9789127131071

KARIN BOJS ANNA BR ATT

”Precis som man kan rita släktträd över ärtor med lila och vita blommor, kan man göra släktträd över familjer där vissa individer drabbas av fetma redan i barndomen.” ”På tv kunde vi samtidigt följa de flärdfulla, kolhydraträdda kvinnorna i ’Sex and the City’. I filmen ’Djävulen bär Prada’ får huvudkaraktären Andy Sachs höra att hon inte förtjänar sina dyra designerkläder från Paris eftersom hon äter kolhydrater.” ”Forskarna klistrade in genen i ett virus och sprutade sedan in den i mössens hypotalamus. Genast började mössen gå ner i vikt. Framför allt minskade de sin andel av fettvävnad.”

VIKTEN AV GENER

  har arbetat som journalist i sjutton år. Hon har arbetat på Dagens Nyheter sedan . Sedan fyra år är hon tidningens medicinreporter. Hon skriver om nyheter inom den medicinska forskningen.

ANNA BR ATT

Karin Bojs och Anna Bratt har i många år bevakat vetenskap och medicin i Dagens Nyheter. På nära håll har de följt de senaste årens dramatiska kunskapsutveckling.

KARIN BOJS

  har arbetat med vetenskap på Dagens Nyheter i femton år, som vetenskapsredaktör och chef för vetenskapsredaktionen.

Hon har blivit utsedd till hedersdoktor vid Stockholms universitet för sina insatser, och har fått både Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens Vetenskapliga mediepris och Kunskapspriset som delas ut av Nationalencyklopedin.

Fetma och övervikt är ärftligt – bland de mest ärftliga tillstånd som genetiken känner till. Våra gener styr i vilken mån vi är känsliga för fett, kolhydrater och för lite motion. Våra gener ger oss olika förutsättningar.

Vikten av gener handlar om fetma och övervikt ur detta perspektiv. Den nagelfar bantningsgurus påståenden om fett och kolhydrater och visar vad som har vetenskapligt stöd.

Forskare har nu kartlagt hela människans DNA-uppsättning, inklusive ett trettiotal gener som påverkar fetma och övervikt.

Du får veta det senaste från frontforskningen, men får också handfasta råd om mat och motion.

Vi står i dag på tröskeln till det som kallas personlig medicin – medicinsk vård som är skräddarsydd efter varje människas genetiska förutsättningar. Vikten av gener gör dig bättre rustad för denna nya era.

ISBN 978-91-27-13107-1

:   :  ,   

HUR DNA PÅVERK AR DIN VIKT 9 789127 131071

N&K_BOJS_BRATT_VIKTEN_AV_GENER_cover.indd 1

2011-06-22 16.34

Innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 1. En bantares väg . . . . . . . .

Trendigt att skippa kolhydrater . . .

Vetenskapen visar vad som fungerar Gentest kan visa vägen . . . . . . .

. . . .

. . . . . . . . . . .

. . . .

. 13 . 16 . 17 . 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . .

. 21 . 23 . 26 . 27 . 29 . 33

3. Det sitter någonstans i generna. . . . .

Svenska tvillingar . . . . . . . . . . . . . . .

Genetikens vagga . . . . . . . . . . . . . . .

Gener som orsakar polygen fetma . . . . . .

Miljön har också betydelse . . . . . . . . . .

GENER SOM BIDRAR TILL FETMA . . . . . . . . .

. . . . . .

. 36 . 36 . 38 . 41 . 45 . 46

2. Kom och köp isländska gener .

Besök på genfabriken . . . . . . . . .

Monogena sjukdomar . . . . . . . .

En framgångssaga – utan vinst . . . .

DeCODE me – test för privatpersoner .

FETMA SOM BEROR PÅ EN ENDA GEN . . .

vikten av gener_cs55.indd 5

. . . .

2011-06-21 13.22

4. Kolhydrater ska vara långsamma . .

GI revolutionerade kostråden . . . . . . . . .

Generna och de snabba kolhydraterna . . . .

Flera faktorer påverkar blodsockret . . . . .

GI viktigt för hälsan . . . . . . . . . . . . .

ENKELT ATT SÄNKA GI . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . .

. 49 . 51 . 53 . 54 . 56 . 58

5. Välj den diet som passar dig . . . . .

Lågkolhydratdieter ger snabb effekt . . . . .

Medelhavsdieten – ät som de gamla grekerna .

Fettsnålt fungerar fortfarande . . . . . . . .

Jakten fortsätter på läkemedel mot fetma . . .

Kirurgi effektivast mot svår övervikt . . . . .

OLIKA SLAGS FETT . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . .

. 65 . 67 . 71 . 73 . 77 . 79 . 81

6. Mirakelmedicinen . . . .

Elva gener gör stor skillnad . . .

Stora vinster med träning . . . .

Den som går blir inte tjock . . .

Bilen gör dig tjock . . . . . . .

Tv:n gör dig tjock . . . . . . . .

Att springa går ännu fortare . .

Mer muskler ger mindre fett . .

Smidighet och balans . . . . . .

Med eller utan gener . . . . . .

. . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . .

. 83 . 83 . 84 . 87 . 88 . 90 . 91 . 92 . 94 . 95

7. Kampen om bokstäverna . . . . .

Ett drama med fyra roller . . . . . . . .

DNA -molekylen – livets gåta . . . . . .

Centrala dogmen . . . . . . . . . . . .

Kartläggning av det mänskliga genomet .

. . . . . . . . . . . . . .

. . . . .

. 96 . 96 100 102 103

vikten av gener_cs55.indd 6

. . . . . . . . . .

. . . . . . . . . .

. . . . . . . . . .

2011-06-21 13.22

Genjakten fortsätter . . . . . . . . . . . . . . 108 ORDLISTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 8. Gener är inte själviska . . . . . . . . Över ett kilo tarmbakterier . . . . . . . . . .

Den ”själviska” genen och systembiologin . .

Klippa och klistra gener . . . . . . . . . . .

Grödor med nya gener . . . . . . . . . . . .

Människor med nya gener . . . . . . . . . .

RNA – DNA -molekylens okända kusin . . . .

Epigenetik . . . . . . . . . . . . . . . . . .

NOBELPRIS . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . .

112 112 114 116 117 118 121 122 124

9. Genetik och gen-etik . . . . . . . . . . 125 Avelsdjur, avelsgrisar och avelsmänniskor . . . . 125 Preventivmedel, aborter och tvångssteriliseringar 126 Lysenkoismen . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Det onda arvet spökar ännu . . . . . . . . . . 129 Genetiskt ursprung . . . . . . . . . . . . . . . 130 Den personliga integriteten . . . . . . . . . . . 132 Test rensar bort ofödda barn . . . . . . . . . . 134 Att testa sin framtid . . . . . . . . . . . . . . 136 Du är unik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 FÖRETAG SOM SÄLJER GENTEST . . . . . . . . . . 140

Så gör du – menyer, recept och tips . . . . . . . . . 142 Tabeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

vikten av gener_cs55.indd 7

2011-06-21 13.22

vikten av gener_cs55.indd 8

2011-06-21 13.22

Förord

Det här är en bok om vetenskap. Vi som har skrivit boken har i många år bevakat vetenskap och medicin för tidningen Dagens Nyheter. Vi har lärt oss att skilja mellan ogrundade påståenden och fakta som kommer fram i välgjorda forskningsstudier.

Många av de studier vi har rapporterat om under årens lopp har handlat om bantning. Det är inte så konstigt i ett land där mer än varannan man och mer än var tredje kvinna är överviktig – med stora konsekvenser för livskvalitet och hälsa. Vi har på nära håll följt hur debatten har rasat mellan tvärsäkra företrädare för olika inriktningar.

En äldre skola av läkare och livsmedelsbyråkrater har till varje pris velat få människor att undvika fett och i stället äta större andel kolhydrater. Och de har lyckats – svenska folket har verkligen minskat andelen fett i sin kost. Men samtidigt har fetmaepidemin exploderat. År 1980 led fem procent av svenskarna av fetma. I dag ligger siffran på fjorton procent.

