9789144089188 by Smakprov Media AB

Ola Nylander är professor på Chalmers, institutionen för Arkitektur, med ansvar för ä mnet bostadens arkitektur. Nylander disputerade 1998 med avhandlingen Bostaden som arkitektur och har sedan dess skrivit ett antal böcker om b ostadsarkitektur.

Bostad och boende är en central del av vår kulturhistoria och vår självförståelse. Bostadsbyggandet har starkt präglat de svenska städerna och vårt vardagsliv. Svensk bostad 1850–2000 är en samlad samtida svensk bostadshistoria. Detta verk beskriver den svenska bostadens utveckling från att vara sämst i Europa vid sekelskiftet 1900, fram till en standard som är bland de allra högsta nu 100 år senare. I boken beskrivs hur bostadsbyggandet under 1920- och 1930-talen blev en viktig politisk fråga och utvecklingen av bostadsbyggandet under folkhemsepoken när den svenska bostaden under ett halvt decennium var arkitektur i världsklass. Boken skildrar också hur nya perspektiv på trafik och skala formade bostadsbyggandet under 1960- och 1970-talens rekordår. Avslutningsvis beskrivs reaktionerna mot miljonprogrammet och protesterna mot rivningarna av gamla stadskärnor under 1970- och 1980-talen, samt bostadens avpolitisering under s lutet av 1900-talet. Svensk bostad 1850–2000 vänder sig till alla bostadsintresserade. Arkitektstudenter, praktiskt verksamma arkitekter, bostadsbyggande företag och organisationer, men också till de som vill ha större förståelse och kunskap om den egna bostaden eller bostadshuset man planerar flytta till. Det byggs och har byggts fantastiska bostäder i Sverige. Förhoppningsvis inspirerar alla redovisade bostadshistoriska projekt till fortsatt utveckling inom ämnet boende och bostad.

Art.nr 37346

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08918-8_01_cover.indd 1

2013-03-26 09.34

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av a llmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37346 ISBN 978-91-44-08918-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslag: Lotta Bruhn Layout inlaga: Cederblad Design Illustrationer och foto där ej annat anges: Ola Nylander Printed by Pozkal, Poland 2013

978-91-44-08918-8_01_book.indd 2

2013-03-25 13.01

Innehåll

Förord 7 Inledning 9 1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga 17 Bostadsbrist 18 Bostadsbyggande i olika former 19 Myndigheternas ansvar 21 Teknik och sanitet 22 Borgerlig bostad 25 Arbetarbostaden 32

1900–1930 Nödår och bostadsbrist 41 Kooperativt bostadsbyggande 42 Nya stadsbyggnadsideal 47 Trädgårdsstaden 53 Ny bostad – nya familjeideal 54

1930 Bostaden 65 Barnrikehusen 66 Kostnad och behov 67 Tjocka eller smala hus 68 Allmännyttiga bostadsbolag 70 Modernismen och staden 70 Individ och kollektiv 74 Nya stadsplaneideal – hus i park 76 Den modernistiska bostadens typologi 80 Nya rum, nya ideal 82 Lamellhusstad 87 © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 3

2013-03-25 13.01

Innehåll

1940 Folkhemsbostaden 97 Staten tar ansvar för bostadsbyggandet 97 Grannskapsenheten 101 1940-talets bostadskvaliteter 102 Nya typer av bostäder 111 Standardproduktionen 114 Teknik, material och detaljer 118

1950 Folkhem och välstånd 123 Ökad bostadsstandard 125 Rivning av gamla stadskärnor 127 Folkhemmets bostäder 128 Experimenthus 132 Allrummet – ett nytt bostadsrum 135 Rationellt bostadsbyggande 138 Bostäder med hög kvalitet 140

1960 Rekordåren 149 Modernismen ifrågasätts 152 SCAFT – trafiken som gestaltningsfaktor 153 Industriellt bostadsbyggande 159 Den stora skalan 163 Bostadshuset som skulptur 171 Bostadens utveckling 181

1970 Renovering i stället för sanering 191 Problem för bostadsbyggandet 192 Brukarplanering 198 Ombyggnad i stället för rivning 199 De sista miljonprogramsområdena 210 Förorter inne i stan 217 Mot traditionell stad igen 219 Tätt och lågt 221

978-91-44-08918-8_01_book.indd 4

2013-03-25 13.01

Innehåll

1980 Postmodernism 229 Postmodernism 232 Bostaden och bostadsnormerna 234 De stora projekten 237 Omvandling av äldre industriområden 241 Nya hus i äldre stadsmiljö 244 Bostadsmässorna 251

1990 Den avpolitiserade bostaden 259 Kvartersstaden 262 Parkstaden 264 Nymodernism 267 Med respekt för staden 269 Hus i park 271 Trädgårdsstaden 274 Klassisk stad 275 Det attraktiva läget 282 Nya lägenheter och nya kvaliteter 284

Svensk bostad 1850–2000 – en sammanfattning 293 Referenser 299 Litteraturlista 319 Person- och sakregister 325

