i l t l s n k l e a k t t c e y n N LÄRARHANDLE DN I NG
till skatten n l e ck y N M AT S
WÄ N B
LA D
Nyckeln till s kat t MA
TS
WÄ
NB
LA D
en
3A
3B
till skatten n l e k Nyc A R B ET S BO K
Q J WÖ Ingela Felth Sjölund Å G P H Pia Hed Andersson E R Barbro Westlund M S X Mats Wänblad G KU AN CB L T Y Z Ingela Felth Sjölund Pia Hed Andersson
Nyckeln till skatten_lararbok_Omslag.indd 1
3
3 2013-07-05 10:32
Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 1
2013-07-05 13:45
Innehåll ABC-klubben – läsning på flera nivåer .................................................. 4 ABC-klubben och Lgr 11 ....................... 6 Barbro Westlund – Utveckling och bedömning av läsförståelse........... 9
Cupen ....................................................... 100 Larmet går
.......................................
102
Köttbullar och makaroner ..................................... 104 Viktig information
..................
107
Mats Wänblad om Nyckeln till skatten ................................ 15
Stöldligan .......................................... 110
Utveckling av språk-, läs- och skrivförmåga ............................................ 16
Skattjakten, del 2
Arbetsboken Nyckeln till skatten ..... 18
Läsförståelse .......................................... 22 Faktatext
.................................................
Berättande text
..................................
38 47
Asta tjuvlyssnar Jag tänker sluta!
.........................
113
.....................
116
.......................
119
Den nedgrävda dörren Blåljus och sirener
......
122
..................
124
Tjuvarnas modus operandi ........................................... 127
Instruerande text ............................... 58
Övernattning
Stavning och språklära
Testa med tandborste och tvål ............................................... 133
Inledande sidor
................
63
........................................
79
Det blir ingen ny cykel
.............
Den försvunna skatten
.........
82 85
.................................
En dag av törst Dikten
130
............................
136
....................................................
139
ABC-klubbens sista fall ....... 88
Skatten på sin rätta plats ....................................................... 142
Cigarraskar och ansjovisburkar ........................... 91
Kanske datorer och en massa spel? ........................... 145
Skattjakten, del 1 ........................ 94
Den riktiga skatten
Vår lilla stad genom tiderna ................................................. 97
Mopedringen .................................. 150
Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 3
Bildkort
................
......................................................
148 155
2013-07-05 13:45
ABC-klubben – läsning på flera nivåer
Du som har den här boken framför dig är den viktigaste personen för att dina elever ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling. Ni har tillsammans ett fantastiskt roligt arbete framför er! I den här lärarhandledningen beskriver vi hur vi tänker oss att arbetet med läsning och skrivning kan gå till tillsammans med ABC-klubben. Vi vill lyfta fram vikten av undervisning och din betydande roll som pedagog. Framför allt är samtalen under arbetet med läsebokens texter särskilt viktiga. Det som genomsyrar ABC-klubbens böcker i årskurs 3 är dels elevernas möten med olika texttyper, dels en systematisk undervisning i läsförståelse och språkutveckling. Vi lärare har en viktig uppgift när det gäller att få våra elever att bli aktiva läsare av texter de möter. I den här lärarhandledningen vill vi visa på olika sätt att arbeta med texter för att öka elevernas läsförståelse. Genom samtal och olika övningar blir eleverna bekanta med olika strategier som de sedan kan tillämpa när de möter texter i andra böcker. Efter de gemensamma samtalen och genomgångarna är tanken att de flesta av eleverna ska kunna arbeta självständigt med sidorna i arbetsboken. För att få ut så mycket som möjligt av Nyckeln till skatten är det viktigt att förstå syftet med hela arbetet. Vi hoppas att du tar dig tid att läsa igenom våra tankar på inledningssidorna innan du börjar arbeta tillsammans med barnen. Lycka till! Pia och Ingela
Pia Hed Andersson och Ingela Felth Sjölund är båda lågstadielärare, talpedagoger och speciallärare med specialkompetens i läs- och skrivinlärning, dyslexi samt tal- och språkutveckling. De är i dag verksamma som lärare i talpedagogik vid Stockholms universitet och som tal- och specialpedagoger i Sollentuna.
keln till skatten Nyc
keln till skatten Nyc
Till dig som valt att arbeta med Nyckeln till skatten!
M ATS WÄ N BLAD
M ATS WÄ N BLAD
3B
3A
Kap i t e l 1
Kap i t e l 1
Det blir ingen ny cykel
Det blir ingen ny cykel
Asta stod framför spegeln i sitt rum. Hon provade tröja efter tröja, men alla verkade vara för små. Hon hörde resten av familjen morgonstöka utanför. – Men varför inte? gnällde Sigge. – För att vi inte har råd att köpa en ny cykel till dig, sa pappa. Sigge fnyste.
Asta stod framför spegeln i sitt rum. Hon provade tröja efter tröja, men ärmarna räckte inte riktigt till. Eller också stramade tröjorna över axlarna eller korvade upp sig kring midjan. Alla kläder som passade verkade ligga i tvätten. Utanför morgonstökade resten av familjen. Asta hörde hur de höll på. – Men varför inte? gnällde Sigge. – För att vi inte har råd att köpa en ny cykel till dig just nu, sa pappa. Dessutom har du redan en.
