9789147092505

En allvarlig fallolycka drabbar den enskilda individen hårt och orsakar ett stort lidande. På ett ögonblick kan ett självständigt liv förändras till ett liv där den äldre personen blir beroende av andras hjälp och det kan också bli nödvändigt att flytta till en annan typ av boende. Konsekvenserna av fallolyckor är ofta omfattande även för närstående. Fallolyckor medför dessutom mycket stora kostnader för samhället.

JANSSON NORDELL ENGELHEART NORDLUND

Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem.

Antalet personer som är över 80 år kommer att öka i framtiden och därmed kommer också problemen med fallolyckor att bli ännu större om inte förebyggande åtgärder vidtas.

WALLIS JANSSON EVA NORDELL STINA ENGELHEART ANDERS NORDLUND

Riskfaktorer och åtgärder för att förhindra fallolyckor bland äldre

Boken behandlar prevention av fallolyckor utifrån naturligt åldrande, vanliga sjukdomar bland äldre människor, läkemedel och mat. En minsta gemensam nämnare för ett bra fallpreventivt arbete är att skapa förutsättningar för äldre personer att upprätthålla en så hög fysisk, psykisk och social aktivitet som möjligt.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av hur fallolyckor kan förebyggas men särskilt till studerande som går en utbildning med inriktning mot vård och omsorg eller till dem som redan är yrkesverksamma men önskar kompetensutbildning inom sitt yrke.

Best.nr 47-09250-5 Tryck.nr 47-09250-5

4709250 omslag.indd 1

09-02-05 11.14.17

ISBN 978-91-47-09250-5 © 2009 Nestor FoU-center och Liber AB Redaktion: Katarina Wesslén-Lindahl, Lisa Iverstam Tecknare: Henning Lindahl Formgivare: Nette Lövgren Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: 1010 Printing, Kina 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Fallprevention 20090129.indd 2

09-02-05 09.47.57

Innehåll 1. Fallolyckor är ett stort hälsoproblem bland äldre 7 2. Riskfaktorer och fallprevention 16 3. Att åldras 32 4. Åldersförändringar och sjukdomar i rörelseorganen 41 5. Åldersförändringar och sjukdomar i cirkulationsorganen 54 6. Åldersförändringar och sjukdomar i nervsystemet 70 7. Psykiska sjukdomar 83 8. Demenssjukdomar 94 9. Äldre och läkemedel 111 10. Kostens betydelse i det fallförebyggande arbetet 120 11. Vardagsaktivitet och fallprevention 131 Sammanfattning 143 Fallbeskrivningar 145 Ordlista 151 Litteratur 153 Register 155

Fallprevention 20090129.indd 3

09-02-05 08.49.00

6

Om författarna WALLIS JANSSON projektledare vid Nestor FoU-center, legitimerad sjuksköterska och medicine doktor inom ämnesområdet omvårdnad med inriktning mot äldre.

EVA NORDELL handläggare i projektet Gott Åldrande i Skåne, Geriatriskt Utvecklingscentrum, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, legitimerad sjukgymnast och doktor i medicinsk vetenskap inom ämnesområdet sjukgymnastik.

STINA ENGELHEART projektledare vid Nestor FoU-center, legitimerad dietist.

ANDERS NORDLUND projektledare vid Nestor FoU-center, filosofie doktor i sociologi.

Fallprevention 20090129.indd 6

09-02-05 08.49.01

KAPITEL 11

Vardagsaktivitet och fallprevention

T

räning och fysisk aktivitet är ett livslångt åtagande.

Motionsvanor grundläggs som så många andra livsstilsfaktorer i barn- och ungdomsåren. De personer som i tidiga år har tagit del i olika idrotter, från motions- till elitnivå har större förutsättningar att fortsätta vara fysiskt aktiva även på äldre dagar.

För att kunna behålla en så hög livskvalitet som möjligt även i hög ålder, är det viktigt att finna förutsättningar för att vara fysiskt aktiv långt upp i åren. Våra kroppar är i behov av kontinuerlig fysisk aktivitet och att regelbundet röra på sig ger många positiva effekter för både kropp och själ.

Fysisk aktivitet minskar risken att utveckla flera av våra vanligaste folksjukdomar och förebygger fall och fallskador.

