9789147119240 by Smakprov Media AB

B R O A KE R N

Boken om SO 1–3

Linda Engvall

4711924_BoSO_LH_1-3_OMS.indd 1

2014-12-18 12:28

isbn 978-91-47-11924-0 © 2015 Linda Engvall och Liber AB Redaktör: Karin Örn Bildredaktör: Nadia Boutani Werner Formgivare: Sara Ånestrand, Marta Coronel Produktion: Eva Runeberg-Påhlman Omslag: Sara Ånestrand, Marta Coronel (form), Jonas Burman (illustration) Illustrationer: Jonas Burman, Matilda Salmén, Kristina Grundström (s. 19 och 21)

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Esser Druck, Tyskland 2015

bildförteckning Boutani Werner, Nadia 45 Engvall, Linda 23, 43, 56, 57, 67, 71. 73, 75, 79, 91 Good, Anders/IBL Bildbyrå 168 Övriga fotografier Shutterstock

Koperingsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i bonus-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll Välkommen till Boken om SO 1–3 . . . . . . . . 4 Bokens byggstenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Hur du använder Boken om SO 1–3 . . . . . . . . . . . . 8 Boken om SO 1–3 och läroplanen . . . . . . . . . . . . . . 10 Kapitel för kapitel kopplat till det centrala innehållet i läroplanen . . . . . . . . . . 12 Kunskapskrav – för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Hur tar man sig an en faktatext? . . . . . . . . . . . . . . . 19 Arbetssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Elevdelaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Utvärdering och bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Liv på planeten jorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Hur kom vi hit? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Vår art: Homo sapiens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Bilder av jorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Hur funkar kartan? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

10. Alla har rätt till ett bra liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Barnkonventionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Vem ska få bestämma? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Vart ska 3B åka på skolresa? . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

11. Historiska källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Tankar om världen vi lever i . . . . . . . . . . . . . . 26

Arkeologer lägger pussel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

Vad är SO? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

12. Istiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 1.

Du och jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Poppes kompisar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Rättvist och orättvist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Förr i tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Hur bodde man förr? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Hur lekte man förr? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Ester berättar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Tillåtet och förbjudet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Regler i trafiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Jobba och tjäna pengar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Tänk om ingen gick till jobbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Vad har vi pengar till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Vi bor i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Människor vill bo där det är lätt att leva. . . . . . . 58 Hem kan se olika ut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Människor flyttar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Människan och naturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Massor av sopor!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

13. Forntiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Jägarstenåldern – tiden då man flyttade . . . . . . En vårdag för 7000 år sedan . . . . . . . . . . . . . . . . . Bondestenåldern – tiden då man började odla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Människorna bodde i långhus . . . . . . . . . . . . . . . . Bronsåldern – tiden då man gjorde saker i brons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det var skillnad mellan de rika och de fattiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Järnåldern – tiden då man började göra saker av järn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . På en järnåldersgård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gården var människornas centrum . . . . . . . . . . . Vikingatiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skrifter om vikingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

112 114 116 118 120 122 124 126 128 130 132

15. Mytologi är som spännande sagor . . . . . 134 Nordisk mytologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Världen som ett träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur Tor fick tillbaka sin hammare . . . . . . . . . . . Grekisk mytologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bråket om guldäpplet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

134 136 137 138 139

Religioner och tro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Kristendomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Berättelserna om Jesus ur Bibeln . . . . . . . . . . . . . . . 72 Judendomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Berättelser ur Tora . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Islam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Berättelser ur Koranen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Koranen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Den gyllene regeln. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Fira en högtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Utvärderingsfrågor: Kan du? . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Elevens självbedömning: Kunskapsresan . . . . . 170

Välkommen till Boken om SO 1–3 Några ord från författarna till grundboken I skolan har vi länge arbetat med SO och NO i temablock, som återkommande traditioner i varje årskurs. Ämnen som t.ex. bild och musik passade bra att integrera. Men när Lgr 11 kom behövde vi tänka till och revidera de olika temaområdena. När man gör det ligger det nära till hands att man lägger till det nya, med följden att man inte hinner med allt. Eller att det blir stressigt. Vi insåg då att vi inte bara kunde lägga till, utan också behövde stryka det som inte omnämndes i nya läroplanen. I vissa fall behövde vi flytta vårt fokus, för att vara säkra på att vi lät eleverna träna och utveckla rätt förmågor. Vi började fundera på hur man garanterar att eleverna får allt som verkligen står i kursplanen för SO-ämnena i Lgr 11. Att ha en samlad SO-bok för åk 1-3 kändes då som en garanti för att eleverna inte missar något i det centrala innehållet. En bok som ger eleverna förutsättningar att utveckla alla förmågor för att kunna nå kunskapskraven. Men det skulle också vara en bok som var rolig att läsa och titta i. Boken om SO 1–3 blev därför en bok med stor variation av spännande bilder och lättlästa texter, skriven för att passa de yngsta eleverna i början och sedan stegvis bli mer avancerad och ordrik. Det blev en bok där allt i det centrala innehållet finns med, på ett noga genomtänkt sätt. Vi valde att inte uttala att några vissa kapitel skulle höra till någon speciell årskurs, för att möjliggöra för dig som lärare att kunna bestämma det själv. Varje kapitel i boken kan också byggas ut, men det är ju just det som är en av tjusningarna med läraryrket – att det finns utrymme för egen kreativitet. Vi hoppas att Boken om SO 1–3 kan förena glädje med nytta och att den blir lika uppskattad av barnen som av dig som lärare! Annica Hedin och Elisabeth Ivansson