8
8
Skatten_A.indd 8
2013-01-05 16.57
Skatten_B.indd 8
2013-01-05 17.15
Läseböckerna
Läseboken Nyckeln till skatten är skriven av Mats Wänblad. Boken finns i två svårighetsnivåer, A och B. Båda böckerna innehåller samma berättelse, men A-boken har inte lika mycket text som B-boken. B-boken fungerar även som högläsningsbok, där läraren kan utgå från innehållet i texten för bok- och bildsamtal. Alla barn får en gemensam upplevelse av spänning, konflikter, mystik, humor och glädje. I enlighet med Lgr 11 får eleverna utöver den skönlitterära texten även möta andra typer av texter: faktatext, poesi och olika typer av instruktionstexter. Läseböckerna finns även som digitala böcker med intalat ljud.
4 Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 4
2013-07-05 13:45
Arbetsboken
keln till skatten Nyc
I arbetsboken utvecklar barnen sin läsning och skrivning. Arbetsboken är vändbar med två framsidor. Från ena hållet utgår arbetet från texten i läseböckerna. Den gemensamma läsupplevelsen lockar till diskussioner, och därefter arbetar eleverna med läsförståelse- och skrivuppgifter, både enskilt och i grupp. Från andra hållet i arbetsboken arbetar eleverna på djupet med olika moment, som vi kallat Språknycklar. Där får de konkret ta sig an olika typer av texter med hjälp av olika läsförståelsestrategier samt träna att själva skriva de olika typer av texter de mött i läseboken. Inom momenten språklära och stavning tränas alfabetisk ordning, meningsbyggnad, skiljetecken och ljudstridig stavning.
A R B ETS BOK
WÖ J QNyckeln till skatten GÅ P H E W JQ R Ö M GÅ P G K U AS X N C B L T M U ES R GY K H A X Z N CB L T Y Z S PRÅKNYCKLAR
t ex t t ex de t tex at kt an de g Fa rätt eran vnin Sta ch Be stru o ra In klä språ
Lä sfö rs tå els e
Ingela Felth Sjölund Pia Hed Andersson
3
3
ISBN 978-91-27-42870-6
9 789127 428706
keln till skatten Nyc
Läxboken
Det blir ingen ny cykel
Till varje kapitel i läseboken finns en sida i läxboken. Eleven utvärderar sin läsning och föräldern återkopplar. Därefter följer uppgifter om innehållet i texten att lösa hemma. Boken gör det lätt för föräldrarna att hjälpa till med lästräningen. Längst bak i läxboken finns plats för att dokumentera andra böcker som eleven läst under året.
Jag har läst sidorna 8 –13 för Jag har läst texten Hur gick det att läsa?
LÄXBOK
gånger. Jag har fått flyt. Jag fastnar på ord ibland. Jag behöver träna mer för att få flyt.
WÖ JQ GÅ PH E R M G K U AS X N CB L 3 Z T Y
Vad handlade kapitlet om? Sammanfatta.
Skriv två ord som var krångliga att läsa i texten.
Varför drämmer Sigge igen dörren när han går?
Titta bland dina kläder. Vilket är ditt favoritplagg? Rita och skriv.
Ingela Felth Sjölund Pia Hed Andersson
3
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Skatten_Laxbok.indd 3
2013-02-01 12.56
keln till skatten c y N LÄRARHANDLE DN I NG
n till skatten ckel Ny M ATS
WÄ N BLAD
Nyckeln till s kat t M AT
S WÄ
N BL
AD
en
3A
3B
keln till skatten Nyc
Lärarhandledningen
Lärarhandledningen innehåller både den vetenskapliga grunden till metodiken i ABC-klubben och en lättanvänd handledning till arbetet med läsebokens texter och uppgifterna i arbetsboken. Lärarhandledningen innehåller även facit till arbetsboken. Kopieringsunderlag med ytterligare övningar förenklar individualiseringen i klassrummet.
A R B ETS BOK
JQ WÖ G Å Ingela Felth Sjölund P H Hed Andersson E R Pia Westlund M S X Barbro Mats Wänblad G KU AN CB L T Y Z 3 Ingela Felth Sjölund Pia Hed Andersson
3
ABC-klubben på webben
Mer material för dig och dina elever finns på www.nok.se/abc-klubben.