Det allmänna välbefinnandet ökar, vilket också ger en positiv mental effekt. Även om man drabbas av sjukdom är träning av stor vikt för att undvika återfall eller för att tillfriskna. Det är därför viktigt att äldre personer regelbundet tränar sin fysiska prestationsförmåga utifrån individuella förutsättningar. För dem som har kraftigt nedsatt förmåga kan vardagliga aktiviteter fungera bra som ”träning” och ska inte underskattas. Längre fram i kapitlet ges exempel på detta.

Fallprevention 20090129.indd 131

09-02-05 08.49.28

132

Fysisk förmåga och åldrande Till åldrandet hör att den fysiska prestationsförmågan gradvis minskar. Den har sin topp i 25–30 års ålder. Därefter avtar de olika förmågorna och människan förlorar ungefär tio procent av sina fysiska förmågor vart tionde år. Det innebär till exempel att muskelkraften i benen har halverats när människan har nått 80 års ålder. Vår förmåga till syreupptagning minskar också. Det beror dels på att hjärtmuskels kraft blir sämre och hjärtat pumpar ut mindre mängd blod i kroppen per hjärtslag, dels på att lungkapaciteten minskar.

Det innebär att en 75-åring som själv sköter sitt hushåll får en likvärdig träning som en 30-åring som går på ett vanligt gympapass. Figur 20 visar syreförbrukning i olika åldrar vid vardagliga aktiviteter. % Max syreupptagning 100

75

mt

ngsa

pa, lå

trap ng i

Gå

en

100

ing, bäddning)

75

/timm

5 km ång,

G

Hemarbete, (städn

50

klädning

Av- och på

50

25 25

0

0 20

40

60

70

Figur 20. Syreförbrukning i olika åldrar vid vardagliga aktiviteter EF TER SA LTIN, 19 8 0

Fallprevention 20090129.indd 132

09-02-10 10.28.40

Äldre personer får samma effekter av träning som yngre och är träningsbara i lika hög grad. Den fysiska förmågan hos friska individer beror mycket på hur fysiskt aktiv individen är. En vältränad 60-åring presterar i regel bättre än en otränad 20-åring. Det är aldrig för sent att börja träna.

Motivet för att träna skiftar från person till person. Generellt sett kan vi dela in personer som tränar i följande grupper; de som vill förbättra och öka sin fysiska förmåga, de som vill behålla sin förmåga och de som tränar för att återvinna förmåga som gått förlorad i samband med sjukdom eller skada.

För många personer innebär träning någon form av ett träningspass, utfört av idrottare inför tävling eller av motionärer som antingen tränar under ledning eller på egen hand.

Men att sköta trädgård, göra långpromenader och cykla i stället för att ta bil eller buss är också viktiga fysiska aktiviteter som kan ses som träning i vardagen. Alla känner väl till rådet att gå i trappor i stället för att ta hissen, för att på så sätt öka tillfällena att röra på sig.

13 3

Principer för träning

Träning kan beröra olika komponenter för kroppen: ▪ rörlighet och smidighet ▪ muskelkraft och muskelstyrka ▪ koordination och balans ▪ uthållighet och kondition Dessa delar använder alla människor som är i rörelse i det dagliga livet, naturligtvis i olika hög grad beroende på vilken aktivitet som utförs. De flesta motionsformer täcker alla delarna i olika grad och det är viktigt att träningen blir allsidig.

För att träningen ska ha effekt gäller det att dosera rätt, det vill säga träna tillräckligt. Det har betydelse hur många

Fallprevention 20090129.indd 133

09-02-05 08.49.29

13 4

gånger i veckan som ett träningsprogram genomförs (träningens frekvens). Personen som tränar ska träna nära sin bästa förmåga (intensitet) och träningen ska utföras under en viss tid varje gång (duration). När förmågan ökar ska belastningen på träningen också stegras för att ge fortsatt möjlighet till ytterligare förbättring. En stegring kan ske genom att övningen upprepas och görs under en längre tid, genom att göra rörelserna större eller att hastigheten av rörelsen ändras. Detta skiljer sig egentligen inte från idrottsutövning på hög nivå, på motionsnivå eller vid träning efter sjukdom och skada. Naturligtvis är utgångsläget på olika nivå, men principerna är desamma.