Som en reaktion mot fettskräcken har vi fått kolhydratskräcken. Företrädare för lågkolhydratdieter är ofta minst lika dogmatiska som sina motståndare fettfobikerna. ”Det finns bara en diet och jag är dess profet.” ”Sanningen finns 9

vikten av gener_cs55.indd 9

2011-06-21 13.22

i min bok / min blogg / min viktklubb / mitt företag, och jag ska göra Eder smala.”

Vi tror inte på sådana profeter, vi litar bara på välgjorda vetenskapliga studier.

Gener är ett annat ämne som ofta har förekommit på Dagens Nyheters vetenskapssidor. Molekylärbiologin och genetiken har genomgått en dramatisk utveckling de senaste femton åren. Forskare har lyckats läsa av människans kompletta DNA -molekyl. Genetiker har lyckats fiska fram ett stort antal gener som är förknippade med olika sjukdomar. De har även hittat gener som ökar risken för övervikt och fetma. Faktum är att övervikt och fetma i mycket hög grad är ärftligt.

Ju mer vi lär oss om generna, desto mer inser vi att varje människa är unik. Vi har alla samma människovärde, men vi kommer till världen med olika förutsättningar. Några löper extra stor risk att bli tjocka med den livsstil som är vanlig i vårt moderna samhälle. Det börjar nu stå klart vilka gener som gör vissa människor mycket känsligare för stillasittande och ständig tillgång på läskedrycker och kaloririk mat. Det börjar också komma tester med vars hjälp man kan få kunskap om sina egna gener.

Seriös forskning visar att människor kan banta säkert och framgångsrikt med olika dieter – från de mycket fettsnåla till dem som är mycket snåla på kolhydrater. Men det är genomsnittliga data som bygger på studier med många hundra människor. Och en människa är inte ett genomsnitt.

En människa är unik. Hon har sin egen genuppsättning, sin egen ämnesomsättning och sina egna preferenser. De självutnämnda guruer som har predikat om den enda och sanna dieten har missat den detaljen. En del människor 10

vikten av gener_cs55.indd 10

2011-06-21 13.22

lyckas bara gå ner enstaka kilon på en fettsnål diet och får dessutom sämre blodsockervärden. Andra mår dåligt av för lite kolhydrater, och i värsta fall kan farliga blodfettsvärden rusa i höjden. Redan nu börjar det komma preliminära rön som antyder att en viss uppsättning gener kan göra det lämpligt för just dig att äta enligt en viss diet. Räkna med bättre och säkrare besked på denna punkt inom en snar framtid, när genetiken har utvecklats ännu en liten bit.

Med den här boken vill vi berätta vad den senaste och bästa forskningen faktiskt har kommit fram till när det gäller övervikt, kost och motion. Till skillnad från en del andra aktörer i bantningsbranschen har vi inga ekonomiska intressen i den ena eller andra dieten. Vi har inga band till företag som säljer bantningsmediciner, margarin eller livsmedel snåla på kolhydrater. Vi driver inga bloggar, klubbar eller företag som förespråkar någon viss diet.

Vi kan sakligt berätta om fördelar och nackdelar med tre olika metoder: lågkolhydratdiet, Medelhavsdiet och lågfettdiet. Vi förklarar principerna för respektive diet, så att du sedan ska kunna gå vidare på egen hand. Vi går också noga igenom vad forskningen säger om motion. Du kommer troligen att bli förvånad över hur vårt moderna samhälle har fjärmat oss från ett naturligt rörelsemönster, och vilka svåra konsekvenser det får för vår hälsa. Men du får också handgripliga tips för hur du ska återerövra din kropp från stiltjens grepp.

Genernas historia går vi grundligt igenom – från klostret i 1800-talets Brno där munken Gregor Mendel experimenterade med ärtor, till de allra senaste kartläggningarna av tusentals människors kompletta DNA -molekyl.

11

vikten av gener_cs55.indd 11

2011-06-21 13.22

Vi förklarar utförligt, gen för gen, vad forskarna hittills kan säga om sambandet mellan övervikt och DNA .

I avsnitten om kost och motion finns också korta resonemang om olika företeelsers miljöpåverkan. Vi menar att hälsa, mat och miljö hänger intimt ihop, och att det vore oansvarigt att inte berätta om det.

Det är vår förhoppning att boken ska hjälpa dig att bli smalare, friskare och gladare.