5 Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 5
2013-07-05 13:45
ABC-klubben och Lgr 11
Hösten 2011 trädde läroplan Lgr 11 i kraft. Innehållet i ABC-klubben svarar väl mot kursplanens centrala innehåll, och lärarhandledningen är ett värdefullt verktyg för att genomföra den undervisning som betonas i avsnittet om svenskämnets syfte. I detta avsnitt i kursplanen anges ett antal långsiktiga mål som beskriver vilka kunskaper och förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. "Genom undervisningen i svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att – formulera sig och kommunicera i tal och skrift, – läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, – anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, – urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och – söka information från olika källor och värdera dessa." Det är dessa förmågor som ligger till grund för kunskapskraven. Det centrala innehållet anger vad undervisningen i ämnet ska behandla. I ämnet svenska är det centrala innehållet uppdelat i årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9. Det är dessutom indelat i följande fem övergripande kunskapsområden: • Läsa och skriva • Tala, lyssna och samtala • Berättande texter och sakprosatexter • Språkbruk • Informationssökning och källkritik Inom varje kunskapsområde finns ett antal innehållspunkter. Vissa av dessa kan återkomma för flera årskurser men skiljer sig då åt när det gäller omfattning och komplexitet. Kursplanen kompletteras med kunskapskrav. Läs mer om kunskapskraven nedan. På www.skolverket.se finns kommentarmaterial och diskussionsunderlag som rör kursplanernas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav, läroplanens övergripande mål och deras relation till kursplanerna.
Centralt innehåll i årskurs 1–3 Här följer en översikt där vi kopplar ABC-klubben för förskoleklass och åk 1, 2 och 3 till de olika punkterna i det centrala innehållet i svenska för åk 1–3. Vi har markerat med F de punkter som tydligt ingår under arbetet med ABC-klubben för förskoleklass och med f de punkter som ABC-klubben ”nosar” på under förskoleklassåret.
Läsa och skriva F
1
2
3
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
f
1
2
3
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
2
3
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
1
2
3
Handstil och att skriva på dator.
1
2
3
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
f
1
2
3
Alfabetet och alfabetisk ordning.
f
1
Sambandet mellan ljud och bokstav.
Tala, lyssna och samtala F
1
2
3
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
F
1
2
3
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
3
Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
6 Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 6
2013-07-05 13:45
Berättande texter och sakprosatexter F
1
2
3
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
F
2
3
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
f
2
3
Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
f
2
3
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
2
3
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
3
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
f
Språkbruk F
2
3
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
F
1
2
3
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
f
1
2
3
Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
2
3
Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
Informationssökning och källkritik
2
3
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
3
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Bedömning Från åk 1 ska lärarna bedöma elevernas kunskaper. De ska upptäcka vad eleven behöver utveckla vidare samt om någon form av stöd behöver sättas in. Till grund och som stöd för detta finns kunskapskraven i Lgr 11. I åk 3 används kunskapskraven för att bedöma om eleven har godtagbara kunskaper i ämnet och i åk 6 och 9 för att bedöma vilket betyg elevens kunskaper motsvarar. Flertalet elever i åk 3 ska ha en högre kvalitet på sina kunskaper än vad som anges i kunskapskraven. För åk 6 och 9 finns kunskapskrav på tre nivåer. Läs kunskapskraven för t.ex. åk 6 och se hur kraven ökar från betyget E till C och sedan till det högsta betyget A. Skillnaden kan uttryckas som grundläggande kunskaper, goda kunskaper respektive mycket goda kunskaper. På samma sätt kan skillnader finnas även i åk 3, även om de inte särskiljs i kunskapskraven. Kunskapskraven tolkas mot kursplanens syfte och det centrala innehållet. Läs och diskutera Skolverkets material om bedömning på www.skolverket.se. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 (ur Lgr 11) Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
7 Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 7
2013-07-05 13:45
Läroplanens ”The Big Five” I Lgr 11 anges att eleven ska utveckla många förmågor som förutsätter goda språkliga färdigheter. Fem förmågor är mest dominerande och återfinns i merparten av de olika ämnenas långsiktiga mål samt i många av kunskapskraven i Lgr 11. Dessa fem förmågor har kommit att kallas för ”The Big Five”. Begreppet myntades av lektor Göran Svanelid i en artikel i Pedagogiska magasinet (2011-11-08.) I samtliga fem förmågor spelar språket en central roll och läsförmågan har en stor betydelse.
Det finns alltså fem klart dominerande förmågor och det är dessa som lärare ska fokusera på när de planerar sin undervisning, gör sin bedömning, skriver individuella utvecklingsplaner och håller utvecklingssamtal. The Big Five blir på så vis den röda tråden i elevernas kunskapsutveckling under hela grundskoletiden.
Analysförmåga
Att kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband. Att kunna se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra likheter och skillnader samt se för- och nackdelar.
Kommunikativ förmåga
Att kunna samtala, diskutera, motivera och presentera. Kunna uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa.
Metakognitiv förmåga
Att kunna tolka, värdera, reflektera och ha omdömen om. Kunna lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Kunna avgöra rimligheten, välja mellan olika strategier samt pröva och ompröva.
Förmåga att hantera information
Att kunna söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Kunna skilja mellan fakta och värderingar och kunna avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
Begreppslig förmåga
Att kunna förstå innebörden av begreppen och relatera begreppen till varandra samt att kunna använda begreppen i olika och nya sammanhang.
8 Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 8
2013-07-05 13:45
Barbro Westlund
Utveckling och bedömning av läsförståelse Bedömning är komplext, både som fenomen och i skolans praktik. Den syftar både till att påverka lärandet och till att säkerställa att elever får möjligheter till ett lärande. Den bedömning av elevers läsförståelse som görs integrerad i undervisningen av elever från nioårsåldern är speciellt viktig, när elever alltmer går från att lära sig att läsa till att läsa för att lära.
