9789170276644 by Smakprov Media AB

eller flera delägare, en praktisk handbok för alla som driver företag tillsammans. Det uppkommer många svåra frågor vid kompanjonskap: Hur undviker man osämja och tvister? Hur ska resultatet fördelas? Vad händer om någon vill lämna företaget och sälja sin andel? Vad händer vid dödsfall, sjukdom eller skilsmässa? Boken ger svar på dessa och många andra frågor. Alla krångliga regler förklaras på ett utförligt och begripligt sätt. Tydliga och praktiska exempel visar hur du skriver ett fungerande kompanjonavtal.

Anna Molin

Ulf Svensson

UR INNEHÅLLET Kompanjonavtal • Aktieägaravtal (konsortialavtal) • Bolagsavtal (handelsbolagsavtal) • Bolagsordning • Stadgar • Stämma, styrelse och vd • Röstbindningsavtal • Firmateckning • Resultatfördelning • Förköpsförbehåll • Samtyckesförbehåll • Förbudsklausuler • Lösningsrätt • Hembud • Värdering av aktier och andelar • Dödsfall • Bodelning • Försäljning av aktier och andelar • Utträde ur bolaget • Konkurs och likvidation • Kompanjonförsäkringar • Konkurrens och sekretess FÖRFATTARNA Anna Molin och Ulf Svensson arbetar på Björn Lundén Information AB och har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Kompanjoner

KOMPANJONER riktar sig till företag med två

ANNA MOLIN & ULF SVENSSON

KOMPANJONER Driva företag tillsammans Kompanjonavtal Aktieägaravtal Bolagsavtal Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Enkla bolag Ekonomiska föreningar TREDJE UPPLAGAN

Kompanjoner Driva fรถretag tillsammans av Anna Molin och Ulf Svensson

Tredje upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se. Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2010. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 000 exemplar hos Elanders i Mölnlycke. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g.

Tredje upplagan, oktober 2010. ISBN 978-91-7027-664-4

Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Kompanjoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Kompanjonavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Aktiebolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Handelsbolag och kommanditbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Ekonomisk förening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Enkelt bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Aktieägaravtal

Aktieägaravtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Avtalsparter och bolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Förvaltning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Inkomstfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Aktieägartillskott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Överlåtelse av aktier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Bodelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Dödsfall. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Aktieägares konkurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Kompanjonförsäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Tvister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .167 Övriga avtalsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .178 Exempel på aktieägaravtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186

Bolagsavtal

191

Bolagsavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avtalsparter och bolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förvaltning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inkomstfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

192 197 201 208

Utträde, inträde och lösen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bodelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dödsfall. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bolagsmans konkurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kompanjonförsäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tvister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övriga avtalsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exempel på bolagsavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

224 246 249 255 257 261 267 278

Lagtext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297

Om boken Den här boken handlar om kompanjonskap och kompanjonavtal i främst aktiebolag och handelsbolag (och kommanditbolag). Boken är i första hand skriven för mindre företag – frågor om kompanjonskap har ju som allra störst betydelse i just små företag. Bokens indelning Boken börjar med att kortfattat beskriva reglerna för de olika företagsformerna och hur kompanjonskapet och kompanjonavtal fungerar i de olika företagsformerna. Sedan följer en del av boken som heter Aktieägaravtal och som handlar om kompanjonavtal i aktiebolag. Den avslutande delen av boken heter Bolagsavtal och handlar om kompanjonavtal i handelsbolag och kommanditbolag. I de två fördjupningsdelarna Aktieägaravtal och Bolagsavtal går vi igenom hur avtalen kan se ut, vad de bör eller kan innehålla samt ger förslag på hur olika avtalsbestämmelser kan utformas. [...] När vi ger exempel på utformning av avtalsklausuler så visar vi i vissa fall att det handlar om en del av en klausul, dvs att det egentligen finns mer avtalstext före eller efter (eller både före och efter), genom att använda markeringen [...] som betyder utelämnat citat. Obs! Vi vill redan här poängtera att många frågor som vi tar upp i den här boken är mer eller mindre oklara. Ibland finns det rent motstridiga åsikter bland experter och andra som arbetar med frågor som rör kompanjonavtal. Därför kan tyvärr vissa avsnitt upplevas som lite svåra och otydliga. Men vi försöker hela tiden tala om vilken vår åsikt är i dessa frågor, sedan är det upp till dig som läsare att själv ta ställning.

