9789172059917 by Smakprov Media AB

Boken tar upp de grundläggande färdigheter som barn behöver för att kunna förhålla sig till sig själva och andra omkring dem. Den innehåller praktiska övningar och exempel på hur man på ett kreativt sätt kan uppmuntra barn till att exempelvis lära sig hantera starka känslor, hur man samarbetar, sätter ord på sina känslor, förhåller sig empatiskt till andra, fokuserar och tar instruktioner. Boken vänder sig främst till pedagoger inom förskolan. Den kan också läsas av föräldrar som vill stötta sitt barns sociala och emotionella utveckling. Lars Löwenborg, Leg. psykolog, psykoterapeut, föreläsare och författare har bland annat arbetat som lärare och psykolog i förskola och skola. Färdigheter för livet är hans fjärde bok. Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se. ISBN 978-91-7205-991-7

789172 059917

Lars Löwenborg

Under förskoletiden är barn som mest mottagliga för lärande och hjärnans utvecklingsmöjligheter är som störst. Det är i förskolan grunden läggs för barnens livslånga lärande och i skolan är det självklart att barnen ska lära sig skriva, läsa och räkna. Lika viktigt är att utveckla de självreglerande, sociala och emotionella färdigheter som behövs för att klara av detta akademiska lärande och livet i stort.

Färdigheter för livet

Färdigheter för livet Socialt och emotionellt lärande Lars Löwenborg

© Lars Löwenborg och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-991-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Karin Åkerman Omslagsfoto: Istockphoto Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 www.gothiafortbildning.se

innehåll Förord 5 Inledning 7 DEL 1: FÄRDIGHETSL ÄRANDE I FÖRSKOL AN

De grundläggande färdigheternas betydelse

Betydelsen för lärandet Betydelsen för relationer och samspel Betydelsen för hälsan Betydelsen för livet Betydelsen för samhället

13 14 14 15 16

Förskolans betydelse för lärandet

Grunder för färdighetslärandet

Anknytning och tillit till andra 21 Känsla av sammanhang 26 Själv och andra 26 Självförtroende 27 Känsla av ett själv 28

Lärandet 30

Den proximala utvecklingszonen 31 Proaktivt och reaktivt 32 Veta, kunna och välja 33 Vardagsträningen 34 Interventioner på olika nivåer 35

Språket, leken och förebilderna – huvudverktyg i färdighetslärandet

Språket 37 Leken 41 Förebilderna 46

DEL 2: GRUNDL ÄGGANDE FÄRDIGHETER

Färdigheter för självreglering

Att kunna lyssna Att kunna fokusera uppmärksamhet Att kunna hejda impulser Att kunna hålla det som behövs i huvudet Att kunna vänta Att kunna styra sig med självprat Att kunna förstå instruktioner Att kunna reglera starka känslor Att kunna hantera stress

53 56 60 62 63 65 67 69 76

Att tänka

Emotionella färdigheter

Tänkandets början 79 Att låtsas, fantisera och symbolisera 79 Att reflektera 81 Metakognitivt tänkande 82 Minne 83 Empati 85 Känslokunskap 88 Känslor kan vara olika 90 Känslor förändras 91 Hur jag påverkar andra 92 Att tolka andras avsikter 92 Prosocialt handlande 94 Emotionell vägledning 94

Samspelsfärdigheter 98

Turtagning 98 Känna samhörighet och vara inkluderande 100 Social problemlösning 102 Positiv självhävdelse 107 Fråga om hjälp eller att be om något 112 Bry sig och visa omsorg 113 Bra sätt att samspela 114

