– en introduktion för professionsutbildningar Den här boken introducerar ett område – arbetslöshet – som kan betraktas ur många synvinklar. Här ligger fokus på de olika regelsystem som är styrande för arbetslöshetspolitiken. Lagarna om arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshetskassornas verksamhet behandlas samt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Författarna tar även upp Arbetslöshetskassornas samorganisation och ger exempel på olika arbetslöshetskassor. Avslutningsvis presenteras de statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samt kommunernas möjligheter till åtgärder för arbetslösa kommunmedborgare. Lagtexterna förklaras med konkreta exempel och varje kapitel avslutas med sammanfattande instuderingsfrågor.
Lars Zanderin (red.)
Lars Zanderin är fil. lic. i statsvetenskap, fil. dr i rättssociologi samt universitetslektor (em.) i politologi vid Linnéuniversitetet. Han är knuten till Enheten för rättssociologi vid Lunds universitet. Zanderin medverkar i flera böcker i Libers utgivning, bl.a. Arbetsrätt och Arbetsmiljörätt och rehabilitering, samt i övriga titlar i serien ”En introduktion för professionsutbildningar”: Förvaltningsrätt • Kommunalrätt • Rätt och rättssystem • Lag om valfrihetssystem Thomas Johnsson är doktorand i företagsekonomi, verksam vid TRR Trygghetsrådets utvecklingsavdelning. Han har publicerat skrifter och artiklar om nätverksutnyttjande, entreprenörskap och avknoppning samt medverkat i SOU 2002:59 om omställningsavtal. Han föreläser om övertalighetshantering vid PA- och managementutbildningar vid ett tiotal universitet och högskolor i landet.
Best.nr 47-09741-8
Tryck.nr 47-09741-8-00
Lag om arbetslo shetsfo rsa kring - omslag.indd 1
Lag om arbetslöshets-
Lag om arbetslöshetsförsäkring
Lag om arbetslöshetsförsäkring
försäkring Lag om arbetslöshetsförsäkring samt arbetslöshetskassor, omställningsavtal, statliga och kommunala arbetsmarknadsåtgärder
– en introduktion för professionsutbildningar
Lars Zanderin (red.) Thomas Johnsson
11-11-29 15.18.37
Lag om arbetslöshetsLag om arbetslöshetsförsäkring.indd 1
försäkring Lag om arbetslöshetsförsäkring samt arbetslöshetskassor, omställningsavtal, statliga och kommunala arbetsmarknadsåtgärder
– en introduktion för professionsutbildningar
Lars Zanderin (red.) Thomas Johnsson
2011-11-29 10.12
Lag om arbetslöshetsförsäkring samt arbetslöshetskassor, omställningsavtal, statliga och kommunala arbetsmarknadsåtgärder En introduktion för professionsutbildningar ISBN 978-91-47-09741-8 © 2011 Författarna och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia
Upplaga 1:1 Tryck: Kina 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 2
2011-11-29 10.12
In n ehå l l
Förord 7 Kapitel 1 Lagen om arbetslöshetsförsäkring 8 1.1 Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring 8 1.2 Allmänna villkor för rätt till ersättning 9 1.3 Övriga villkor för rätt till ersättning 10 1.3.1 Arbetsvillkor 10 1.3.2 Ramtid och överhoppningsbar tid 11 1.4 Ersättningens form, karenstid och ersättningstidens längd 13 1.5 Normalarbetstid 14 1.6 Dagpenningens storlek och avdrag på dagpenningen 14 1.6.1 Grundbelopp 14 1.6.2 Inkomstrelaterad ersättning 15 1.6.3 Avdrag på dagpenningen 15 1.7 Företagare 16 1.8 Deltid och bisyssla, säsongarbetslöshet 16 1.9 Avstängning från rätt till ersättning och nedsättning av ersättning 17 1.10 Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg 18 1.11 Uppgiftsskyldighet 18 1.12 Överklagande, omprövning och ändring 19 1.12.1 Överklagande i ärenden om rätt till ersättning och om utfärdande av intyg 19 1.12.2 Gemensamma bestämmelser om överklagande 19 1.12.3 Omprövning och ändring 20 1.12.4 Särskilda bestämmelser 21 Instuderingsfrågor 22 Kapitel 2 Lagen om arbetslöshetskassor 23 2.1 Registrering av arbetslöshetskassor 24 2.2 Arbetslöshetskassans ledning 25 2.2.1 Kassans styrelse 25 2.2.2 Styrelsesammanträden 27
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 3
2011-11-29 10.12
4
i n n eh å l l