Aktuell forskning fokuserar alltmer på vad en god läsare gör såväl före, under som efter läsning. Det innebär att läraren både behöver uppmärksamma hur elever aktiverar relevant bakgrundskunskap före läsningen, använder sig av olika strategier under läsningen och vilken läsförståelse som uppkommit efter läst text. Det går inte att tala om läsförståelse som ett fritt tyckande, utan läsförståelsen ska kopplas till hur mening konstrueras i samspel mellan läsare och text. Det är hur dessa utgångspunkter samspelar i läsprocessen som också ska bedömas.
Att synliggöra tänkande
En undervisningsmodell som visat sig effektiv för att få elever att aktivera relevant bakgrundskunskap är VÖL-strategin (eller KWL, know – want to learn – learnt), utvecklad av läsforskaren Ogle på 1980-talet och fortfarande omtalad i aktuell forskningslitteratur. Den passar bäst att använda när eleverna läser faktatexter. Modellen finns beskriven i Westlund (2009, 2010a). Flera exempel på hur VÖL kan tillämpas med eleverna i årskurs 3 finns också i den här lärarhandledningen. VÖL-strategin – vet, önskar veta, lärt mig – bygger på att läraren först visar sina elever hur modellen fungerar på hans eller hennes egen läsning. Därefter använder sig eleverna av den, antingen i mindre grupper eller på egen hand. Syftet med moVÖL-diagram Kopieringsunderlag © 2013 Ingela Felth Sjölund, Pia Hed Andersson och Natur & Kultur ABC-klubben Åk 3 Nyckeln till skatten, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-42872-0
Vet Jag funderar på vad jag redan vet.
Önskar veta Jag ställer frågor som jag vill ha svar på.
Lärt mig Jag sammanfattar för mig själv vad jag vet nu och hur jag tänkte.
dellen är, förutom att aktivera relevant bakgrundskunskap, att organisera kunskap i olika kategorier. Liksom i andra undervisningsmodeller som syftar till att ge eleverna tankestöd, är lärarens roll central. Det kan vara att hjälpa eleverna att ställa frågor på egen hand eller att bli medvetna om ny kunskap som de lärt sig. En diskussion efter tilllämpning av modellen kan utmynna i att man också ställer frågor som är svåra att få svar på. Det går inte att undervisa elever i att tänka, eftersom den förmågan är medfödd. Men det går att undervisa eleverna i hur de kan bli medvetna om sitt eget tänkande. Det går inte heller att bedöma elevers tänkande. Men det går att på olika sätt bedöma på vilket sätt elever visar att de har förstått en text. Centrala frågor för läraren att ställa om sin egen undervisning och bedömningspraktik är: • På vilket sätt låter jag mina elever visa hur de har förstått? • Vilket stöd ger jag mina elever för att utveckla god läsförståelse? • Vad ska eleverna använda sin förståelse till? Att undervisa i och om läsförståelse är centralt för svenskämnet i Lgr 11. Centralt är även undervisning i strategier för att förstå och tolka olika texter. Detta förutsätter att elever också använder sig av goda avkodningsstrategier. Eleverna förväntas att läsa åldersadekvata texter med gott läsflyt i årskurs 3. Att kunna läsa med gott läsflyt är en grundläggande förutsättning för att kunna ägna sig åt högre tankeprocesser. Det är därför viktigt att läraren bedömer varje elevs läsnivå utifrån vilka texter hon eller han kan läsa på egen hand – och vilka texter som fortfarande är för svåra att läsa. Att en elev stannar upp och läser om ett textavsnitt kan
Hur Jag funderar på hur jag ska göra för att hitta svar på mina frågor.
9 45
Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 9
2013-07-05 13:45
keln till skatten c y N S PRÅKNYCKLAR
WÖ JQ GÅ P M U E R G K H AS X N CB L T Y Z Lä sfö rs tå els e
t ex t t ex de t tex at kt an de g Fa rätt eran vnin Sta ch Be stru o ra In åklä spr
ISBN 978-91-27-42870-6
Skapa inre bild er
Läsförståelse
•
När vi hör ell er läser en tex t får vi bilder Du kan se berät inne i huvude telsen nästan t. som en film som spelas upp 1 Vilka bilder får du i ditt huvu d när du läser Läs, blunda, fun den här te dera och rita.
Du är ensam i ett rum. Det bör jar mörkna uta och regnet smatt nför fönstre rar mot fönste rrutan. Du sitt Plötsligt hör du er i sof fan oc ett klirrande ljud ifrån hallen. Du och lyssnar ige sänker vo n. Nu hörs det ingenting. Du res i bröstet. Du går er dig upp. försiktigt mot dörren till hallen . Vad får du
MÅL
Jag ska kunna använda olika lässtrategier för att förstå och tolka texter. • Jag ska kunna reflek tera över innehållet i tex ter och samtal a om det.