Träning för att undvika fall och skador

Det finns vetenskapliga bevis för att träning minskar fall och skador. Framför allt är det styrketräning och balansträning som har dessa effekter. Personer som är fysiskt aktiva och tränar har mindre risk att falla jämfört med dem som inte gör det.

Det är viktigt att finna en träningsform som känns motiverande och rolig att ägna sig åt och olika former passar olika människor. Styrketräning börjar få ett genomslag hos äldre och det har visat sig att personer som gått med rollator har kunnat gå utan efter att ha börjat styrketräna. Styrketräning har också visat sig vara effektivt för att öka styrka och balans bland sköra äldre i särskilt boende.

Balans och koordination är andra komponenter som är viktiga att träna ur fallsynpunkt. Vanliga gympapass, Qi Gong och Tai Chi är sådan träning som även äldre klarar.

En motionsform som ställer höga krav på balansen är dans.

Tennis och golf är andra exempel på motionsformer som också tränar balans och koordination i olika grad.

Fallprevention 20090129.indd 134

09-02-05 08.49.29

Många äldre som får frågan om de motionerar svarar att de ”bara” promenerar. Promenader är en utmärkt form av fysisk aktivitet. Den kräver ingen speciell utrustning och det är oftast möjligt att promenera i omgivningarna runt bostaden. Stavgång är en motionsform som har ökat kraftigt under de sista åren. Den är särskilt bra för äldre med balansproblem eftersom stavarna ger ett extra stöd. Dessutom ökar den fysiska belastningen vid stavgång eftersom även armarna får arbeta.

All fysisk aktivitet som belastar skelettet har en positiv effekt på benhälsan. Vid aktivitet utomhus tar kroppen upp vitamin D som behövs för att kalcium ska lagras i skelettet och därmed bevara ett starkt skelett.

13 5

Vid stavgång ger stavarna extra stöd för äldre med balansproblem.

Fallprevention 20090129.indd 135

09-02-05 08.49.29

13 6

Träning i vardagsaktiviteter

De äldre som bor hemma med insatser från hemtjänsten eller i särskilt boende är i många fall sköra beroende på olika sjukdomar. Nedsättning av fysisk och mental förmåga beroende på sjukdomar medför ofta begränsad rörelseförmåga och nedsatt självständighet. Med regelbunden träning i vardagen ökar möjligheten att förbli så självständig som möjligt.

Självständighet ger ett bättre välbefinnande för den äldre och personalens arbete underlättas. Att kamma sig själv och att tvätta sig med så lite hjälp som möjligt är exempel på aktiviteter som också ger träning som kan vara av största betydelse för äldre vars förmågor börjar svikta. I samband med sådana aktiviteter kan extra träning enkelt läggas till, utan att det blir alltför betungande för den äldre eller att alltför stora och tidskrävande insatser krävs ur personalsynpunkt. Någon minuts fysisk aktivitet så ofta som möjligt summerar snabbt till många timmar av fysisk träning under ett helt år. Därför ska vardagsträningen inte underskattas.

Den kan vara skillnaden mellan självständighet och ökat hjälpberoende och är därför till gagn för såväl den äldre som för omsorgspersonalen.

I vardagsaktiviteter kan kroppen träna precis samma delar och med samma principer som i vanliga träningspass. Träning kan ske när personen ligger ner, sitter, står och går.

Ofta kan flera delar tränas i en och samma aktivitet. Det är viktigt att ta hänsyn till olika sjukdomstillstånd och medicinering för att träningen ska ge bäst effekt. Om en person har ett smärttillstånd och svårt att röra sig, planeras aktivitet och träning till en stund efter att smärtstillande läkemedel har givits, för att hon ska kunna röra sig bäst. Likaså har en person med Parkinsons sjukdom mycket lättare att röra sig och träna om hon är optimalt medicinerad mot de symptom

Fallprevention 20090129.indd 136

09-02-05 08.49.40

som uppträder vid sjukdomen, som stelhet, skakning och nedsatt rörlighet.

