Jord- & skogsbruk Skatt och ekonomi för dig som a rbetar med jord och skog av Björn Lundén
Första upplagan
Björn Lundén Information AB box 84, 820 64 Näsviken tel: 0650-54 14 00 | fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo Copyright Björn Lundén Information AB. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Boken är tryckt hos Elanders Sverige AB. Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.southpole.com. Första upplagan, jan 2018 ISBN 978-91-7695-097-5
Innehåll Om boken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Företagsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Fastigheten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Generationsskifte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Samägt och dödsboägt lantbruk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Arrende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Anställda. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Redovisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Moms. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Kvittning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Skogsbeskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Skogsavdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Skogskonto. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Substansminskningsavdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Delavyttring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Allframtidsupplåtelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Intäkter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Förmåner och egna uttag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Avdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Pensionssparavdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Bilen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Lager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Inventarier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Inkomstuppdelning i familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Egenavgifter och löneskatt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Sjuk- och föräldrapenning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 F-skatt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Skattekontot. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Momsdeklaration och arbetsgivardeklaration. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Räntefördelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210
Periodiseringsfond. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 Expansionsfond. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Ersättningsfond. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Ackumulerad inkomst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Skatteplanering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 Inkomstdeklarationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Förenklat årsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Blankett NE – förenklat årsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262 Blankett 2196 – Räntefördelning och expansionsfond . . . . . . . . . . . . . . 292 N8 – Skogs- och substansminskningsavdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 INK1 – Inkomstdeklaration 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314 Deklarationshandledning för dig med okomplicerade förhållanden. . . . . . 318 Sökordsregister. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333
Om boken Målgrupp Den här boken är en sammanslagning av två tidigare böcker från förlaget: LANTBRUKARBOKEN och SKOGSÄGARBOKEN. Orsaken till sammanslagningen är att de båda tidigare böckerna överlappade varandra. Dessutom driver många inom målgruppen både lantbruk och skogsbruk, som båda bygger på att du äger eller arrenderar en lantbruksfastighet. Eftersom jag själv i många år varit aktiv skogs- och jordbrukare med köttdjursuppfödning ligger den här boken mig varmt om hjärtat. Boken behandlar inte bara skatt, ekonomi utan även fastighets juridik i form av exempelvis arrende, servitut och gränser. Innehållet är uppdaterad med de regler, sifferuppgifter, beloppsgränser mm som gäller från januari 2018. Deklarationshandledning I slutet av boken finns en utförlig deklarationshandledning som främst behandlar blanketten NE med först och främst förenklat årsbokslut. Även om du inte tänker göra din deklaration själv, tycker jag att du ska läsa texten, eftersom den innehåller mycket mat nyttiga förklaringar till hur skattereglerna fungerar. Jag tar även upp viktigare nyheter som är på gång för 2018, bland annat att arbetsgivardeklarationen ska lämnas månadsvis på individnivå samt att max sjukpenninggrundande inkomst höjs från 7,5 till 8,0 prisbasbelopp. Hänvisningar Jag tror att de flesta använder den här boken som uppslagsbok och inte läser den från pärm till pärm. Därför har jag valt att vara generös med hänvisningar till andra kapitel och med att förklara samma sak på flera ställen i boken. Jag har lagt in en del laghänvisningar i boken. IL betyder här Inkomstskattelagen.