Slutligen vill vi tacka alla dem som har hjälpt oss att förverkliga denna bok. Vi tackar de forskare som har ägnat sin dyrbara tid åt att ställa upp på intervjuer, både för artiklar i Dagens Nyheter och direkt för denna bok.

Ingen är glömd, men vi vill särskilt nämna Göran Berglund, Inger Björck, Lena Carlsson, Fred Gage, Mai-L is Hellenius, Frank B Hu, Erik Ingelsson, Cecilia Lindgren, David S Ludwig, Jens Nielsen, Nancy Pedersen, Anders Raustorp, Ulf Risérus, Bo Bergman, Carl Johan Sundberg, Dimitrios Trichopoulos, Mathias Uhlén, Alicja Wolk och Juleen Zierath.

Vi tackar vår chefredaktör på Dagens Nyheter, Gunilla Herlitz, för att hon gav oss tillåtelse att arbeta med boken vid sidan av vårt ordinarie uppdrag. Stort tack också till vår kollega Annika Folcker för hennes uppmuntran och till vännerna Ann, Anna, Anita, Chris, Christina, Daniel, John, Maria och Tobbe för deras ovärderliga hjälp. Och sist men inte minst vill vi tacka våra familjer, Tomas, Stuart, Noah och Bea, för deras tålamod och hjälpsamhet. Utan deras stöd hade boken aldrig blivit verklighet.

12

vikten av gener_cs55.indd 12

2011-06-21 13.22

1 En bantares väg

Jag, Anna, har testat allt. Jag har bantat med Viktväktarnas points-system, druckit kalorisnåla måltidsersättningar och jagat kolhydrater. För det mesta har några kilon försvunnit, men de har alltid kommit tillbaka. Det såg likadant ut varje gång jag försökte gå ner i vikt. De första dagarna var en kamp mot hungern och sockersuget. Sedan kom några bra dagar. Vågen pekade nedåt och motivationen ökade. Det här skulle jag klara! I bästa fall försvann fem, tio kilo innan jag började äta som vanligt igen. Snart kröp de förhatliga överflödskilona tillbaka. Men som tur var fanns det alltid en ny omskriven succédiet, som garanterat skulle få kilona att rasa hos alla.

I min bokhylla står en meterlång rad med böcker om viktminskning. Här finns alla bantningstrender från de senaste tjugofem åren. Böckerna har såsfläckar på sidorna och vikta hundöron avslöjar favoritrecepten.

Den äldsta boken jag har är Gå ner i vikt med Scarsdalemetoden. Den är köpt 1985. Jag gick på gymnasiet och hade slutat spela tennis. Tyvärr fortsatte jag att äta som förr. Det började visa sig på vågen och det var dags att banta för första gången. Scarsdalemetoden beskrevs som rena rama underkuren i tidningen Veckorevyn, som var 13

vikten av gener_cs55.indd 13

2011-06-21 13.22

tonårsflickornas bibel. Dieten var skapad av den amerikanske läkaren Herman Tarnower. Han hävdade att man kunde gå ner nio kilo på fjorton dagar med hans metod.

Dieten gick ut på att undvika kolhydrater och fett och i stället äta mycket protein. På bilderna i Veckorevyn syntes trådsmala leende tjejer i bikini på stranden med en skiva saftig vattenmelon i handen. Det lockade mycket mer än den präktiga tallriksmodellen i skolans gula hemkunskapsbok. Men i verkligheten späkte jag mig med grapefrukt till frukost, fruktsallad till lunch och en halv grillad kyckling utan skinn med tomat, gurka och sallad till middag.

Jag gick ner tre kilo med Scarsdalemetoden och var yr av hunger. (Doktor Tarnower själv råkade värre ut. Han blev skjuten av sin älskarinna på sin läkarmottagning. Om hungern drev henne förtäljer inte historien.)

Det dröjde några år innan det var dags igen. Då pratade alla om Rikshospitalets soppa, som bestod av kål, morötter, lök, buljong och inget mer. Jag åt den till frukost, lunch och middag. Om soppan hade någon koppling alls till det danska sjukhuset är tveksamt. Den var smaklös och innehöll inte många kalorier. Jag stod ut ett par dagar innan jag gav upp.

Jag växte upp i Ludvika, och en bit utanför stan låg hälsohemmet Tallmogården. Dit åkte folk från hela landet för att fasta och äta vegetariskt. Det gick rykten om att uthungrade kändisar smög ner till korvkiosken sent på kvällarna. Sporrad av alla berättelser i tidningarna om hur fantastiskt bra kroppen mår av fasta drack jag grönsaksoch fruktjuicer i tio dagar, mådde uselt men lyckades gå ner några kilon. När jag blundar kan jag fortfarande känna

14

vikten av gener_cs55.indd 14

2011-06-21 13.22

metallsmaken som satt kvar i munnen flera dagar efter att fastan var över.

När jag pluggade i Uppsala i början av 1990-talet var det Viktväktarna som gällde bland studenterna. Mängden av dyra receptböcker och butiksguider i min bokhylla skvallrar om att jag verkligen gav metoden en chans. Deras kost består än i dag av relativt lite fett och mycket protein och kolhydrater. Alla livsmedel är värda olika antal points eller poäng och man får äta ett visst antal points varje dag.

Men man blir lätt besatt av att planera, väga och äta sin mat. Jag lyckades i alla fall gå ner nästan tio kilo innan jag tröttnade på att fylla i min checklista.

Men som alla rutinerade bantare vet är det en sak att gå ner i vikt – och en helt annan att hålla den. Med tiden växer mängden mat på tallriken. Kilona smyger långsamt tillbaka, knappt utan att man märker något. Till slut fick jag nog, men jag ville inte gå tillbaka till Viktväktarna.

Deras metod hade ju faktiskt inte hållit i längden. Jag ville testa något nytt. Det här är en viktig del av psykologin hos oss bantare. Vi är alltid på spaning efter en ny snabbkur som ska få oss att gå ner i vikt. En ny diet ger känslan av att det fortfarande finns hopp. Jag kan bli – och förbli – smal till slut, jag har bara inte hittat min metod än.

Veckotidningar och kvällspressen tjänar stora pengar på att vi aldrig ger upp drömmen om idealvikten. Jag föll för något som lanserades som nytt, enkelt och effektivt i tidningarna. Den lagade maten byts ut mot kalorisnål måltidsersättning med fruktsmak. Allt man behöver göra är att blanda pulver med vatten och skaka ihop i en plastburk och sedan dricka. Det var ju genialiskt enkelt, tyckte

15

vikten av gener_cs55.indd 15

2011-06-21 13.22

jag. Men då hade jag underskattat mitt behov av att få tugga den mat jag äter. Jag gav snart upp.

Trendigt att skippa kolhydrater Det gick några år och under mina två föräldraledigheter hade jag vant mig vid det goda livet. Vi mammor drack massor av caffe latte och mumsade på kanelbullar medan våra bebisar sov i vagnarna. När det var dags att börja jobba igen väntade en helt ny verklighet – småbarnsförälderns liv med sömnbrist och trötthet, stressiga dagar och snabblagade middagar. Tanken på att dessutom inte få äta sig mätt och bli ännu mer orkeslös var otänkbar. Det är förklaringen till raden av böcker om lågkolhydratbantning i min bokhylla. För första gången framställdes bantning som ganska trevligt. Man behövde inte leva asketiskt utan kunde tvärtom unna sig både vin, gräddiga dessertostar och mörk choklad – och ändå gå ner i vikt.

På tv kunde vi samtidigt följa de kolhydraträdda, flärdfulla kvinnorna i ”Sex and the City”. I filmen ”Djävulen bär Prada” får huvudkaraktären Andy Sachs höra att hon inte förtjänar sina dyra designerkläder från Paris eftersom hon äter kolhydrater. Det blev trendigt att peta bort kolhydrater som pasta och potatis från tallriken, oavsett om man var överviktig eller inte. Att dra ner på kolhydraterna framställs ofta som en metod som fungerar för alla. Men det gjorde den inte för mig. Jag åt knappt några kolhydrater alls och tränade mycket, men kom ingenstans. Jag tvingades se på när mina vänner rasade i vikt medan jag själv gick ner knappt tre kilo på två månader. Dessutom

16

vikten av gener_cs55.indd 16

2011-06-21 13.22

mådde jag uselt hela tiden. Jag var trött, trögtänkt och hade ofta huvudvärk.