Några ord från författaren till Lärarboken Vilka känslor eleverna har med sig när de börjar första klass beror till stor del av vad de har för tidigare erfarenheter och kunskaper. Att starten blir positiv och att alla elever känner sig sedda och hörda är viktigt, speciellt när de ska möta något nytt. Så här inleds Lgr 11, kapitel 1 som handlar om skolans värdegrund och uppdrag: ”Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänkliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som svenska samhället vilar på.” I Lgr 11 står också att eleverna inte bara ska lära sig vad demokrati är, utan att undervisningen också ska bedrivas i demokratiska arbetsformer för att förbereda eleverna att aktivt delta i samhällslivet och utveckla deras förmåga att ta personligt ansvar. Alla elever har rättigheter och lika värde som ska respekteras. Med rättigheter kommer också skyldigheter. Det är viktigt att eleverna får öva dessa förmågor genom att reflektera över sig själv och andras åsikter och intressen. Att arbeta med gruppdynamik och var enskild individs del i gruppen är en utmaning. När man börjar arbetet med acceptans och respekt för allas lika värde i samhället kan man låta eleverna börja med att utgå från sig själv: Vem är jag? Vem är du? Vilka är vi alla tillsammans som en grupp? Med dessa frågor startar också Boken om SO 1–3. I Lärarboken finns tips på frågor som utmanar elevernas sätt att tänka och förhålla sig till sig själv och till människorna i sin omvärld. Lärarboken bygger också på ett språkutvecklande arbetssätt i flera förslag på olika teman, genom att flera ämnen integreras och skapar en kreativ lärmiljö för eleverna. Syftet med Lärarboken blir således att ge metoder och verktyg som utvecklar elevernas kunskaper och ger dem förståelse för sina egna och andras olika åsikter och intressen. Visionen är att Boken om SO 1–3 tillsammans med Lärarboken ska entusiasmera och engagera dig som lärare att ge eleverna förutsättningar att utveckla sina förmågor i de samhällsorienterande ämnena. Målet är att eleverna själva ska bli aktiva aktörer i samhällslivet och det livslånga lärandet. Linda Engvall

Bokens byggstenar Boken om SO 1–3 är en faktabok innehållande texter och inspirerande bilder som väcker nyfikenhet och förklarar olika begrepp, modeller och fenomen inom de samhällsorienterande ämnena. Bokens 14 kapitel anknyter helt och hållet till intentionerna med och innehållet i Lgr 11 med syfte, förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav.

Vad är SO?

Lodjuret Lovis, som redan på grundbokens omslag funderar över vad SO är, dyker upp här och var i boken för att kommentera innehållet. Lovis fungerar lite som en lekfull och nyfiken guide in i de samhällsorienterande ämnena.

Jobba och tjäna pengar

Jobba och tjäna pengar Eller yrken Det finns många olika jobb. kan du hitta som det också kallas. Vilka på bilden?

Berätta! Ɠ Vad vill du arbeta med när du blir stor? Ɠ Vilka yrken tycker du är viktiga?

Kapitlet Jobba och tjäna pengar s. 28–29 29

Många kapitel i grundboken börjar med ett uppslag som ger en vardaglig ingång till det som avsnittet handlar om. Den elevnära tonen i texten och valet av bilder ska väcka intresse och få eleverna att vilja veta mer om sig själva och sin omvärld, men också att inventera sina förkunskaper. Glöm inte att det är viktiga saker det handlar om! Alltifrån livsfrågor och trafikregler till viktiga ord och begrepp som eleverna behöver känna till för att kunna hänga med i diskussioner om människans uppkomst och berättelser om gudar och hjältar.

Förr i tiden Förr i tiden

Ester berättar Viktor och Ida sitter i gammelmormor Esters kök och fikar. Ester berättar att hon hade en bra barndom. Det var ganska fattigt och svårt på många sätt, men det var lugnare och skönare än nu. Idag bor Ester i en modern lägenhet med riktig toalett och en dusch med varmt och kallt vatten. Det låter kanske konstigt, men det var inte självklart när Ester var liten. Då hade de inget vatten alls i sitt hus, utan hämtade det från en å. Så det gällde att inte slösa när man skulle koka potatis eller tvätta sig. Och tvätta sig, det gjorde man i köket för det fanns varken badrum eller toalett inne i huset. Men ute på gården hade familjen ett dass dit de gick för att gå på toa. I familjens hus fanns det förutom köket, ett rum där hela familjen sov och ett finrum som de bara använde när det var kalas. Det fanns ingen el i huset. Så när det blev mörkt tände man ljus och fotogenlampor.