Ansvarstagande 117 Referenser 121

Förord

I förskoleåldern är barn som mottagligast för lärande och hjärnans utvecklingsmöjligheter är som störst. Här gäller det för förskolan att passa på att ge så många barn som möjligt en bra grund att bygga det livslånga lärandet på. En rad färdigheter ska läras och tränas för att de förmågor som beskrivs i läroplanen ska uppnås. Dessa grundläggande färdigheter behöver medvetet uppmärksammas i förskolan, eftersom vi vet vilken avgörande betydelse de har för det framtida lärandet, för hälsan och för livet. Då det gäller barn med svårigheter, vill jag lyfta fram möjligheter när man upptäcker problem hos barnen. I stället för att fastna i att det är fel på barnet, ska man fundera över vad barnet ännu inte lärt sig, hitta former för lärandet och gå vidare. Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) använder begreppet ”förmågor” för att beskriva målsättningar för barnens utveckling. Jag har valt att använda begreppet ”färdigheter” då det tydligare beskriver något som lärs och tränas, samtidigt som det till skillnad från förmågor exklusivt beskriver mänskligt kunnande (även ett fartyg kan ju ha en förmåga). Läsaren behöver dock inte fundera så mycket över detta utan kan se båda begreppen som synonyma. I mitt arbete som psykolog i förskolan har jag sett många goda exempel på vad engagerade och medvetna pedagoger bidragit med för barns utveckling. Pedagoger kan ha en enorm betydelse för barn – både på gott och ont. Jag vill med denna bok ge något tillbaka till alla de pedagoger i förskolan som har lärt mig så mycket. Tack för det! Under mina lediga dagar har jag burit med mig min laptop vid havet i Simrishamn, på olika kaféer runt om i Stockholm och slutligen på ett av mina favoritställen: German Bakery i delstaten Kerala i Indien. Nu när boken är klar hoppas jag att den kommer att vara ett 5

förord

stöd och en inspiration för er som arbetar i förskolan eller i förskoleklasser. Den är förhoppningsvis ett stöd i er strävan att ge barnen de verktyg de kommer att behöva för framgång i skolan, med kamrater och i livet. Jag vill passa på att tacka psykologerna Björn Gíslason och Lene Dons samt specialpedagog Tina Palm för värdefulla synpunkter. Lars Löwenborg

Inledning

Innan skolstarten ska grunden läggas för det livslånga lärandet. Denna grund består av en rad olika färdigheter som behöver läras, tränas och finslipas. Dessa färdigheter hjälper barnet att reglera sig självt, samspela med andra och kunna förstå sina egna och andras känslor och reaktioner. En färdighet kan beskrivas som en personlig förmåga, som att med hjälp av kunskap, erfarenhet och rent kroppsliga egenskaper kunna utföra en viss handling. Dessa färdigheter kan ses som verktyg i förhållande till sig själva och till omvärlden. I Svenska Akademiens ordbok beskrivs begreppet färdighet som en ”förmåga att utföra något i praktiken ibland med hjälp av teoretiska kunskaper”. De färdigheter man vanligen förknippar med skolans lärande kan kallas akademiska. Hit hör exempelvis att lära sig att ”knäcka läskoden” eller att kunna ställa upp den matematiska algoritmen. Detta behöver barnen lära sig för att kunna läsa eller räkna. Samtidigt finns det en rad färdigheter som inte hör till de akademiska, men som behövs som verktyg och som grund både för det akademiska lärandet och för livet i stort. Det handlar till exempel om att kunna fokusera sin uppmärksamhet, samarbeta med andra eller att ta ansvar. Barnen behöver lära sig en rad olika färdigheter för att kunna styra och reglera sig själva (exekutiva färdigheter eller självregleringsfärdigheter) och för att lyckas i det sociala samspelet med andra (sociala och emotionella färdigheter). Om man frågar förskolans pedagoger vilka färdigheter de tycker barnen behöver deras hjälp med att utveckla, brukar det bli mycket livliga diskussioner som utmynnar i många olika förslag. I stort sett samma exempel ges oavsett var man befinner sig. Pedagogerna säger att de behöver hjälpa barnen att lära sig lyssna, kunna vänta, visa hänsyn, respektera andra, utveckla språk för känslor, hantera sina 7