2.2.3 Särskilda bestämmelser om arbetslöshetskassans ledning och ställföreträdare 27 2.3 Arbetslöshetskassans medlemmar 28 2.3.1 Rätt till medlemskap 28 2.3.2 Uteslutning av medlem 28 2.3.3 Rätt till utträde 29 2.3.4 Medlemsavgifter och särskild uttaxering 29 2.4 Finansieringsavgift och arbetslöshetsavgift 30 2.5 Föreningsstämma 30 2.5.1 Talan mot föreningsstämmans beslut 32 2.6 Redovisning 32 2.7 Revision 33 2.8 Fusion 34 2.9 Den kompletterande arbetslöshetskassan och samverkan 34 2.10 Tillsyn 35 2.11 Statsbidrag 36 2.12 Uppgiftsskyldighet 36 2.13 Överklagande, omprövning och ändring 37 2.13.1 Överklagande av en arbetslöshetskassas beslut 37 2.13.2 Överklagande av beslut från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 37 2.13.3 Gemensamma bestämmelser om överklagande 37 2.13.4 Omprövning och ändring 38 2.14 Straffbestämmelse 39 Instuderingsfrågor 40 Kapitel 3 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 41 3.1 Tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen 42 3.1.1 Uppföljning 42 3.1.2 Förvaltningsuppgifter 43 3.1.3 Förtydligande av regelverket 43 3.1.4 Information 43 3.2 Domar i förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen 43 3.2.1 Uppehållslön och arbetslöshetsersättning 44 3.2.2 Pension och arbetslöshetsersättning 44 3.2.3 Föräldrapenning och arbetslöshetsersättning 45 3.2.4 PPM-pension och arbetslöshetsersättning 46
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 4
2011-11-29 10.12
i n n eh ål l
5
3.2.5 Arbetslöshetsersättning för förlorad mertid 46 3.2.6 Ansökan om ersättning inom tidsfrist 47 3.2.7 ”Elitidrott” och arbetslöshetsersättning 48 3.2.8 Ointresse för tjänst i ansökan 48 3.2.9 Konsultverksamhet och arbetslöshetsersättning 49 3.2.10 Uteslutning ur arbetslöshetskassan 49 Instuderingsfrågor 51 Kapitel 4 Arbetslöshetskassor, omställningsavtal och tilläggsförsäkringar 52 4.1 Arbetslöshetskassornas samorganisation om arbetslöshetsförsäkringen 53 4.2 Omställningsavtal för kommunalt och statligt anställda 60 4.2.1 Omställningsavtal – KOM-KL 60 4.2.2 Statliga Trygghetsavtalet (TA) 62 4.3 Exempel på arbetslöshetskassor 65 4.3.1 Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) 66 4.3.2 Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa (KAAK) 66 4.3.3 STs arbetslöshetskassa 66 4.3.4 Unionens arbetslöshetskassa 66 4.3.5 Trygghetsrådet 67 4.4 Omställningsavtal för tjänstemän och arbetare 67 4.4.1 Omställningsavtal – TRR Trygghetsrådet 68 4.4.2 Omställningsavtal – Trygghetsfonden TSL 74 4.4.3 Omställningsavtal – Startkraft 78 4.5 Fackliga tilläggsförsäkringar vid arbetslöshet 81 4.5.1 Unionens inkomstförsäkring 81 4.5.2 Kommunals inkomstförsäkring 81 Instuderingsfrågor 83 Kapitel 5 Statliga arbetsmarknadsåtgärder och program 84 5.1 Arbetsförmedlingen 84 5.1.1 Särskilda ansvarsområden 85 5.1.2 Medverkan i EU-arbetet 86 5.1.3 Tjänsteexport 86 5.1.4 Övriga uppgifter 86 5.1.5 Samverkan 87 5.1.6 Ledning och organisation 87
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 5
2011-11-29 10.12
6
i n n eh å l l
5.2 Statliga regler, program och åtgärder 88 5.2.1 Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program 88 5.2.2 Förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd 96 5.2.3 Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd 106 5.2.4 Förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin 110 Instuderingsfrågor 116 Kapitel 6 Kommunala regler, program och åtgärder 117 6.1 Kommunala verksamhetsformer för arbetslösa 117 6.2 Kommunerna och de statliga arbetsmarknadsprogrammen 119 6.2.1 Konjunkturberoende arbetsmarknadsprogram 120 6.2.2 Program baserade på anställningsstöd 120 6.2.3 Praktikformer 121 6.2.4 Jobb- och utvecklingsgarantierna 122 6.2.5 Ersättning till kommunerna 123 6.2.6 Nystartsjobb 123 6.2.7 Insatser för sjukskrivna 123 6.2.8 Nyfriskjobb 124 6.2.9 Övrigt 124 Instuderingsfrågor 127 Referenser 128
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 6
2011-11-29 10.12
Förord