Jag förstod inte vad jag gjorde för fel och jag försökte laborera med olika varianter av lågkolhydratdieter: Atkins, South Beach Diet och LCHF (low carb high fat). Jag fortsatte att träna regelbundet och följde programmen slaviskt: jag åt äggröra med bacon, biffar, lax och nötter och undvek pasta och potatis. Men vågen stod stilla. Det var ungefär vid den här tiden som jag började arbeta som medicinreporter på Dagens Nyheter. Det fick mig att inse vilken betydelse livsstilen har för hälsan och vikten.

Jag skriver om nyheter inom den medicinska forskningen. Jag upptäckte snart hur de nya, banbrytande forskningsresultaten började påverka mitt eget liv. Jag minns till exempel studier med över 100 000 deltagare som visade att rött kött ökar risken för tarmcancer och hjärtoch kärlsjukdomar. Det tog emot att för tredje gången den veckan laga en middag med nötkött. När jag första gången skrev om att vitt bröd och potatis snabbt omvandlas till socker i blodet, och att högt blodsocker ökar risken för typ 2-diabetes – då åkte brödrosten ut. När jag läste att 70 procent av alla cancerfall skulle kunna undvikas med en vettigare livsstil och att det även gäller hjärt- och kärlsjukdomar, sömnproblem och depressioner – då började jag cykla till jobbet.

Vetenskapen visar vad som fungerar I mitt jobb väljer jag noga bland alla studier som publiceras om till exempel nya läkemedel, nya behandlingar mot olika sjukdomar eller utvärderingar av viktminskningsmetoder.

17

vikten av gener_cs55.indd 17

2011-06-21 13.22

Dessa studier är grunden för den evidensbaserade medicinen. Att vården är evidensbaserad innebär att den ska bygga på de bästa tillgängliga vetenskapliga resultaten. Det är ett förhållningssätt som hjälper oss att skilja på det som verkligen fungerar och det som är verkningslöst.

I dag är det självklart för de flesta att medicinska beslut ska grundas på vetenskapliga bevis. Vi vill att vår läkare ger oss läkemedel som fungerar och är säkra att använda. Men när det gäller viktminskning, som i högsta grad påverkar vår hälsa, lyssnar vi ofta okritiskt på vad olika självutnämnda experter påstår i böcker och på bloggar. Det är lättare att ta till sig en berättelse om någon som har lyckats att gå ner i vikt än att själv söka efter en vetenskapligt belagd metod. Själv hade jag ju under årens lopp hoppat på den ena trenddieten efter den andra. Men för att hitta en effektiv och säker diet bör man i stället gå direkt till forskarnas studier och se vad de faktiskt visar.

Då vet vi vad som fungerar.

Varje år publiceras ett stort antal granskningar av olika viktminskningsmetoder i de medicinska tidskrifterna. Forskare brukar låta kvinnor och män lottas till olika dieter, som de följer under något eller några år. Den typen av studie kallas randomiserad och är ett av de bästa uppläggen för en forskningsstudie. Om grupperna är tillräckligt stora och jämförbara är risken liten att det är slumpen eller någon annan bakomliggande faktor som påverkar resultatet.

Under de senaste åren har flera viktiga bantningsstudier publicerats. Forskarna har använt stora och slumpvis utvalda försöksgrupper på hundratals personer och jämfört olika bantningsmetoder under ett eller två år. Dessa studier 18

vikten av gener_cs55.indd 18

2011-06-21 13.22

visar för första gången på ett övertygande sätt att det är säkert att banta både med en diet snål på kolhydrater och med fettsnål kost. I ett par av dem tycks lågkolhydratdieterna till och med ge en snäppet bättre viktminskning jämfört med de traditionella lågfettmetoderna. Men de allra största studierna nyanserar bilden en aning. De visar nämligen att det kvittar vilken metod man väljer. Alla dieter ger ungefär samma resultat. Slutsatsen man kan dra av den samlade forskningen är att man ska välja den diet som passar ens egen smak, huvudsaken är att man håller fast vid dieten under lång tid.