Om boken Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Gör så här: Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter boktiteln Kompanjoner. Tips till kommande upplagor Det här är den tredje upplagan av boken. Innehållet är uppdaterat till vad som är känt i oktober 2010. Vi tar tacksamt emot tips och förslag till förbättringar inför eventuella kommande upplagor av boken. Näsviken i oktober 2010 Anna Molin och Ulf Svensson

Kompanjoner Det finns flera betydelser av ordet kompanjon. Svenska Akademins ordlista har följande definition: person som tillsammans med någon annan driver ekonomiskt företag, bolagsman

Bolag I den här boken menar vi med kompanjoner först och främst två eller flera personer (fysiska eller juridiska) som har ett bolag tillsammans. Det kan t ex vara ett aktiebolag, ett handelsbolag eller ett kommanditbolag. Den här boken handlar främst om kompanjonskap i dessa företagsformer. Jessica och Jennie äger 50% vardera av aktierna i ett aktiebolag. De arbetar och driver bolaget tillsammans och är kompanjoner.

I boken beskriver vi också kortfattat hur kompanjonskap i ekonomiska föreningar och enkla bolag fungerar, se kapitlen Ekonomisk förening och Enkelt bolag. Samarbetspartner I dagligt tal förekommer det att ordet kompanjoner används som synonym till samarbetspartners. Delägare i ett bolag är givetvis samarbetspartners. Men även personer som inte har ett bolag tillsammans kan vara samarbetspartners om de har något annat slags avtal med varandra. I den här boken kommer vi dock inte att ta upp kompanjonskap i denna vida betydelse utan endast kompanjonskap i bolag. Synonyma ord Andra ord som används i samma betydelse som ordet kompanjoner är t ex aktieägare, delägare, bolagsmän eller partners. I ett aktiebolag kallas kompanjonerna som huvudregel för aktieägare, vilket vi också gör i denna bok. I handelsbolag kallas kompanjonerna för bolagsmän, detta enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag. Medlemskapet i ett handels9

Kompanjoner bolag är dock tvådelat i ett bolagsmannaskap och ett ekonomiskt delägarskap. När vi menar kompanjon i handelsbolag skriver vi bolagsman eftersom det är bolagsmannen som deltar i förvaltningen, är part i bolagsavtalet osv. Det är givetvis nästan alltid så att samma person har både bolagsmannaskapet och det ekonomiska delägarskapet. I dagligt tal säger man ofta delägare. Samäganderätt Två eller flera personer kan ha samäganderätt till en viss egendom, t ex en fastighet eller inventarier, utan att ha ett bolag ihop. Då är samäganderättslagen tillämplig. Samäganderätt kan uppstå genom att två eller flera personer ärver något eller tillsammans får något i gåva. Samäganderättslagens bestämmelser gäller inte om det uppkommit ett enkelt bolag, då gäller istället lagen om handelsbolag och enkla bolag. De som har samäganderätt till en viss egendom, utan att det uppstått ett bolag, är inte kompanjoner enligt den definition vi använder i den här boken. Ibland kan det vara svårt att avgöra om det handlar om samäganderätt eller ett enkelt bolag. För att ett enkelt bolag ska uppstå krävs att två eller flera personer avtalar om att driva en verksamhet med ett visst syfte. Ett enkelt bolag uppstår alltså genom ett avtal medan samäganderätt i regel inte uppstår genom ett avtal. Samäganderätt uppkommer oftast utan att parterna kommit överens om syftet med och formerna för samäganderätten. Kompanjonskap inom familjen Personer inom en familj som driver ett bolag tillsammans är också kompanjoner. Men när det gäller kompanjonskap inom familjen, t ex mellan sambor och framförallt mellan makar, kan familjerättsliga regler gälla. De familjerättsliga reglerna kan i vissa fall komma i konflikt med bestämmelserna i kompanjonavtalet. I den här boken riktar vi in oss på affärsmässiga kompanjonskap och vi kommer därför inte att ta upp de speciella regler man måste ta hänsyn till vid kompanjonskap inom familjen. De familjerättsliga reglerna hittar du i våra böcker MAKAR, SAMBOBOKEN och TESTAMENTSHANDBOKEN. Aktivt deltagande i driften I begreppet kompanjon finns ett visst mått av aktivt deltagande i driften av bolaget. En bolagsman som enbart tillskjuter kapital och som inte arbetar i bolaget är inte någon kompanjon som vi ser det.