978-91-44-08918-8_01_book.indd 5

2013-03-25 13.01

978-91-44-08918-8_01_book.indd 6

2013-03-25 13.01

Förord

Den danske arkitekten Nils-Ole Lund hävdar i inledningskapitlet till sin bok Nordisk arkitektur från 1991 att ingen annanstans än i Norden kan man skriva (den nyare) arkitekturhistorien enbart med exempel från bostadsbyggandet. För arkitekterna har den vanliga bostaden varit arkitektur och för samhället har ”vackrare vardagsvara” varit kulturellt viktigt. Nordens politiska historia gör det naturligt att se en förbindelse mellan form och innehåll, menar Lund. Det helt unika i Norden kan kanske diskuteras. Men det kan knappast ifrågasättas att den svenska bostadens historia är en central del av vår kulturhistoria och vår självförståelse. Det svenska sociala bostadsbyggandet under ett halvsekel från 1940-talet har starkt präglat de svenska städerna och vårt vardagsliv. Hemmets stora betydelse har i sin tur rötter längre tillbaka, till industrialismens början. Så mycket märkligare då att det hittills inte funnits någon samlad samtida svensk bostadshistoria. Ola Nylanders bok Svensk bostad 1850–2000 fyller den kunskapsluckan. Förhållandet mellan samhälle, samhällsbyggande och arkitektur är, som sig bör, centralt i boken. Bokens kronologiska framställning följer den dramatiska kurvan över bostadsbyggandets omfattning från sekelskiftet 1900 till en bit in på 2000-talet. Det är en klockkurva, det som i statistiken beskriver en så kallad normalfördelning. Det normala i en sådan kurva längs en tidslinje kan ifrågasättas. Snarare liknar den en berättelse med den ”narrativa struktur” som brukar kallas peripeti eller epifani, en avgörande vändpunkt. Det är en berättelse om det svenska samhällets industrialisering och urbanisering, om inflyttningen till städerna och om allt bättre bostäder, både till storlek och standard. Det är en berättelse om samhällets engagemang i bostadsfrågan och om dess politiska betydelse. Det är också en berättelse om arkitekternas arbete med att förvandla ”bostaden för existensminimum” från 1800-talets ”buspraktik” till omsorgsfulla funktionsstudier och inlevelse i sådant som dagsljus och rumssekvenser. Och det är till sist en berättelse

978-91-44-08918-8_01_book.indd 7

2013-03-25 13.01

Förord

om bostadens förvandling från vara på en marknad till ”allmännytta” och åter till vara. Men kurvans utplaning under de senaste decennierna är knappast en berättelse om bostadsfrågans slut. Bostaden diskuteras idag mer än på länge, som man kanske kan vänta sig i en upplevd bristsituation (samtidigt som vi har ca 50 kvm bostad per svensk). Bostadens historia kan ge den diskussionen ett välbehövligt djup. Claes Caldenby

978-91-44-08918-8_01_book.indd 8

2013-03-25 13.01

Inledning

Svensk bostad 1850–2000 är en följd av ett bostadshistoriskt intresse från studentåren. Inspirerande lärare som Birgitta Holmdahl, Boris Schönbeck, Christina Redvall, Hans Arén m.fl. visade hur betydelsefull kunskapen om den historiska utvecklingen är i tolkningen och förståelsen av en plats eller en byggnad. Senare när jag återvände till Chalmers som doktorand var en bostadshistorisk fördjupning en viktig del i avhandlingsarbetet, Bostaden som arkitektur (1998). Ett stipendium några år senare gjorde det möjligt att ytterligare utveckla en bostadshistorisk beskrivning i arbetet med Husen på höjden. Kring 2000 fick jag möjligheten att bistå professor Birgitta Holmdahl i bostadsutbildningen på Chalmers. Att förmedla kunskap om bostadens historiska utveckling var en viktig del av undervisningen. Men samtidigt saknade jag som lärare en bred bostadshistorisk sammanställning. Vi använde artiklar och böcker som Gregor Paulsson, Erik Lundberg, Eva Rudberg, Claes Caldenby, Eva Eriksson, Björn Linn m.fl. hade skrivit utmärkta arbeten, men som tyvärr sedan länge var slutsålda, eller på annat sätt var svåra att praktiskt förmedla till studenterna. År 2008 sökte jag och fick ett anslag från Arkus och även ett från Riks byggens Jubileumsfond för att göra en bostadshistorisk sammanställning. Jag tänkte då att i första hand sammanställa de bostadshistoriska texter som jag tidigare skrivit. Men under arbetets gång växte materialet, i takt med mitt intresse för ämnet och uppgiften. Som doktorand hade jag förmånen att träffa bostadsritande arkitekter som Bengt Lindroos, Kjell Forshed och Armand Björkman. År 2009 diskuterade jag bostadshistoria med Anders William-Olsson och Bertil Engstrand för att vidga insikten om ämnet och få mer information om vissa skeenden i utvecklingen. Jag har även diskuterat specifika projekt med olika arkitekter, bland annat med Kjell Forshed och Ingemar Mattsson. © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 9

2013-03-25 13.01

Inledning

År 2010 började arbetet bli klart och under vinter/våren 2011 fick jag kommentarer på min sammanställning av Birgitta Holmdahl, Monica Andersson, Kjell Forshed, Anders William-Olsson, Bertil Engstrand och Eva Rudberg. För Arkus räkning fakta- och språkgranskade Laila Reppen texten. Stort tack: deras i många fall kritiska kommentarer har inarbetats i texten.

Läsanvisningar Boken består av nio kapitel. Det inledande kapitlet tar avstamp i mitten av 1800-talet då många av de stora frågorna som kom att styra 1900-talets bostadsutveckling formulerades. Nästföljande kapitel beskriver 1900-talets två inledande turbulenta decennier. Därefter är den historiska utvecklingen beskriven i decennier, såsom 1930-tal, 1940-tal osv. Respektive kapitel har fyra delar. Varje kapitel inleds med en kort redogörelse över betydelsefulla allmänna händelser, där arkitekturen sätts in i ett sammanhang. Därefter beskrivs den politiska diskussionen, olika myndighetsbeslut, arkitekturströmningar. Som tredje del kommer en redogörelse om utveckling inom stadsbyggnad och planering. I en fjärde och avslutande del beskrivs bostadens utveckling med ett antal tidstypiska och/eller stilbildande stadsplane- och bostadsexempel.