| 7
Om boken
Andra böcker För en djupare genomgång av redovisningsfrågor hänvisar jag till vår bok REDOVISNING I LANTBRUK. För dig som har hästverk samhet är boken HÄSTVERKSAMHET ett bra val. På www.blinfo.se/ bocker hittar du alla våra böcker. Inkomstslag Inkomst från en lantbruksenhet ingår i inkomstslaget näringsverk samhet. I den här boken har jag flera olika benämningar på den typ av näringsverksamhet som du bedriver. • Lantbruk. Den som bedriver lantbruk kallar jag lantbrukare. Det är en person som äger eller arrenderar en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Det spelar ingen roll om lantbruket omfattar enbart jordbruk, enbart skogsbruk eller bådadera. • Företag. När jag skriver företag menar jag precis samma sak som lantbruk. • Näringsverksamhet. Framför allt när jag beskriver sådant som är gemensamt för alla näringsverksamheter använder jag detta ord. • Enskild näringsverksamhet. • Näringsidkare. Du som är lant- eller skogsbrukare är närings idkare. • Verksamhet. Faktabank I Faktabanken på www.blinfo.se finns aktuella belopps- och procentuppg ifter. Hen I den här upplagan har jag bytt ut han eller hon mot uttrycket som har exakt samma betydelse: hen. Det är inget könspolitiskt ställningstagande, utan ett förenklande, som numera har tagit sig in i språket. Skatteverket, Bolagsverket och Försäkringskassan använder hen. Tack Jag vill passa på att tacka alla läsare som har hört av sig med tips och idéer till förbättringar. Du får gärna höra av dig du också. Tack också för tips från alla kursdeltagare som jag har mött under årens lopp. Tyck till om boken Vi är också glada om du vill tycka till om boken på www.blinfo.se. Gå till bokens sida under fliken Böcker och välj fliken Recensioner. Medellín i januari 2018 Björn Lundén 8 |
Företagsformer I det här kapitlet går jag översiktligt igenom de viktigaste företags formerna för lantbruk. Enskild firma är den klart dominerande företagsformen.
Fysisk eller juridisk person De vanligaste företagsformerna är • enskild näringsverksamhet (enskild firma) • enkelt bolag • handelsbolag och kommanditbolag • aktiebolag • ekonomisk förening (kooperativ). Av dessa är alla utom enskild näringsverksamhet och enkelt bolag juridiska personer. Enskild näringsverksamhet är strängt taget inte någon företagsform utan en näringsverksamhet som en människa bedriver. Det kan vara ett lantbruk, ett företag eller ett hyreshus. Enkelt bolag är en verksamhet som flera fysiska eller juridiska personer bedriver gemensamt. En juridisk person, t ex ett aktiebolag, kan precis som en människa äga saker, både fastigheter och annat, låna pengar, bli stämd inför domstol och ha anställda. Om du har ett aktiebolag finns det en knivskarp skiljelinje mellan företaget och dig själv. Så är det inte om du har enskild näringsverksamhet. Där blir din egen ekonomi och lantbrukets invävda i varandra. Handelsbolag Det är sällan fördelaktigt att ha lantbruket som ett handelsbolag. Du kan uppnå samma effekt genom ett samägande av fastigheten i form av ett enkelt bolag. Två makar, och i vissa fall sambor, kan skattemässigt dela vinsten även om verksamheten bedrivs av den ene maken som enskild näringsverksamhet. Läs om detta i kapitlet Inkomstuppdelning i familjen. Läs om handelsbolag i vår bok HANDELSBOLAG.