Det här fotot är ungefär 90 år gammalt. Det visar familjen Kull: mamma Lisa, pappa Nils och barnen Ebba, Ester och Elis. De bodde i ett litet hus på en gård som hette Västra Lund i Skeda i Östergötland. Den minsta flickan på bilden heter Ester. Hon var bara 3 år när den här bilden togs. Nu är hon gammal och har barnbarnsbarn. De heter Viktor och Ida och tycker det är jättespännande när deras gammelmormor berättar om hur det var när hon var liten.

Ester berättar s. 20–21

Ester

Ester och hennes syskon hade flera jämnåriga kompisar att leka med på granngården. De hittade oftast på egna lekar. När det var sommar och varmt ute byggde de egna små bondgårdar. Stenhögar fick bli hus, grankottar var kor och tallkottar får. Runt gården fanns det gott om hagar, där hade barnen olika små ”lekstugor”. Det var inte riktiga små hus som lekstugor idag, utan fantasistugor. Ester minns en lekstuga hon hade i en hage. Hon hade gjort så fint med riktigt porslin och små låtsasmöbler av stubbar och lådor. Men en dag när hon kom dit hade det varit djur där och bökat runt, allt var förstört. När Ester skulle städa upp, la hon sig på knä. Aj, hon skar sig på det trasiga porslinet och det började blöda ordentligt. Några bandage hade de inte, så mamma Lisa lindade en trasa runt knät för att stoppa blodet. Det fick räcka. Att åka till doktorn och sy var inte att tänka på. Ester har fortfarande ett stort ärr på sitt knä. ”Men vad lekte ni med när ni var inne?” frågar Viktor och tänker på sina tv-spel. Ester berättar att de flesta leksakerna var hemmagjorda. Barnen ritade och klippte ut egna pappersdockor och mammorna sydde tygdockor. Lillebror Elis hade en älsklingsdocka som hans mamma sytt åt honom, den hette Pelle Knack. En gång fick Ebba och Ester en porslinsdocka av sin farmor. Den var så fin och dyr att de inte fick leka med den, utan bara titta på den, där den låg i byrålådan! När Ester var liten var det inte så vanligt med bilar, på landet fanns det inga alls. Ester och hennes syskon gick till skolan. På vintern fick de åka häst och släde med pappa Nils. Familjen Kulls grannar var så fattiga, att de bara hade råd med ett par skor till barnen. Därför fick syskonen turas om att använda dem. Så på vintern gick de bara i skolan varannan dag. ”Vad gjorde ni i skolan?” undrar Ida. ”Ja inte skrev vi på datorer eller iPad” säger Ester och skrattar. ”Vi skrev först med blyerts, sedan med bläckpennor som vi doppade i bläck. I skolbänkarna fanns det ett hål för bläckhornet. Skrev man fel fick man skriva om hela pappret.”

20 21

Högläsningssidor Några kapitel innehåller sidor som ser ut som om de vore tagna ur ett gammalt fotoalbum; de har en gulbrun bakgrund. De innehåller lite mer berättande text och är i första hand tänkta som högläsning av läraren. I SO-ämnena passar det utmärkt att låta fakta gestaltas i berättelser. Skildringar eller berättelser har också skrivits fram tydligt i Lgr 11 centralt innehåll i årskurs 1–3: ”Skildringar av livet förr och nu … Minnen berättade av människor som lever nu … Berättelser om gudar och hjältar … Några berättelser ur Bibeln …”. osv.

Arbetsböckerna I arbetsböckerna handlar många övningar om begreppsförståelse och förmågan att sammanfatta och plocka ut det viktiga i en text. Förmågan att reflektera, ge exempel och argumentera betonas tydligt i läroplanen. Därför har vissa frågor Vad-tycker-du-karaktär. Där är inte målet att eleven ska hitta ett specifikt rätt svar, utan just att han eller hon ska reflektera och öva på att resonera och argumentera.

Hur du använder Boken om SO 1–3 Lärarboken Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om SO 1–3. Här finns extra fakta och förslag på hur man kan ämnesintegrera, dokumentera och utvärdera.

Syfte med uppslaget Hjälper dig att förstå syftet med det aktuella uppslaget, så du vet vad som är kärnan i varje uppslag.

S. 28–29

Vi bor i Sverige

Jobba och tjäna pengar

I Sverige finns stora skogar och många sjöar. Långt upp i den norra delen av vårt land finns höga berg och fjäll. I andra änden av landet är det plattare. Längst ner i söder finns det mycket åkermark.