3
9 789127 428706
engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2 Nyckeln_till_skatte
n_AB_del2.indd
Moment Skapa inre bilder Textkopplingar Läsfixarna Frågenivåer
I avsnittet presenteras några grundläggande strategier för läsförståelse. När man läser en text är det viktigaste att man förstår innehållet i det man läser, och en skicklig läsare använder olika strategier för det. Vi lärare kan inte förvänta oss att läsförståelse ska infinna sig spontant hos våra elever. Vi behöver undervisa i läsförståelse. Detta kan ske genom Tänka högt-metoden, då läraren visar hur olika läshinder kan övervinnas genom att synliggöra strategiska steg i sin egen läsförståelseprocess. Tänka högt-metoden bygger på de fyra huvudprinciperna i reciprok undervisning: att klargöra,
2 Sätt dig med en
kamrat och jäm
Jag har visat mi n bild för
Var det något
för era bilder.
_______________ _______________ _______________ ______________
som var likna
nde i era bilde
r?
Samtala om vil ka platser ni såg framför er. Finns rummen i verkligheten?
Att skapa inre bilder är att göra beror på läsarens en form av infe renser. Hur bild erfarenhet och erna ser ut för bakgrundskunska var och en p samt förmågan att hitta ledtråda r i te
2-3
Läsförståelse
22
Kopiering av detta
Strategier för läsförståels
e När du läser en text, är det vik tigaste att du förstår vad det är du läser. En duktig läsare använder olika knep, strategier, som hjälp för att för stå innehållet. I det här avsnit tet får du träna dig på att använda några sådana strateg ier.
att ställa frågor, att förutspå (ställa hypoteser) och att sammanfatta – Läsfixarna. Genom Tänka högtmetoden sätter vi ord på våra tankar och låter eleverna upptäcka hur vi gör för att förstå det vi läser. På så sätt får eleverna fundera över lämpliga strategier och deras tillämpning på olika texter. I avsnittet får eleverna träna på att använda strategierna: de får samtala om inre bilder, göra olika textkopplingar, möta de fyra Läsfixarna och arbeta med frågor på olika nivåer. Syftet är att alla elever ska få tillgång till enkla, tydliga modeller att använda som en verktygslåda, när de möter olika texter. Modellerna ska fungera som stöd för att utveckla läsförståelse vid all läsning.
Arbeta gemensamt med introduktionsidan, s. 2 Samla eleverna, läs sidan tillsammans och samtala om vad strategier för läsförståelse innebär. Fråga vad det kan betyda och vad de vet om detta sedan tidigare. Läs igenom målen och förbered eleverna på vad de kommer att möta i avsnittet.
Läsförståelse
Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 22
2013-07-05 13:46
Arbeta gemensamt med inre bilder Skapa inre bilder När vi hör eller läser en text får vi bilder inne i huvudet. Du kan se berättelsen nästan som en film som spelas upp för dig själv.
se
1 Vilka bilder får du i ditt huvud när du läser den här texten? Läs, blunda, fundera och rita. Du är ensam i ett rum. Det börjar mörkna utanför fönstret. Det blåser och regnet smattrar mot fönsterrutan. Du sitter i soffan och tittar på teve. Plötsligt hör du ett klirrande ljud ifrån hallen. Du sänker volymen på teven och lyssnar igen. Nu hörs det ingenting. Du reser dig upp. Hjärtat bultar i bröstet. Du går försiktigt mot dörren till hallen. Vad får du se?
a h
r a
ehållet. att
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
att du
2 Sätt dig med en kamrat och jämför era bilder. Jag har visat min bild för
_________________________________________________________________________________
.
Var det något som var liknande i era bilder?
Samtala om vilka platser ni såg framför er. Finns rummen i verkligheten?
Att skapa inre bilder är att göra en form av inferenser. Hur bilderna ser ut för var och en beror på läsarens erfarenhet och bakgrundskunskap samt förmågan att hitta ledtrådar i texten.
3 2013-06-03 13.51
s. 3
Skapa inre bilder När vi läser med inlevelse får vi ”bilder” i huvudet. För duktiga läsare kan det nästan vara som att se en film inne i huvudet. En välskriven text framkallar inte bara bilder, den kan mentalt placera oss i ett annat sammanhang. Författaren kan till och med få oss att känna dofter, höra ljud, förnimma smaker och uppleva känslor utifrån innehållet i texten. Att skapa inre bilder är att göra inferenser. Hur bilderna ser ut för var och en beror på läsarens tidigare erfarenheter och bakgrundskunskap samt förmåga att hitta ledtrådar i texten. För vissa elever kan det vara svårt att skapa inre bilder även om de har de bakgrundskunskaper som krävs. De eleverna behöver undervisning och återkommande träning om hur de ska göra med hjälp av ledtrådarna i texten. Träna den här strategin återkommande, både vid elevernas egen läsning och vid gemensam högläsning.