| 9
Företagsformer
Aktiebolag Tidigare var det ganska vanligt att främst större lantbruk bedrevs i aktiebolagsform. Numera är skattereglerna dock relativt jämställda. Ett bärande skäl för en bolagsbildning är att minska de personliga r iskerna vid ekonomiskt riskfyllda projekt. Det är svårt för ett aktiebolag att köpa lantbruksegendom. Förvärvs tillstånd ges inte vid överlåtelser som enbart är skattebetingade. Så om du väljer att driva lantbruket i aktiebolagsform blir det i de flesta fall bara själva driften som läggs i bolaget. Levande och döda inventarier överlåter du normalt till bolaget, men fastigheten äger du fortfarande själv. Den arrenderar du ut till bolaget. De inkomster du själv har kvar som enskild näringsidkare kan vara • räntor som bolaget betalar på eventuella lån som du har lämnat till bolaget i samband med bolagets köp av inventarier • arrendeinkomster från bolaget • likvider från bolaget för avverkningsrätter. Arrendet och räntan på lånet kan sättas så att de går precis jämnt upp med avskrivningar på byggnader och markanläggningar, räntor och andra utgifter i den enskilda näringsverksamheten. Skatteverket accepterar inte felprissättning av avverkningsrätt till skog för att överföra inkomst mellan dig själv och ditt aktiebolag. Läs om aktiebolag i våra böcker EGET AKTIEBOLAG (för dig som har ett litet aktiebolag) och AKTIEBOLAG. Hobby Tidigare fanns det vissa skattemässiga fördelar med att driva vissa verksamheter som hobby, men idag är det inte så. Dessutom anses innehav av en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet automatiskt medföra att man har näringsverksamhet. Här behöver man alltså inte bedöma vinstsyfte, varaktighet och självständighet på samma sätt som man gör i andra enskilda näringsverksamheter. Trots detta kan Skatteverket betrakta delar av verksamheten på fastigheten som privata delar och därmed vägra avdrag och momslyft. Det vanligaste är att det handlar om ridhästar och utrymme, maskiner och annat för dessa. Det kan också vara att man uppför en byggnad för sina veteranbilar eller liknande privata ändamål.
10 |
Fastigheten Fastigheten är den dominerande tillgången i ett lantbruksföretag. Därför är det naturligt att göra en beskrivning av vad som gäller.
Näringsfastigheter och privatbostäder Ur skattesynpunkt är en fastighet antingen en privatbostad eller en näringsfastighet. Uppdelningen görs dock inte alltid på fastighetsnivå, utan på en och samma fastighet kan olika byggnader och markområden ha olika skattemässig karaktär. Så är det ofta på lantbruksfastigheter. Om ägaren eller någon närstående till ägaren bor i mangårdsbyggnaden eller något annat bostadshus på fastigheten är detta (plus en tänkt tomt därtill) privatbostadsfastighet medan övriga byggnader, dvs ekonomibyggnader och uthyrda bostadshus, är näringsfastig heter. Ett tänkt tomtområde till en privatbostad räknas också som privatbostad, medan annan mark såsom produktiv skogsmark, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, skogligt impediment, åkermark och betesmark räknas som näringsfastighet.” Löpande utgifter för näringsfastigheter ska dras av i näringsverksamheten. För privatbostäder är utgifterna inte avdragsgilla. Vissa utgifter får du dock dra av vid kapitalvinstberäkningen när du säljer fastigheten. Privatbostäder Följande byggnader betraktas som komplementbyggnader och behandlas på samma sätt som det bostadshus som de hör till: • vedbod • pannrum • jordkällare • lekstugor, gäststugor och liknande såsom friggebodar och attefallshus. • personbilsgarage och carport. ■■
IL 2 kap 8–13 §§
| 11
Fastigheten
Näringsfastigheter Övriga byggnader behandlas normalt som näringsfastigheter, t ex • lagårdar och stallbyggnader • logar, lador och silor • maskinhallar • verkstadsbyggnader • bostadshus där varken du eller någon närstående bor (eller planerar att bo) på mer än 50% av bostadsytan. Observera att de här reglerna bara berör fastighetens skattemässiga behandling. Fastigheten är fortfarande bara en enda och odelad i fastighetsregistret. Det betyder t ex att pantbrev gäller i hela fastig heten och att hela fastigheten ingår vid en försäljning. Men beräk ningen av kapitalvinsten (reavinsten) ska delas upp och deklareras på två olika blanketter. Främst skogsfastigheter är ibland obebyggda. Då är hela fastigheten normalt en näringsfastighet.
