alla har egna kursplaner och därför officiellt betraktas som separata ämnen. Dessutom gör säkert lärare skillnad på dessa ämnen när läromedel ska införskaffas. Snabbt uträknat blir det 41 kronor per elev och ämne varje läsår. En tankeväckande jämförelse kan göras med kostnaden för exempelvis en årsprenumeration av serietidningar som kostar ca 400–1000 kr. Det bör betonas att 41 kronor per elev och ämne varje läsår gäller för förlagsproducerade läromedel. Men är alla läromedel som används i undervisning förlagsproducerade? Diskussioner och intervjuer med lärare, förläggare, lärarutbildare och forskare har visat att uppfattningen om vad som menas med läromedel skiljer sig åt. Ofta har jag uppfattat att det dras ett likhetstecken mellan läromedel och lärobok, eller att man bara räknar förlagsproducerat pedagogiskt material som läromedel, och inte exempelvis lärar- eller elevproducerat pedagogiskt material. Det senaste kommer till uttryck exempelvis när lärare säger att de jobbar ”läromedelslöst”, vilket sedan början av 1990-talet av vissa ansetts som ”pedagogiskt korrekt” och ekonomiskt motiverat i besparingstider. Nyligen pratade jag med en nyutexaminerad lärare som sa att på den skola hon arbetade användes inga läromedel, eftersom de jobbade enligt projektbaserat lärande. För mig blir detta svårt att förstå – en logisk kullerbytta! Möjligen avses en helt ”lärobokslös” undervisning, eller att undervisningen inte enbart bygger på en förlagsproducerad lärobok i ett ämne utan kompletteras av andra slags läromedel. Detta synliggör en ofta bortglömd aspekt, nämligen vem som har producerat läromedlet. Det är värdefull information om man intresserar sig för vad som räknas som läromedel. Läromedel kan exempelvis vara: – Förlagsproducerat (t.ex. läroböcker, filmer, pedagogiska spel och datorprogram)
22