Kompanjoner

I ett aktiebolag med 100 aktieägare äger förmodligen de flesta aktierna i endast kapitalplaceringssyfte. Dessa aktieägare är då passiva och deltar inte på något sätt i bolagets drift. Aktieägarna kan då inte ses som kompanjoner. Om 10 av aktieägarna ingår ett aktieägaravtal som innebär att de ska rösta på ett visst sätt på bolagsstämman bildar de ett enkelt bolag just i detta syfte och de är då kompanjoner i detta enkla bolag.

Den här boken riktar sig främst till fåmansbolag och fåmanshandelsbolag där alla delägare deltar i driften av bolaget. Frivillighet Kompanjonskap tillkommer oftast på frivillig grund. Att driva ett företag tillsammans är ju sällan något man tvingas till. Men kompanjonskap kan också uppstå genom t ex arv. Om en företagsägare avlider och efterlämnar flera arvingar, och företaget är den dominerande tillgången i kvarlåtenskapen, tvingas arvingarna ofta bli kompanjoner.

Företagsformer De vanligaste företagsformerna i Sverige är: • • • •

enskild näringsverksamhet handelsbolag och kommanditbolag aktiebolag ekonomisk förening.

En enskild näringsidkare, som alltså driver en enskild näringsverksamhet, är en fysisk person. Övriga är juridiska personer. En juridisk person, t ex ett aktiebolag, kan precis som en människa äga saker, både fastigheter och annat, låna pengar, bli stämd inför domstol och ha anställda. Om du har t ex ett aktiebolag finns det en skiljelinje mellan företaget och dig själv. Så är det inte om du har enskild näringsverksamhet. Där går din egen ekonomi och företagets ekonomi in i varandra. Du kan läsa mer om de olika företagsformerna i särskilda kapitel. I uppräkningen ovan har vi inte tagit med enkelt bolag eftersom det inte är någon egentlig företagsform, se kapitlet Enkelt bolag.

Kompanjonavtal Vad är ett kompanjonavtal? Ett kompanjonavtal är en överenskommelse mellan två eller flera personer i ett bolag. Kompanjonavtal rör bolaget och dess verksamhet men det kan ha flera olika syften. Parterna kan exempelvis vilja bestämma vad som händer om en av parterna avlider eller bestämma hur arbetsfördelningen mellan parterna ska vara i bolaget. Oftast omfattas samtliga delägare av kompanjonavtalet, men även ett avtal mellan vissa av delägarna kan vara ett kompanjonavtal. Du har ett aktiebolag tillsammans med två andra personer. Ni tre ägare har avtalat om att på bolagsstämman rösta för att den vinst som uppstår i bolaget under de första tre verksamhetsåren ska hållas kvar i bolaget istället för att delas ut till er aktieägare. Detta avtal är ett kompanjonavtal.

Du har ett aktiebolag tillsammans med sju andra personer. Du och tre av de andra aktieägarna har avtalet om att på bolagsstämman rösta för att den vinst som uppstått i bolaget ska delas ut och inte hållas kvar i bolaget. Detta avtal är ett kompanjonavtal.

En person som är delägare i ett bolag kan ha ett avtal med en utomstående som visserligen rör bolaget på något sätt men som ändå inte är ett kompanjonavtal. Anta att du inte har det röstbindningsavtal som beskrivs i det föregående exemplet. Istället har du ett avtal med en utomstående där du förbinder dig att rösta för att den vinst som uppstått i bolaget ska delas ut och inte hållas kvar i bolaget. Även detta avtal är en form av ett röstbindningsavtal men däremot inget kompanjonavtal.

Två delägare kan också ha ett avtal som inte beror på deras ägarskap i bolaget och som därmed inte är ett kompanjonavtal.

Kompanjonavtal

Du och din bror Kurt är aktieägare i ett aktiebolag. Kurt är skyldig dig pengar. Ni avtalar därför att Kurt ska överlåta sin kommande utdelning till dig. Detta är inte ett kompanjonavtal utan ett avtal om betalning på grund av ett lån.