Mangårdsbyggnaden Med mangårdsbyggnad menas bostadshuset på en lantbruksenhet. Finns det flera bostadshus brukar det största och viktigaste av dem kallas mangårdsbyggnad. En mangårdsbyggnad, som du eller någon närstående till väsentlig del bor i, betraktas ur skattesynpunkt som en privatbostad, dvs precis som vilken villa som helst. Detta gäller både vid den löpande beskattningen och vid kapitalvinstbeskattningen. En juridisk person, exempelvis ett aktiebolag, kan aldrig anses ha en privatbostad. Högst två lägenheter På lantbruk kan byggnader som är inrättade till bostad åt upp till 10 familjer vara klassificerade som småhus vid fastighetstaxeringen. Men det är bara bostadshus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer som kan vara privatbostad. Har huset tre bostadslägenheter eller fler är det alltid en näringsfastighet. ■■
IL 2 kap 14 §
Arrende Om du arrenderar ut hela fastigheten till någon utomstående används mangårdsbyggnaden inte som bostad åt dig eller någon närstående. Därmed ingår den i näringsverksamheten och du har full avdragsrätt för reparationer. Särskilda regler gäller dock om du har för avsikt att bosätta dig på fastigheten. Läs mer om det längre fram. 12 |
Fastigheten
Observera dock att mangårdsbyggnaden i ett sådant fall även vid en försäljning b etraktas som näringsfastighet med mindre fördelaktiga regler vid kapitalvinstbeskattningen. Enbart markarrende, med eller utan ekonomibyggnader, påverkar inte mangårdsbyggnadens status. I sådana fall är den fortfarande privatbostad om du själv eller någon närstående bor där eller har för avsikt att bo där. För arrendatorn är mangårdsbyggnaden alltid en privatbostad. Det lönar sig inte att i samband med en större reparation arrendera ut fastigheten några år för att få avdragsrätt och därefter själv flytta in. Vid återinflyttningen omklassificeras huset nämligen till privatbostad med återföring till beskattning av reparationsavdrag och värdeminskningsavdrag mm. Avsikt att bo där Om mangårdsbyggnaden är ett enfamiljshus är den en privat bostadsfastighet om ägaren eller någon närstående bor på mer än 50% av ytan i huset. För ett tvåfamiljshus räcker det med 40% av ytan. Den är också privatbostadsfastighet om ägaren eller när stående planerar att bo i huset. Man talar här om en tidsrymd på de närmaste tre åren. Närståendekretsen består av • föräldrar • far- och morföräldrar • make • barn, barnbarn osv samt deras makar (styvbarn och fosterbarn jämställs med barn) • syskon, syskons make och barn • dödsbo som du eller någon av de ovan nämnda personerna är delägare i. ■■
IL 2 kap 22 §
Svärföräldrar krånglar till det En intressant situation uppstår om två makar gemensamt äger en lantbruksfastighet och låter den ene makens föräldrar bo i mangårds byggnaden. De boende är närstående till sitt barn, men inte till svärsonen eller svärdottern. För den make som har sina föräldrar boende i huset är detta en privatbostad. För maken som har sina svärföräldrar boende där är huset en näringsfastighet. Makarna deklarerar alltså sina andelar av fastigheten på olika sätt, både vid den löpande inkomstdeklarationen och vid en kommande kapitalvinstberäkning. Om maken med svärföräldrarna reparerar huset är utgiften avdragsgill i makens näringsverksamhet, men inte för den make som har sin föräldrar boende där. | 13
Fastigheten