”Lagen om arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshetskassor samt omställningsavtal och statliga och kommunala arbetsmarknadsåtgärder. En introduktion för professionsutbildningar” är en aktuell bok om de båda lagarna om arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshetskassor. Vidare behandlas Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och dess olika uppgifter utifrån bl.a. dess instruktion och övriga dokument samt domar vid olika överklaganden av arbetslöshetskassornas beslut. Arbetslöshetskassorna är inga offentliga myndigheter utan enskilda juridiska personer – i de flesta fall – kopplade till, men inte beroende av, de svenska fackliga organisationerna. De behandlas i boken utifrån den övergripande och samordnande organisationen Arbetslöshetskassornas samorganisation. Dessutom ges några exempel på arbetslöshetskassor, t.ex. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa och STs arbetslöshetskassa, med medlemmar från den statliga sidan, som statstjänstemän, poliser och anställda inom försvaret. I boken tas också upp inkomstförsäkringar – obligatoriska i medlemsavgiften till den fackliga organisationen och frivilliga utifrån varje facklig medlems intresse. Boken avslutas med de statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och de olika möjligheter som de enskilda kommunerna har utifrån reglerna i bl.a. kommunallagen och övriga styrande dokument att hjälpa de arbetslösa. Thomas Johnsson, Trygghetsrådet, har medverkat i föreliggande bok genom att skriva ett avsnitt om Trygghetsrådet samt angränsande organisationer. Lämna gärna synpunkter på innehållet i boken – de kan skickas till Liber i Malmö, www.liber.se. Lars Zanderin
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 7
2011-11-29 10.12
Kapitel 1
Lagen om arbetslöshetsförsäkring Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) inleds med att ange vilka som omfattas av lagen; där sägs i 1–3a § att arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare. Särskilda bestämmelser om företagare finns i lagens 34– 37a §§. I 2 § anges att vad som gäller för medlemmar i en arbetslöshetskassa också gäller för dem som är anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. Enligt 3 § har endast de personer som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt ALF rätt till ersättning, såvida inte annat sägs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 883/2004) av den 29 april 2004 om samordning av sociala trygghetssystem. Vissa arbeten utförda utomlands ska jämställas med arbete i Sverige om så framgår av föreskrifter meddelade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt. Andra villkor kan föreligga om regeringen fattat beslut om överenskommelse med annan stat vad gäller ersättning. I lagens 3a § (som kommer att upphöra 2013-02-01) finns vissa särskilda bestämmelser om långvarigt sjukfrånvarande personer; se också 7a, 12, 15, 15d, 17a och 33a §§.
1 .1 G ru n dfö rs ä kr in g o c h inkom s tbort fa l l sfö r s ä k ri ng Arbetslöshetsförsäkringen utgörs av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring och de handhas av arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (4 och 5 §§ ALF).
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 8
2011-11-29 10.12
ka pi te l 1. l agen om ar b etsl ö sh etsfö rsäk r i n g
9
Grundförsäkringens ersättning utbetalas till • medlem som inte uppfyller de villkor som är fastlagda för rätt till inkomstrelaterad ersättning, och • den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa. Ersättningen utbetalas tidigast den dag då den arbetslöse fyller 20 år (6 §). Ersättningen från inkomstbortfallsförsäkringen utbetalas till den som haft medlemskap i en arbetslöshetskassa i minst tolv månader, under förutsättning att kassans arbetsvillkor är uppfyllda (7 §), se 12–14 §§ nedan. Enligt 8 § får den som tidigare varit medlem i en annan arbetslöshetskassa tillgodoräkna sig denna tid för medlemskapet i den nya arbetslöshetskassan. Enligt 3a § och 12 § (vilka upphör att gälla 2013-02-01) kan i vissa fall ersättning utbetalas till långvarigt sjuka.
