Att skriva sig till läsning
A S L HANDBOK FÖR ÅK 1–3
Liselotte Sjödin Mona Wiklander
Innehåll Bakgrund med
Dikter 2 v ............................. 82
metodbeskrivning ...................... 4
Faktatext 2 v ......................... 84
Årskurs 1 med veckoplanering
Bokrecension 2 v ................... 86
Mönstermeningar 4 v ............ 18
Sagoskrivande 2 v .................. 88
Faktatext 1 v ......................... 26
Brevskrivande 1 v .................. 90
Berättande text 3 v ................ 28
Faktatext 4 v ......................... 92
Faktatext 1 v ......................... 34
Berättande text 2 v ................ 96
Berättande text 1 v ................ 36
Instruktion 2 v ...................... 98
Beskrivande text 1 v .............. 38
Argumenterande text 2 v ..... 100
Gestaltande text 1 v ............... 40
Intervjuer 2 v ....................... 102
Brevskrivande 1 v .................. 42
Faktatext 2 v ........................ 104
Faktatext 1 v ......................... 44
Berättande text 1 v ............... 106
Sagoskrivande 1 v .................. 46
Årskurs 3 med veckoplanering
Dikter 1 v ............................. 48
Inledning .............................. 108
Faktatext 2 v ......................... 50
Faktatext 2 v ........................ 111
Gestaltande text 1 v ............... 52
Dagboksskrivande 2 v ........... 114
Berättande text 1 v ................ 54
Bokrecension 2 v .................. 116
Matematikhändelser 1 v ......... 56
Berättande text 2 v ............... 118
Argumenterande text 1 v ....... 58
Argumenterande text 2 v ...... 120
Sagoskrivande 2 v .................. 60
Faktatext 2 v ........................ 122
Beskrivande text 1 v .............. 62
Sagoskrivande 2 v ................. 124
Faktatext 1 v ......................... 64
Instruktion 2 v ..................... 126
Dikter 1 v ............................. 66
Gestaltande text 1 v .............. 128
Faktatext 1 v ......................... 68
Faktatext 2 v ........................ 130
Berättande text 1 v ................ 70
Intervjuer 2 v ....................... 132
Årskurs 2 med veckoplanering
Berättande text 2 v ............... 134
Inledning ............................... 72
Sagoskrivande 3 v ................. 137
Faktatext 2 v ......................... 76
Dikter 2 v ............................ 140
Dagboksskrivande 2 v ............ 78
Litteraturlista .......................... 142
Berättande text 1 v ................ 80
Kopieringsunderlag ................. 143
1 vecka
Mönstermeningar Fas 1: Jag heter…
Varje gång eleverna ska skriva ska de aktivera talsyntes och ljudande tangentbord innan de öppnar Word. Första gången eleverna ska skriva på datorn/surfplattan börjar de med en enkel mönstermening som relaterar till eleven själv: Jag heter Förnamn Efternamn. Vi börjar med enkla mönstermeningar för att alla elever ska ha samma förutsättningar att skriva. Mönstermeningarna börjar alltid lika och på så sätt lär sig eleven att känna igen orden, vilket gör att de kan läsa texten.
Innan skrivandet • Skriv meningen på tavlan. Jag heter Lisa Andersson. • Gå igenom grunderna hur man aktiverar talsyntes och ljudande tangentbord. Visa hur man sparar och döper dokument. • Skriv på dator/surfplatta med projektor, ljudande tangentbord och talsyntes så eleverna får se och höra hur det ser ut. • Prata om stor bokstav i början av meningen, på Förnamnet och Efternamnet. • Prata om mellanrum mellan orden. Använd ordet mellanslag. • Prata om punkt i slutet av meningen.
Under skrivandet Låt eleverna logga in (om de är uppkopplade till ett nätverk). • Visa eleverna hur man öppnar ett skrivdokument, ljudande tangentbord och talsyntes. • Eleverna döper och sparar sitt dokument. • Eleverna skriver sitt för- och efternamn högst uppe till vänster på papperet. Tryck sedan på Enter. • Infoga datum eller om du föredrar att de gör det sist. • Visa hur man skriver stor bokstav och mellanslag. • Låt eleverna skriva meningen Jag heter Förnamn Efternamn. Några kanske behöver ha meningen framför sig på datorn. Skriv den på en lapp med versaler. Eleverna skriver meningen flera gånger. Några skriver hela papperet fullt, andra skriver 3-5 meningar. • Eleverna lyssnar på texten och kontrollerar om det låter som de tänkt. Du hjälper eleven att korrigera om det behövs. Eleven läser texten.