Målet med träningen ska vara tydligt och det är också bra att bestämma när det ska vara uppnått, till exempel: ”Om två veckor ska du kunna resa dig och sätta dig fem gånger i rad.”, ”På onsdag ska du kunna sätta på dig tröjan och knäppa den utan hjälp.”. Det är viktigt att målen bestäms tillsammans.

Här följer exempel på övningar som är lätta att utföra med den äldre. Ni känner säkert igen flera övningar från gympapass och från träningsprogram som en del av rehabiliteringen efter sjukdom och skada. Med fantasi kan varje situation ändras och göras lättare eller svårare för att passa den nivå som den äldre personen kan klara av. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster kan vara till hjälp för att finna lämpliga variationer. En säker miljö måste alltid garanteras.

Redan i sängen på morgonen, finns det möjlighet att träna i samband med den personliga hygienen och påklädningen (se figur 21). Naturligtvis måste individuella hänsyn tas och ibland kan det vara bättre att vänta med träningen och i stället passa på i samband med uppstigandet efter en vilostund på dagen. När kläderna tas av och sätts på tränas automatiskt ledrörligheten i stort i hela kroppen. När personen ligger på rygg, ber ni henne att böja på benen och sätta fötterna i madrassen. Sedan ska hon lyfta på stjärten. Då blir det enklare att sätta på byxor. Det underlättar också förflyttning i sängen och därmed undviks lyft i samband med detta.

Denna övning tränar de muskler som sträcker i höften och som böjer i knäna och rörlighet i framför allt höften tränas. Även musklerna runt höften får träning av detta. Likaså kan armmusklerna få ett litet träningspass om man samtidigt ber personen sätta i armbågarna och ta spjärn för att lättare flytta kroppen. Sängdävert kan därmed undvikas.

Som tidigare nämnts minskar rörligheten i lederna med

Fallprevention 20090129.indd 137

137

09-02-05 08.49.40

13 8

Figur 21. I samband med påklädning finns det möjlighet att träna musklerna som sträcker i höften.

åldern. Cykla i sängen, gärna med fötterna mot lakanet, är ett bra sätt att träna höft- och knäleder och mjuka upp kroppen lite efter vilan och sätta igång cirkulationen, liksom att ”trampa symaskin” med fötterna. Ett tredje exempel är att svänga benen från sida till sida.

Många äldre sjunker gärna ihop i sin kroppshållning. En hopsjunken kroppshållning försvårar andningen. När man sitter på sängkanten eller på en stol i samband med påklädning är det ett bra tillfälle att sträcka på rygg och armar, och att ta några djupa andetag. Lyft armarna upp mot taket och försök lägga ner dem bakom huvudet. Axelrörlighet tränas och i samband med att armarna läggs över huvudet tar per-

Fallprevention 20090129.indd 138

09-02-05 08.49.40

sonen ett djupt andetag och andas in, för att andas ut när armarna läggs tillbaka längs med kroppen.

Om personen har förmåga kan några av dessa moment göras i stående. För att få mer rörlighetsträning än vad själva påklädningen ger kan kläderna placeras en bit från personen, till exempel snett framför eller bakom så att kroppstyngden behöver flyttas och så att huvud och rygg vrids.

Hon får då sträcka sig lite extra och balansträning blir en del i träningen.

Att gå till toaletten och klara toalettbestyren så självständigt som möjligt ger också ett utmärkt tillfälle till träning.

Det kan vara svårt att duscha själv, men det går kanske utmärkt att den äldre själv tvålar in ansikte, hals och armar och får hjälp med resten.

En sådan enkel och vanlig sak som att resa och sätta sig ner kräver både styrka, framför allt i knästräckarmusklerna, och balans. Det är en övning som kan utföras vid många tillfällen under dagen. Ju högre en stol är, desto lättare är det att resa och sätta sig och ibland kan personen behöva ta hjälp av muskelkraften i armarna för att ta sig upp. Att ha starka armar är särskilt viktigt för dem som själv har svårt att förflytta sig från stol/rullstol.

Med hjälp av armstyrka kan personen själv ändra ställning i stolen eller rullstolen och därmed tryckavlasta utsatta hudområden.

13 9

Varje gång en äldre person ska resa sig eller sätta sig ges tillfälle att träna balansen och styrkan i benmusklerna.