Slottsregeln Om du har en stor äldre mangårdsbyggnad på din lantbruksenhet kan du begära att denna med tillhörande tomtmark ska betraktas som näringsfastighet även om du bor där. Småhuset måste ha en bostadsyta på minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsåret ska vara före 1930. Det finns inget krav på att byggnaden ska vara kulturminnesmärkt eller något liknande. Bestämmelsen, den så kallade slottsregeln, har tillkommit för att ägare till slott, herrgårdar och liknande ska kunna dra av reparations- och andra driftsutgifter i näringsverksamheten. Detta ökar möjligheterna att bevara kulturhistoriskt intressanta miljöer. Om du själv eller någon närstående bor i huset ska du eller den närstående skatta för bostadsförmån, men bara för den del som verkligen utnyttjas som bostad. Kulturmiljövårdsbidrag och andra bidrag blir skattepliktiga. Ägaren av mangårdsbyggnaden måste själv varje år ta ställning till om mangårdsbyggnaden ska beskattas som näringsfastighet eller som privatbostadsfastighet. Det lönar sig dock knappast att vingla hit och dit mellan åren, eftersom de senaste årens förbättrings utgifter ska återföras till beskattning om byggnaden omklassificeras till privatbostadsfastighet. ■■
IL 2 kap 9 §
Bedömningstidpunkten Bedömningen av om ett bostadshus ska räknas som privatbostad eller ska ingå i näringsverksamheten görs den 31 december varje år. Har byggnadens status ändrats sedan föregående år görs en omklassificering. Det finns dock en tröghetsregel som ger dig en tvåårig frist att ändra förhållandena om dessa blir sådana att bostaden ändrar karaktär till en näringsfastighet. Den får alltså fortsätta att betraktas som privatbostad i ytterligare högst två år om du vill. ■■
IL 2 kap 11 §
Avskattning Om en näringsfastighet övergår till att bli privatbostad finns ingen tröghetsregel. Då görs en avskattning, som innebär att tidigare medgivna värdeminskningsavdrag mm tas upp till beskattning i näringsverksamheten (återläggs) på samma sätt som om fastigheten hade sålts. Om en privatbostad övergår till att bli näringsfastighet beräknas ingångsvärdet på samma sätt som om fastigheten sålts. 14 |
Fastigheten
Aktiebolag Har du lagt över driften av fastigheten i ett aktiebolag, blir förhåll andet med mangårdsbyggnaden litet speciellt. Om bolaget arrenderar hela fastigheten av dig som äger gården, blir hela fastigheten inklusive mangårdsbyggnaden näringsfastighet. Det beror på att mangårdsbyggnaden är avsedd för uthyrning till bolaget och inte för privat boende. Om ditt bolag låter dig bo i mangårdsbyggnaden gör du det i egenskap av anställd i bolaget. Då ska du skatta för bostadsförmån. Förmånen värderas till marknadsvärdet för en likvärdig bostad. Bolaget (arbetsgivaren) ska betala sociala avgifter på förmånen. Behandlas som villa När mangårdsbyggnaden behandlas som en villa (privatbostad) behöver du inte skatta för bostadsförmån. Däremot ska du betala kommunal fastighetsavgift. Denna är inte avdragsgill. R äntorna som hör till lån på bostadshuset drar du av i inkomstslaget kapital och inte i näringsverksamhet. Du får inte dra av utgifter för reparationer av bostadshuset. Men eftersom reparationer av uthusen är avdragsgilla, kan det bli en del gränsdragningstvister med Skatteverket. Vissa utrymmen i uthusen kan ju skattemässigt höra ihop med bostaden, t ex vedbod, person bilsgarage, jordkällare och pannrum. Hyr du ut en mangårdsbyggnad som är privatbostad gäller de förmånliga skattereglerna med 40 000 kr plus 20% av hyran i schablonavdrag. Hyr du ut för mer under året, beskattas det överskjutande beloppet i inkomstslaget kapital med 30% skatt. Hyr du ut till din arbetsgivare får du inte utnyttja den förmånliga schablonen, utan då får du bara dra av merkostnaderna för uthyrningen. En del utgifter måste delas upp Du får inte göra avdrag i näringsverksamheten för utgifter för den löpande driften av privatbostaden. Vissa av utgifterna är ofta gemensamma för mangårdsbyggnaden och näringsverksamheten och måste då delas upp. Hit hör t ex utgifter för • sophämtning • sotning • slamtömning
• el • försäkringar.
