Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Illustrationer och foton: Ulla Lundegård, Tove Englund, Lena Serholt
och elever från Vederslövs skola och Leteboskolan
Grafisk form: Lena Serholt Art.nr 36631 ISBN 978-91-44-10853-7 © Författaren och Serholt 2007, författaren och Studentlitteratur AB 2015 Upplaga 2:1 Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2015
Ulla Lundeg책rd
UPPDRAG BILD II
LEKTIONSINNEHÅLL ÅRSKURS 4 1-2
Måla med silkespapper - självporträtt
18
15-17
3
Gör en bok
20
18-21 Serier
90
4
Måla med silkespapper - landskap
21
22-24
92
5-7
Papier Maché
22
25-27 CD-omslag
93
8-9
Skrotskulptur med ljustema
28
28 Utställning
94
10
Bildsamtal om färg och mode 1
29
29
11
Bildsamtal om färg och mode 2
31
30 Utvärdering
12-13
Klipp och klistra
32
14-15
Blandcollage
33
16 Utställning
34
17-18 Stoffteckning
36
19-21
Teckna stilleben
37
22
Förenkla en bild
40
23-24
Träd i pastell
41
25-26 Stenar
44
27-28 Landskapsbilder
46
29
47
Vaxkrita och vattenfärg
30 Utställning
48
ÅRSKURS 5 1-3
Ljus och skugga
52
4-6
Ljus och skugga med blyerts
54
7-9
Teckna av en människa i helfigur
56
10-11
Göra människor av piprensare
57
12
Gör din egen sprattelgubbe
58
13-14
Teckna av levande modell
60
15-20
Att teckna med högra hjärnhalvan
62
21-23 Konsthistoria
67
24-26 Parafras
70
27-29
71
Skulptera i lera
30 Utställning
74
ÅRSKURS 6 1-2 Akvarell
77
3-4
80
Falsk batik
5-6 Färgblandningsövningar
81
7-8
Experimentera med bokstäver
82
9-10
Arbeta med wellpapp
84
11-12
Att analysera bilder
85
13-14
Gör din egen massbild
87
Manipulera bilder Optiska mönster
Något om perspektivlära
89
95 101
Innehåll Inledning
7
Årskurs 4
16
Årskurs 5
51
Årskurs 6
77
Om färg
105
Om material
112
Boktips m.m.
119
Alla är konstnärer som barn. Svårigheten är att förbli det som vuxen. -Pablo Picasso-
INLEDNING Denna bok är en fortsättning på Uppdrag Bild. Den vänder sig till lärare och elever som redan gjort sig förtrogna med grunderna i materiallära och färglära i årskurs 1 – 3. Övningarna handlar mycket om seendet och hur man går till väga när man ska börja teckna. Mellanstadiets barn frågar ofta efter hur man gör, eller hur det ser ut och denna bok är ett försök att hjälpa dej att ge dem de verktyg de behöver.
Inledning
LÅT DIG INSPIRERAS! Boken vänder sig till dig, som längtar efter att skapa och som tror på skapandets helande kraft, som vill ge plats åt själens och kroppens lugn och ro-system och som har lust att förlora sig en stund i arbete med färg och form. Den kan användas i skolan eller i ditt eget hem. Den behöver inte alls ses som enbart en lärobok i bild som kan användas till eleverna. Ta del av boken och låt dig inspireras av uppgifterna. Sätt dig en stund, pröva att teckna och se hur linjerna föds på papperet och känn hur du långsamt slappnar av. Att teckna, måla och skulptera ska vara lustfyllt. Tycker vi att det är det, föds nya idéer och lusten ökar ännu mer. Det är vägen som är målet, för det finns inget annat mål än det att man håller på! Vi behöver inte bli världsberömda konstnärer, det räcker gott att vi uttrycker vår inneboende skaparkraft! TRÄNA SEENDET Bildämnet handlar om att träna seendet, motoriken och känslan. Men det handlar också om självtillit. Skapandet ropar på fria händer och ett fritt sinne. Är vi blockerade av föreställningar om huruvida vi kan eller inte, blir skapandet haltande och instängt. Ett bra självförtroende bygger på att man är trygg, både med sina kamrater och lärare. Det föds i en atmosfär som är tillåtande och generös, där misslyckande ses som utveckling! För att skaffa sig tillgång till och möjlighet att uttrycka det man eftersträvar, behöver man träna både motoriken och seendet. En del elever säger ”Det har vi gjort i 3:an”. ”Jaha”, säger jag. ”Gör det igen! Nu har du blivit ett år äldre och fått mera livsvisdom, tror du att bilden kommer att se likadan ut?” Jag berättar hur många gånger jag tecknat samma modell när jag gick min utbildning och frågar, ”Hur många gånger tror du att du tränat på alfabetet, eller övat på multiplikationstabellen? Är det mer än en gång?” Skulle vi ägna lika lång tid till bildens grammatik som till svenska och matematik, skulle vårt samhälle bländas av skönhet och harmoni. Vi skulle dessutom få en mängd bieffekter. Kreativiteten skulle smitta av sig till andra ämnen.
”Att teckna, måla och skulptera ska vara lustfyllt. Tycker vi att det är det, föds nya idéer och lusten ökar ännu mer.”