Koppling till styrdokumenten Syfte med uppslaget

Här får du information om vilket centralt innehåll i SO i åk 1–3 uppslaget behandlar.

De flesta människor i Sverige bor i en stad. Men en del bor på landet. Var bor du?

• Att utveckla en helhetssyn över samhällsfunktioner.

Sverige-toppen! Vanligaste maträtt: falukorv Här bor flest människor: Stockholm Vanligaste pojknamn: Erik Vanligaste flicknamn: Maria Vanligaste efternamn: Andersson Populäraste godiset: ljus choklad

• Att ge förståelse för hur ett samhälle är uppbyggt och fungerar.

Att leva i närområdet

Kunskapskrav i slutet av årskurs 3 Under denna rubrik hittar du de kunskapskrav som behandlas på uppslaget. Se även s. 24–25 här i Lärarboken för mer information om bedömning.

Åkermark Skog Fjäll Landsgräns

Centralt innehåll i åk 1–3 SO

200 km

Sverige är ett långt och smalt land som ligger i världsdelen Europa.

• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.

• Yrken och verksamheter i närområdet.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av åk 3 Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.

då skulle man vara tvungen att rabbla upp alla olika yrken.

Förmågor i fokus

Arbetsboken

I diskussionerna och samtalen med utgångspunkt från bilderna och texten utvecklas:

Arbetsbok 1: Jobba och tjäna pengar s. 14–15

• Analysförmåga

Arbeta vidare

• Kommunikativ förmåga

Tema Upptäcktsresan genom närområdet

Förmågor i fokus

• Procedurförmåga • Begreppslig förmåga

Undersök närområdet: arbetsplatser

Här hittar du vilken eller vilka av de fem olika förmågorna i SO-ämnena som utvecklas i arbetet med uppslaget.

Ord och begrepp

Gå ut och undersök vilka arbetsplatser som finns i ert närområde. Förslag på frågor:

Ord och begrepp En lista med centrala ord och begrepp ur texten på varje uppslag som behöver synliggöras lite extra, förklaras och kanske belysas flera gånger. De kan också exponeras på en lista någonstans i klassrummet: ”Viktiga ord” eller klassens ”Ordbank”.

jobba, jobb, tjäna, pengar, yrken, blir stor, bibliotek, sjukhus, tennishall, guldsmedsaffär, café, polis, taxi, helikopter, ambulans, buss, grävmaskin (m.fl.)

• Vad finns det för färdmedel?

Så här kan du arbeta med uppslaget

• Om man är hungrig, var kan man gå för att äta?

Använd lässtrategin Spågumman: Läs rubriken och titta på bilden. Vad kommer det här arbetsområdet att handla om? Vad betyder ordet yrke? Finns det andra ord som betyder samma sak (synonymer som t.ex. arbete och jobb)? Läs texten. Skriv upp alla yrken som eleverna hittar på tavlan. Förklara att ordet yrke är ett samlingsbegrepp – tänk om inte det ordet fanns,

• Finns det polisstation?

Faktaboken (elevernas grundbok). Så här ser elevernas egen faktabok (grundbok) ut. Här får eleverna bl.a. möjlighet att utveckla sina förmågor att analysera, kommunicera och hantera begrepp och information.

Digitalt stöd Boken om SO 1–3 Grundbok finns även som Onlinebok.

• Vilka matbutiker finns det? • Om man blir sjuk, finns det vårdcentral, sjukhus eller apotek?

• Om det skulle börja brinna, finns det en brandstation i närheten? • Kan man klippa sig någonstans? • Finns det bibliotek? Diskutera under promenaden eller när ni har kommit tillbaka i klassrummet.

Så här kan du arbeta med uppslaget Här får du metodiska tips till din planering av arbetet med Boken om SO 1–3. Och du hittar olika exempel på hur undervisningen kan se ut: • • • • •

Hur kan man introducera uppslaget? Vad behöver man veta innan man sätter igång? Hur lyfter man lärandet med hjälp av olika lässtrategier? Hur kan man ämnesintegrera? Finns det mer fakta som kan komplettera innehållet?

Eftersom Lärarboken visar på flera olika ingångar och exempel på arbetssätt och arbetsformer, så hoppas vi att du ska hitta något som passar just dig och dina elever.

Vi bor i Sverige

Vilka yrken är viktiga? Låt eleverna först fundera enskilt över vilka yrken som är viktiga. Använd gärna uppslaget s. 28–29 som inspiration. Sedan sätter de sig två och två och berättar för varandra. De ska motivera och tala om varför de anser att just de yrken de valt är viktiga. Låt eleverna välja ett av yrkena och berätta i helklass eller mindre grupp.