Bara den del av utgiften för exempelvis sophämtning som hör till näringsverksamheten är avdragsgill. Här får du själv göra en lämplig fördelning. Försäkringsbolagen särredovisar premien för mangårdsbyggnaden, så där är det enkelt att få fram den icke avdragsgilla delen. | 15
Fastigheten
Ränteavdrag Räkna rätt på räntorna Du måste bestämma hur stor del av dina lån som hör till mangårdsbyggnaden och hur stor del som hör till näringsverksamheten. Det inte alltid självklart hur räntorna ska fördelas mellan bostadshuset och näringsverksamheten (ekonomibyggnader, jord och skog). Det vanligaste är att du proportionerar efter (del)taxeringsvärdena och tillgångarnas värde. Du kan inte gå efter vilka säkerheter, som är lämnade för lånet. Det är ju vad de lånade pengarna använts till, som styr var räntorna ska dras av. ■■
IL 13 kap 8 §
Låg avdragseffekt men kvittningsrätt Räntorna som hör till privatbostaden ger en skattereduktion på 30% som du får räkna av från statlig och kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift samma år. Avdraget får inte sparas till kommande år. Här får du alltså kvitta mot inkomst av tjänst och näringsverk samhet, men avdragseffekten är tämligen låg. Normalt högre avdragsrätt men ingen kvittningsrätt Räntorna som hör till jord- och skogsbruket får du dra av direkt i näringsverksamheten och vinsten minskar därmed. Det ger normalt en högre avdragseffekt, men inte alltid i och med att skatt och socialavgifter på företagande har sjunkit. Om näringsverksamheten (skogs- och jordbruket) går med underskott, får du normalt inte kvitta underskottet mot andra inkomster, och då blir det ingen avdragseffekt alls för ränteutgifterna. För dig som har nystartad verksamhet finns dock möjlighet att kvitta underskott mot andra inkomster. Läs mer om detta i kapitlet Kvittning. Du får dock spara underskottet mot kommande överskott i näringsverksamheten hur länge som helst. Detta kallas rullning. Din situation avgör vad som är bäst Om du har inkomst av tjänst och lantbruksenheten ger underskott, är det fördelaktigare om en så stor del av ränteavdraget som möjligt ligger på bostadshuset för att kunna kvittas mot löneinkomsten. Ger lantbruksenheten överskott är det bra om en så stor del av ränteavdraget som möjligt ligger på näringsverksamheten där det normalt ger s törst avdragseffekt. 16 |
Fastigheten
Räkna på lång sikt Men du kanske inte har så renodlade förhållanden. Du som gör en större avverkning var tionde år och däremellan har underskott, vad är mest fördelaktigt för dig? Ja, det enda sättet att ta reda på det är genom att göra en kalkyl och räkna på det. Kalkylen måste nog sträcka sig ett tiotal år framåt i tiden. Genom insättning på skogskonto kan du fånga upp överskott från skogsavverkningar och kvitta dem mot framtida underskott av utgiftsräntor i jord- och skogsbruket. I stort sett behöver du i din kalkyl bara se om näringsverksamheten på din lantbruksenhet totalt sett kommer att ge överskott eller underskott under en längre tidsperiod. Bortse då från alla ränteutgifter. Ger kalkylen ett underskott bör du lägga så stor del av räntan som möjligt på bostadshuset. Ger kalkylen ett överskott, lägger du så stor del av räntan som möjligt i näringsverksamheten. Om räntan är så stor att den förvandlar ett överskott till ett underskott, lägger du bara så mycket av räntan i näringsverksamheten att resultatet räknat över en lång tidsperiod blir noll. Resten läggs på bostadshuset.
Viss frihet finns Sedan du kommit fram till den teoretiskt bästa fördelningen av lånen och därmed ränteavdragen för dig, kommer nästa fråga: Får man fördela räntorna hur som helst? Svaret är nej, men i praktiken har du ändå ett visst manöverutrymme. Huvudregeln är att skulderna ska delas upp efter (del)taxerings värdena. Om bostadsbyggnadsvärdet plus tomtmarksvärdet på din fastighet är t ex 41% procent av hela taxeringsvärdet, betraktar du 41% procent av lånen som lån på bostadshuset. Räntor på denna del dras av i inkomst slaget kapital. Resterande 59% procent av lånen läggs i näringsverksam heten och den delen av räntorna dras av där.