7
”Fantasi och logik går hand i hand”, menar Reggio Emilias grundare Loris Malaguzzi. Matti Bergström som är hjärnforskare skriver i sin bok ”Barnet, den sista slaven”, att ”Dagens skola passar inte barn. De måste få utvecklas genom lek, fantasi och skapande. I annat fall blir de inte kreativa som vuxna. All utveckling förutsätter kreativa nydanande individer.” JAG KAN INTE
”Hur länge sedan är det du ägnade lika mycket tid på ditt tecknande som du gör på matten eller språket? Skulle du ha intresse av att lära dig mer?”
Böckerna Uppdrag Bild ska vara en skattkista för dig som pedagog. Många lärare känner sig idag slitna och uppfyllda av alla krav. Att ta in ett ämne som bild kan kännas bara för mycket. Jag vet också, att många lärare inte tycker sig kunna undervisa i bild. En lärare sa till mig, ”Hur ska jag kunna rita ett ansikte på tavlan, som inte ens vet hur man gör? Jag har aldrig kunnat teckna!” Att arbeta med bild innebär så ofantligt mycket mer än att enbart teckna! Det är visserligen en stor del av grunden i bildskolan, men det finns många uppgifter att öva på och inspireras av, som handlar om att öva sin kreativitet. Om det känns pirrigt att stå framför klassen och teckna, kan man kanske visa linjerna på ett ansikte, barnen kan få visa, någon elev kan få gå fram till tavlan och teckna, eller visa en redan färdig bild. Det finns också en möjlighet att säga till eleverna precis som det är. ”Jag känner mig mycket osäker på ansikten. Vi kan titta på den här bilden gemensamt, så kan jag också lära mig.” (Det finns en beskrivning på sidan 66 som man kan göra kopior av.) Eftersom det inte finns någon gedigen bildutbildning för lärare på de tidigare stadierna, kan man inte begära att alla ska vara fullfjädrade tecknare! Men det är ingen ursäkt för att strunta i bildlektionerna, det finns många knep för att få eleverna att utvecklas ändå! Hur länge sedan är det du ägnade lika mycket tid på ditt tecknande som du gör på matten eller språket? Skulle du ha intresse av att lära dig mer? NÅGRA FUNDERINGAR ÖVER ORDET KREATIV Alla människor föds till kreativa varelser. Från första stund hjälper oss kreativiteten att överleva, tillsammans med våra instinkter. Det lilla barnet övar och kommer på nya lösningar varje minut. Allt för att växa. Vad är det som får oss att tro att människor inte är kreativa och vem är det som sätter färg på ordet? Är det bara i förhållande till prestationer som genererar pengar som ordet kan användas? Nej, så är inte min uppfattning. Jag ser ofta att det står kreativ i platsannonser och när man benämner en ekonomiskt framgångsrik person, kallar man ofta denne för kreativ. Man kan tro att det har med vartannat att göra, men det har det inte. Kreativitet har inget med pengar att göra, annat än att det kan vara en sekundär effekt av ett skapande. Är det bara friska människor som kan vara kreativa? Nej, alla
8
människor, oavsett friska eller sjuka är kreativa. Är det tvunget att kreativitet ska leda någonstans? Ja, det tror jag däremot. Jag tror att skapande alltid leder någonstans, även om man inte är klar över det från början. Skapande ger frågeställningar och funderingar över olika uppdrag. Är det kreativt att utföra ett rån? Är det kreativt att busa? Är det kreativt att sabba? Eftersom att jag tror på att alla människor är kreativa på ett eller annat sätt, så måste jag svara ja på ovanstående. Jag tror att människor som har läggning åt det destruktiva hållet skulle kunna få hjälp med att uttrycka sin kreativitet på ett mer konstruktivt sätt. Barn och ungdomar vill bli sedda på alla plan. Det finns alltid många vägar att komma till rätta med ett destruktivt förhållningssätt till tillvaron. Hade skolan ekonomiska resurser, skulle man kunna fånga upp dessa elever tidigt med skapande verksamhet! Jag vet elever som varit de största busar, som fått i uppgift att utföra graffitikonst. Deras arbete med graffittin förändrade hela deras skoltid. De blev fokuserade även på andra ämnen och deras självkänsla ökade dramatiskt. Skapandet hjälpte till att vända den destruktiva utvecklingen! SKAPANDE SOM LIVSFILOSOFI
”Allt skapande måste få ta sin tid. Det finns inga givna svar på en process.”
Jag tror på skapandet. Det är min livsfilosofi och av den vill jag dela med mig till er som vill jobba kreativt med barn. Jag vet att det kostar på! Det betyder nya frågeställningar och ännu en pålaga för en del. Några lärare jag talat med, säger att de inte orkar ta in något mer, de har nog med allt annat i skolan. Jag vill påstå att bild i skolan är just allt annat. Skapande är förutsättning för liv, utan kreativitet överlever vi inte. Vi måste ständigt hitta lösningar för att livet ska bli så som vi förväntar oss, det gäller i allra högsta grad när man är vuxen och ska ta ansvar för sitt liv. Jag tror på skapandet, inte bara för barnen i skolan, utan också för pedagoger. Skapandet innefattar alla i skolans värld, både barn och vuxna. VÅGA SKAPA TILLSAMMANS MED ELEVER Våga arbeta tillsammans med barnen! Våga sitta ner en stund och försöka teckna av en vas, eller kattens päls. Gå med i processer och jobba ihop med barnen i det tänkta reklamföretaget. Se dig själv som en resurs, i det att du är en del av processen. Låt barnen vara dina vägvisare och ta emot kritik, positiv och negativ. Stanna upp, reflektera, låt det du ser smälta in. Erövra tiden och gör den till din, istället för tvärtom! Allt skapande måste få ta sin tid. Det finns inga givna svar på en process. Det går inte att forcera, man måste snällt vänta på att man blir nöjd och tillfreds. Vänta kan man göra på olika sätt, antingen genom att pröva olika nya lösningar, eller kontemplera. Med andra ord, sitta och göra ingenting (det mest förbjudna...). Skolan bygger på att göra-göra-göra. Vi är det vi gör! Att göra ingenting är att göra ingenting! Men det kan mycket
9
”Barnen behöver få resurser att hämta upp sitt kreativa sinne och uppleva den kraft som detta ger. Att vara kreativ är att ifrågasätta och syna, tänka kritiskt och hitta goda lösningar.”
väl vara att vara-vara-vara! Och av att vara kommer det lösningar som är utan stress. På det sätt skolan är upplagd, är det inte lätt att sätta på motorn och plötsligt utföra under. Tanketiden och känslotiden inför det man ska utföra är viktig. Den för oss in i processen och laddar oss inför det som ska komma. En idrottsman kan inte nå höga prestationer om inte laddningen innan finns. Man måste helt enkelt fokusera på sin uppgift. Det kan man göra på olika sätt. Ett sätt kan vara att påminna eleverna om att det kommer en bildlektion snart, eller att fundera hemma och göra skissarbete. GE DEM ”INSTRUMENT” Aldrig förr har bildflödet varit så stort som nu och vi utsätts för mer påverkan än någonsin. Barnen behöver få instrument att tolka sin omvärld och de behöver alternativ till aktiviteter framför TV-n och datorer. Varje bild som tränger in i vår hjärna, har ett budskap. Undermedvetet bär vi med oss dessa bilder och på ett eller annat sätt när vi dem också, detta gäller även barnen! GE UTRYMME Jag vill med böckerna Uppdrag Bild medverka till att bildämnet på låg- och mellanstadiet får det utrymme som är nödvändigt för hela vårt samhälle! Barnen behöver få resurser att hämta upp sitt kreativa sinne och uppleva den kraft som detta ger. Att vara kreativ är att ifrågasätta och syna, tänka kritiskt och hitta goda lösningar. Det är människornas eget vapen i en mångfasetterad tid. Det är också barnens möjlighet till en bättre värld. SKOLAN HAR EN MYCKET STOR UPPGIFT Kreativitet både syns och hörs och lever med de människor som vistas i skolan. Om man vill öppna sin skola och släppa in skapandet, kan man göra ett avstamp och låta alla elever och lärare ha en dag mellan varven där man slår ett slag för kreativiteten! Ordna olika stationer, där man kan pröva på att måla vid staffli med akrylfärger eller med tempera och akvarellfärg. Låt barnen skapa med silkespapper, i papiermaché och lera. Bygg en rakuugn och låt barnen bränna sina torkade leralster. Kanske kan lokala konstnärer komma in några timmar och vara inspirationsgivare. OM SKAPANDEPROCESSEN Vi använder alla sinnen under vår levande tid. Hjärnan registrerar intryck i vakentillstånd och sovande. Även om vi inte noterar det som händer runt omkring oss när vi sover, är våra sinnen skärpta. När vi skapar med lust och utan stress, befinner vi oss i ett meditativt flöde, där vi känner avslappning trots att vi jobbar. Vi stöter också på frågeställningar och
10
hinder under processen, som vi löser på olika sätt. Att skapa är ett slags förlossningsarbete som går i olika cykler, där moment av stress kommer och går. Min upplevelse av skapande är att graden av frustration och stress beror på hur uppdraget ser ut. Har jag fått en beställning på att avbilda något, blir det ett hantverk som ska levereras. Det jag målar eller skulpterar ska bli en kopia av det levande. Jag måste koncentrera mig på det jag och andra ser. Jag måste hitta min och min uppdragsgivares gemensamma kod. Enkelt uttryckt, det måste bli så likt som möjligt. I detta fall, måste jag förlita mig till mina ögon och att jag ser det alla andra ser. Jag har en mall och ska göra en kopia. Det är inte en fråga om konstnärlig frihet och tolkning. Under skapandets gång kan jag känna stark frustration. Det är sällan konstverket bara flyter fram utan komplikationer. Oftast är det ett litet streck som gör att hela bilden faller, eller så är det bristen på just det strecket! Det kan gå dagar och veckor och små förändringar görs, men utan det resultat jag eftersträvar. Sedan plötsligt en dag, det kan vara efter att jag lämnat konstverket ett tag, kommer en förlossning och allt faller på plats. Jag har funderat mycket på denna process som inte är alltför ovanlig. Det är som om konstverket jobbar till sig självt, när det står och vilar. När jag kommer tillbaka är det bara att avsluta processen. Ett konstverk talar till sin skapare. Den vita duken är spegeln av det vi ska förmedla. Den fångar upp flödet vi har inom oss och sänder informationen tillbaka. När vi skapar blir vi budbärare av något som ska förvaltas. De gånger man är sin egen uppdragsgivare och skapandet kan ske förutsättningslöst, skapar man utifrån sitt inre. Då har man möjlighet att tolka det man ser och lägga in sina egna aspekter i processen. Ett träd kan vara inspirationsgivare för en lång livsprocess som man vill förmedla, ett hus, en blomma eller ett landskap kan symbolisera något annat inre tillstånd. Vi har alla ett inre språk som vi härbärgerar. Vi är reservoarer för alla de känslor som finns inom oss sedan vi föddes till denna jord. Alla dessa känslor är kopplade till upplevelser som färgar vårt beteende och vårt sätt att förhålla oss till tillvaron. Under skapandeprocessen uppstår kontakten med det ordlösa flödet som finns inom oss. Vi omger oss inte längre med ord och tal, utan handens rörelser släpps fria. Vi ger oss möjlighet att utforska rörelser och kommunikation mellan våra känslor, sinnen och vår kropp. Man pratar om ordet sinnlig. Vad är det att vara sinnlig? Är det att öppna alla sinnena, eller är begreppet lite vidare? Tar det också hänsyn till känslor? Våra sinnen består av hörsel, syn, lukt, smak och känsel. Det finns de som anser att intuition också är ett sinne. När man är sinnlig, innefattar begreppet då också effekterna av att alla sinnena är påkopplade? För att förtydliga mig menar jag att om alla sinnen är vidöppna, innebär det att känslorna automatiskt kopplas på? Är det att vara i ett sinnligt tillstånd att skapa?
”Under skapandeprocessen uppstår kontakten med det ordlösa flödet som finns inom oss. Vi omger oss inte längre med ord och tal, utan handens rörelser släpps fria.”
11
”Kan man leda vägen tillbaka till det lustfyllda skapandet, kan det betyda mycket för hela livsprocessen.”
12
Att uppleva nuet och vara öppen är mycket svårt för de flesta. Vår hjärna skulle inte klara av att bearbeta alla intryck, därför stänger vi av i olika utsträckning. Vi sorterar vad vi tar in och inte. I skapelseprocessen blir vi synliga för oss själva och omvärlden. När vi arbetar med inre processer, i bildterapi till exempel, händer det ofta att man långt efteråt ser delar i bilden som man inte kunde se av olika skäl. Det kan ha att göra med, som jag beskrev tidigare, att man inte orkar eller har fokus på alla processer vid det tillfället. Fokus på det inre handlar ofta om att öppna flödet för det som kommer upp, en slags tillit till processen, mer än att skapandet ska vara avbildande och likt någon förebild. Denna process följer oss alltid i skapandet. Det är vår personlighet som ger avtryck i våra bilder, det som jag ser som en gåva som alla människor har med sig. Små barn tecknar alla olika. Man ser hur de håller pennor, hanterar papper och drar linjer. Alla gör de på sitt sätt. Det är när man kommer upp i åldrarna och när socialiseringsprocessen tar vid, som skapandet blir mer homogent. Det är nu man börjar få en aning om att det finns normer, vad som är fult eller fint, och linjerna stramas upp eller uteblir helt. Det är nu det tycks finnas skillnader i skicklighet att kunna teckna. Att teckna avbildande handlar om att öva. Ögats sinnesnärvaro är inte given. Det krävs träning och åter träning för att hitta riktningar och linjespel. Det krävs också träning för att hitta och formulera inre symboler och att kunna översätta känslor i bilder. En blå färg står för så mycket. Alla andra blå färger står för ännu mer. Vi har alla olika förhållande till blå färg. Det kan handla om tusendels nyansskillnader. Det gäller naturligtvis alla färger. Att skapa är som ett litet detektivarbete. Alla har sin historia, allt från eleven som älskar bild, till den som avskyr ämnet. Det finns alltid ett skäl till varför det är som det är. Kan man leda vägen tillbaka till det lustfyllda skapandet, kan det betyda mycket för hela livsprocessen. Det finns en människa i mitt liv, som jag ständigt återvänder till i tankarna. Det är min lågstadiefröken som jag älskade, fröken Ruth Gard. Hon såg mig som jag var! Hon lockade fram det bästa hos mig, och lade grunden till mycket positivt som jag har med mig än idag, vid 55 års ålder! Jag vill avsluta min inledning med följande dikt som jag tillägnar alla de barn som inte blir sedda, som kanske både är krävande och frånvända. Jag vill också sända en tanke till alla er därute på fältet, som viger era liv åt barnen i skolan. Som dagligen ser barn och som outtröttligt formar och låser upp själar som lever i mörka rum.
Konstnärssjälen är den som är nyfiken nog att vilja vända på samma sten flera gånger som föds för att utforska tillvaron på jorden ur flera aspekter Den är barnet som ser dimensioner och använder sin nyfikenhet till att binda samman jord och himmel som målar tavlor för att visa färgernas magi läkedom och kraft som tecknar toner för att musiken ska dansa sig in i våra hjärtan som lever sin ådra och tolkar tillvaron med alla sinnen Konstnärssjälen är den som går utanför längre vågar stanna och flyga på samma gång Ulla Lundegård
Noteringar ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________
14
Konst är inte livets bröd men väl dess vin. -Jean Paul-
Årskurs4
16
När eleverna börjar 4:an har det hänt en hel del saker under sommar lovet. De har vuxit och blivit mer medvetna. De går nu på mellanstadiet! Att vara lärare på mellanstadiet, och få vara med om barnens utveckling, är ett privilegium. Barnen visar mycket av sin personlighet och är fortfarande öppna och spontana. De är intresserade av att sätta sig in i nya projekt och lär sig gärna nya saker. De första arbetspassen handlar om färg och mode och om olika fråge ställningar omkring detta. Hur tänker barnen om färg och mode? Hur känner de inför vissa färger? Är de intresserade av vad de tar på sig? Är det självklart att ha vilken färg som helst på sina kläder? Seendet och att öva färdigheter är ett annat stort område under mellanstadiet, att hantera pennor och försöka göra så att handen slår följe med ögat. Att det blir som man vill, helt enkelt. Det som finns runt omkring oss, träd, stenar, landskap kommer att vara våra läromästare. När en bild är klar, gör en till från ett annat håll. Alla bilder som kommer till våra ögon, frivilligt eller ofrivilligt, blir annorlunda ur en annan vinkel. En väg fram är aldrig densamma tillbaka. Ett arbetspass handlar om papier maché, möjligheternas material. Detta enkla och billiga material är utmärkt att skapa med, även hemma! Det går att forma det mesta och det behövs ingen ugn. Vid lackning är det dessutom väldigt hållbart, om det inte utsätts för direkt väta under längre tid. Att skapa tredimensionellt handlar om att öva upp sitt formseende och sin känsla. Att arbeta med återvinningsmaterial är både enkelt och lustfyllt. Ta tillvara gammalt skrot, gör om det och det blir som nytt! Använd tidningar för att tillverka ny pappersmassa som det går att göra underverk med. Experimentera och förkasta, det gör inget om det inte blir bra, materialet är gratis! Det skulle ändå slängas! Skolan kanske behöver fräschas upp? Med papier maché kan man skapa nya spännande miljöer och fräscha upp ytor som blivit både gamla och förstörda. Om alla har skapat någonting är det inte lika roligt att sabotera. Min erfarenhet är att skolor som satsat på konstprojekt med elever som konstnärer, har mindre skadegörelse än andra. Silkespapper är ett lätthanterligt och billigt material, som man kan måla med! Med det menar jag att man kan lägga arken ovanpå varandra och få många olika nyanser. Med silkespapper måste man arbeta varsamt, det hörs av namnet. Det flyger lätt iväg vid minsta hostning! När det väl ligger fastlimmat och ses mot ett fönster, kan det lysa och ge fantastiska färgupplevelser. Klipp, riv och klistra. Sätt upp på fönstren eller häng på ett klädstreck mot solen, så att den transparenta effekten kommer till sin rätt. Experimentera, lek och låt dig tjusas av färgernas magi!
En färg kan vara så mycket en hel symfoni eller bara några toner Den kan vara värme eller kyla en skogsbacke eller huden på ditt skinn En färg kan provocera ditt allra innersta liv få dig att se rött men också stilla dig Den finns runt omkring dig påminner om då och nu ger dig känslor och minnen att vila i Den kommer med ljuset och smyckar ditt liv Ulla Lundegård
Lektion1-2
MÅLA MED SILKESPAPPER – SJÄLVPORTRÄTT Vad behövs? Färgat silkespapper, spegel, byggplast, limstift.
Vad är meningen? Att med färgade silkespappersbitar komponera ett motiv på genomskinlig byggplast.
Silkespapper är ett underskattat material som används alldeles för lite! Det är ett skirt papper, som är sinnligt och enbart kan hanteras med lätt hand. Utmärkt att använda i experimentella sammanhang eller enbart som upplevelse. Det går att måla med, knyckla ihop, använda som bakgrund, till papier maché, som ljusgenomsläppliga bilder… Det finns lika många användningsområden som det finns fantasi! Nackdelen är att det inte är färgbeständigt. Det mattas ganska fort när det blir utsatt för ljus. När silkespappret placeras mot en ljuskälla, exempelvis ett fönster, blir effekterna mycket starka när olika färger läggs på varandra. Pröva med endast en färg, och se hur många lager som kan läggas ovanpå varandra, innan färgen blir mättad. Det blir ganska många lager. Med denna teknik kan man måla och skapa bilder med olika nyanser på ett fantastiskt sätt. En teknik som lämpar sig för de flesta motiv; landskap, självporträtt, stilleben, abstrakta färgkompositioner etc. Om det finns ett ljusbord på skolan är det mycket tacksamt att arbeta där. Ljusbord är lätt att göra. Det behövs bara två bockar och en glasskiva. Under ställer man sedan en ljuskälla, en skrivbordslampa eller ett lysrör av något slag! GÖR ETT SJÄLVPORTRÄTT Börja med att klippa ut byggplastbitar i A3-format och dela ut till varje barn. Dela ut resten av materialet, spegel, silkespapper, limstift. Att riva ett självporträtt i silkespapper är en härlig utmaning! Silkespappret i sig omöjliggör ett minutiöst petande. Här får det handla om stora drag och karaktärer, färger och former, ytor och linjespel. Varje elev brukar ha sin speciella åsikt om vad som är deras landmärke. När man betraktar ett ansikte, är det som att vara ute på ett villande hav, men när man tittat tillräckligt djupt och länge, börjar vissa karaktärsdrag ge sig till känna. Då har man fått ett landmärke att sträva mot att gestalta. Då vet man sin kurs! Arbeta två och två. Var varandras ögon och diskutera följande: • Hur tycker du att din ansiktsform ser ut? Är den rund eller hjärtformad, fyrkantig eller oval eller har den någon annan form? • Titta på din ansiktsfärg, är den mot det rosa hållet, brun, gul eller beige? För att få fram den rätta färgen, kanske det behövs en blandning. (Det går inte att få exakt färg, eftersom silkespappret redan har sina färger, här får man arbeta med att förstärka och över- eller underdriva). • Vad har ögonen för färg? • Vad har håret för färg? Har håret en färg, eller kan du se många färger? • Hur ser näsan ut? Finns det skuggor kring näsan? • Hur ser munnen ut? Är den uppåt eller neråt, bred eller smal? • Hur ser halsen ut? Titta på var halsen börjar. Den utgår någonstans från örsnibbarna.
18
• Hur ser öronen ut, syns dom? • Ser du några skuggor i ansiktet? • Vad har din tröja för färg? Se på framträdande drag, färger och former. Skissa gärna fram ansiktsformen i grova drag med en penna. Riv silkespappersbitarna och limma fast dem, så att ansiktsformen framträder. Markera ögon, näsa, mun. Flytta silkespappersbitarna tills den rätta karaktären framträder. Limma! Ofta brukar karaktärerna framträda så tydligt, att en utomstående kan komma in i klassrummet och se vem som är vem. Det är som om konstverket föds i handen på skaparen, när man arbetar med silkespapper. Alla vet att det inte är möjligt att göra finslipade saker, så lusten att skapa i sig, gör att bilden oftast blir lik. EXTRAUPPGIFT Gör om en glasburk till en ljuskälla. Stryk lim på utsidan av en glasburk. Fäst silkespappersbitar på den limmade ytan. Lacka ovanpå. Använd levande ljus eller glödlampa som ljuskälla.
19
Lektion3
GÖR EN BOK Vad behövs? Självporträtten, digitalkamera och dator.
Vad är meningen? Att dokumentera klassens port rätt och få en härlig bok att spara som ett minne från skoltiden.
20
När alla har gjort sina porträtt klara, kan de fotografera dem med digitalkamera. Till dessa bilder kan barnen skriva en text som beskriver dem själva och hur de tror att livet kommer att gestalta sig om trettio år. De kan själva skriva ner sin text i ett word-dokument. Skriv ut text och bild och samla alla porträtt och berättelser så att varje elev kan få varsin bok. Boken kan tryckas och bindas på ett tryckeri för en billig penning. Det är inte så kostsamt när man redan gjort förarbetet. Det kan bli ett härligt minne från skoltiden!
Silkespapper ger många möjligheter att få fram landskapsbilder. Man får många nyanser gratis när man lägger ark på ark. Landskap kan se ut på många olika sätt. Det kan vara en bild av ett platt landskap, som Skåne, eller en bild sedd uppifrån, skogar och sjöar, berg och dalar, allt efter fantasi. Det finns olika möjligheter att bygga upp ett landskap. Det som är närmast, brukar man kalla för förgrund, lite längre bort mellangrund och längst bort bakgrund. Man kan tänka sig att solen lyser upp ett visst område, eller att dimman sänker sig vid horisonten. Landskapsbilden kan vara en tänkt vy, eller om det finns omgivningar utanför, så kan dessa vara utgångspunkt för landskapet. Meningen är att experimentlustan får utrymme och barnen känner att de kan laborera med färger och ytor. Klippta silhuetter i kartong blir träd eller något annat man vill markera starkt. Landskapen limmas på vita papper eller byggplast. Det brukar fungera bra med limstift, eller med trälim i en liten plastkopp. Nackdelen med limstift är att de ibland är lite hårda och då går silkespappret sönder. EXTRAUPPGIFT
Lektion4
MÅLA MED SILKESPAPPER – LANDSKAP Vad behövs? Silkespapper, byggplast, limstift eller trälim.
Vad är meningen? Att experimentera med ytor, linjer och former.
Experimentera med olika kartongspillbitar tillsammans med silkespapper. Gör ett vykort, eller en bild, som kan lackas för att den ska bli lite mer färgbeständig.
21
Lektion5-7
PAPIER MACHÉ Vad behövs? Dagstidningar och äggkartonger. Tapetklister, trälim, vatten En hink eller plastbytta till två barn (de kan säkert ta en hem ifrån, den blir inte förstörd). Något att röra om med, en pinne eller en stor slev. Hönsnät, bollar, kartong, trä, plast, burkar, blomkrukor, skålar, ballonger etc.
Vad är meningen? Att skapa tredimensionellt med pappersmassa, tidningar och äggkartonger med mera. Se olika möjligheter med att återanvända papper.
22
Underbara återvinning! Med papier maché (pappersmassa, tuggat papper) kan man göra underverk! Allt som innehåller papper och som man vanligtvis kastar, går att använda (äggkartonger, dagstidningar, kartongbitar och dylikt). Av till exempel Dagens Industri, får pappersmassan en grårosa spännande kulör. Den behöver inte målas utan är vacker i sig. Plåtburkar blir dekorativa blomkrukor, precis som plastkrukor, förvaringsburkar och glasburkar blir vackrare att se på och roligare att använda. Man kan också använda pappersmassa till att göra mindre funktionella saker. Skulpturer, dekorationer, stuckaturer, klä in olika tråkiga ytor med mera. FÖRBEREDELSER Prata med barnen om vad de vill lägga sin energi på, masker eller konstverk, vaser, förvaringsburkar eller något annat spännande? Om eleverna har tänkt jobba med någon särskild ram eller burk, be dem ta med detta hemifrån. Vill man arbeta ensam eller i grupp? Efter ett visst tema? Till någon teater eller fest? Alla behöver inte göra samma saker. Några kanske vill framföra ett spel, där maskerna ingår, eller göra temat till en festkväll, där maskerna kan komma väl till pass. Kanske vill man göra en zoofest, där djuren talar med varandra, eller en historisk fest, där olika gestalter framträder ur historieboken. Varför inte en spökfest? Kanske är det landskap med kullar och träd, hus, slott och annat spännande man vill gestalta.
MASKER Masker är tacksamma att arbeta med, då barnen kan arbeta med sitt eget väsen och ta fram olika egenskaper. Inom teatern används materia let flitigt. Inga direkta kostnader, förutom tapetklister och lite trälim, eller bara mjöl, salt och vatten i stort sett. Att göra sin egen mask brukar vara mycket spännande. Det är också spännande att leva sig in i maskens roll, i någon form av rollspel eller teater. Om man väljer att tillverka masker, är det viktigt att maskbyggandet har ett ytterligare mål. En mask behöver uttryckas för att få det liv den förtjänar och tillverkaren behöver göra sig synlig genom sin mask. Efter det kan den bli en fin dekoration att hänga på väggen och ett minne att tänka kring!
KLISTRA PAPPERSBITAR PÅ OLIKA UNDERLAG Det finns många möjligheter att arbeta med papper. Jag nämner här två olika metoder. Det kan vara så att pappersmassa av någon anledning inte passar. Kanske finns det barn i klassen som är bättre lämpade att riva och limma på ett stadigt underlag. Att klistra pappersbitar på en ballong och färglägga när den torkat är enkelt. Då den delas mitt i tu blir den en mask till teatern eller festen. Klipp ut hål för ögon, näsa och mun. En annan metod är att använda hönsnät som man formar och täcker med förklistrat silkespapper. På det klistrar man sedan antingen rivna eller klippta pappersbitar. Man kan skicka efter silkespapper hos olika blomstergrossister. Behö-
23
ver man inte så mycket, kan man gå till blomsterhandeln och fråga efter några ark. Vanligt silkespapper går också utmärkt. Om man vill förändra till exempel en blomkruka med denna metod, kan man klistra på silkespapper som bas, och sedan bygga bilden ovanpå. Det kan vara ett bokmärke, eller ett nonfigurativt mönster, ett landskap eller liknande. Vill man dekorera en stol eller någon annan möbel kan man klistra på en bild eller göra ett collage. Lackar man bara ordentligt efteråt håller det i evigheter. Att göra pappersmassa är både roligt och enkelt, men det kräver en viss förberedelse, både tekniskt och funktionsmässig. Visa barnen hur det kan se ut, när en sak är omskapad i papier maché. SKAPA MED LÄRARLAGET! Om du inte är insatt i hur materialet fungerar, kan det vara klokt att lära känna det. Jag brukar föreslå att lärarlaget träffas ett par kvällar och skapar tillsammans. Det känns alltid enklare då man vet hur materialet fungerar, innan man ska presentera det för en klass. Det är dessutom stimulerande att skapa tillsammans och ha roligt med kolleger utanför skolan! Gör din egen favoritsak och ta med dig! Blanda tapetklister och trälim och bilda dig en uppfattning om hur konsistensen ska kännas. Är massan för blöt, finns det risk att den rinner eller möglar, är den för torr blir den svårarbetad och håller inte ihop. Det finns tyvärr inga enkla tumregler, utan man måste experimentera lite själv. Gör din egen kaffe eller teburk på en liten glasburk, så blir du glad varje morgon! Om du dricker kaffe förstås...
24
GRUNDRECEPT PÅ PAPPERSMASSA • Samla ihop dagstidningar, reklamblad (inte blanka tidningar) och äggkartonger. • Ta bort alla häftklamrar, så att ingen skadar sig. • Riv tidningarna i remsor. (Tips: Ta ett stadigt grepp med vänster hand om mittenvikningen, fatta med högerhanden nära vänsterhanden och riv rakt ner. Då får man remsor, som underlättar den kommande rivningen i småbitar!)
• Riv eller klipp remsorna i småbitar. Lägg i en hink.
• Fyll på hett vatten och låt stå tills tidningarna dragit åt sig vattnet. • Förbered tapetklistret genom att hälla upp de proportioner av vatten och klister som står på förpackningens baksida.
• Häll av vattnet och krama pappersbitarna så att överflödigt vatten rinner av. Lägg tillbaka dem i hinken. • Arbeta med handen, så att pappersbitarna fogar ihop sig till en massa. Ju mindre pappersbitar man arbetar med, desto lättare blir det att foga ihop dem med limmet sedan.
• Häll över en blandning av lika delar tapetklister och trälim. Trälimmet gör massan smidigare att arbeta med och mer hållbar när den torkat. Häll över så mycket lim att massan blir lagom fast att arbeta med. Den ska inte vara rinnande.
25
• Knåda och knåda så att allt lim och klister löser sig. När massan känns som en bulldeg är den färdig. Man ska kunna hålla den inne i handen och när man kramar om den ska den kunna tränga ut mellan fingrarna.
• Börja göra din skulptur eller klä din form. Arbeta med en yta i taget och låt den torka. Annars kan massan lätt ramla av. • Låt skulpturen/den klädda formen torka tills den är alldeles torr. • Måla den med Akrylfärg eller Redy mixed. • Lacka med PVA, Medium eller trälack.
För att kunna få massan att fastna, behövs underlag av olika slag, finmaskigt hönsnät, stommar av plast, trä, kartong och dylikt. Burkar, skålar, krukor, vaser, ramar, ja, det som fantasin bjuder! Det går att göra pappersmassa på det mesta, till och med på dörrar, (men då måste man lägga dem ner innan man sätter på massan, annars faller den av). Om de färdiga alstren ska stå ute, fernissa med båtfernissa! GIPSBINDOR SOM KOMPLEMENT Recept på Papier maché Blanda 1 liter urkramad pappersmassa med ungefär 1/2 dl tapetklister 1/2 dl trälim Knåda ihop. Massan ska kunna tränga ut mellan fingrarna när man kramar den hårt.
26
Gipsbindor är ett gott komplement om det gäller mindre saker. Det är förhållandevis dyrt material och lämpar sig därför inte till stora ytor. Vill man göra en avbild på en hand eller ett ansikte, kan gipsbindor vara ett smidigt material att arbeta med! SPEGLAR Speglar är ett arbetsredskap som kommer att användas mycket. En spegelram, med härliga krumbukter, målad i favoritfärgerna, är ett möjligt tema. Eller en ram, där självporträttet senare kan sättas in. Pappersmassa går att kombinera med olika andra material. Eftersom grunden består av klister, är det enkelt att foga in vad fantasin kräver. Mjuka material som tyger, fjädrar eller ull är utmärkta kombinationsmaterial, precis som hårda material som glasskärvor, metall, plast, keramik, trä och liknande.
ATT BYGGA STOMMAR OCH GÖRA STÖRRE SAKER Om man vill göra stora saker måste man ha en stomme att utgå från. Det finns många lösningar som är lätta att använda. Ett finmaskigt, lättböjligt hönsnät är utmärkt att använda. Likaså ståltråd, trä, plast, hushålls- och toapappersrullar med hopknycklat tidningspapper och maskeringstejp utanpå. På återvinningscentralerna brukar det vara möjligt att få hämta slängda saker. Att hitta ett barnmöbelset i plast kan vara lyckan till ett fantasifyllt skapande i papier maché, eller varför inte en byrå? Det kan vara pricken över i-et att ha en stol i hallen som är omgjord och färgglad! Med pappersmassa på, håller den dessutom utmärkt eftersom stommen redan är av trä eller plast! LÄXA För eleverna: Ta med skrot till skolan för att göra skrotskulpturer. Temat är ljus i vårt hus. Skrot behöver nödvändigtvis inte vara av metall. Det kan vara många olika material. Huvudsaken är att det går att arbeta med och foga ihop med andra material. För pedagogen: Tala med trä- och metallslöjdsläraren om att få låna avbitare och tänger, ståltråd, några spikar och hammare med mera. Om inte klassrummet är utrustat med limpistol, fråga om det går att låna en sådan. Limmet torkar fort och är en stor hjälp vid hopfogningen av olika material. Gå gärna till någon närbelägen skrotfirma och tigg ihop lite material. Det brukar vara så att det finns barn som inte får ihop något och då kan det vara bra att ha lite i reserv!
27
Denna bok är en fortsättning på Uppdrag Bild och vänder sig till lärare och elever i år 4–6. Övningarna handlar bland annat om seendet och hur man går till väga när man ska börja teckna. Barn i denna ålder frågar ofta efter hur man gör, eller hur det ser ut och denna bok är ett försök att hjälpa dig som pedagog att ge eleverna de verktyg de behöver. Uppdrag Bild 2 innehåller 90 lektioner i bild och är skriven av bildläraren och poeten Ulla Lundegård som i många år har arbetat med att inspirera både barn och vuxna. På ett personligt sätt delar hon här med sig av sin stora passion – skapande! Låt dig inspireras!
Art.nr 36640
www.studentlitteratur.se