Sverige-fakta! Högsta berg: Kebnekaise Största sjö: Vänern Största däggdjuret: älg Vanligaste däggdjuret: sork Längsta bron: Öresundsbron

Jag heter Tage. Det här är min adress:

Föräldrarnas yrken

Tage Berg Mårdgatan 9 123 45 Storby Sverige Europa Världen Universum

Tage tittar på jordgloben.

– Oj vilken lång adress! Kan du din?

Sverige

Europa

Nordamerika

Asien Atlanten

Stilla havet

Afrika Stilla havet

Sydamerika

Indiska oceanen

Låt eleverna få berätta vad deras mamma, pappa, faster, morbror eller någon annan vuxen i deras bekantskapskrets arbetar med och har för yrke. Kanske kan ni bjuda in någon vuxen som kommer till klassen och berättar om just sitt jobb.

Oceanien

Skolan – elevernas arbetsplats Antarktis

Allt land på jorden är uppdelat i sju världsdelar.

Berätta! Ɠ När behöver du en adress? Ɠ Vet du något annat land som ligger i Europa? Tips! Titta längst bak i den här boken. 35

Låt eleverna beskriva sin arbetsplats. Vad gör de om dagarna? Vad arbetar de med? Hur långa arbetsdagar har de? Eleverna kan beskriva sin arbetsmiljö och vad som påverkar arbetsdagen. Skulle de vilja förändra något? Diskutera i mindre grupper. Eleverna ritar och skriver sedan om en vanlig arbetsdag för dem i skolan.

Fortsätt bygga närområdet

Yrkes-charader

Lägg nu till bostadshus, affärer, sjukhus, skolor osv. Använd t.ex. kartonger, toarullar och annat som byggmaterial.

Lek och övning som går ut på att en elev ljudlöst ska dramatisera ett yrke enbart med hjälp av gester och kroppsspråk. Skriv olika yrken (eller använd bilder) på lappar som delas ut. Kan eleven inte läsa, kan läraren viska yrket istället. En elev i taget visar ett yrke och de andra får gissa.

Drömyrket Vad vill du arbeta med när du blir stor? Vilket är det absolut bästa yrket? Beror det på vilken lön man får? Beror det på om man tycker att det är roligt att jobba med, något som man verkligen är intresserad av? Låt eleverna tänka enskilt först. Sedan sätter de sig två och två och diskuterar. Lyft i helklass. Samla allas drömyrken på tavlan. Är det några som har valt samma yrke eller hur ser fördelningen ut?

Kopieringsunderlag Till några av uppslagen finns kopieringsunderlag som kan användas för att arbeta vidare på olika sätt. Till varje kapitel finns också utvärderingsfrågor och elevens egen självbedömning (som vi här kallar för Kunskapsresan).

Boktips Hänvisning till bl.a. faktaböcker och skönlitteratur som ytterligare kan komplettera uppslagets innehåll.

Kopieringsunderlag Vilket yrke? s. 145

Boktips Upptäck Samhälle (2014), Göran Svanelid. Liber. (Kapitlet Ekonomi s. 48-63 innehåller mer fakta till läraren.)

Länktips ungafakta.se (mer om ekonomi, tips på pyssel och uppgifter för åk F-3)

Film- och länktips Under dessa rubriker ger vi i vissa fall rekommendationer och tips om var man kan hitta filmklipp och annat som ger stöd och variation till undervisningen.

Arbetsbok 1 och 2 Många uppgifter i arbetsböckerna kan eleverna arbeta med på egen hand utifrån innehållet i grundboken. Men alla frågor och uppgifter i arbetsböckerna har inte givna svar; det är för att ni ska kunna ha diskussioner i klassrummet och träna eleverna

att se saker och ting ur flera olika perspektiv. Eleverna utvecklar då förmågorna att kommunicera, reflektera och analysera. Detta gäller i synnerhet diskussionsfrågorna, men i vissa fall även andra uppgifter.

Boken om SO 1–3 och läroplanen De fyra SO-ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap har var sin kursplan. I dessa fyra kursplaner finns ett gemensamt centralt innehåll för de samhällsorienterande ämnena i åk 1–3. Däremot är det centrala innehållet ämnesspecifikt för de högre årskurserna 4–9. På s. 12–15 här i Lärarboken kan du se hur innehållet i Boken om SO 1–3 är kopplat till det centrala innehållet i Lgr 11. I den inledande syftestexten i kursplanerna anges att eleverna genom undervisningen i SO-ämnena ska ges förutsättningar att utveckla olika förmågor. Varje SO-ämne har sina specifika förmågor.

Genom undervisningen i ämnet geograﬁ ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och • värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Dessa kan sorteras under fem stora förmågor (Big 5) på detta sätt: Analysförmåga (beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra likheter och skillnader, jämföra för- och nackdelar) Kommunikativ förmåga (samtala, diskutera, motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa) Procedurförmåga (söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information, skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet) Begreppslig förmåga (förstå innebörden av begrepp, relatera begreppen till varandra och använda dem i olika/nya sammanhang) Metakognitiv förmåga (tolka, ha omdömen om, reflektera, avgöra rimligheten, välja mellan olika strategier, pröva och ompröva, lösa problem med viss anpassning till en viss situation, ett syfte eller sammanhang) Läs gärna mer om de olika förmågorna i boken De fem förmågorna i teori och praktik – Boken om The Big 5 av Göran Svanelid (Studentlitteratur, 2015).