1 .2 Al l m ä n n a v i l l ko r f ö r r ä t t ti l l er s ä ttn i n g Rätt till ersättning vid arbetslöshet har den som ansöker om ersättning och • är arbetsför och oförhindrad att arbeta för arbetsgivares räkning minst 3 timmar/ arbetsdag och (i genomsnitt) 17 timmar/vecka, • är beredd att anta lämpligt erbjudet arbete under tid då denne inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, • är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen enligt vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, • medverkar till att en individuell utvecklingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och • aktivt söker lämpligt arbete men inte kan få sådant. Ungdomar som avvisar anvisning till jobbgarantin har inte rätt till ersättning vid fortsatt arbetslöshet (9 §). Ersättning lämnas inte enligt lag, som trädde i kraft 2011-01-31, för den som • deltar i utbildning, • är permitterad utan lön, • är tjänstledig utan lön, eller
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 9
2011-11-29 10.12
10
ka pi te l 1. l agen om a r b etsl ö sh etsfö rsäk r i n g
• har rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Ersättning från grundförsäkringen utbetalas inte för den som har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år. Ytterligare föreskrifter om villkor för rätt till ersättning lämnas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (10 §). Erbjudet arbete ska anses lämpligt om • hänsyn har tagits till sökandens förutsättningar samt andra personliga förhållanden, • anställningsförmånerna stämmer överens med de förmåner som anställda erhåller enligt kollektivavtal eller är skäliga för likvärdiga arbetsuppgifter, • arbetet inte hänför sig till arbetsplatser där arbetskonflikt råder enligt lag och kollektivavtal, och • förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författning eller myndighets föreskrifter vad gäller åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall (11 §).
1.3 Övriga villkor för rätt till ersättning 1.3.1 Arbetsvillkor En sökande har rätt till ersättning vid arbetslöshet om denne under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde har • haft förvärvsarbete i minst sex månader och utfört arbete under minst 80 timmar/ kalendermånad, eller • haft förvärvsarbete i minst 480 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbete under minst 50 timmar under var och en av dessa månader (arbetsvillkor). För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning ska den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. För den som omfattas av 7a § ska dock arbetsvillkoret ha uppfyllts inom ett tidigare medlemskap. En sökande som varit medlem i en annan arbetslöshetskassa omedelbart före inträdet i ny arbetslöshetskassa får tillgodoräkna sig anslutningstiden i den tidigare kassan (12 §).
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 10
2011-11-29 10.12
ka pi te l 1. l agen om ar b etsl ö sh etsfö rsäk r i n g
11
Enligt beslut av riksdagen kommer en ändring att ske (2013-02-01) som innebär att den sökande ska ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan för rätt att erhålla arbetslöshetsersättning. Som tid med förvärvsarbete anses även tid då den sökande • haft semester, • varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön (utom vid sjukdom), • haft totalförsvarsplikt, • fött barn eller erhållit avgångsvederlag (13 §). Särskilda regler gäller för arbetsvillkor som jämställs med förvärvsarbete vid tjänstgöring enligt regler om totalförsvarsplikt och erhållande av föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken (13a §). Då arbetsvillkoret ska prövas bortser arbetslöshetskassan från • dels arbete som arbetsgivaren finansierat med stöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, • dels stöd som uppkommit vid start av näringsverksamhet enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program (14 §). Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer än en gång för att uppfylla arbetsvillkoret. Dock kan tiden tillgodoräknas för att uppfylla villkoret för den inkomstrelaterade ersättningen om arbetet utförts efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. Om den sökande eventuellt kan beviljas en ny ersättningsperiod får dock tidigare beviljad ersättningsperiod tillgodoräknas i vissa särskilda fall, se bl.a. 17a § tredje stycket (15 §). Förvärvsarbete som har använts för att uppfylla villkoret för dagpenning i form av grundbelopp får emellertid senare räknas med för att uppfylla villkoret för den inkomstrelaterade ersättningen, om arbetet utförts efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan, enligt beslut av riksdagen som träder i kraft 2013-02-01.
1.3.2 Ramtid och överhoppningsbar tid Med ramtid avses de tolv månader som närmast föregått den månad när den sökande anmält sig som arbetslös hos den offentliga arbetsförmedlingen. Förvärvsarbete inkluderande föräldrapenning och totalförsvarsplikt ska tillgodoräknas som arbetsvillkor och inräknas i ramtiden. Av 16–17a §§ följer att viss tid är överhoppningsbar då ramtiden fastställs. Så är dock inte fallet vad gäller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning och tjänstgöring med totalförsvarsplikt (15a §).
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 11
2011-11-29 10.12
12
ka pi te l 1. l agen om a r b etsl ö sh etsfö rsäk r i n g
Deltar sökande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd och har uppfyllt ett arbetsvillkor före deltagandet i programmet utgör ramtiden de tolv månader som närmast föregick den tidpunkt då sökanden påbörjade programmet (15b §). För en sökande som genomgår ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd eller vars arbetslöshet upphör före ersättningsperiodens slut utgör ramtiden de tolv månader som närmast föregått den tidpunkt när sökanden uppfyllt arbetsvillkoret (15c §). När ramtiden ska bestämmas räknas inte den tid då den sökande inte kunnat arbeta på grund av • styrkt sjukdom, • vård av barn i vissa fall, • vård av närstående när hel närståendepenning lämnats enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, • uppdrag av socialnämnden att ta emot barn enligt 6 kap. 6 § första och tredje styckena socialtjänstlagen och 9 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (16 §). I ramtiden räknas inte heller in tid då den sökande inte kunnat arbeta på grund av • beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) med förordning, • tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, eller • frihetsberövande på kriminalvårdens område (16a §). Inte heller räknas tid då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av • heltidsutbildning avslutad efter fyllda 25 år eller • heltidsutbildning som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, eller • militär utbildning som rekryt inom Försvarmakten (16b §). När ramtid ska bestämmas räknas inte heller tid då den sökande • vistats utomlands på grund av makes, makas eller sambos arbete utomlands (om arbetsgivaren har sitt säte i Sverige och lönen utbetalas från Sverige), • utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren har finansierat med särskilt anställningsstöd, eller • har haft rätt till etableringsinsatser för vuxna nyanlända invandrare (16c §).
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 12
2011-11-29 10.12
ka pi te l 1. l agen om ar b etsl ö sh etsfö rsäk r i n g
13
Inte heller räknas tid då den sökande • fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken, eller • varit förhindrad på grund av tjänstgöring med totalförsvarsplikt Tid som jämställs med förvärvsarbete enligt 13a § (totalförsvarsplikt och föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken) ska dock räknas in i ramtiden (17 §). Tid enligt 16, 16a, 16b, 16c, 17 eller 23 §§ (se nedan) får omfatta högst fem år. Särskilda regler föreligger för sökande som varit långvarigt sjukfrånvarande och omfattar en tioårsperiod (17a §). Regler för ramtid och överhoppningsbar tid meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (18 §).
1 .4 Er s ä ttni ng e n s f o r m , k a r e ns t i d o c h er s ä ttni ng s ti d e n s l ä n gd Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen (19–20 §§) lämnas i form av dagpenning (19 §). För utbetalning av ersättning gäller att • dagpenningen betalas ut i form av belopp per dag, • antalet ersatta och arbetade dagar under en kalendervecka får uppgå till högst fem, • dagpenningen inte får lämnas för lördag eller söndag om inte regeringen eller annan myndighet fattar annat beslut, • dagpenningen inte får lämnas ut då föräldrapenning utgår enligt socialförsäkringsbalken, och • dagpenning understigande 10 kronor inte får betalas ut (20 §). Vidare får dagpenningen inte betalas ut förrän den sökande varit arbetslös sju dagar under en sammanhängande period om tolv månader (21 §). Ersättningsperioden är 300 dagar, men om en sökande dag 300 i ersättningsperioden har barn under 18 år utgår ersättningen i längst 450 dagar. Ersättning enligt förordningen om aktivitetsstöd jämställs med ersättning enligt denna lag (dagar före den 1 oktober 2007 räknas inte). Ersättning från annan arbetslöshetskassa inräknas i antalet utbetalade dagar från den egna arbetslöshetskassan. Rätten till dagpenning upphör vid 65 år ålder (22 §). För den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd kan prövning och beviljande av en ersättningsperiod göras (22a §).