Fallprevention 20090129.indd 139

09-02-05 08.49.42

14 0

För att stimulera balanssystemet och underhålla muskelkraften i benen kan den äldre personen, om det är möjligt, inta sina läkemedel stående.

Ett bra tillfälle till träning är när den äldre personen tar sina läkemedel. Flera av de små momenten som görs i samband med att medicinen ska intas kan utnyttjas för träning. Om möjligt kan personen resa sig upp och ta tabletterna eller mixturen stående i stället för sittande. Om en person intar mediciner fyra gånger om dagen, blir det ytterligare fyra tillfällen per dag som hon befinner sig stående på benen.

Rörlighet för armarna tränas genom att personen sträcker sig efter medicinkoppen och efter glaset. Det ger också tillfälle för balansträning eftersom kroppstyngden förflyttas när personen stäcker sig framåt.

För de personer som befinner sig i eget hem med insatser från hemtjänsten är det viktigt att medverka i så många mo-

Fallprevention 20090129.indd 140

09-02-05 08.49.46

ment som möjligt i hushållsarbetet. Det är oftast enklast att själv utföra de uppgifter som ska göras men att låta den äldre personen aktivt ta del är betydelsefullt. Städningen kan kanske delas så att den äldre sköter damningen. Har hon svårt att röra sig finns det kanske andra små moment som går att utföra; putsa koppar eller silver, se över krukväxter och vattna dem, vika tvätt eller torka disken. Allt detta går att göra i sittande ställning. Aktiviteterna ger bra träning för finmotorik i händerna och kan kännas meningsfulla då de på ett positivt sätt bidrar till att sköta hushållet.

På motsvarande sätt kan de dagliga aktiviteterna på äldreboendena delas mellan personal och de boende. Det är viktigt att det finns en viljeyttring och ett gemensamt beslut bland all personal som jobbar i äldreomsorgen att ta vara på alla de boendes förmågor och att låta dem använda dessa utifrån individuella förutsättningar.

En viktig funktion att träna när det gäller att förebygga fall är balansen. När balansen tränas är flera delar av kroppen engagerade. Balansträning sker allra mest i aktiviteter som kräver förflyttning. Varje gång den äldre går till toaletten, till matsalen eller dagrummet sker utmärkt träning.

Bara att gå vanligt med minimalt stöd kan vara fullt tillräckligt för några. Andra behöver större utmaningar för att träna sin balans.

Balansorganet i örat stimuleras vid huvudrörelser. Därför är det enkelt att under promenader uppmana den äldre att t ex titta på trädens grönska eller titta på fågelsträcket på himlen. Att gå på ojämnt underlag är ett annat sätt att stegra träning av balansen i vardagen. En promenad utomhus är utmärkt träning. På en del särskilda boenden finns ”Sinnenas trädgård” där sinnena stimuleras med dofter, grönska och porlande vatten.

Fallprevention 20090129.indd 141

141

09-02-05 08.49.48

142

Att se sig omkring vid promenad utomhus ställer större krav på balansförmågan och kan vara en bra träning för att upprätthålla en bra balans.

De flesta aktiviteterna som beskrivits här ovan gäller också för de äldre som på grund av sjukdom har hamnat på sjukhus. En viktig del i tillfrisknandet är att kunna återuppta de tidigare aktiviteterna om möjligt. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter har viktiga roller vid rehabiliteringen, men träningen måste fortgå även när de inte är där, och därför spelar avdelningens personal en stor roll i den första träningen på sjukhus.

Träning i vardagen fyller en viktig funktion för att uppehålla fysisk förmåga och alla inom äldreomsorgen har ett ansvar för att det sker. Mer specifik träning av ADL-förmåga, styrka och balans får dock inte glömmas bort. Särskilt viktigt kan detta vara till exempel efter sjukdom och skada som tillfälligt immobiliserar den äldre personen. Hemrehab, vilket flera kommuner har börjat erbjuda, med intensiva insatser från sjukgymnast, arbetsterapeut och undersköterska kan vara ett sätt att erbjuda detta.