Kapitel för kapitel kopplat till det centrala innehållet i läroplanen Boken om SO 1–3 är främst skriven ur ett SO-perspektiv, och inte uppdelad i ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap eftersom detta mer skulle svara mot det centrala innehållet i åk 4–6. Bokens innehåll kopplat till det centrala innehållet i SO i åk 1–3:

Omslagets första insida: Årshjulet Att leva i världen Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Att undersöka verkligheten Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Tankar om världen vi lever i Samtliga delar av centralt innehåll i SO i åk 1–3 utifrån elevernas egna tankar och frågor.

Vad är SO? Att undersöka verkligheten Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

1) Du och jag Du och jag

Att leva tillsammans Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Vem är du? Vad tycker du om att göra? Vad tycker du inte om? Vad gör dig glad? Vad gör dig arg? När blir du ledsen? Allt det här gör att du är du.

Jag heter Moa och är 9 år. Jag gillar gympa och att vara med vår hund Millie. Men jag är rädd för att Millie ska dö. Då kommer jag att bli ledsen.

Moa

Jag är Amir. Jag är en smart och lång kille med ett stort ärr på magen. Mitt ärr påminner mig om att doktorn har räddat mitt liv. Amir

Att leva i världen Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

2) Förr i tiden Förr i tiden När mammas mormor var liten

Så här kunde det se ut i skolan för hundra år sedan. Barnen satt med raka ryggar i hårda träbänkar. Längst fram satt fröken i en kateder. Hon var ofta sträng. Ingen fick busa eller prata. Då blev fröken arg. Hon kunde till och med slå olydiga barn! Varje morgon hade barnen i skolan morgonbön. Då sjöng de psalmer och bad en bön tillsammans.

Berätta! Ɠ På vilka sätt var skolan annorlunda förr om man jämför med idag? Ɠ Finns det något som är lika?

Att leva tillsammans Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Att leva i närområdet Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Att undersöka verkligheten Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

3) Tillåtet och förbjudet

Tillåtet och förbjudet

Berätta! Ɠ Vilka regler finns i skolan? Ɠ Vilka regler har du hemma? Ɠ Varför behövs regler?

Att leva tillsammans Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Att leva i världen Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

4) Jobba och tjäna pengar

Jobba och tjäna pengar

Jobba och tjäna pengar Det finns många olika jobb. Eller yrken som det också kallas. Vilka kan du hitta på bilden?

Att leva i närområdet Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet. Att leva i världen Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

5) Vi bor i Sverige Vi bor i Sverige I Sverige finns stora skogar och många sjöar. Långt upp i den norra delen av vårt land finns höga berg och fjäll. I andra änden av landet är det plattare. Längst ner i söder finns det mycket åkermark.

Att leva tillsammans Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

De flesta människor i Sverige bor i en stad. Men en del bor på landet. Var bor du?

Åkermark Skog Fjäll Landsgräns 0

Att leva i närområdet Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

200 km

Sverige är ett långt och smalt land som ligger i världsdelen Europa. N

Att leva i världen Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Att undersöka verkligheten Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

6) Människan och naturen Att leva i närområdet Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Att leva i världen Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Människan och naturen Tänk så många vi är som lever på samma jordklot! Vi är flera miljarder människor. Här finns apor och igelkottar och små myror. Här finns träd och blommor. Alla är en del av naturen.

– Om naturen mår bra så kan vi må bra!

Vi människor använder det som finns i naturen på många sätt. Vi får vår mat från djur och växter. Vi bygger hus och möbler av träd. Vi behöver rent vatten att dricka och ren luft att andas. Därför är det viktigt att vi tar hand om naturen. Vi får inte förstöra den. Vi ska dela rättvist på det som naturen ger. Det kallas för hållbar utveckling. 42

7) Religioner och tro

Religioner och tro

Religioner och tro Vad är religion? Jo, det är ett sätt att tänka och tro. En religion förklarar stora frågor som till exempel: Varför finns vi? och Vad händer när man dör? Många tror att det finns något inom oss som lever vidare fast vi dör. Det brukar kallas för en själ. Religionerna berättar också om en stor själ som har skapat allt liv på jorden. Den stora själen är Gud. Många ber till Gud. Religionerna har berättelser om Gud och människor. Vissa berättelser talar om hur man ska leva. Andra berättelser kan trösta om man är ledsen eller orolig. I det här kapitlet får du veta lite om tre stora religioner som kallas kristendom, judendom och islam.

Finns världen bara av en slump?