Gentest kan visa vägen Kopplingen mellan våra gener och övervikt är ett aktuellt forskningsområde i dag. Forskarna har hittat ett trettiotal gener som har en koppling till fetma. Kanske kan generna också tala om för oss vilken bantningsmetod vi bör välja om vi vill gå ner i vikt så effektivt som möjligt.

Ett av de första försöken att ta fram ett gentest som både kan avslöja vilka gener en person har och vilken diet som matchar generna lanserades av det amerikanska företaget Interleukin under våren 2010. Det är i skrivande stund ännu inte granskat i någon vetenskaplig tidskrift.

Testet ”Inherent health” letar efter fem varianter av de fyra generna FABP 2, PPARG , ADRB 2 och ADRB 3. Dessa styr kroppens förmåga att bryta ner fett och kolhydrater på olika sätt. Forskarna hävdar att resultatet visar om man är känslig för fett eller kolhydrater, eller båda två. Gentestet ger också råd om hur man bör äta och träna för att effektivast gå ner i vikt.

19

vikten av gener_cs55.indd 19

2011-06-21 13.22

Jag gjorde ett sådant test. Jag tog ett skrapprov från insidan av kinden och skickade det till ett laboratorium.

Ett par veckor senare var testresultatet klart. Jag loggade in på företagets hemsida och fick för första gången blicka in i min arvsmassa. Gentestet visade att jag bör dra ner på fettet i maten och minska på kalorierna om jag vill gå ner i vikt. Kanske är det förklaringen till att min lågkolhydratbantning inte gav något resultat. Enligt testet ska jag i stället välja långsamma kolhydrater, som fullkornsris och grovt bröd. Dessutom visade det sig att jag måste välja extra intensiva träningsformer för att bränna kroppsfett.

Enligt företaget hör jag till de cirka 39 procent av de hittills testade som bör vara försiktiga med fett om de har problem med vikten. Omkring 45 procent bör se upp med kolhydrater. Resten, det vill säga omkring 16 procent, bör dra ner på båda sorter. Kritikerna menar att det är alldeles för tidigt att ta fram den här typen av gentest. Många fler gener spelar troligtvis en viktig roll för risken att gå upp i vikt. Men i framtiden kommer vi sannolikt att få se tester som kan peka ut individuella dieter utifrån fler gener.

20

vikten av gener_cs55.indd 20

2011-06-21 13.22

2 Kom och köp isländska gener

Kári Stefánsson vägrade först att träffa mig. Islands hjälte, genföretaget Decodes grundare och vd, ville inte ställa upp på en intervju för Dagens Nyheters vetenskapsredaktör.

Men jag, Karin, åkte till Reykjavik ändå. Det var på hösten 1998 och Decode var hett nyhetsstoff. Många var upprörda över att islänningarna stod i begrepp att sälja ut sina gener – sina fina, enhetliga ö-gener. Regeringen hade lagt ett förslag till en lagändring som den isländska riksdagen Alltinget skulle rösta om ett par veckor senare.

Det handlade om att inrätta en central databas där all information om islänningarnas hälsotillstånd skulle samlas. Ett företag – icke namngivet men alla fattade ju att genföretaget Decode var den enda tänkbara kandidaten – skulle få ensamrätt att köpa materialet. Decode kunde sedan sälja information om olika sjukdomsgener till utländska läkemedelsbolag. Debattens vågor gick höga – men kritikerna fanns främst i utlandet. På Island hade Decode och det nya lagförslaget massivt stöd. Bland ledamöterna i Alltinget fanns nästa inga motståndare.

Jag hade i förväg stämt träff med ett par lokala kritiker.

Först ut var Össur Skarphéðinsson, socialdemokratiskt oppositionsråd och ordförande i Alltingets hälsoutskott. Han 21

vikten av gener_cs55.indd 21

2011-06-21 13.22

hade egentligen inget emot en central databas. Han såg fram emot kvalificerade arbetstillfällen och vetenskapliga framsteg. Inte heller oroade han sig särskilt mycket för patienternas hemligheter. Lokala hälsoregister hade ju länge funnits ute på sjukhus och hälsovårdscentraler i hela landet, och de brukade ju inte missbrukas. Men Össur Skarphéðinsson ogillade det monopol som lagförslaget innebar. Han ansåg det osunt att en demokratisk stat som Island skulle ge ett enskilt företag som Decode exklusiv ensamrätt på en nationell tillgång. När jag träffade Össur Skarphéðinsson på ett kafé i centrala Reykjavik hade han resignerat. Han trodde inte längre att lagen skulle gå att stoppa.