Olika benämningar Kompanjonavtal är en samlingsbenämning för olika slags avtal mellan kompanjoner, oavsett företagsform. Kompanjonavtal i aktiebolag brukar kallas aktieägaravtal och i handelsbolag och kommanditbolag bolagsavtal. I handelsbolag kan det även kallas handelsbolagsavtal. Begreppen aktieägaravtal respektive bolagsavtal (handelsbolagsavtal) är också mer lämpliga att använda än kompanjonavtal. Vi kommer därför att använda dessa begrepp när vi behandlar de olika avtalen. Vissa använder uttrycket konsortialavtal istället för aktieägaravtal. I Svenska Akademins ordlista definieras begreppet konsortialavtal så här: kon|sorti|al|av|tal [-tsiaIl-] s. avtal om gemensam affärstransaktion

Ett konsortialavtal är ett enkelt bolag och kan t ex ingås av flera företag för att uppföra en bro eller en väg. Det förekommer också att ett konsortium registreras som handelsbolag och agerar under gemensamt namn. Därför kan det vara vilseledande att använda begreppet konsortialavtal istället för aktieägaravtal. Begreppet aktieägaravtal är rent definitionsmässigt begränsat till ett avtal mellan enbart aktieägare. Därför är uttrycket aktieägaravtal den bästa benämningen för kompanjonavtal i ett aktiebolag. Varför avtal? De olika företagsformerna regleras av olika lagar. Både stora och små företag omfattas av samma regelverk trots att ägarstrukturen och verksamheterna kan vara helt olika. Genom ett kompanjonavtal kan reglerna anpassas till förhållandena i just det företag det handlar om. För aktiebolag finns både aktiebolagslagen och bolagsordningen som någorlunda reglerar det inbördes förhållandet mellan aktieägarna. Så det är inte alltid nödvändigt med ett aktieägaravtal i aktiebolag. I ett handelsbolag är det däremot viktigt att det finns ett bolagsavtal eftersom handelsbolagslagen inte är så detaljerad. Där behövs bolagsavtalet för att komplettera reglerna i lagen.

Kompanjonavtal Det uppstår lätt tvister mellan delägarna i mindre bolag. I affärssammanhang är kraven på ett gemensamt synsätt i en mängd frågor mycket stora, t ex om insats, inkomstfördelning och investeringar. Även frågor som kan tyckas vara mindre viktiga, som t ex pensionsförsäkringar och semester, kan orsaka tvister. En anledning till att skriva ett kompanjonavtal är att därför att underlätta vid eventuella framtida tvister.

Förutsättningar för ett bra kompanjonavtal Det finns vissa förutsättningar för att ett kompanjonskap ska fungera bra: • om kompanjonerna känner varandra sedan lång tid tillbaka och har umgåtts tidigare, till exempel under skoltiden • att det är fler kompanjonerna än två. Frågor avgörs då under mer demokratiska former och eventuella åsiktsskillnader med mera kan jämnas ut • när kompanjonerna har klart avgränsade områden att verka inom och kompanjonerna kompletterar varandra • att frågor som berör företaget och kompanjonerna diskuteras öppet på ett tidigt stadium • att vissa frågor regleras i ett kompanjonavtal. Problem kan alltid uppstå Även om det finns förutsättningar för ett bra kompanjonskap kan man aldrig vara säker på att det kommer att löpa problemfritt. En tvist mellan kompanjoner som känner varandra väl kan dessutom ha effekter på andra områden, t ex vänskapen. Ett bra kompanjonavtal kan göra att tvister undviks och att kompanjonskapet fungerar bättre. Men någon garanti för att det inte kommer att uppstå några tvister är det givetvis inte.

Innehållet i ett kompanjonavtal Syfte Kompanjonavtalets syfte beror på vilket bolag det gäller och storleken på bolaget. I ett kompanjonavtal bestämmer man vanligtvis vad som ska gälla vid framtida händelser som påverkar den gemensamma verksamheten. Det är också vanligt att kompanjonavtal innehåller bestämmelser om förvaltningen av bolaget. 14