Efter skrivandet • Skriv ut papperet. Låt eleverna läsa vad de skrivit. • Dokumentet sätts in/klistras in i elevens dokumentationsmapp. • Låt eleverna rita en fin bild av sig själv på papperet.
18
ÅRSKURS 1
Arbeta vidare • Lexia – onlineprogram som gynnar elevens språkutveckling • Radioapan på UR – spela, lyssna och pyssla • Sebran – datorprogram i matematik och svenska • Tangentbordsträning
Gemensam uppgift • Skriv en berättelse om en pojke eller flicka som heter Förnamn Efternamn (du hittar på något lämpligt).
Bild • Måla ett självporträtt i akvarell. • Gör en egen dokumentationsmapp/bok.
Musik • ABCD-låten – www.kunskapshubben.se
Lästips • Sandvargen av Åsa Lind, Rabén & Sjögren Lässtrategi: Titta på omslaget, läs titeln och fundera över vad boken kan handla om. Vem är Sandvargen? Läs baksidestexten och prata vidare om vad ni tror att boken handlar om. När du läser kan du stanna upp vid spännande ställen och låta eleverna fundera på vad som kommer att hända.
ÅRSKURS 1
19
2 veckor
Faktatext Fas 4: Vinterfåglar
Eleverna har skrivit faktatexter tidigare så de känner till genren. Den här gången ska vi gå lite grundligare in i genren och eleverna ska själva få prova att skriva lite mer.Vi använder oss av cirkelmodellen igen när vi skriver fakta. Först bygger vi upp kunskap. Sedan studerar vi texters struktur. Därefter skriver vi en gemensam text om Vinterfåglar genom modellering innan eleverna skriver själva.
Innan skrivandet • När vi skriver faktatexter börjar vi med att fråga eleverna vad de redan vet om vinterfåglar. Känner de till några fåglar? Vad vet de om dem? Vad menas med vinterfåglar? Elevernas kunskaper sammanställs i en mindmap och sparas. Gör det enligt mallen: 1. Klassificering 2. Utseende 3. Föda/boplats 4. Beskrivande
• För att inhämta ny kunskap börjar vi med att titta på film om vinterfåglar. Vi har valt att börja med domherren och sedan blåmesen och till sist talgoxen. Ta reda på fakta om en fågel i taget. Fyll på mindmapen med nya fakta. Eleverna ger förslag. Läs faktaböcker om domherren. Prata om strukturen i faktaböckerna. Fortsätt att fylla på mindmapen. • Modellera genom att skriva en gemensam faktatext om domherren. • Nu är det dags för eleverna att själva skriva och försöka komma ihåg fakta om domherren. • Följ sedan samma arbetsgång med blåmesen och talgoxen. Det behövs ingen modellering av dessa texter eftersom de redan vet hur man skriver fakta om en fågel. 50
ÅRSKURS 1
Under skrivandet • Uppmana eleverna att ta hjälp av en kompis om de inte kommer ihåg fakta eller behöver hjälp med stavning. • Utmana eleverna med frågor för att göra tydliga beskrivningar av fåglarna.
Efter skrivandet • Texten skrivs ut och sätts in i dokumentationsmappen. • Låt eleverna läsa upp sina texter för varandra i smågrupper/par.
Arbeta vidare • Lexia, Tangentbordsträning, Sebran, Elevspel.se, Penningborg.se
Gemensam uppgift • Gör en frågesport i Kahoot – interaktiv frågesport, https://getkahoot.com
Bild • Gör en domherre i garn. Du behöver rött, svart och grått garn, kartongbitar, nål, ögon av plast, grå filt.
Musik • Våra fåglar och deras läten, Norstedts (bok+cd) • Fågelsång – onlineprogram där du kan lyssna på 208 svenska fåglar, www.fågelsång.se
Lästips • Barnens fågelbok av Bisse Falk, Alfabeta Lässtrategi: Titta på omslaget och fråga vad du tror boken kommer att handla om. Förklara svåra ord. Se Referenstext på sidan 37.
ÅRSKURS 1
51
2 veckor
Argumenterande text Fas 1: Varför ska man använda cykelhjälm?