Källorna För de inledande kapitlen har Birgitta Gejvalls 1800-talets Stockholmsbostad, Rut Liedbergs Så bodde vi, Erik Lundbergs Svensk bostad, Gregor P aulssons Svensk stad och Gunnar Boalt och Lennart Holms Bostadssociologi varit centrala för beskrivningen. Men även nyare arbeten som Hans Bjurs avhandling Stadsplanering kring 1900 och Ingemar Johanssons Stockholms bebyggelsehistoria har varit av stor betydelse. För beskrivningen av 1930- och 1940-talen har många av Claes Caldenbys och Eva Rudbergs texter en framträdande plats. Rudbergs avhandling om Uno Åhrén, artiklar i Att bygga ett land för att nämna några. Även Monica Anderssons avhandling Politik och stadsbyggnad från 2009 har varit en betydelsefull källa, liksom Lennart Holms böcker om HSB och SKB. Här har också Yvonne Hirdmans kritik av folkhemsepoken i Att lägga livet till rätta varit viktig. 1950-talets bostadsutveckling är förnämligt beskriven i Christina Engfors Folkhemmets bostäder 1940–1960. Liksom i Arkitekturmuseets årsbok 1995, Femtiotalet, redaktör Christina Engfors. För utvecklingen under 1960-talet har Rekordåren, redaktör Tomas Hall varit en central källa, liksom Arkitekturmuseets årsbok 1996, En miljon bostäder, redaktör Martin Rörby, med Miljonprogrammet som tema. © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 10

2013-03-25 13.01

Inledning

För efterföljande decennier har artiklar och presentationer i tidskriften Arkitektur och Arkitekttidningen varit betydelsefulla för att följa bostads utvecklingen. Men även tidigare nämnda Att bygga ett land, Samuel Mustajärvis lic-uppsats Rumsförbindelser från vardagsrum till allrum, och Birgitta Anderssons (Holmdahl) avhandling Idealbostad eller nödbostad, har varit viktiga källor. Från 1970-talet och framåt finns också en personlig koppling till arkitekturutvecklingen genom föreläsningar, diskussioner, artiklar, studiebesök, projekt m.m. Merparten av de bostadsprojekt från 1930-, 1940- och 1950-talen som är med i boken är väl kända exempel som tidigare beskrivits i böcker och artiklar. En del fanns med bland föredömliga projekt redan under de egna studentårens föreläsningar och studieresor. Från tiden 1960- och 1970-talen finns inte samma urval utan där är det i stället främst projekt som varit med i arkitekturdebatten som beskrivs. Den senare utvecklingen, under 1980och 1990-talen, har sammanfallit med den egna yrkesverksamheten, som praktiskt verksam arkitekt och forskare, och där finns en mer direkt koppling till de projekt som varit av betydelse för bostadsutvecklingen.

Urval och begränsningar Min inledande ambition var en beskrivning av bostadsutvecklingen under 1900-talet. Men efter hand växte insikten om att förändringarna i boende och bostad under slutet av 1800-talet var nödvändiga att beskriva för att skapa förståelse av efterföljande decennier. Därmed blev omfånget av boken från mitten av 1800-talet fram till 2000. Utvecklingen under åren efter 2000 fram till dags dato behöver ett längre perspektiv för en bra analys och beskrivning. Arkitekturutveckling och diskussion kring bostad och boende i Sverige har alltid haft ett starkt Stockholmfokus. Samtidigt är det också där många av de mest intressanta bostadsprojekten har byggts. Det är ett förhållande som avspeglas i den geografiska fördelning av de projekt som finns beskrivna i boken. Även min bas på Chalmers Arkitektskola och Göteborg har påverkat urvalet av projekt. Bostadshistoria och bostadsutveckling har under 1900-talet varit ett manligt dominerat område. De stora kontoren drivits av män, och män har också dominerat bland de tidskriftsredaktioner och juryar som under åren valt ut föredömliga projekt. Detta faktum har skapat den palett av projekt från vilken mitt urval har gjorts. Under tidigt 1900-tal är Ingrid Wahlberg en av få kvinnliga arkitekter vars projekt finns beskrivna i tidskrifter och andra sammanställningar. Under 1960- och 1970-talen är det radikala unga

978-91-44-08918-8_01_book.indd 11

2013-03-25 13.01

Inledning

arkitekter som Solveig Schulz och Birgitta Holmdahl som utvecklar det bevarandeperspektiv som sätter stopp för massrivningarna av gamla hus svenska städer. Trots att det från 1960-talet utbildats lika många manliga som kvinnliga arkitekter är det få projekt som har lyfts fram i tidskrifter och böcker där kvinnor varit ansvariga arkitekter. Och det är få kvinnliga arkitekter som Anna Hidemark, Annika von Scheele och Annika Carlsson som har bostadsprojekt som presenterats i guideböcker och tidskrifter.

Med historien som utgångspunkt Det byggs och har byggts många fantastiska bostäder i Sverige. Min förhoppning är att alla redovisade bostadshistoriska projekt ska inspirera till fortsatt utveckling inom boende och bostad. Göteborg 2012 Ola Nylander

978-91-44-08918-8_01_book.indd 12

2013-03-25 13.01

1850–1900 Det sena 1800-talets bostadsutveckling. Bostaden blir en politisk fråga.