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 13
2011-11-29 10.12
14
ka pi te l 1. l agen om a r b etsl ö sh etsfö rsäk r i n g
Utan att ha en pågående ersättningsperiod kan den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd uppfylla arbetsvillkoret under deltagande i programmet. Ersättningsperioden räknas då från och med den tidpunkt när sökanden uppfyllde arbetsvillkoret (22b §). Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut, har den sökande rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren (23 §).
1 .5 N o rm a l a rbe ts ti d För den som är ersättningsberättigad fastställs en normalarbetstid som utgör den genomsnittliga arbetstiden under den sökandes ramtid. Utöver arbetad tid ska även hänsyn tas till ersättning med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan (23a– 23b §§). Om en sökande fått dagpenning i form av grundbelopp och har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor ska som normalarbetstid gälla den normala arbetstid som den sökande hade under den senaste perioden med arbetslöshetsersättning. Sådan ändring ska företas om det är förmånligare och för högst två ersättningsperioder som följer på varandra (23c §). För sökande som erhåller ersättning motsvarande 65 procent av den senast lämnade arbetslöshetsersättningen enligt 27a § utgör normalarbetstiden den normalarbetstid som sökanden hade under den senaste perioden med arbetslöshetsersättning (23d §). En sökande som lämnar jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar och som tidigare har erhållit ersättning enligt grundförsäkringen, men inte tidigare fått arbetslöshetsförsäkring, ska erhålla en normalarbetstid som motsvarar sökandens totala arbetsutbud under deltagande i respektive garanti (23e §). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om omräkning av normalarbetstid (23g §).
1 .6 D a gpe n n i ng e n s s t o r l e k o c h av d ra g på d a g pe nn i ng e n 1.6.1 Grundbelopp Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som inte baseras på tidigare förvärvsinkomster. Dagpenningen bestäms utifrån sökandens normalarbetstid och regeringens bestämmelser, om inte annat följer av denna lag (24 §).
Lag om arbetslöshetsförsäkring.indd 14
2011-11-29 10.12
– en introduktion för professionsutbildningar Den här boken introducerar ett område – arbetslöshet – som kan betraktas ur många synvinklar. Här ligger fokus på de olika regelsystem som är styrande för arbetslöshetspolitiken. Lagarna om arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshetskassornas verksamhet behandlas samt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Författarna tar även upp Arbetslöshetskassornas samorganisation och ger exempel på olika arbetslöshetskassor. Avslutningsvis presenteras de statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samt kommunernas möjligheter till åtgärder för arbetslösa kommunmedborgare. Lagtexterna förklaras med konkreta exempel och varje kapitel avslutas med sammanfattande instuderingsfrågor.
Lars Zanderin (red.)
Lars Zanderin är fil. lic. i statsvetenskap, fil. dr i rättssociologi samt universitetslektor (em.) i politologi vid Linnéuniversitetet. Han är knuten till Enheten för rättssociologi vid Lunds universitet. Zanderin medverkar i flera böcker i Libers utgivning, bl.a. Arbetsrätt och Arbetsmiljörätt och rehabilitering, samt i övriga titlar i serien ”En introduktion för professionsutbildningar”: Förvaltningsrätt • Kommunalrätt • Rätt och rättssystem • Lag om valfrihetssystem Thomas Johnsson är doktorand i företagsekonomi, verksam vid TRR Trygghetsrådets utvecklingsavdelning. Han har publicerat skrifter och artiklar om nätverksutnyttjande, entreprenörskap och avknoppning samt medverkat i SOU 2002:59 om omställningsavtal. Han föreläser om övertalighetshantering vid PA- och managementutbildningar vid ett tiotal universitet och högskolor i landet.
Best.nr 47-09741-8
Tryck.nr 47-09741-8-00
Lag om arbetslo shetsfo rsa kring - omslag.indd 1
Lag om arbetslöshets-
Lag om arbetslöshetsförsäkring
Lag om arbetslöshetsförsäkring
försäkring Lag om arbetslöshetsförsäkring samt arbetslöshetskassor, omställningsavtal, statliga och kommunala arbetsmarknadsåtgärder
– en introduktion för professionsutbildningar
Lars Zanderin (red.) Thomas Johnsson
11-11-29 15.18.37