Fallprevention 20090129.indd 142

09-02-05 08.49.48

14 3

Sammanfattning

S

om framgår av den här boken handlar fallprevention om många olika delar, såväl på individnivå som ifråga om miljö. En minsta gemensam nämnare för ett bra fallpreventivt arbete är dock att skapa förutsättningar för äldre personer att upprätthålla en så hög fysisk, psykisk och social aktivitet som möjligt och uppmuntra och stödja detta. För att äldre människor ska kunna fortsätta leva ett bra liv trots ålderskrämpor och eventuella sjukdomar måste alla – inte bara de äldre själva – bidra till att äldre ska kunna leva ett aktivt liv utifrån vars och ens individuella förutsättningar.

Den fysiska miljön måste både uppmuntra till aktivitet och vara planerad på ett sådant sätt att fallolyckor kan förebyggas. De äldre måste själva tänka på hur de vill att deras hus och lägenheter ska möbleras för att minska risken för fallolyckor. Personal måste ge kunna ge goda fallpreventiva råd om kläder, möblering och gånghjälpmedel och fallförebyggande åtgärder ska vara en naturlig del i allt vård- och omsorgsarbete. Politiker måste beakta planering av byggnation och utomhusmiljö så att aktivitet uppmuntras, underlättas och minskar risker för fallolyckor. Tillgång till bra och lämpliga färdmedel att ta sig till och från olika platser underlättar och skapar trygghet att kunna ta del av aktiviteter utanför det egna hemmet.

Fallprevention 20090129.indd 143

09-02-05 08.49.49

14 4

Förutom miljöfaktor behöver även åtgärder på individnivå ske, särskilt gäller detta när funktionen minskar både på grund av det normala åldrandet men framför allt vid funktionsnedsättningar som uppstått på grund av sjukdom. Vid sådana tillfällen fokuseras ofta insatserna på medicinska och rehabiliterande åtgärder. Ökade kunskaper och speciella insatser från politiker, personal i sjukvård och äldreomsorg samt föreningsliv på alla nivåer krävs för att minska risken för och följderna av fallolyckor. Dessa kunskaper finns och behöver samordnas bättre mellan olika aktörerna, så att äldre personer ska kunna leva ett så aktivt liv som möjligt utan onödiga risker att skada sig allvarligt.

Fallprevention 20090129.indd 144

09-02-05 08.49.49

Fallbeskrivningar

14 5

Att arbeta inom äldreomsorgen eller i sjukvården innebär att du kommer att möta många personer med ökad risk för att falla. De riskfaktorer och åtgärder som tagits upp i boken ska sättas in i sitt sammanhang för varje enskild person som du kommer i kontakt med. Olika personer har olika risker och behov av olika åtgärder. Här följer några fallbeskrivningar. Läs igenom varje fall för sig och finn lämpliga åtgärder för att minska risken för fall. Efter varje fallbeskrivning finns förslag på åtgärder. Du har kanske ytterligare förslag?

FALLB E S KR IVN I NG 1

Alberta

Alberta Ljungdahl är 72 år gammal och hennes make Åke gick bort efter en tids sjukdom för tre månader sedan. Hon bor nu ensam kvar i huset i utkanten av ett mindre samhälle. Alberta och Åkes hem har alltid varit familjens och släktens självklara samlingspunkt. Alberta har alltid tyckt det var roligt att laga mat och baka och skött hemmet klanderfritt. Hon har alltid vägt lite mer än vad som är önskvärt, men varit frisk och tyckt mycket om att gå långa skogspromenader.

Albertas ena dotter med familj är bosatt i Belgien sedan några år tillbaka och de kommer hem till Sverige under semestrarna. För ett halvår sedan flyttade hennes andra dotter till Stockholm med sin familj. Ingen av döttrarna har träffat sin mamma efter pappans begravning och Alberta har inte

Fallprevention 20090129.indd 145

09-02-05 08.49.49

14 6

velat komma och bo ett tag hos någon av döttrarna sedan hon blev änka, trots att döttrarna gärna hade velat det. Däremot har de tät och regelbunden kontakt per telefon.

De sista veckorna har Alberta inte låtit lika glad i telefonen som tidigare. Hon berättar att hon inte sover så bra och att hon har tappat lusten att gå sina skogspromenader.

Hon berättar att hon känner sig så konstigt yr och att hon häromdagen föll när hon gick ut till brevlådan för att hämta in posten.

Vad behöver göras för att minska risken för att Alberta ska falla igen?