Det första kapitlet tar avstamp i mitten av 1800-talet. Sverige industrialiseras. I de stora städerna Stockholm, Göteborg och Malmö fördubblas invånarantalet under några få decennier. Det uppstår stor bostadsbrist, många av de som sökt sig från landsbygden till städerna och jobben tvingas bo trångt, med låg standard och ofta dyrt. Det fanns också skillnader i boende och klasstillhörighet. Kontrasterna är stora mellan boendet i de borgerliga våningarna och arbetarklassens boende i enrums lägenheter, eller i källare, gårdshus och på vindar. De dåliga bostäderna är en grogrund för ohälsa. I många städer är epidemier som kolera vanliga. När de dåliga boendeförhållandena drabbar allt fler uppmärksammas det till slut av myndigheterna som bland annat genom bostadsundersökningar kan konstatera bristerna. Insikten om bostadens betydelse för folkhälsan och samhällsutvecklingen är kopplad till den tekniska utveckling som sker under 1800-talets slut. Effektivare sophantering, gas och el för värme och ljus, tillsammans med utbyggnaden av vatten och va-system skapar successivt allt bättre förutsättningar för boendet.

Antal byggda bostäder per år 110 000

Källa: Boverket

100 000 90 000 80 000

Diagram som visar antal byggda bostäder i Sverige under 1900-talet. Det saknas statistik över bostads byggandet fram till början av 1900-talet.

70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000

1850 ... 1900

978-91-44-08918-8_01_book.indd 13

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000 ...

2013-03-25 13.01

1850–1900 1842

Riksdagen inför obligatorisk skolgång. Varje församling måste ha en folkskola.

1862

Kommunalt självstyre införs.

1844

Karl XIV Johan dör och efterträds av sin äldste son Oscar I.

1864

Näringsfrihet införs.

Järnvägen Stockholm–Göteborg invigs.

1846

Skråväsendet avskaffas. Det blir lättare att bedriva handel.

1865

Sverige inför frihandel.

lika arvsrätt för män och kvinnor.

”Pauperismkommitténs” bostadsundersökning i Göteborg.

1848

Karl Marx ger ut Det kommunistiska manifestet.

1866

Ståndsriksdagen ersätts av en tvåkammarriksdag.

Februarirevolutionen i Frankrike.

Alfred Nobel tar svenskt patent på dynamit.

Gatukravaller i Stockholm.

1867

Missväxt och nödår.

1850

Svensk trävaruexport expanderar. Ångsågen möjliggör rationell tillverkning av timmer.

1869

Sveriges städer får enhetliga bestämmelser i ordningsstadgan.

1853

Den första svenska telegraflinjen, Stockholm– Uppsala, öppnas.

1867–69

missväxtår: folk svälter ihjäl i Norrland.

1856

1867–93

Stor emigration till USA.

Sveriges första järnväg, Örebro–Ervalla–Nora, öppnas för allmän trafik.

1872

Karl XV dör och efterträds av sin bror Oscar II.

1858

Husagan avskaffas.

1873

Ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder.

Skandinavisk myntunion mellan Sverige och Danmark. Riksdalern ersätts av kronan. Norge ansluter sig till unionen tre år senare.

1859

Charles Darwin bok Om arternas uppkomst utkommer.

Den sista koleraepedemin i Sverige.

1874

Ny byggnadsstadga.

Oscar I dör. Sonen Karl XV blir ny kung.

Stockholm får kommunal renhållning.

978-91-44-08918-8_01_book.indd 14

2013-03-25 13.01

1876

Statsministerämbetet inrättas. Louis De Geer utses till Sveriges förste statsminister.

LM Ericsson startar sin verksamhet och 1892 börjar företaget sälja den första bordstelefonen.

Nikolaus Otto tar patent på fyrtaktsmotorn.

1878

Gustaf de Laval utvecklar separatorn.

Metersystemet införs i Sverige och ersätter äldre mått som fot och aln.

1879

Thomas Edison presenterar glödlampan.

Tyfusepidemier härjar i Årstadal (även 1882) söder om Stockholm.

Röda rummet, August Strindbergs debutroman, utkommer.

Sveriges första strejk bryter ut bland sågverksarbetare i Sundsvall.

1880

Sveriges första telefonnät byggs ut i Stockholm.

1881

August Palm håller sitt första politiska tal, i Malmö.

1885

Göteborg får kommunal renhållning.

1888

Stora delar av Sundsvall brinner ned.

978-91-44-08918-8_01_book.indd 15

1889

Sveriges socialdemokratiska arbetarparti bildas. Hjalmar Branting utses till partiets ledare och blir1896 partiets förste riksdagsman.

Göteborgs stad genomför sin första bostadsundersökning.

1891

Johan P Johansson tar patent på skiftnyckeln.

1893

Lorénska stiftelsen genomför en bostadsundersökning i Göteborg.

1894

Lorénska stiftelsen genomför en bostadsundersökning i Stockholm.

1895–96

Karl Key-Åberg genomför en stor bostadsundersökning i Stockholm.

1896

Olympiad hålls i Aten.

S. A. André försöker nå Nordpolen med luftballong.

1897

Stockholm står värd för världsutställningen.

1898

Malmö får kommunal renhållning.

Landsorganisationen (LO) bildas.

1899

Sverige har 5 miljoner inånvare. Under 1800-talet fördubblades befolkningen.

2013-03-25 13.01

Storstugan. Interiör från Göttas hus i Äskhults by, Halland.