inledning

känslor, kunna uttrycka sina meningar, sätta gränser för sig själva, kontrollera sina impulser, visa förmåga till inlevelse, lösa konflikter och så vidare. Det krävs med andra ord mycket av förskolan för att den ska lyckas vara den optimala platsen för den utveckling man önskar varje barn. Självklara grundfaktorer för positiv utveckling är de goda relationerna, att barnen känner tillit till sina pedagoger och kamrater, att samarbetet mellan hem och förskola är gott och att verksamheten och dess innehåll motiverar och utmanar barnen utifrån deras individuella förutsättningar. Hos barnen själva finns en stark kraft och lust att vilja pröva och träna sina färdigheter. Här fyller leken en central funktion. Där prövas och undersöks hur olika roller, samarbetsformer och färdigheter fungerar. Naturligtvis tar det tid att lära sig och finslipa olika färdigheter. Både barnen och deras pedagoger behöver tålamod, uthållighet och förtröstan. Barnens olika färdigheter kan aldrig bli helt färdigutveck lade i förskolan, men inte heller Rom byggdes på en dag. Färdighetslärandet fortsätter i skolan och vidare under hela livet. Grunden för goda färdigheter kan läggas i förskolan och först långt senare nå sin fulla utveckling. De grundläggande färdigheterna be höver ständigt fokuseras, övas och upprepas. Förskoleålderns betydelse för utvecklingen av dessa färdigheter är dock av största vikt för senare utveckling och lärande. Under förskoleåldern är lärandet och utvecklingsmöjligheterna som störst. Förskolan bör speciellt uppmärksamma de grundläggande färdigheterna och utveckla olika kreativa sätt att träna dem. Arbets lagen behöver ta ställning till vad barn behöver lära sig för att klara sig bra i skolan och i livet. Man behöver också fundera över hur dessa olika färdigheter kan tränas i förskolans vardagssituationer och hitta metodik för detta. Viktigt är också att identifiera vilka språkliga begrepp barnen behöver för att förstå de olika färdigheterna. Denna bok är ett försök att utveckla tänkandet kring dessa frågor. 8

inledning

Barn skiljer sig i sin utveckling beroende på de erfarenheter de har fått med sig hemifrån, från kontakten med omvärlden och utifrån olika individuella förutsättningar. Trots dessa individuella skillnader är de grundläggande färdigheterna sådana som kan utvecklas, som alla behöver i skolan och i livet, och som hör till förskolans och skolans uppgift att lära ut. När man talar om barn med svårigheter, kan man hamna i be skrivningar av de problem som barnen visar. Barn visar ofta problembeteende när de ännu inte har utvecklat de färdigheter som situationen kräver. Fokus på barns misslyckanden kan ha en destruktiv inverkan på deras utveckling och skapa negativa cirklar. Det är mer framkomligt att beskriva de färdigheter som barnen behöver tillägna sig och hitta pedagogiska vägar att lära barnet detta. Vissa barn har temporära svackor och ska över trösklar i sitt lärande, andra barn har svårigheter som de bär med sig och får förhålla sig till i sin utveckling framöver. Oavsett enskilda barns svårigheter behöver alla barn lära sig grundläggande färdigheter för en god funktionsnivå i livet. Några barn behöver dock träna mer, få mer stöd och tydlighet med en pedagogik anpassad till just deras utvecklingsnivå. Denna bok handlar inte specifikt om barn som har omfattande problem i sin utveckling, utan om pedagogiskt arbete med att lära förskolans alla barn de viktigaste färdigheterna de behöver som grund för det livslånga lärandet.

DEL 1 FÄRDIGHETSLÄRANDE I FÖRSKOLAN

De grundläggande färdigheternas betydelse

Det finns rikligt med forskning som visar på de grundläggande färdigheternas betydelse. Klart är att de spelar en avgörande roll för barnets lärande, för positiv utveckling av relationer och socialt samspel med andra, för den framtida hälsan, för hur det kommer att gå i livet samt för hur vi tillsammans skapar vårt samhälle.

Betydelsen för lärandet Lärandet i förskolan och i skolan bygger på en rad färdigheter och samspelet dem emellan. För att tillgodogöra sig lärandet behöver barnen utveckla flera olika självregleringsfärdigheter som att kunna lyssna, kunna fokusera sin uppmärksamhet, kontrollera sina impulser, kunna fråga när man inte förstår, kunna reflektera, använda minnet, repetera för sig själv etc. Även en rad sociala och emotionella färdigheter behövs för ett gott lärande. Lärandet sker i samspel med andra, med kamrater och pedagoger. För att detta ska fungera behövs både empatiska färdigheter och samspelsfärdigheter. Det finns starka bevis för att dessa färdigheter förutspår de tidiga studieresultaten. Att främja dessa färdigheter hos förskolebarnen är avgörande för att förbereda dem för en lyckad skolstart (McClelland m.fl. 2007). Sambandet mellan självreglering i tidig ålder och skolframgång samt yrkeskarriär fastslås i en avhandling från Stockholms universitet. Här föreslås också att denna insikt medför att det skapas insatser inriktade på att förbättra olika färdigheter hos barnen (Andersson 2012). Vid en amerikansk s.k. metastudie som omfattade över en kvarts miljon barn, visade det sig att ett medvetet användande av program 13

de grundläggande färdigheternas betydelse

för socialt och emotionellt lärande förbättrade skolprestationerna väsentligt (Durlak m.fl. 2011).