Innan eleverna arbetar med sidorna i arbetsboken bör ni ha arbetat gemensamt med att skapa inre bilder. Inled med att samtala om vad som menas med att få eller att skapa inre bilder. Be eleverna att blunda och fundera på vad de ser inne i huvudet när du säger ordet ”hund”. Låt eleverna berätta. Samtala om likheter eller skillnader mellan elevernas inre bilder, och hur det kan komma sig att vi inte får samma bild. Gör på samma sätt med flera ord, t.ex. ”paraply”, ”boll”, ”bil”, ”ballong” … Nästa steg kan vara att eleverna sitter utspridda i rummet med ögonen slutna. Du ger en kort, lite mer målande, beskrivning av något. Beskrivningen får gärna innehålla något om hörsel, smak, känsel eller doft. Därefter ska eleverna tyst för sig själva rita den bild som de skapade inne i sitt huvud när du berättade. Här är ett förslag: Föreställ dig en varm, solig sommardag. Du är på stranden, solen värmer och du känner dig sugen på något svalt. På stranden finns en glasskiosk, du går dit för att köpa en glass. Det finns många glassar att välja bland. Nu håller du din glass i handen. Smaka på den, känn den på tungan. Nu får du rita och måla din glass! När alla elever har målat färdigt får de sätta sig parvis och jämföra sina bilder med varandra. Hur ser glassen ut? Hur smakade den? Hur kändes den i munnen, i handen? Samla eleverna och samtala om bilderna. • Vad var det för sorts glassar (pinnglass, strut, isglass, kulglass osv.)? Vilka smaker? • Hur kan det kan komma sig att vi skapar olika bilder i våra huvuden? • Berätta för eleverna varför vi tränar oss på att skapa inre bilder och när man kan ha nytta det.
Elevens eget arbete På s. 3 i arbetsboken finns en övning där eleverna själva ska läsa en text, blunda, fundera och rita sin inre bild. Därefter sätter de sig med en kamrat och samtalar och jämför sina bilder.
Förslag att arbeta vidare med • Skriv egna korta målande beskrivningar. Låt
eleverna läsa upp sina beskrivningar för kamraterna som ritar sina inre bilder.
Läs mer på s. 278–281!
Läsförståelse
Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 23
23 2013-07-05 13:46
KAPITEL 1
Det blir ingen ny cykel Moment Dra slutsatser utifrån både det som är uttalat och det som är outtalat i texten
Att samtala om • I kapitlet finns flera målande beskrivningar. Dis-
Ordförråd: kroppsdelar Målande beskrivningar
I kapitel 1 får vi vara med om morgonstöket hemma hos Asta. Asta provar kläder och upptäcker att de är för små. I köket diskuterar Sigge och hans föräldrar hans önskan om en ny cykel. Både Sigge och Asta ska till museet men av olika anledningar. ABC-klassen ska göra ett studiebesök på museet.
Förslag på arbetsordning Läs kapitlet ur B-boken högt för eleverna och var uppmärksam på de ord och fraser som kan behöva förklaras före eller under läsningen. Samtala om innehållet och förklara vad som menas med målande beskrivningar. Eleverna arbetar först självständigt, sedan i par med s. 6–7 i arbetsboken.
Ord och fraser att förklara morgonstökade, fnyste, museet, prao, randig, halslinningen, vaggade på stället, knyck på nacken, handlederna, eländet, rabatt på sportaffären, ilsket drämma igen dörren, numera, splittrats i tusen bitar, inkilat i spegelramen, fantasier, trickcykel, biljardbord, snöar in på något, blixtsnabbt, dystert, semestern som aldrig blev av, besviken, djuraffärens, buskaget, protesterade inte, höll honom på plats, fornfynd, vikingar, funkar inte, guiden
82
• •
•
•
•
kutera vad som menas med följande uttryck: – Tröjorna stramade över axlarna eller korvade upp sig kring midjan. – Hon tvingade ner tröjan millimeter för millimeter tills den fastnade igen på hennes näsa. – Håret stod som en elektrisk kvast. – Huden på kinderna drogs ner tills hon fick sorgsna blodhundsögon Sigge önskar sig en ny cykel. Samtala om dyra inköp och vad en cykel kostar. Det var 20 procents rabatt i cykelaffären. Vad menas med att få rabatt? Hur mycket skulle cykeln kosta när rabatten är avdragen? Föräldrarna ansåg sig inte har råd med en ny cykel. Vad menas med att inte ha råd? Knyt an till elevernas egna erfarenheter av att önska sig dyra saker. Kan man få allt man önskar sig? Det finns en mängd olika cykeltyper. Låt eleverna komma med förslag, t.ex. enhjulingar, tandemcyklar, trehjulingar, trickcyklar, down hillcyklar, mountainbikes. Vad har de för skillnader och användningsområden? Astas klass ska göra ett studiebesök. Det var ingen lång promenad till museet, men Sam hann ändå komma bort två gånger. Varför det är viktigt att hålla ihop när man förflyttar sig i en stor grupp? Knyt an till klassens egna erfarenheter.
Det blir ingen ny cykel
Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 82
2013-07-05 13:48
Det Detblir bliringen ingenny nycykel cykel
4 4Författaren Författaren harhar påpå olika olika sätt sätt beskrivit beskrivit attatt Astas Astas kläder kläder är är förför små. små.
1 1VarVar utspelar utspelar sigsig den den största största delen delen av av kapitlet? kapitlet?
Leta Leta i texten i texten och och skriv skriv av av minst minst tvåtvå meningar meningar därdär detta detta beskrivs. beskrivs.