978-91-44-08918-8_01_book.indd 16

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

Under 1800-talet industrialiserades Sverige och de svenska städerna växte oerhört snabbt. År 1850 bodde tio procent av befolkningen i städerna och 1900 var andelen 20 procent. Folkskolestadgan 1842, skråväsende upp hörande 1846, lagen om näringsfrihet 1864, ny teknik såsom ångkraft, bättre kommunikationer med ångbåtar och järnväg och var faktorer som drev på industrialiseringen. Genom rationellare jordbruk försvann arbetstillfällen i jordbruket. Landsbygdens befolkning minskade, från 1875 och framåt, i antal. Det fanns en stor klassmässig skillnad mellan boendet i den borgerliga våningen, över- och medelklassens hem, och arbetarklassens boende i ett eller två rum. Bostaden var vid 1800-talets inledning vanligen kopplad till arbetet, i städerna i handelsgården eller i enkla bostäder i städernas utkant. På landet bodde de som arbetade på en gård, drängar och pigor, ofta tillsammans med ägaren, bonden och hans familj. För torp och mindre gårdar var enkel- och © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 17

Göttas hus i Äskhult by, Halland. En framkammarstuga där de äldsta delarna är från 1600-talet. Nuvarande plan efter en ombyggnad 1731. På gården Göttas bodde bröderna Albin och Aron fram till 1945. Efter uppmätning 1979 av Brita von Knorring, Nordiska Muséet. Kungsbacka kommunarkiv.

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

Gård med två bostadshus. Här bodde ägaren till gården med sin familj, men även de drängar och pigor som arbetade på gården. I det mindre huset används två av rummen som brygghus och snickarbod. Illustration ur Sigurd Erixons Svensk Byggnadskultur. Centralsvensk gård, Örke i Uppland.

parstugor vanliga bostadstyper. Det var bostäder där familjer ofta bodde i ett enda rum, som då fungerade som kök, matplats, arbetsplats, sovrum m.m.

Bostadsbrist

Gårdsbebyggelsens förtätning. Den övre bilden visar hur förråds utrymmen (F) byggs om till gårds bostäder (B) i den nedre bilden. Illustration från Rut Liedbergs Så bodde vi.

Göteborg var en av de svenska städer som genomgick en kraftfull industriell expansion genom varven och textilindustrin. De som flyttade till Göteborg och andra städer för att söka jobb kom främst från intilliggande landsbygd. Bostäderna i staden var för dem på många sätt lika landsbygdens boende. Inflyttningen till städerna, under 1850och 1860-talen, medförde till en början en förtätning av befintlig bebyggelse. Gårdsbebyggelsen förändrades från att vara för arbete och verksamheter till komplement för bostäderna med förråd, utedass och liknande. Sam tidigt omvandlades uthus, vindar, bagarstugor, brygghus och även källare till bostäder.1 I gårdshusens små enkelrum och enrumslägenheter bodde arbetarbefolkningen. Gatuhusens större lägenheter beboddes av medel- och © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 18

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

överklasshushåll. År 1874 antogs en ny byggnadsstadga som föreskrev hus med max fem våningar längs 18 meter breda gator. Tomten skulle disponeras så att relationen bebyggelse och gård inte översteg 50/50. Det reglerade en alltför hög exploatering. Genom inflyttningen till städerna skapades en enorm bostadsbrist. Stockholm växte under perioden 1895 till 1913 med 43 procent, Göteborg och Malmö med 49 procent. Göteborg var ökänt för dåliga bostadsförhållanden, bland annat förekomsten av många källarlägenheter. I en tidig bostads undersökning 1860 konstaterade stadens Sundhetsnämnd att det ”omöjligen i dessa små och låga rum kunde erhålla ens det minimum kubikfot luft som anses oundgängligt för hälsan”. När myndigheterna 1889 genomförde en ny bostadsundersökning registrerade man att det fanns uppemot 200 källarbostäder bara i stadsdelarna Haga, Annedal och Landala. År 1893 presenterades den Lorénska stiftelsens bostadsundersökning. I undersökningarna uppdagades förfärliga bostadsförhållanden med grova sanitära olägenheter och där stora familjer delade samma rum.2

Bostadsbyggande i olika former Som regel tog varken myndigheter eller fabriksägare ansvar för bostäder till dem som sökte sig till alla de industrier som etablerades under andra h älften av 1800-talet. Bostadsfrågan sågs som en privat angelägenhet. Undantag förekom på bruksorter där det byggdes särskilda arbetarbostäder. I Göteborg gick arbetare samman och byggde egna bostäder. Vid Lindholmens varv byggde arbetslag egna bostäder i fyra-, sex- och åttamannahus, beroende på hur många arbetarfamiljer som hjälptes åt med bygget. Husen byggdes i trä, i två våningar med källare och vind. Lägenheterna var på ett rum och kök.3

Fyramannahus, Slottsberget, Göteborg. Fyra enrumslägenheter på 27 kvm där fyra arbetarfamiljer tillsammans byggt eget hus. En tillbyggd förrådsdel har byggts om till bostäder, från uppmätning i Lindholmen en stadsdel i Göteborg, Chalmers 1973.

978-91-44-08918-8_01_book.indd 19

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

Kök i enkelrum från sekelskiftet 1900. Enkel ho och kran med kallt vatten, en vedspis som kompletterats med en gasspis. Vedspisen används som värmekälla. Här finns inga särskilda beredningsytor och knappt någon förvaringsmöjlighet. Foto: Stockholms stadsmuseum.

Planen visar en möblerad arbetarbostad i Helsingborg, från 1880-talet med liknande kök som fotografiet till höger. Bostad för föräldrar med fyra barn och en inneboende. Illustration från Gregor Paulssons Svensk Stad ll.