Fader vår som är i himlen. 46

Att leva tillsammans Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Att leva i närområdet Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Att leva i världen Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

8) Liv på planeten jorden Att leva i världen Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.

9) Bilder av jorden Att leva i världen Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Att undersöka verkligheten Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

10) Alla har rätt till ett bra liv Alla har rätt till ett bra liv Det finns mer än 7 miljarder människor på jorden. Ändå finns det inte två likadana! Ingen ser exakt ut eller tänker precis lika som någon annan. Men alla människor är lika mycket värda.

FN arbetar för en rättvis värld

FN’s symbol.

Nästan alla länder på jorden är med i FN. Det är en förkortning för Förenta Nationerna. FN har skrivit om vilka rättigheter alla människor på jorden har. Några saker har man bestämt särskilt för barn. De här reglerna står i barnkonventionen. Som att ingen får slå barn, och att både pojkar och flickor ska få gå i skolan. När du läser barnkonventionen kan det mesta låta självklart. Men tyvärr följs inte alltid det som står där. Därför är det viktigt att känna till de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Då kan man säga ifrån om reglerna inte följs.

– Den 24 oktober är FN-dagen. Då ﬁras FN i hela världen.

Att leva tillsammans Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Att leva i världen Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

11) Historiska källor Historiska källor – En historisk källa är något som ger information om hur det var förr.

Hur var det att leva förr i tiden? Hur tar man reda på det? Ja, man kan be gamla människor berätta vad de kommer ihåg. Man kan också fråga de som jobbar på museum eller en historiker. En historiker jobbar med historia, läser gamla brev och böcker och tittar på saker som användes förr. Det kan också vara gamla bilder och tavlor.

Gamla tavlor berättar om hur det såg ut Förr fanns det inga kameror. Därför har vi inte några foton som visar hur det såg ut på den tiden. Men det finns tavlor. En dag år 1535 såg människor märkliga ljusringar på himlen över Stockholm. Folk trodde att det var ett tecken från Gud att något hemskt skulle hända. En konstnär ställde sig därför på en kulle och målade av ringarna. De kallas vädersolar. När vi tittar på tavlan får vi inte bara veta hur vädersolarna såg ut. Vi kan också se hur Stockholm såg ut för 500 hundra år sedan. På den här äldsta bilden av Stockholm syns det som vi idag kallar Gamla Stan och Riddarholmen.

Att leva i närområdet Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Att undersöka verkligheten Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

12) Istiden Istid

Istiden Tänk om det var vår utan att snön tinade bort. Tänk om sjön där du brukar bada var frusen hela sommaren. Då kunde du åka skridskor på sommarlovet. Så var det här i Norden för 100 000 år sedan. Vi kallar tiden för Istiden. Då var det så kallt att snön inte smälte bort på sommaren. Snart kunde varken växter eller djur leva här. För varje vinter blev snötäcket tjockare och tyngre. Snölagret pressades ihop till is.

Att leva i världen Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

Åren gick och isen blev allt tjockare. Till slut kunde isen vara så tjock som 3 000 meter!

Isen smälter Is som täcker stora delar av land kallas för inlandsis.

För 18 000 år sedan var det som kallast i Norden. Sedan började det sakta bli varmare igen. När sommarsolen värmde isen tinade den. För varje sommar som kom smälte isen ner och blev lite mindre. Isen började röra på sig. Den gled fram med sin enorma tyngd och slet loss klippblock ur bergen. Isen krossade det som fanns under. För varje år som gick smälte isen mer och mer. Delar av det som idag är Sverige låg också länge, länge under vatten.

13) Forntiden Istid

Jägarstenåldern

12 000 f.Kr.

Att leva i världen Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

11 000 f.Kr.

10 000 f.Kr.

Bondestenåldern 4 000 f.Kr.

9 000 f.Kr.

8 000 f.Kr.

Bronsåldern

3 000 f.Kr.

2 000 f.Kr.

1 000 f.Kr.

500 f.Kr.

1 800 f.Kr.

Här lever vi idag!

Järnåldern 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 050 e.Kr.

500 f.Kr.

2 000 e.Kr.

År 0 Vikingatiden (en del av Järnåldern)

Forntiden Människans första historia kallas för forntiden. Forntiden brukar delas upp i olika åldrar. Mellan två streck har det gått 1 000 år. Då förstår du kanske att forntiden var en väldigt lång tid.

Att undersöka verkligheten Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

14) Mytologi är som spännande sagor Att leva i världen Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Omslagets sista insida Världskartan och Kolla källan! Att leva i världen Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Att undersöka verkligheten Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Att undersöka verkligheten Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Det centrala innehållet i SO i åk 1-3 Att leva i världen ”Aktuella samhällsfrågor i olika medier.” kan bearbetas utifrån samtliga kapitel i Boken om SO 1–3.