Betydelsen för relationer och samspel Flertalet grundläggande färdigheter behövs för att bygga relationer, för att få kamrater och för att kunna behålla dem. Barnen behöver lära sig hur de hävdar sig själva på positiva sätt. Andra färdigheter som är väsentliga är: Hur man samspelar på ett sätt som känns bra för alla, hur man läser av andras känslor och hur man kan lösa olika problem och dilemman som uppstår i samspelet. Livet består av en rad olika grupper och gemenskaper där dessa färdigheter är till hjälp, till en början inom familjen och med förskolekamraterna sedan skolkamraterna och arbetskamraterna och senare den nya f amiljen etc. Skolförberedelser går utöver att främja läs- och räknefärdigheter. De omfattar utvecklingen av sociala och emotionella kompetenser för att samarbeta med andra och skapa och upprätthålla positiva relationer med pedagoger och kamrater. (National Scientific Council on the Developing Child, Harvard, 2004/2009, författarens övers.)

Att främja utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter är därför en nyckeluppgift i det tidiga lärandet och minst lika viktigt som läs- och skrivkunnighet, språk och räkning, för att hjälpa barn bli redo för skolstart (Denham 2006, Shonkoff & Phillips 2000).

Betydelsen för hälsan Barn som har svårt med sina sociala och emotionella färdigheter hamnar lätt i utanförskap. Det finns barn som hamnar utanför redan under sin tidiga skolgång, vilket riskerar att leda till andra svårigheter. Undersökningar som är gjorda under tidig skolålder visar att upp till 18 procent av barnen inte blir valda när barnen själva får 14

de grundläggande färdigheternas betydelse

välja kamrater att vara med på lektioner och raster. Barn som har brister vad gäller sociala färdigheter riskerar att bli bortvalda. Brister i de grundläggande färdigheterna är en riskfaktor för en rad senare svårigheter som psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet. En grupp som löper särskilt stora risker för framtida problem är de som utvecklat ett aggressivt beteendemönster. Att utveckla de grundläggande färdigheterna i den tidiga barndomen har en vaccinerande effekt mot ovanstående problem.

Betydelsen för livet Människor är i högsta grad sociala varelser som behöver varandra för att utvecklas och må bra. Trots detta finns det många som har svårt att få de sociala relationerna att fungera och många lever i ofrivillig ensamhet. För att få det sociala samspelet att fungera behöver alla, såväl barn som vuxna, kunna fokusera sin uppmärksamhet, lyssna, känna igen och hantera sina känslor, sätta upp och uppnå positiva mål, visa omsorg och omtanke om andra, skapa och behålla goda relationer, ta ansvarsfulla beslut och kunna hantera svårigheter med andra på ett konstruktivt sätt. Människor klarar sig bättre i livet om de kan lugna sig själva när de blir överväldigade av känslor, som när ilskan eller rädslan riskerar att ta överhanden. Man behöver kunna ta initiativ till kontakt med andra för att bygga relationer och fungera i samhällsgemenskapen. Allt detta behövs för att fungera i skolan, i arbetslivet, i familjen och i samhällsgemenskapen. Det självreglerande, sociala och emotionella lärandet löper som en röd tråd genom livet. Vi blir aldrig helt färdiga med detta lärande, vi kan alltid lära nytt och utvecklas. Det kanske är detta lärande som kallas mognad. I en stor studie som genomfördes i Nya Zeeland följde man över 1 000 individer från födelsen till 32 års ålder. Forskarna inhämtade information från föräldrar och pedagoger kring barnens förmåga att hantera olika impulser, till exempel aggressivitet och uthållighet. Studien visade att tidig förmåga till självkontroll har tydligt positivt 15

789172 059917

Lars Löwenborg

Färdigheter för livet

Färdigheter för livet Socialt och emotionellt lärande Lars Löwenborg