År 1872 bildades Arbetarnas byggnadsförening, i Göteborg, för att i egen regi bygga bostäder för uthyrning. Året efter startades en liknande verksamhet i både Norrköping och Stockholm.4 Det förekom också byggande av bostäder på spekulation. Efter 1864 års lag om näringsfrihet var inte byggmästare en skyddad titel längre, och många utan kompetens, drivna av ”det heta vinstbegäret” 5 byggde dåliga bostäder. Även bostadsbyggande som välgörenhet förekom. Filantroper som Robert Dickson6 gjorde en sådan insats för att minska bostadsbristen i Göteborg. Genom en donation startades Dicksonska stiftelsen, vars ändamål var att: Bidraga till befordrande af sedlighet och gudsfruktan hos arbetarbefolkningen i Göteborg och dess förstäder /…/ i första rummet till uppförande af arbetarebostäder och sedermera till och beredande af andre nyttiga och behöflige inrättningar eller anläggningar till arbetsklassens förmån.7

Mot slutet av 1800-talet utvecklades hyreshuset i arbetarstadsdelen till den vanliga boendeformen för den växande arbetarklassen. Det rörde sig ofta om © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 20

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

stora hus, upp till fem våningar, med små enkelsidiga en- till tvårumslägenheter på ömse sidor om en mittkorridor. I Göteborg byggdes arbetarstadsdelar som Olskroken, Majorna, Mast hugget, Annedal och Landala under slutet av 1800-talet. Stadsbyggnadsmönstret i dessa stadsdelar var detsamma som i övriga delar av staden. Kvarteren var tätt bebyggda med gatuhus med genomgående lägenheter, främst ett rum och kök. På gårdarna fanns mindre enkelsidiga lägenheter i gårdshus. På gårdarna fanns också uthus för förråd av olika slag och latriner. Många gårdar var mörka, och i många gårdshus var ljusförhållandena dåliga. Trots att arbetarfamiljerna ofta var stora med många barn var lägenheterna små: endast 30–40 kvm, ett rum och kök. Det var också vanligt att man hyrde ut till inneboende. Det var inte i första hand de barnrika arbetarfamiljernas egentliga behov som styrde utvecklingen, utan ett rum och kök var ofta det enda arbetarfamiljen hade råd att hyra.8

I mitten av 1800-talet industrialiserades Sverige. Folk flyttade från landsbygden till jobben i industrierna. Under 1800-talet fördubblades befolkningen och i slutet av 1800-talet var bara 60 procent av befolkningen sysselsatt inom jordbruket. Bilden visar arbetsstyrkan vid Gustavsfors bruk i Dalsland. Fotograf okänd. Privat ägo.

Myndigheternas ansvar År 1894 genomfördes en bostadsundersökning av arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Stockholm, där Gustaf af Geijerstam studerade bostadssituationen för 300 arbetarfamiljer på uppdrag av Lorénska stiftelsen. © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 21

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

Geijerstam visade att arbetarefamiljerna bodde mycket trångt, ofta sex till åtta personer i samma rum. Arbetarbostäderna var dessutom dåligt byggda. Då små lägenheter relativt sett hade höga hyror bodde arbetarfamiljerna också dyrt. Därtill gjorde den dåliga kvaliteten att arbetarbostäderna var dyra att värma upp. Det torde ej vara för mycket sagt, om man påstår att här drives ett icke obetydligt ocker med fattigdomen. Geijerstam, ur Anteckningar om arbetarnas bostadsförhållanden i Stockholm, 1894. 9

År 1895–96 gjorde Karl Key-Åberg en stor bostadsundersökning på uppdrag av Stockholms stadsfullmäktige. Även Key-Åbergs undersökning visade en förnedrande bostadssituation för många arbetarefamiljer. Av undersökningen framgick att 25 procent av arbetarbefolkningen var inneboende. Det kunde bo 10–15 personer per rum och 70 procent av de boende saknade den volym luft på 15–20 kbm (dvs. ett utrymme på 2 × 3 meter med takhöjd 2,5 meter) som ansågs som miniminivå.10 Myndigheternas passiva förhållningssätt till bostadsbristen och bostadsförhållandena fick stark kritik, och med de redovisade missförhållandena blev bostadsfrågan en allt viktigare politisk fråga.

Teknik och sanitet Förutom trångboddheten så var bostädernas låga standard en bidragande orsak till de dåliga bostadsförhållandena. Dåliga bostäder var grogrunden för sjukdomar och allmän ohälsa. Göteborgs fattiga kvarter härjades på 1850talet ”nästan varje sommar av koleraepidemier”.11 Den sista koleraepedemin i Sverige inträffade så sent som 1873.

Skitgropar I början av 1800-talet var den vanligaste lösningen på avfallsproblemet att gräva en grop inne på gården där hushållets avfall och latrin tömdes. Ovanpå gropen ställdes ett utedass. När gropen var full täcktes den över och en ny grop grävdes på annat ställe på gården. I äldre Göteborgsskildringar beskrivs hur vattenbrunnar ofta grävdes invid avskrädeshögen på bakgården Men ibland slängdes sopor också direkt på gatan för att spolas i väg nästa gång det regnade. ”Göteborgs fattiga kvarter luktade.”12 Men Göteborgs läge vid havet, ansågs vara en fördel, då det ofta blåste och odören inte kändes lika tydligt.13 © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 22

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

Stora Hamnkanalen Göteborg, 1820-talet. Hamnkanalen utgjorde tillsammans med Vallgraven, kanalerna vid Östra och Västra Hamngatorna Göteborgs kanalsystem, men också en del av stadens avloppslösning. Skitgroparna på gårdarna var ofta förbundna med enkla trärör ut till kanalerna, och där slängdes även sopor, vilket var mindre lämpligt då vattnet var näst intill stillastående. Akvarell av Leonard Björkfelt, Göteborgs Stadsmuseum.

