Tuire Toivanen är leg. läkare, spec. i psykiatri, allmänmedicin och företagshälsovård, ekonomie magister och verksam som läkare på Stiftelsen Röda Korsets Center för torterade flyktingar (RKC).
Susanna Toivanen är fil. doktor, arbetslivsforskare och docent i sociologi vid Stockholms universitet och verksam vid Centrum för Forskning om Ojämlikhet i Hälsa (CHESS).
» Boken utgör ett värdefullt redskap för alla som möter torterade flyktingar i sin arbetsutövning eller vardag.« Mikael Rostila, fil.dr, docent i sociologi, Centrum för Forskning om Ojämlikhet i Hälsa (CHESS)
ISBN 978-91-7205-943-6
9
789172 059436
Utsatt för tortyr att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar toivanen · toivanen
Tortyr förekommer i alla delar av världen och används som förhörsmetod och bestraffning i syfte att bryta ned en människas kropp och psyke. Många flyktingar som kommer till Sverige bär på svåra upplevelser av tortyr eller andra trauman. Det finns ett stort behov av kunskap om tortyrens konsekvenser: Hur hjälper och bemöter man traumatiserade personer som vill ha stöd att klara sin vardag i ett nytt land? Hur stödjer man deras integration i det nya samhället? Boken ger en grundförståelse för vad tortyr gör med människor och hur skadorna påverkar dem under lång tid efteråt. Författarna visar hur man bemöter en traumatiserad person och hur en fungerande rehabilitering, som dessutom är samhällsekonomiskt effektiv, läggs upp. De pekar på fördelarna med rehabilitering ur ett helhetsperspektiv och på vikten av att öka samordningen mellan olika myndigheter och vårdinsatser. Boken vänder sig till dem som möter flyktingar i sin yrkesutövning: handläggare på myndigheter, behandlare inom hälsa– sjukvård–psykiatri, socialarbetare med flera, liksom till studerande inom vård-, socionom-, psykologutbildningar med flera.
Tuire Toivanen · Susanna Toivanen
UTSATT FÖR TORTYR
Att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar
Innehåll Förord – Tortyr är ett möte med döden.............................................. 5 Författarpresentation........................................................................................ 7 Inledning........................................................................................................................ 9 Hur märker man att en person blivit torterad?........................... 12 – och andra frågor med korta svar från boken
Flyktingar................................................................................................................... 15 Stressbelastning....................................................................................................... 18 Språkets betydelse.................................................................................................. 19
Tortyr............................................................................................................................ 20 Genusperspektiv på tortyr................................................................................... 22 Tortyr som politiskt förtryck.............................................................................. 24 Internationella konventioner mot tortyr........................................................ 24 Tortyrskador............................................................................................................... 25
Vanliga symtom efter tortyr....................................................................... 27 Kroppsliga besvär.................................................................................................... 28 Psykiska besvär......................................................................................................... 31 Traumatiska mardrömmar................................................................................... 40 Kognitiva funktionsnedsättningar...................................................................... 51 Långtidskonsekvenser av tortyr........................................................................ 54
Rehabilitering ur helhetsperspektiv.. .................................................... 57 Social rehabilitering och bemötande.............................................................. 60 Medicinsk rehabilitering....................................................................................... 63 Arbetslivsinriktad rehabilitering........................................................................ 64 Rehabiliteringskedjans organisation................................................................ 69
Integration i det nya samhället............................................................... 70 Vad försvårar integrationen?............................................................................... 71 Integration av torterade flyktingar – avslutande kommentarer............ 73
Tortyrmetoder och skador efter tortyr.. ......................................... 74 Tortyr mot fötter...................................................................................................... 74 Upphängning och andra smärtsamma kroppsställningar......................... 76 Sexuell tortyr............................................................................................................. 77 Skenavrättning.......................................................................................................... 78 Isolering...................................................................................................................... 80 Kidnappning................................................................................................................ 83
Avslutande ord...................................................................................................... 85 Litteratur för vidare läsning.................................................................... 89
Att kunna sova på natten utan att vara rädd för mardrömmarna. Ett bra liv skulle vara att få tillbaka mina förlorade år som tonåring och ungdom! Ett bra liv är att kunna leva över huvud taget, att vara älskad av familjen och att min familj accepterar mig som jag är. Saber, man 56 år. När man gör vad man tycker om utan att hitta något hinder. Att göra bra mot andra och älska andra och bli älskad. Att samarbeta med andra och inte ensam. Beror mycket på hälsan – fysiskt och psykologiskt – att man kan njuta av livet. Det känns som min första sommar i Sverige nu … jag hoppas att jag kan njuta av att det blir sommar igen. Siamak, man 21 år.
