet, såväl vetenskapligt som politiskt.

Internationella relationer – könskritiska perspektiv vänder sig till studenter i internationella relationer och angränsande ämnen, men också till andra som är intresserade av könskritiska tolkningar av hur den internationella ordningen fungerar.

Redaktörer är Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia, Maud Eduards, professor emeritus i statsvetenskap och Fia Sundevall, fil.dr i ekonomisk historia; samtliga verksamma vid Stockholms universitet.

Best.nr 47-09747-0

Tryck.nr 47-09747-0-00