I mitten av 1800-talet konstaterade den brittiske läkaren John Snow sam bandet mellan kolera och en brunn med förorenat vatten. I slutet av 1800talet utvecklade vetenskapsmän som Louis Pasteur och läkaren Robert Koch grunderna för den bakteriologi vars rön skapade förutsättningar för bättre vattenhygien i städerna. Insikten om sambandet mellan avfall och sopor som bara kastades på gator och torg och sjukdomar var en bidragande orsak till att Stockholm fick kommunal renhållning 1859, Göteborg 1885 och Malmö 1898. Innan stadens myndigheter tog ansvar för renhållningen var det ofta privata bolag som skötte exempelvis hämtning och tömning av stadens latriner. I Göteborg fanns ett speciellt system med kalkade latriner som kallades pudretter. Under gårdarnas utedass fanns kistor som stod på räls och som varje dag drogs ut och pudrades med kalk – en desinficerande åtgärdför att minska smittorisken. Latrinkistorna tömdes av ett privat bolag på en stor depå vid Gullbergsvass, norr om staden. Där blandades latrinavfallet med kalk och såldes som gödsel till bönder som bedrev jordbruk i Göteborgsområdet.14 I stadens övreståndsbostäder fanns inte utedass på gården, utan ett torrdass inne i lägenheten. Det var först vid sekelskiftet 1900 som de stora våningarna i Vasastan försågs med gas, vatten och avlopp. I Stockholm beräknas endast två till tre procent av samtliga bostäder 1905 ha ett eget badrum. Wc fanns redan på 1880-talet, men var då anslutna till separata septitankar. Samtidigt, i mer exklusiva hyreshus, byggdes badrum.15 Först 1909 blev det i Stockholm möjligt att ansluta wc till avloppsnätet.16 © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 23

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

Vatten

Innan fotogenlampan fanns var det främst ljuset från härden och enkla stearinljus som var bostadens ljuskällor. Bilden visar ett Halländskt stickgille. Konstnär: K. Zoll. Ingår i Bilder ur svenska folklifvet, 1855. Reproduktion: Uppsala universitetsbibliotek.

År 1862 antogs en kommunallag som innebar att stadens skötsel var stadsfullmäktiges ansvar. Städernas renhållning förbättrades. Gator upprustades, stensattes och försågs med effektivare gatljus. Redan 1859 hade ett kommunalt reningsverk tagits i bruk i Stockholm och två år senare började ett kommunalt vattenledningssystem att användas. I slutet av seklet byggdes vattenledningar, vattentorn och avvloppsnät i övriga städer i Sverige. Rinnande vatten inne i bostäderna blev allmänt i nybyggda hus under 1910- och 1920-talen. Så sent som 1891 byttes en vattenledning gjord av urborrade trädstockar, från Kallebäcks källa till Göteborg ut mot järnrör. Vatten från källan hade sedan slutet av 1700-talet letts fram till särskilda tappställen inne i Göteborg. År 1869 fick landets städer enhetliga bestämmelser i ordningsstadgan. För renhållningen och ordningen på gatorna stod i stadgan bland annat: svinmat eller dylika ämnen, döda djur, sopor, avfall från fabriker och hantverkstäder eller annan orenlighet må icke i stad eller invid densamma på dess område utföras eller kastas i sjö, vik, kanal eller vattendrag eller läggas på isen därstädes. De få icke heller på gator, torg eller andra allmänna platser.17

Som en följd av den bostadsundersökning som Pauperimskommitten genomförde i början av 1860-talet bildades Göteborgs Arbetarebostads AB som 1874 byggde 89 stenhus i Göteborg med tvårumslägenheter. Standarden var hög med bland annat rinnande vatten i köken. Det gängse var annars att dra fram vatten till en vattenkastare på gården.

Gas och el Under 1860-talet blev fotogenlampan vanlig som ljuskälla i bostaden. Innan dess var det främst ljuset från härden i köket eller stearinljus som var bostad ens ljuskällor.18 I mitten av 1800-talet började Göteborgs gator att lysas upp av gaslampor. Sveriges första gasverk byggdes i Göteborg 1846.19 I Stockholm togs de första glödlamporna i bruk 1877 och Brunkebergsverket började producera el 1892. Hela Stockholm var elektrifierat i början av 1920-talet. År 1926 släcktes den sista gaslampan i Göteborg. Uppvärmningen av bostäderna skedde traditionellt med vedspisen i köket, samt kakelugnar och kaminer i varje rum. Under 1840-talet introducerades järnspisen, vilket var en stor teknisk utveckling för matlagningen i bostaden. Under 1880-talet blev gasspisen allt vanligare.20 Rent vatten, effektivare renhållning, avloppssystem, sjukvård, liksom kontroll av matvaror skapade allt bättre levnadsvillkor i städerna. Dödlig© F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 24

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

heten som varit betydligt högre i städerna än på landet sjönk och var vid sekelskiftet 1900 lägre i staden.21

Borgerlig bostad Vasastaden i Göteborg Vasastaden i centrala Göteborg, från slutet av 1800-talet, är en tidstypisk stadsdel med 4–5 våningar höga stenhus med stora våningar. Inne i kvarteren i form av enkelsida gårdshus finns enklare, mindre bostäder. Stadsdelen tillkom i den stora utbyggnaden av Göteborg som ägde rum under slutet av 1800-talet. Fästningen Göteborg som började byggas 1621 förlorade under 1700-talet sin militära betydelse och revs under 1800-talets inledande decennier. Staden växte utanför de gamla befästningsvallarna. År 1861 anordnades Sveriges första stadsplanetävling om området söder om staden. Andrapristagarna i tävlingen J G Richert och G Nermans förslag var det som genomfördes. Vasastaden är en del av den nya stadsplanen och uppbyggd enligt kvarters stadens principer. Gator, torg och parker utgör de offentliga rummen som ramar in kvarteren. Inne i kvarteren finns mer privata rum. Kvartersgränsen markeras alltid fysiskt. Hus, murar, plank, staket och häckar skiljer de offentliga rummen från de privata. Portar, portiker är de vanliga gränserna mellan gatu- och gårdsrum. En förhöjd bottenvåning förhindrar insyn från gatan in till lägenheterna på nedre plan. Offentliga byggnader med stor allmän betydelse är placerade som fri liggande hus på torg eller i parker, ofta som dominerande volymer i stadsbilden.