Social rehabilitering och bemötande Syftet med social rehabilitering är att få vardagen att fungera. Det behövs bostad, försörjning och nätverk. För att detta ska bli verklighet, måste flyktingen hantera många och inte sällan problematiska sociala kontakter med omvärlden. Respektfullt och vänligt bemötande, allmän förståelse och medmänsklighet är grunden i social rehabilitering och allt bemötande. Social rehabilitering sker främst i kontakt med Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och i vissa fall Migrationsverket. Enskilda medmänniskor och frivilliga organisationer har många gånger tagit sig an flera delar i den sociala rehabiliteringen. Ur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har Världshälsoorganisationen, WHO, sammanfattat fyra centrala rättigheter vilka är en bra grund för all form av bemötande av traumatiserade medmänniskor. 1. Rättighet till liv. Hit hör självmordsprevention och upptäckande av livsfarliga sjukdomar som är mycket viktigt och bör prioriteras. Även förebyggande arbete mot tortyr som dödar många medmänniskor ingår här. 2. Rättighet till hälsa. Det behövs grundliga hälsoutredningar och hjälp mot ständigt pågående stressbelastning som yttrar sig som mardrömmar, smärtor och sömnrubbningar. | 60
3. Rättighet till frihet. Frånvaro av rädsla. Att ha yttrandefrihet. Att få vara den man är. En trygg och förutsägbar tillvaro är grunden till all läkning. 4. Lika förutsättningar för alla att uppleva lycka. Det är individuellt vad som upplevs som lycka, men möjligheten att som person kunna skapa och leva ett liv där man känner lycka är en rättighet. Kunskap om de traumatiserade personernas bakgrund och behov är viktig information för dem som deltar i den formella rehabiliteringen av torterade flyktingar. En medmänniska däremot behöver inte vara specialist på tortyr eller olika kulturer. Alla kan bidra på något sätt, till exempel genom att erbjuda sin vänskap. Redan det kan få stressen att minska hos den traumatiserade. Om du inte kan hjälpa till, hänvisa då till någon med kunskap, till exempel Svenska Röda Korsets center eller andra organisationer som har erfarenhet av rehabilitering.
En enda människas vänskap kan göra skillnad.
61 |
Vad försvårar integrationen? Vilka är de långsiktiga följderna av tortyr och krigstrauman som försvårar integrationen? Det största problemet är inte det nya samhället, utan snarare svårigheter att ta till sig det nya samhället på grund av sviterna efter tortyr. Medicinska insatser är viktiga, men social trygghet, genuint intresse och förtroende i vårdkontakterna är minst lika viktiga och krävs redan från början. Flyktingar kan med adekvata, meningsfulla insatser hjälpas till bättre mående och till möjligheter att klara sitt dagliga liv. Familjeåterförening är förstås avgörande för att lyckas med integrering – få orkar leva utan sina barn. Detta exemplifieras nedan. Ett pakistanskt par, båda politiska flyktingar, lyckades inte med familjeåterförening. I norra Pakistan pågick 2010 den största flyktingkatastrof som världen sett under de senaste femton åren. Mannen hade av politiska skäl suttit tre år i fängelse och tvingats till straffarbete. Paret flydde hastigt och kunde inte få med sig sina då sextonåriga tvillingbarn. De ville återförena familjen så snart de kom i trygghet någonstans i världen. De lyckades ta sig till Sverige men deras asylprocess tog lång tid. Eftersom barnen under tiden hade hunnit bli myndiga och fylla 18 år, blev familjeåterföreningen omöjlig enligt Migrationsverkets regler. Paret fortsatte sin flykt till ett tredje land och integrerades inte i det svenska samhället.