Eleverna arbetade med argumenterande text i åk 1. De behöver ändå använda en mall för att klara denna typ av text. Vi gör en liten demonstration och argumenterar Varför ska man använda cykelhjälm?
Innan skrivandet • Vi gör en värderingsövning där vi har fyra olika hörn i klassrummet. Varje hörn representerar ett svar, t.ex. Jag tycker bäst om sommar/vinter/vår/höst. Eleverna väljer och ställer sig i ett hörn. Eleverna ska kunna motivera sitt val. • Låt några elever säga sin motivering, t.ex. Jag tycker bäst om hösten för att … • Fortsätt med fler värderingsövningar. • Gör en demonstation med minihjälm och ett ägg. Vad händer om man släpper ägget i golvet utan hjälm? Vad händer om vi sätter en hjälm på ägget? • Modellering: Berätta att vi tillsammans ska motivera varför vi tycker att man ska använda cykelhjälm. Låt eleverna ge förslag. Projicera mallen nedan och fyll i elevernas argument. Börja med rubriken som formuleras som en fråga.
Varför ska vi använda cykelhjälm? Vår klass tycker att För det första För det andra Dessutom Vi tycker att för att
• Nu ska eleverna argumentera för att få högre veckopeng. Låt eleverna formulera frågan till rubriken. Dela in klassen i mindre grupper. • Använd mallen, men ändra vår klass till vår grupp. • Gruppen ska komma överens om argumenten. Alla elever skriver.
100
ÅRSKURS 2
Under skrivandet • Alla i gruppen diskuterar frågeställningen. När de enats om svaren skriver de med hjälp av mallen de överenskomna argumenten. Gå runt och hjälp dem med argumenten. Uppmuntra alla i gruppen att uttrycka sin åsikt.
Efter skrivandet • Varje grupp redovisar sina argument genom att projicera sin text och läsa den. • Texten skrivs ut och sätts in i dokumentationsmappen. • Utvärdera med eleverna hur grupparbetet fungerade. Hur var det att komma överens om ett gemensamt svar? Dra paralleller till elevernas rastlekar och hur de kommer överens då.
Arbeta vidare • Gör fler värderingsövningar. • Handstil, se inledning om handstil. • Storybird – storybird.com • Skriv brev till brevvännerna.
Gemensam uppgift • Skriv en gemensam argumenterande text: Varför är det bra med rast?
Bild • Måla trafikmärken. Du behöver lim, kopierade trafikmärken i A4 och silkespapper. Riv bitar av silkepapper, knöla ihop och limma tätt ihop på trafikmärket.
Musik • Lyssna på några elevers favoritlåt. Eleverna argumenterar för varför just den låten är bäst. • Gör en låtlista/melodifestival. Eleverna argumenterar för vilka låtar som ska vara med.
Lästips • Skola i skräck av Thomas Halling, Alfabeta Lässtrategi: Titta på omslaget, läs boktiteln och samtala om vad boken kan handla om. Förklara svåra ord. Ställ frågor till texten. Svaren finns på raderna och mellan raderna. Låt eleverna skapa inre bilder av texten. ÅRSKURS 2
101
2 veckor
Berättande text Fas 1: Ett äventyr
Eleverna har skrivit berättelser i åk 1 och åk 2 så de känner till genren. De behöver fortfarande frågor som stöd när de skriver för att få struktur. Nu i åk 3 bör inledningen vara utförligare, handlingen mer beskrivande och mer innehållsrik med en tydlig avslutning på berättelsen. Den här gången ska eleverna få en rubrik att skriva om. Rubriken är Ett äventyr.
Innan skrivandet • Läs Vattenhäxan av Cecilia Rihs eller en annan äventyrsbok som du tycker om. Titta gärna på en äventyrsfilm som inspirerar eleverna. Använd lässtrategierna när ni diskuterar boken. Prata om vad ett äventyr är. Berätta om ett äventyr som du varit med om. Har eleverna varit med om något äventyr (bortom raderna)? Låt dem berätta. • Nu ska ni skriva en berättelse om ett äventyr tillsammans. Repetera skillnaden mellan en saga och en berättelse. • Modellering: Skriv en gemensam berättelse om ett äventyr och tänk på att få med följande: • Inledning, skriv med röd text: Beskriv huvudpersonen. Var befinner sig huvudpersonen? Vad gör han eller hon? Vilken årstid är det? Vilken tid på dygnet är det? Vad ska huvudpersonen göra? Hur ska det gå till? • Handling, skriv med blå text: Ett problem/hinder uppstår, vilket? Vad händer? Berätta i detalj. Hur gör huvudpersonen för att lösa problemet? Berätta i detalj! • Avslutning, skriv med grön text: Hur slutar berättelsen? Lyckligt eller olyckligt? Lyckas huvud personen? Vad gör huvudpersonen nu? Vi färgmarkerar inledningen, handlingen och avslutningen i olika färger för att göra det tydligt för eleverna. • Nu ska eleverna skriva en egen berättelse om ett äventyr de varit med om eller ett påhittat. Kom ihåg att alltid använda talsyntes och ljudande tangentbord vid behov.