Sektion – stenstad Husens socklar möter gatans trottoarer direkt.

Vasastan Göteborg. Vy från Vasagatan anlagd 1882. Mittremsan mellan alléträden användes som ridväg. Man kunde rida från Heden, antingen via Nya Allén eller Vasagatan, fram till Linnégatan vidare till Slottsskogen.

978-91-44-08918-8_01_book.indd 25

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

Utsnitt Vasastaden Göteborg, en tidstypisk 1800-talsstadsdel med rutnätsplan med olika typer av gator. Mitt i bilden finns Vasagatan – en bred alléprydd boulevard. Varje kvarter är indelat i mindre fastigheter. Då varje fastighet bebyggdes av olika byggherrar skapades en variation i stadsbilden. De större fastigheterna kom till då fastigheter slogs ihop under 1960- och 1970-talen för att man skulle kunna bygga större objekt. Illustration ur Göteborg, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, del 1.

Gaturummen är viktiga för Vasastan. Kantstenar avgränsar trottoarerna från körytorna. Husen möter gatan direkt, utan förgårdsmark. Det finns en hierarki mellan mycket breda gaturum, såsom den alléprydda Vasagatan och de mer vanliga 18-metersgatorna som Erik Dahlbergsgatan och Karl Gustavsgatan. Gaturummen är tydliga och omslutna. I kontrast finns öppen het och stora rum i parker och platser. Gaturummen förbinder och integrerar Vasastaden med intilliggande stadsdelar. Många av gatorna mynnar ut i platser och alléer eller leder fram till parker. Siktlinjerna är långa. Det finns en stor frihet i rörelsen i kvartersstaden. Man kan välja olika alternativ att nå olika platser i stadsdelen Vasastans stenhus med stora våningar blev bostäder för burgna Göteborg are. En väl bevarad gatumiljö i stadsdelen där mycket få förändringar har ägt rum är Storgatan där det började byggas tidigt på 1870-talet. På Storgatan 41 bosatte sig byggmästaren August Krüger 1877 i ett eget byggt hus, ritat av J A Westerberg, med fasader i nyrenässans. Byggnaden var strikt socialt uppdelad. I bottenvåningen fanns affärs- och verksamhetslokaler. En våning upp låg ”piano nobile” – den förnämsta våningen, och det var där Krüger med familj bodde. Det är också den våningen som har den rikaste fasaddekorationen. Sedan avtar dekorationsmängden – liksom förnämiteten – uppåt i huset och den enklaste och billigaste våningen var den högst upp. Gården nåddes med häst och vagn via en port från tvärgatan Chalmersgatan. På gården fanns stall, förråd och kuskbostad. Gårdshusens fasader var utan dekorationer. © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08918-8_01_book.indd 26

2013-03-25 13.01

1850–1900 Bostaden blir en politisk fråga

Storgatan Göteborg, 18 meter bred gata omgiven av två- till sexvåningsshus från slutet av 1800-talet. Hörnhuset till vänster är Storgatan 41, i nyrenässans med rikt dekorerad fasad. Fönstren är placerade på jämnt avstånd från varandra. Gesimser markerar de olika våningarna. Piano Nobile, en våning ovanför gatan, är extra markerad i fasaden. Där bodde husets ägare August Krüger, med familj och tjänstefolk. Till höger hus från 1890-talet med mönstermurade tegelfasader. Fönstren är samlade och muren betonas.

Krügers hus var modernt och hans egen tiorumslägenhet var till och med utrustad med badrum. Förutom paret Krüger och deras tre barn tillhörde fyra pigor hushållet. I en lägenhet i gårdshuset bodde Krügers kusk med familj. Nyrenässansen var på 1870-talet en ny fasadtyp i Göteborg, med stor formrikedom och repetitivt placerade fönster. Våningarna delades in med gesimser, och bottenvåningen rusticerades, det vill säga putsen imiterade stenblock för att skapa livfullhet och ett ljus och skuggspel i fasaderna. Fönstren fick kraftiga omfattningar med klassiskt inspirerad ornamentering. Mitt på Storgatan ligger Vasaplatsen som 1905 fick sin definitiva form. På en höjd i intilliggande Vasaparken placerades Göteborgs universitets pamp iga byggnad som fond åt Vasaplatsen. Husen vid Vasaplatsen har lämnat nyrenässansstilen och karakteriseras i stället av den stilblandning som var populär vid sekelskiftet 1900. Hans Hedlund var en av de mest produktiva arkitekterna kring sekelskiftet 1900 ritade Storgatan 10–12. Fasaderna är uppbyggda av ”ärliga” material såsom sten och mönstermurat tegel. Fönstren är placerade i grupper med betoning av muren. Öppningarna är anpassade till rummens behov. I och

Våningsplan för familjen Hertzman på Storgatan 41. Familjen bestod av Oscar Hertzman och hans tre barn, hans syster, en inneboende bror samt tre pigor. Bostaden är beskriven i romanen Fönstret mot Allén, skriven av yngsta dottern Gurli HertzmanEricson. Rumsbeskrivningen är gjord av Kristina Söderpalm efter romanens beskrivning av bostaden. Familjen Hertzman bodde i våningen ovanför husets ägare och byggmästare August Krüger. Plan från För hundra år sedan.

978-91-44-08918-8_01_book.indd 27

2013-03-25 13.01

Art.nr 37346

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08918-8_01_cover.indd 1

2013-03-26 09.34