Kompanjonavtal Ett kompanjonavtal kan innehålla bestämmelser om bland annat: • • • • • • • • • •

arbetsfördelning mellan delägarna löner och annan ersättning konkurrensförbud resultatdisposition röstning överlåtelse av andelar kompanjonförsäkringar och andra försäkringar pension vad som händer vid dödsfall och sjukdom vad som händer vid bodelning (vid skilsmässa och vid bodelning under bestående äktenskap) • vad som händer om någon av kompanjonerna går i konkurs • hur en eventuell tvist ska lösas • inflytandet över bolagets förvaltning. Olika företagsformer Innehållet i kompanjonavtalet varierar beroende på vilken företagsform det gäller. Handelsbolagslagen förutsätter att handelsbolagsdelägarna har ett kompanjonavtal (skriftligt eller muntligt). Aktiebolagslagen utgår däremot ifrån att lagen och bolagsordningen uttömmande reglerar verksamheten i bolaget. Därför har bolagsmännen i ett handelsbolag mer att komma överens om i ett kompanjonavtal än vad aktieägarna i ett aktiebolag har. Eftersom kompanjonavtalets utformning och innehåll beror mycket på företagsformernas struktur och hur deras regelsystem är uppbyggda kommer vi att gå igenom de grundläggande reglerna för företagsformerna i särskilda kapitel. Vad ett aktieägaravtal respektive ett bolagsavtal (handelsbolagsavtal) kan och bör innehålla hittar du i de två avslutande delarna boken. Mindre företag Kompanjonavtal fyller olika behov i större och mindre företag. I större företag är ägarna ofta intresserade av att koncentrera makten till en viss krets av ägare. I mindre företag är tendensen snarare att man istället försöker sprida makten mellan ägarna. Vi har i denna bok framförallt riktat in oss på kompanjonavtal i mindre företag.

Kompanjonavtal

Orimliga villkor Ett avtalsvillkor får inte vara orimligt. Om du anser att ett avtalsvillkor i ett kompanjonavtal är orimligt kan du åberopa den så kallade generalklausulen i avtalslagen (36 §). Domstolen kan då besluta att jämka avtalsvillkoret så att det blir rimligt. Om det inte går att jämka villkoret, kan domstolen bestämma att villkoret inte ska gälla överhuvudtaget. Då gäller resten av avtalet, utom just det bortjämkade villkoret. Del av eller hela avtalet? Domstolen bedömer inte hela avtalet när generalklausulen åberopas. Men ett helt avtal kan ändå förklaras ogiltigt eller jämkas om de centrala avtalsvillkoren är orimliga. Det är villkor som är så viktiga att hela avtalet förlorar sitt värde om dessa villkor jämkas eller inte finns med. Ett avtalsvillkor kan vara orimligt för att det är en viss typ av villkor eller på grund av förhållandena i just det enskilda fallet. Man tar stor hänsyn till parternas ställning. Generalklausulen ska nämligen skydda svagare parter, t ex en konsument gentemot en näringsidkare eller ett litet bolag mot ett stort. Domstolen kan dock jämka ett villkor även till förmån för den starkare parten. Aktieägarna Madelene, Crister, Magnus och Malin har ingått ett avtal som innebär att den som vill sälja sina aktier måste ha de andras samtycke. Nu vill Malin sälja sina aktier men Crister vägrar att gå med på detta. Han vill inte ha in någon utomstående person i bolaget. Malin kan på grund av vägrat samtycke inte lämna bolaget. I detta fall kan samtyckesklausulen jämkas eftersom det skulle vara orimligt om en aktieägare inte skulle kunna lämna bolaget. Du kan läsa mer om samtyckesklausuler i kapitlen Överlåtelse av aktier och Utträde, inträde och lösen.

Generalklausulen gäller både förhållandena vid avtalets tillkomst och sådant som inträffat senare. Domstolen kan därför ta ställning till om ett villkor är rimligt under hela den tid som parterna tillämpar avtalet. Helhetsbedömning Vid en tillämpning av generalklausulen är det alltså många saker som kan prövas. Domstolarna gör en helhetsbedömning av avtalet och de kringliggande omständigheterna och avgör sedan om avtalet eller ett avtalsvillkor är rimligt eller inte. 16

Kompanjonavtal

Avtalslagen 36 §: Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal. Ifråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.