Kunskapskrav – för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Boken om SO 1–3 är utformad så att den ger dig bästa möjliga stöd för bedömning av elevernas kunskaper i SO. I arbetet med texten i grundboken och övningarna i arbetsböckerna täcks inte bara det centrala innehållet utan även alla delar av kunskapskraven finns med. För att underlätta din planering av undervisningen och bedömningen av elevernas kunskapsutveckling följer här en sammanställning där du enkelt ser var de olika delarna av kunskapskraven behandlas.

Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. 1) Du och jag 10) Alla har rätt till ett bra liv

Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. 3) Tillåtet och förbjudet 7) Religioner och tro 10) Alla har rätt till ett bra liv

Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. 10) Alla har rätt till ett bra liv

Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. 4) Jobba och tjäna pengar

Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. 5) Vi bor i Sverige

Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner, och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. 4) Jobba och tjäna pengar

Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor ﬂyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en ﬂytt kan innebära för barn och familjer. 5) Vi bor i Sverige

Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. 3) Tillåtet och förbjudet 6) Människan och naturen

Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken. 3) Tillåtet och förbjudet

Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. 2) Förr i tiden 11) Historiska källor

Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. 11) Historiska källor 12) Istiden 14) Mytologi är som spännande sagor

Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. 8) Liv på planeten jorden 11) Historiska källor 13) Forntiden

Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. 1) Du och jag 7) Religioner och tro

Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. 7) Religioner och tro

Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. 7) Religioner och tro 14) Mytologi är som spännande sagor

Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden. 2) Förr i tiden

Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Alla kapitel

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder. 5) Vi bor i Sverige 9) Bilder av jorden

Vill du ha mer stöd för bedömning av elevernas kunskaper i SO så finns boken Tummen upp! SO Kartläggning åk 3.

Hur tar man sig an en faktatext? Läs och upplev, känn och tyck till tillsammans med eleverna. Prata om det ni läst och sätt det i relation till er vardag. SO-ämnena ligger nära svenskämnet. För att kunna utveckla sina förmågor i SO, som Lgr 11 kräver, måste eleven ständigt utveckla sin läsförmåga och läsförståelse. Att få i uppgift att läsa en sida upprepade gånger, både gemensamt och enskilt, kan hjälpa eleven att upptäcka olika skikt i texten. För att komma ihåg och kunna resonera kring stoffet måste eleverna förstå orden i texten och kunna notera både detaljer och samband. Börja med strukturerade textsamtal i grupp, för att eleverna senare ska kunna läsa och förstå på egen hand.

Lässtrategier Med hjälp av olika lässtrategier, som förknippas med olika figurer för att yngre elever lättare ska komma ihåg vad de står för, kan eleverna träna läsförståelse. Det gäller såväl skönlitterär text som faktatext. Med yngre läsare kan man t.ex. dramatisera strategierna vid läsning. Man kan använda strategierna på många lustfyllda och kreativta sätt. Men det viktiga är att medvetandegöra eleverna på vilka strategierna är och hur de används, så att eleverna implementerar dem. Spågumman – att förutspå Genom att titta på bilder och läsa rubriker får eleverna en förförståelse för vad texten handlar om och vilken typ av text det är. Eleverna tränar också förmågan att dra slutsatser. Spågumman kan användas före och under läsningen. Detektiven – att reda ut oklarheter Genom att ta reda på vad obekanta ord och uttryck betyder blir texten lättare att förstå. Eleverna kan läsa om hela meningen för att försöka förstå ordets betydelse. Ibland måste de kanske läsa om ett helt stycke för att förstå orden eller begreppen i ett sammanhang. Reportern – att ställa frågor Genom att ställa frågor på texten tränar eleverna på att skilja det väsentliga från det oväsentliga i texten. Reportern ställer frågor g och hjälper eleverna att läsa på, mellan och bortom raderna. Reportern eportern kopplar också texten till egna erfarenheter och tidigare kunskaper. nskaper..

Boken om SO 1–3

LÄRARBOKEN Lärarboken ger dig många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om SO 1–3. Här finns bland annat: ✱ förmågor och kunskapskrav i SO ✱ förslag på läs- och skrivstrategier ✱ tips till ämnesintegration och temaarbete ✱ extra fakta ✱ kopieringsunderlag med arbetsuppgifter, aktiviteter, utvärderingsfrågor och mallar för elevens självbedömning kopplade till Lgr 11

grundbok Innehåller allt det eleverna bör kunna i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap enligt kursplanerna i åk 3, Lgr 11. Best.nr 978-91-47-10997-5. Finns även som Onlinebok.

arbetsbok 1 och 2 Innehåller uppgifter som ger eleverna möjlighet att repetera, befästa och fördjupa sina kunskaper samt utveckla sina förmågor i SO. Arbetsbok 1 • best.nr 978-91-47-11055-1 Arbetsbok 2 • best.nr 978-91-47-11056-8

Best.nr 47-11924-0 Tryck.nr 47-11924-0

4711924_BoSO_LH_1-3_OMS.indd 2

2014-12-18 12:28