Tomas Zoëga däremot var fortfarande en flammande motståndare. Honom träffade jag på den psykiatriska kliniken på Reykjaviks sjukhus där han var överläkare. Han var även ordförande i isländska läkarsällskapets etiska råd.

Från den positionen ledde han motståndet mot det nya lagförslaget, och han hade många läkare med sig. ”Ska jag sitta här på dagarna och ta emot patienternas förtroenden, och sedan klockan sju varje kväll skicka iväg alla uppgifter till en central databas? Det går så starkt emot alla etiska medicinska principer”, sade han med eftertryck.

Han gav inte mycket för den trefaldiga krypteringen, som hade utarbetats av experter vid den amerikanska säkerhetstjänsten CIA och världens största banker. Eftersom Island bara har omkring 300 000 invånare krävs inte särskilt mycket information för att man ska lista ut vem det handlar om, hävdade han. ”Om jag vet att en person är mellan 40 och 50 år och har en bror som är ingenjör och en som är pilot – hur många sådana finns det på Island?”

22

vikten av gener_cs55.indd 22

2011-06-21 13.22

KARIN BOJS ANNA BR ATT

”Precis som man kan rita släktträd över ärtor med lila och vita blommor, kan man göra släktträd över familjer där vissa individer drabbas av fetma redan i barndomen.” ”På tv kunde vi samtidigt följa de flärdfulla, kolhydraträdda kvinnorna i ’Sex and the City’. I filmen ’Djävulen bär Prada’ får huvudkaraktären Andy Sachs höra att hon inte förtjänar sina dyra designerkläder från Paris eftersom hon äter kolhydrater.” ”Forskarna klistrade in genen i ett virus och sprutade sedan in den i mössens hypotalamus. Genast började mössen gå ner i vikt. Framför allt minskade de sin andel av fettvävnad.”

VIKTEN AV GENER

  har arbetat som journalist i sjutton år. Hon har arbetat på Dagens Nyheter sedan . Sedan fyra år är hon tidningens medicinreporter. Hon skriver om nyheter inom den medicinska forskningen.

ANNA BR ATT

Karin Bojs och Anna Bratt har i många år bevakat vetenskap och medicin i Dagens Nyheter. På nära håll har de följt de senaste årens dramatiska kunskapsutveckling.

KARIN BOJS

  har arbetat med vetenskap på Dagens Nyheter i femton år, som vetenskapsredaktör och chef för vetenskapsredaktionen.

Hon har blivit utsedd till hedersdoktor vid Stockholms universitet för sina insatser, och har fått både Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens Vetenskapliga mediepris och Kunskapspriset som delas ut av Nationalencyklopedin.

Fetma och övervikt är ärftligt – bland de mest ärftliga tillstånd som genetiken känner till. Våra gener styr i vilken mån vi är känsliga för fett, kolhydrater och för lite motion. Våra gener ger oss olika förutsättningar.

Vikten av gener handlar om fetma och övervikt ur detta perspektiv. Den nagelfar bantningsgurus påståenden om fett och kolhydrater och visar vad som har vetenskapligt stöd.

Forskare har nu kartlagt hela människans DNA-uppsättning, inklusive ett trettiotal gener som påverkar fetma och övervikt.

Du får veta det senaste från frontforskningen, men får också handfasta råd om mat och motion.

Vi står i dag på tröskeln till det som kallas personlig medicin – medicinsk vård som är skräddarsydd efter varje människas genetiska förutsättningar. Vikten av gener gör dig bättre rustad för denna nya era.

ISBN 978-91-27-13107-1

:   :  ,   

HUR DNA PÅVERK AR DIN VIKT 9 789127 131071

N&K_BOJS_BRATT_VIKTEN_AV_GENER_cover.indd 1

2011-06-22 16.34