Utformning och andra formella regler Det finns inga regler för hur ett kompanjonavtal ska se ut. Det finns dock vissa saker som du bör tänka på när du upprättar avtalet, t ex att det bör vara skriftligt, undertecknat och daterat. Här tar vi upp vissa saker som du kan och bör ta hänsyn till i samband med att du ska ingå ett kompanjonavtal. Vill du veta mer kring de formella delarna av ett avtal, som t ex vilken struktur avtalet bör ha, rekommenderar vi att du läser vår bok AVTAL . Inget formkrav Det finns inga regler som säger vilken form ett kompanjonavtal ska ha. Det kan i princip vara muntligt. Men vid muntliga avtal kan det vara svårt att visa vad parterna kommit överens om. Skriftlig form är därför alltid att föredra ur bevissynpunkt. Avtalet bör också vara daterat och gärna bevittnat. Avtal ska hållas Huvudregeln är att avtal ska hållas (på latin: pacta sunt servanda). Det skulle bli kaos i näringslivet och för privatpersoner om ingen kunde lita på att det man kommit överens om verkligen gäller. Därför kan man bli ställd till ansvar, t ex drabbas av skadestånd, om man inte håller ett avtal.

Kompanjonavtal Privat kostnad Utgifter för att skriva kompanjonavtalet, t ex för att anlita en konsult, är privata utgifter och hör alltså inte till näringsverksamheten. Är du delägare i ett aktiebolag och bolaget betalar utgifterna för kompanjonavtalet jämställs det med att du fått en lön från bolaget med motsvarande belopp. Det blir därmed skatt och socialavgifter på beloppet. Är du passiv delägare, dvs om du inte jobbar i företaget, räknas beloppet istället som utdelning. Samma sak gäller om du är delägare i en ekonomisk förening och föreningen står för kostnaden för kompanjonavtalet. Är du delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag hanteras kostnaden som en icke avdragsgill kostnad om bolaget betalar. Skatteeffekten blir därmed motsvarande den i ett aktiebolag. Samma sak gäller om du som enskild näringsidkare är bolagsman i ett enkelt bolag.

Datering och underskrifter Underskrifter Avtalet ska avslutas med parternas underskrifter. På så vis blir avtalet giltigt. Genom att avtalet undertecknas av avtalsparterna på originaldokumentet har avtalet ett stort bevisvärde. Det blir svårt för en part att i efterhand hävda att något annat gäller istället för avtalet eller att det inte är hans namnteckning. Du kan visserligen underteckna avtalet, faxa det till motparten och låta honom underteckna, men detta är inte att rekommendera. Det bästa är att träffas för att underteckna handlingarna eller att skicka dem per brev så att båda undertecknar originaldokumenten. Firmatecknare När en firmatecknare undertecknar ett avtal ska den juridiska personens namn stå först och därunder firmatecknarens namnteckning. På så sätt kan ingen tro att firmatecknaren bara representerar sig själv när han skriver under med sitt namn. Om en juridisk person företräds av flera firmatecknare gemensamt ska givetvis samtliga firmatecknares namnteckningar finnas med på avtalet. Avtal med flera sidor Består avtalet av flera sidor måste du försöka undvika risken för att en eller flera sidor byts ut.

Kompanjonavtal Du kan t ex skriva ett tvåsidigt avtal på ett A4-ark genom att använda både fram- och baksidan. Skriv 1(2) på första sidan och 2(2) på den andra. Ett tre- eller fyrsidigt avtal kan du skriva på ett enda A3-ark som du viker på mitten så att det blir fyra A4-sidor. Paginera (sidnumrera) även detta, så att man förstår i vilken ordning sidorna ska läsas. Är avtalet ännu längre finns det olika sätt att se till att man efteråt inte kan byta ut en eller flera sidor före sidan med parternas underskrifter. Ett sätt är att samtliga parter undertecknar eller signerar varje sida. Man kan också sy ihop sidorna med sigill. Flera exemplar Avtalet ska finnas i flera exemplar, så att samtliga parter kan få ett eget. Det bör också framgå av avtalet hur många exemplar avtalet har upprättats i och att samtliga parter har tagit var sitt. Parterna ska underteckna samtliga exemplar. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Skarplycka 2010-11-25 ___________________________ Allslagsföretaget AB Alf Hägerrot, Verkställande direktör

___________________________ Terese Svensson

Ort och datering Det är bra om orten där parterna befinner sig när de undertecknar avtalet anges. Avtalet ska dateras. Skulle det finnas flera avtal mellan parterna, gäller oftast det senast upprättade. Både orten och dateringen har betydelse för underskrifternas äkthet. Det är svårt för en part att i efterhand hävda att det inte är hans underskrift om han befann sig på den angivna orten det aktuella datumet. Motsatsvis är det svårt att hävda att en part har undertecknat kontraktet om denne bevisligen befann sig någon annanstans än på den angivna orten den aktuella dagen. Om parterna befinner sig på olika orter och skriver under avtalet olika datum, ska var och en av parterna ange den ort och det datum då denne skriver under avtalet. Det förekommer att man skriver samma ort och samma datum trots att parterna befinner sig på olika orter och skriver under avtalet olika datum. Detta är inte korrekt.