FÖR S LAG

▪ Alberta behöver träffa en läkare för att utreda om hon har utvecklat en depression. Antidepressiv läkemedelsbehandling kan behövas, liksom läkemedel för att sova.

▪ En samtalskontakt kan behövas för att bearbeta sorgen efter makens bortgång.

▪ Yrseln kan höra samman med eventuell depression, men bakomliggande orsak behöver utredas. Sjukgymnastisk behandling för att minska yrseln kan ges.

▪ Uppmuntra till fysisk aktivitet: Kanske finns det promenadgrupper på orten som Alberta kan delta i?

▪ Viktigt att informera om fallrisker förenade med nedsatt aktivitet och intag av läkemedel.

Fallprevention 20090129.indd 146

09-02-05 08.49.49

FALLB E S KR IVN I NG 2

Sigrid

147

Sigrid Arvidsdotter är 86 år och en mycket magerlagd kvinna. Hon har utvecklat en demens som gör att hon numera bor på ett särskilt boende för personer med demens.

Sigrid medicinerar mot högt blodtryck och det håller sig stabilt med hjälp av läkemedel. När hon var 67 år gammal föll hon och bröt vänster underarm. Sigrids balans är numera dålig och hon ska helst använda rollator när hon går, men glömmer den ofta och stödjer sig därför på väggarna och möblerna när hon är uppe och går på boendet. Sigrid är motoriskt orolig och vandrar ofta i korridorer och allmänna utrymmen på boendet. Ibland går hon också upp på nätterna och vandrar. För 14 dagar sedan snubblade hon över en kaffekorg som en besökande hade ställt ifrån sig i korridoren. Hon slog pannan i en stolskant och behövde sys.

Några andra skador uppstod tack och lov inte denna gång.

Vad behöver göras för att minska risken för att Sigrid ska falla igen?

FÖR S LAG

▪ Förbättra sömnen med ökad stimulans och aktivitet dagtid.

▪ Någon form av rörelselarm eller sänglarm som varnar när hon stiger upp ur sängen, särskilt nattetid då bemanningen är lägre än på dagen.

▪ Gör en uppskattning av mängden mat som Sigrid äter och tillför vid behov mer energirika måltider, fler mellanmål eller kosttillägg.

▪ Det är viktigt att följa Sigrids kroppsvikt varje månad, för att se vilken utveckling som sker. Vid stor viktförlust kontakta sjuksköterska och läkare för vidare utredning.

▪ Sigrid har haft en fraktur efter ett fall för nästan 20 år sedan; stor risk finns att hon har osteoporos. Höftskyddsbyxor.

Fallprevention 20090129.indd 147

09-02-05 08.49.49

En allvarlig fallolycka drabbar den enskilda individen hårt och orsakar ett stort lidande. På ett ögonblick kan ett självständigt liv förändras till ett liv där den äldre personen blir beroende av andras hjälp och det kan också bli nödvändigt att flytta till en annan typ av boende. Konsekvenserna av fallolyckor är ofta omfattande även för närstående. Fallolyckor medför dessutom mycket stora kostnader för samhället.

JANSSON NORDELL ENGELHEART NORDLUND

Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem.

Antalet personer som är över 80 år kommer att öka i framtiden och därmed kommer också problemen med fallolyckor att bli ännu större om inte förebyggande åtgärder vidtas.

WALLIS JANSSON EVA NORDELL STINA ENGELHEART ANDERS NORDLUND

Riskfaktorer och åtgärder för att förhindra fallolyckor bland äldre

Boken behandlar prevention av fallolyckor utifrån naturligt åldrande, vanliga sjukdomar bland äldre människor, läkemedel och mat. En minsta gemensam nämnare för ett bra fallpreventivt arbete är att skapa förutsättningar för äldre personer att upprätthålla en så hög fysisk, psykisk och social aktivitet som möjligt.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av hur fallolyckor kan förebyggas men särskilt till studerande som går en utbildning med inriktning mot vård och omsorg eller till dem som redan är yrkesverksamma men önskar kompetensutbildning inom sitt yrke.

Best.nr 47-09250-5 Tryck.nr 47-09250-5

4709250 omslag.indd 1

09-02-05 11.14.17