Under skrivandet • Eleverna börjar med att skriva en egen inledning till sin berättelse. • Se till att eleverna lyssnar på sin text och korrigerar den själv, innan du och eleven korrigerar tillsammans. De ska själva ställa sig frågan Är det så här jag vill att min inledning ska vara? 118
ÅRSKURS 3
• Projicera elevernas texter kontinuerligt och kommentera. Låt klassen ge feedback. Finns alla delar med i inledningen? Se frågorna ovan. • Gör likadant med handlingen och slutet.
Efter skrivandet • Sätt in texten i dokumentationsmappen. • Eleverna läser sina berättelser för klassen. Projicera text och bild. • Läs berättelserna för åk 1, åk 2, eller f-klass och låt gärna eleverna måla bilder till (lässtrategi: skapa inre bilder).
Arbeta vidare • Handstil. Se inledning till åk 3 om handstil. • Läsförståelsekort – finns på lektion.se. Besvara frågorna skriftligt för hand. • Lexia, läsförståelseövningar – onlineprogram för språkutveckling. • Skriv gåtor, blogg, dikter, e-mail till brevvännerna. • Repetera tj-ljudet.
Gemensam uppgift • Publicera berättelserna på issuu.com som är en digital publiceringsplattform där eleverna kan ladda upp sina berättelser.
Bild • Eleverna gestaltar sina äventyrsberättelser på något valfritt sätt. Måla, skulptera eller dramatisera. Gör en utställning tillsammans med elevernas texter.
Musik • Gångersånger – www.kuskapshubben.se • När vi gräver guld i USA – Den svenska sångboken, Bonnier samt Youtube.se
Lästips • Ninja Timm och de stulna skratten av Henrik Tham, Bonnier Carlsen Lässtrategi: Titta på omslagsbilden, läs titeln och samtala om vad berättelsen kan handla om. Förklara svåra ord. Ställ frågor till texten. Svaren finns på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Skapa inre bilder. ÅRSKURS 3
119
Att skriva sig till läsning
A S L HANDBOK FÖR ÅK 1–3 Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod som används i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Eleverna använder datorer eller surfplattor som är utrustade med ljudande tangentbord och talsyntes. På så sätt kan skrivandet utgå från vad eleverna vill uttrycka och inte vad de förmår att skriva ner. Mona Wiklander är specialpedagog, projektledare för ASL i Sandvikens kommun och en ofta anlitad föreläsare. Liselotte Sjödin är förstelärare i samma kommun. Mona startade ASL år 2004 och utvecklade en egen metod, Sandvikenmodellen. Modellen bygger på att eleverna inte skriver spökskrift eller bokstavsräckor, utan hela meningar från början där talsyntes och ljudande tangentbord alltid används. Båda författarna har tidigare medverkat i en forskningsanknuten bok om metoden Att skriva sig till läsning, även den utgiven på Gleerups. Handboken bygger på de båda författarnas mångåriga erfarenhet av arbetet med ASL i klassrummet. Författarna beskriver sitt språkutvecklande arbete med ASL i åk 1-3. Handboken tar upp metodbeskrivning och vad man ska tänka på när man startar upp arbetet med ASL, vilka utrustningsbehov som finns etc. Den mest omfattande delen av handboken ger konkreta förslag vecka för vecka i åk 1, 2 och 3 med planering i hela svenskämnet, i bild och musik. Det finns förslag på teman, gemensamma skrivövningar, lästips med läsförståelsestrategier, musik, bilduppgifter, matematik, länktips och mycket mera. Rekommendationen är att följa handboken från pärm till pärm för att det ska bli en progression i elevernas språkutveckling.