Kompanjonavtal Bevittning Som huvudregel behöver avtal inte vara bevittnade för att vara giltiga. Men även om det inte finns några formella krav på bevittning, kan det vara bra ur bevissynpunkt att någon eller några bevittnar avtalet. Sådana vittnen brukar kallas bevisvittnen. Bevisvittnen kan också vara användbara när man har muntliga avtal. Vittnena bör kunna identifieras genom adress och/eller personnummer för att i efterhand lättare kunna hittas för att exempelvis kallas till vittnesförhör i domstol. Bevittnas Ovanstående egenhändiga namnteckningar bevittnas. Näsviken 2010-10-27 ___________________________ Pia Svan, 760606-7544 Ortsgatan 30 111 22 Näshamn

Ändringar och kompletteringar Samtliga bolagsmäns samtycke Som huvudregel gäller att tillägg till och ändringar av kompanjonavtalet måste göras i samförstånd. Ingen av bolagsmännen kan ensidigt ändra eller göra kompletteringar. I kompanjonavtalet kan ni dock bestämma att tillägg och ändringar av kompanjonavtalet kan göras med enkel eller kvalificerad majoritet. Eva, Maria och Stina har ett aktiebolag tillsammans. De har skrivit ett kompanjonavtal där det bland annat står att de ska upprätta ett äktenskapsförord med respektive make som innebär att bolagets aktier ska vara enskild egendom. Detta innebär att vid en eventuell skilsmässa så ingår inte aktierna i bodelningen utan stannar hos delägarmaken. Nu har Maria bestämt sig för att hon vill att aktierna ska ingå i en bodelning vid en eventuell skilsmässa. Hon kan dock inte genom att ändra äktenskapsförordet få till en ändring av kompanjonavtalet. För en ändring av kompanjonavtalet måste samtliga aktieägare vara överens. Ändrar Maria ändå äktenskapsförordet kommer visserligen aktierna att ingå i bodelningen vid en eventuell skilsmässa men Maria har då brutit mot avtalet och för det kan hon bli skadeståndsskyldig.

Kompanjonavtal Nya bestämmelser istället för gamla Vill ni göra tillägg eller uppdatera avtalet kan ni antingen skriva ett helt nytt avtal eller göra ett tillägg till det ursprungliga avtalet. Kompletterar ni det gamla kompanjonavtalet med ett tillägg är det viktigt att ni ser till att innehållet i tillägget inte strider mot innehållet i det ursprungliga avtalet. Ska vissa bestämmelser i tillägget gälla istället för bestämmelser i det ursprungliga kompanjonavtalet bör det framgå av tillägget. Risken är annars att man får avtalsvillkor som strider mot varandra. Tillägg i ett annat dokument Har du plats över i det ursprungliga kompanjonavtalet kan ni skriva in tillägget där. Kom ihåg att underteckna eller signera samt datera tillägget. Oftast går det dock till så att man gör tillägget i ett nytt dokument. Kompletterar ni avtalet med ett tillägg i ett annat dokument räcker det inte att signera utan då måste ni underteckna tillägget, datera och ange ort, precis som i huvudavtalet. För att kunna visa att det gjorts ett tillägg är det bra om ni gör en notering i huvudavtalet om tillägget och även signerar noteringen. Nytt avtal I de flesta fall är det bäst att skriva ett helt nytt avtal. Där skriver ni att avtalet ersätter det gamla som därmed inte längre gäller.

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

Anna Molin

Ulf Svensson

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Kompanjoner

KOMPANJONER riktar sig till företag med två

ANNA MOLIN & ULF SVENSSON

KOMPANJONER Driva företag tillsammans Kompanjonavtal Aktieägaravtal Bolagsavtal Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Enkla bolag Ekonomiska föreningar TREDJE UPPLAGAN