Den Denutspelar utspelarsigsighemma hemmahoshosAsta. Asta.
Förslag: Förslag:”Asta ”Astadrog drogså såattattdetdetknakade knakadei tröjan, i tröjan,tvingade tvingadenernerdendentillstillsdenden fastnade fastnadepåpåhennes hennesnäsa.” näsa.” ”Ärmarna ”Ärmarnaslutade slutadestrax straxöver överhandlederna, handlederna,men mendetdetfickfickduga.” duga.”
2 2Vi Vi fårfår reda reda påpå attatt både både Asta Asta och och Sigge Sigge skaska tilltill museet. museet. Vad Vad skaska de de göra göra där? där? Skriv Skriv färdigt färdigt meningarna. meningarna.
ska skatilltillmuseet museetpåpåstudiebesök studiebesökmed medklassen. klassen. ________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________ Asta Asta ska_______________________________________________________________________________________________________________________ skagöra göraprao praopåpåmuseet. museet. _______________________________________________________________________________________________________________________ Sigge Sigge
5 5Vad Vad kan kan detdet bero bero påpå attatt kläderna kläderna blivit blivit förför små, små, tror tror du? du?
3 3Vad Vad pratar pratar Sigges Sigges föräldrar föräldrar om? om?
Förslag: Förslag:DeDepratar prataromomattattta taettettlånlånförförattatthahamöjlighet möjlighetattatt köpa köpaenencykel cykelåt åtSigge. Sigge.
6 6PåPå sidorna sidorna 8 och 8 och 9 i9läseboken i läseboken finns finns flera flera ordord som som är är namn namn påpå kroppsdelar. kroppsdelar. Ringa Ringa in in de de kroppsdelar kroppsdelar som som nämns nämns i din i din läsebok. läsebok.
hårhår axel axel arm arm Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Kapitel Kapitel 1 s.18–13. s. 8–13.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
66
nacke nacke rygg rygg
hud hud
vadvad tå tå
hals hals
ögon ögon
näsa näsa kind kind armbåge armbåge
midja midja fotfot
huvud huvud
lårlår knä knä
handleder handleder
benben
A-boken A-boken B-boken B-boken
7 7Dra Dra streck streck från från dina dina inringade inringade ordord tilltill rätt rätt plats plats påpå figuren. figuren.
Uppgift Uppgift 5 tränar 5 tränar att dra att dra slutsatser slutsatser utifrån utifrån det som det som är outtalat är outtalat i texten. i texten. Låt Låt gärna gärna eleverna eleverna delge delge varandra varandra sinasina svarsvar och och diskutera diskutera vilkavilka svarsvar somsom är mest är mest rimliga. rimliga. Ett kopieringsunderlag Ett kopieringsunderlag somsom tränar tränar benämning benämning av kroppsdelar av kroppsdelar finnsfinns i lärarhandledningen. i lärarhandledningen.
Eleverna Eleverna samlar samlar information information somsom de tagit de tagit till sig till av sigläsningen. av läsningen.
Nyckeln_till_skatten_AB_del1.indd Nyckeln_till_skatten_AB_del1.indd 6-7 6-7
77 2013-07-01 2013-07-01 15.5815.58
s. 6
s. 7
I uppgifterna 1–3 i arbetsboken står svaren inte direkt i läsebokens text. Här får eleverna träna på att läsa texten och dra slutsatser utifrån det som står och det som är underförstått. Eftersom eleverna själva formulerar sina svar på olika sätt kommer de att variera från elev till elev. Vissa skriver mer än andra, men det är viktigt att alla svarar med hela meningar. När eleverna sätter sig i par kan de läsa upp, jämföra och samtala om vilka slutsatser (svar) de kommit fram till. I kapitlet finns flera målande beskrivningar som det gäller för eleverna att leta efter i texten. I uppgift 4 ska de skriva av två eller flera av beskrivningarna. Det kan vara en lämplig parövning. I uppgift 5 tränar eleverna på att dra egna slutsatser utifrån det som är outtalat i texten. De ska fundera på orsaker till att Astas kläder är för små. Låt gärna eleverna delge varandra sina svar och diskutera vilka orsaker som är mest rimliga.
I uppgift 6 tränar eleverna på att sökläsa när de letar efter namn på kroppsdelar i texten. Med stöd av orden både i arbetsboken och läseboken kan eleverna utöka sitt ordförråd för olika kroppsdelar. Svaren blir olika beroende på om eleverna har Aeller B-boken. I uppgift 7 visar eleverna att de har förstått begreppen genom att dra streck från orden till rätt del av figuren.
Förslag att arbeta vidare med • Rita av någon av eleverna i fullskala. Tillverka
skyltar med ord för kroppsdelar genom att uppförstora kopieringsunderlaget på s. 84. Svårare ord är placerade på nedre delen av sidan. Låt eleverna komplettera med egna skyltar. • Experimentera med statisk elektricitet: blås upp en ballong, gnid den mot kläderna och håll den över håret. • Illustrera några av de målande beskrivningarna i kapitlet. • Dramatisera: – Asta framför spegeln – morgonstöket hemma hos Asta – promenaden till museet.