Kommentar En människa som inte vet var hennes barn finns kan sällan fungera normalt, delta i rehabiliteringsinsatser och integreras. Hon kan inte tillgodogöra sig hjälp i form av bearbetande samtal som är alldeles för krävande. Hon vill bara ha sina barn nära sig. I sådana fall behövs redan i början av kontakten ett tätt samarbete med en advokat. Läkaren eller behandlaren behöver skriva flera olika utlåtanden. Som stödkontakt kommer man att sitta bredvid dem, lida med dem och försöka trösta. Det är mycket plågsamt. Ärenden kan ordna sig på något sätt, men allting tar lång tid.
71 |
s sepaorger ratio besv skander ikels or er
sorger skador separationer besvikelser
Målet med integreringen är att motgångarna och de fruktansvärda erfarenheterna ska kunna vändas till positiva livserfarenheter.
vad man kan göra som beslutsfattare för att underlätta integration 1. Se till att det finns stöd för språkinlärning. 2. Se till att det finns adekvata medicinska insatser efter rehabiliteringsutredning. 3. Se till att det finns kvalificerade utrednings- och rehabiliteringsresurser så tidigt som möjligt på alla de orter som myndigheterna hänvisar tortyröverlevare till. 4. Se till att det finns flyktinguider och andra nätverk. 5. Se till att det finns utbildningsinsatser om tortyrens följder till myndigheter och andra som kommer i kontakt med torterade flyktingar.
| 72
Tuire Toivanen är leg. läkare, spec. i psykiatri, allmänmedicin och företagshälsovård, ekonomie magister och verksam som läkare på Stiftelsen Röda Korsets Center för torterade flyktingar (RKC).
Susanna Toivanen är fil. doktor, arbetslivsforskare och docent i sociologi vid Stockholms universitet och verksam vid Centrum för Forskning om Ojämlikhet i Hälsa (CHESS).
» Boken utgör ett värdefullt redskap för alla som möter torterade flyktingar i sin arbetsutövning eller vardag.« Mikael Rostila, fil.dr, docent i sociologi, Centrum för Forskning om Ojämlikhet i Hälsa (CHESS)
ISBN 978-91-7205-943-6
9
789172 059436
Utsatt för tortyr att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar toivanen · toivanen
Tortyr förekommer i alla delar av världen och används som förhörsmetod och bestraffning i syfte att bryta ned en människas kropp och psyke. Många flyktingar som kommer till Sverige bär på svåra upplevelser av tortyr eller andra trauman. Det finns ett stort behov av kunskap om tortyrens konsekvenser: Hur hjälper och bemöter man traumatiserade personer som vill ha stöd att klara sin vardag i ett nytt land? Hur stödjer man deras integration i det nya samhället? Boken ger en grundförståelse för vad tortyr gör med människor och hur skadorna påverkar dem under lång tid efteråt. Författarna visar hur man bemöter en traumatiserad person och hur en fungerande rehabilitering, som dessutom är samhällsekonomiskt effektiv, läggs upp. De pekar på fördelarna med rehabilitering ur ett helhetsperspektiv och på vikten av att öka samordningen mellan olika myndigheter och vårdinsatser. Boken vänder sig till dem som möter flyktingar i sin yrkesutövning: handläggare på myndigheter, behandlare inom hälsa– sjukvård–psykiatri, socialarbetare med flera, liksom till studerande inom vård-, socionom-, psykologutbildningar med flera.
Tuire Toivanen · Susanna Toivanen
UTSATT FÖR TORTYR
Att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar