www.atriumforlag.se
originalets titel
The Pavee and the Buffer Girl
© Siobhan Dowd, 2004 bild © Emma Shoard, 2017 First published in Great Britain by The Bucket List, an imprint of Barrington Stoke. All rights reserved. Denna berättelse publicerades för första gången i en antologi med titeln Skin Deep (Penguin Books Ltd, 2004) översättning © Helena Ridelberg Första svenska utgåvan av Atrium Förlag, Umeå, 2018 Tryckt av Bulls Graphics AB, Halmstad, 2018 isbn 978-91-86095-80-2 text
Denna bok är tryckt på miljömärkt papper.
Atrium
”Gå nu inte och ställ till med några dumheter”, ropade hans mamma när han gav sig iväg. ”Du och din pappa, ni är av samma skrot och korn. Bökar upp problem som ruttna potäter.” Jim vände sig om och vinkade och såg att hon log. Hennes gamla gula klänning fladdrade i junivinden. Den hade samma färg som gasflaskorna utanför husvagnarna. ”Stick iväg nu”, sa hon.
5
Han gick nedför den branta kullen i riktning mot Dundray. När morgondimman lättade kunde han urskilja det spräckliga mönstret av hus och såg en svag skymt av piren i havets vita skimmer. Någonstans därnere låg skolan. Han skulle ha gett vad som helst för att slippa gå dit. Men skolmänniskorna hade kommit förbi tre gånger och viftat med papper och läst lagen för dem, och hans mamma och pappa hade gett med sig. ”Det är bara för några veckor, Jimmy”, hade hans pappa sagt. ”Sen kan du följa med och samla skrot igen.” ”Dom bofasta är kanske bättre här”, sa hans mamma. ”Se om dom inte kan lära dig att läsa några ord ändå.” I den förra skolan, för ett år sedan, hade han på två veckor fått ett igenmurat öga och blåslaget nyckelben, men inte lärt sig att läsa. Tanken på alla de där böckerna, med de fula svarta kråkfötterna som såg ut som hemliga koder, var värre än alla slagsmål tillsammans. Han tvekade, funderade på om han skulle hoppa över häcken och dra därifrån, men Mirt, hans farbror, kom körande i skåpbilen och stannade.
6
7
8
”Ska du också till den där bufferskolan?” sa han. ”Antar det.” ”Hoppa in. Jag släpper av dig vid grinden med dom andra.” Han klättrade in baktill där hans kusiner satt hopkrupna med mungiporna nere vid sydpolen. ”Jag har aldrig gått i nån skola med stora barn förut”, sa minstingen Declan. Det väste när han andades, på grund av astman, och han tog fram sin sprej. ”Det är ett helvete”, sa May. Lil låtsades skicka iväg en ödesmättad spottloska. ”Det är värre än i helvetet”, sa Jim. ”Hellre det, tusen gånger om.” ”Men hur är det då, Jimmy, om det är värre än i helvetet?” sa Declan. ”Som ett laboratorium styrt av robotar. Och vi är råttorna. Såna som dom experimenterar på med elchocker.” Skåpbilen krängde till över ett gupp och stannade. ”Och det luktar som hundra år gammal ost – alla vettiga råttor skulle sätta näsan i vädret och vägra.”
9
10
”Vi är framme”, sa farbror Mirt. ”Ut med er nu och inget fuffens.” Men han vinkade till sig Jim och viskade: ”Kan du hålla ett öga på Declan? Det där väsandet har blivit värre än nånsin på sistone.” Jim nickade och följde efter de andra in genom skolgrindarna.
11
”en kärlekshandling” PATRICK NESS
När Jims familj kommer till Dundray är de inte välkomna. Mobbning, trakasserier och en ny skola – där man måste klara sig utan att kunna läsa ett ord. Sedan träffar Jim Kit, som tar sig an honom och visar hur man överlever. Men vardagens alla fördomar och tanklösa våld hotar att på nytt tvinga Jims familj att flytta vidare.