Det blir ingen ny cykel
Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 83
83 2013-07-05 13:48
Kroppsdelar
84
arm
hår
axel
kind
finger
knä
hals
mage
hand
näsa
huvud
stortå
armbåge
nagel
armhåla
navel
handled
smalben
höft
underarm
lår
vad
midja
överarm
Kopieringsunderlag © 2013 Ingela Felth Sjölund, Pia Hed Andersson och Natur & Kultur ABC-klubben Åk 3 Nyckeln till skatten, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-42872-0
Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 84
2013-07-05 13:48
KAPITEL 2
Den försvunna skatten Moment Sökläsning
Att samtala om • Diskutera de två olika betydelserna av ordet
Frågor på och under ytan Omsätta information till egen text
• •
I kapitlet gör klassen ett studiebesök på ett museum. Där välkomnas de av Teddys pappa som arbetar som guide. Han berättar om en försvunnen skatt och vad man ska göra om man hittar ett fornfynd.
•
Förslag på arbetsordning Läs kapitlet ur B-boken högt för eleverna och var uppmärksam på de ord och fraser som kan behöva förklaras före och under läsningen. Samtala om innehållet. Repetera de olika frågenivåerna ”På ytan-frågor” och ”Under ytan-frågor” (finns som bildkort att klippa ut och plasta in på s. 163) innan eleverna arbetar med sidorna i arbetsboken.
•
skatt. Vad är det t.ex. för skillnad mellan skatt på inkomst och en skatt som man finner? Vad menas med att Sigge och Teddy är praoelever på museet? Prata om ”syskonkärlek” och det som utspelar sig mellan Sigge och Asta på museet. Har eleverna egna erfarenheter av att ”retas” med syskon? Samtala om betydelsen av uttrycken och kroppsspråken i texten: – ryckte på axlarna – blängde ilsket – stora röda rosor på kinderna – spärrade upp ögonen – gjorde tummen upp Prata om vad fornfynd är och vad man gör om man hittar ett mer än hundra år gammalt fynd. Man kan få hittelön om man hittar ett guldfynd. Varför? (Se uppg. 6 på s. 9 i arbetsboken.) Frågor på och under ytan
Ord och fraser att förklara namnbrickor, pinsamt, prao, ge igen, viskropade, mungipan, monter, retsamt, skelettdelar, bönder, plöja upp, åkrar, immiga av andedräkten, värda en förmögenhet, skylt, försäkrar, försvunnen, runsten, kyrkbacken, såg nöjda ut, femtonhundratalet, släkten utdöd, smälta ner guldet, längtansfullt, fantasin, anmäler, arkeologer, guldvärdet, fantastiska, sköna tusenlappar till upphittaren, enorm
Det finns olika nivåer av frågor. Vissa frågor kan man hitta svaret på direkt i texten: ”På ytan-frågor” handlar ofta om vem, vad, var och när. De frågorna utmanar inte läsarens tankeförmåga utan blir mer en kontroll av att eleverna läst texten. Andra frågor kräver lite mer eftertanke. Svaret till ”Under ytan-frågorna” står inte exakt i texten och dessa frågor kan ha mer än ett rätt svar. Frågorna handlar ofta om varför, hur och hur tänker du? Läs mer om frågenivåer på s. 29 i den här lärarhandledningen.
Den försvunna skatten
Skatten_LHL_3_inlay_Korr_ES_2 juliEP.indd 85
85 2013-07-05 13:48
Larmet tjöt ännu högre nu, och Asta och Cesar ville komma så långt bort som det bara var möjligt. De tänkte inte, bara sprang, ner mot kyrkan vid den lilla sjön. Framför två gula hyreshus blev det plötsligt tvärstopp. Cesars fot försvann rakt ner i marken. – Kom då! väste Asta. – Jag kan inte, sa Cesar. Jag sitter fast!
Läs med ABC-klubben! Läseboken Nyckeln till skatten, skriven av Mats Wänblad, finns i två versioner. Båda böckerna innehåller samma berättelse, men A-boken har inte lika mycket text som B-boken. Alla kapitel börjar och slutar på samma sidor i de båda versionerna. Till läseböckerna hör en arbetsbok med varierade och roliga språk-, läs- och skrivövningar samt en läxbok som gör det lätt för föräldrarna att hjälpa till med lästräningen. I lärarhandledningen ges metodisk vägledning till arbetet med läsebokens texter och uppgifterna i arbetsboken. Här finns också kopieringsunderlag som förenklar individualiseringen i klassrummet. Lärarhandledningen inleds med ett avsnitt om utveckling och bedömning av läsförståelse skriven av Barbro Westlund, lärarutbildare och doktorand vid Stockholms universitet.
ABC-klubben är ett läromedel i svenska för FK–åk 3. Läromedlet bygger på vetenskaplig grund, har tydlig progression och ger stora möjligheter till individualisering. Läs mer på www.nok.se/abc-klubben
3
ISBN 978-91-27-42872-0
9 789127 428720
Nyckeln till skatten_lararbok_Omslag.indd 2
2013-07-05 10:32