Flera olika lån Det hela kompliceras ytterligare av att du kan ha flera lån med olika räntesatser. Vissa lån lägger du då i sin helhet på bostaden, medan andra läggs i näringsverksamheten och ytterligare något lån måste kanske delas upp. Här kan du kanske styra lånen med hög ränta åt det håll som är bäst för dig. | 17
Fastigheten
Taxeringsvärdet säger inte allt Olika faktorer kan göra att bostadshuset har en högre andel av värdet på hela fastigheten än vad taxeringsvärdet visar. Det kan exempelvis vara att • en genomgripande renovering av bostadshuset nyligen har gjorts • ny-, till- eller ombyggnad av bostadshuset nyligen har gjorts • avverkningar har gjorts • det finns stora framtida återväxtåtgärder ogjorda • priserna på jordbruksmark har sjunkit. Omvänt gäller att bostadshuset kan ha minskat sin andel av värdet på grund av att • bostadshuset har förfallit sedan den senaste fastighetstaxeringen • det finns ett större virkesförråd i skogen • återväxtåtgärder har gjorts i stor omfattning • nybyggnad eller reparation av ekonomibyggnader har gjorts. Vingla inte hit och dit Du måste bestämma hur du vill fördela räntorna. Det går inte att lägga 90 procent av räntorna på bostadshuset ett år bara för att få kvitta och nästa år dra av 90 procent i näringsverksamheten bara för att du har sålt mycket virke. Det är bara om du gör förändringar på fastigheten genom t ex reparationer eller markköp som det är rimligt att ändra fördelningen av ränteutgifterna. Ytterligare saker att tänka på När du delar upp ränteutgifterna bör du tänka på följande: • När du köper en fastighet måste du fördela ränteavdragen efter samma princip som du räknar ut underlag för skogsavdrag och värdeminskningsavdrag på näringsbyggnader. • Garantilån och andra lån som är öronmärkta för jord- eller skogsbruket ska höra dit.
Näringsfastigheter Direkt avdragsgilla utgifter Utgifter för reparation och underhåll av näringsbyggnader är direkt avdragsgilla. Utgifter för förbättringar (ny-, till- och ombyggnad) ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar). Vissa ändringsarbeten kan, trots att de är omfattande och borde betraktas som ombyggnadsarbeten, jämställas med reparationer. Dessa får du dra av direkt. Exempel på detta är upptagning av nya 18 |
Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EGET AKTIEBOLAG EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSMOMS FISSIONER FUSIONER FÅMANSFÖRETAG FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄKRINGAR – SKATT OCH REDOVISNING GOD MAN & FÖRVALTARE – EN VÄGLEDNING GOD MAN & FÖRVALTARE – PROBLEM OCH LÖSNINGAR GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE F LYKTINGBARN HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR IDROTTSUTÖVARE INKÖPSTEKNIK
JORD- OCH SKOGSBRUK KULTURARBETARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN MAKAR MARKNADSFÖR DIG SJÄLV MARKNADSFÖRING MIN BOSTADSRÄTT MOMS MOMS FÖR EVENT- OCH RESEFÖRETAG PENSIONSPLANERING FÖR FÖRETAGARE PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING PROJEKTARBETE I FÖRETAG REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR RÅDGIVNING FÖR REDOVISNINGSKONSULTER SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTEFÖRFARANDET SKATTENYHETER SKATTEPLANERING I AKTIEBOLAG SKATTEPLANERING I ENSKILD FIRMA STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE VD-BOKEN WORKING CAPITAL MANAGEMENT VÄRDEPAPPER – PRIVATPERSONER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG
www.blinfo.se