Page 1

Elevhälsoarbete för specialpedagoger – en handbok

Maja Lindqvist


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39340 ISBN 978-91-44-11468-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Maja Lindqvist Printed by Dimograf, Poland 2017


INNEHÅLL

Förord 5 Inledning 7

1  Specialpedagogen och specialläraren  15 Kunskapsområden 15 Specialpedagogiska insatser  18 Specialpedagogiska perspektiv  21 Kartläggning av specialpedagogiska insatser  30 Sammanfattning 34 2  Tillgänglig utbildning  37 Inkludering 37 Tillgänglighet 40 Ledning och stimulans  42 Formativ bedömning   44 Pedagogisk miljö   47 Val av arbetssätt i undervisningen  49 Social miljö  56 Värdera tillgängligheten  58 Sammanfattning   71

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

3


Innehåll

3  Hälsofrämjande och förebyggande arbete   73 Elevhälsan 73 Hälsofrämjande insatser  78 Hälsofrämjande skolutveckling   82 Förebyggande insatser  86 Kollegialt lärande  90 Kartlägg och analysera skolans individuella stödinsatser   96 Elevhälsoplan – ett verktyg för all personal  100 Hur kan elevhälsan bedriva hälsofrämjande och förebyggande arbete?  113 Sammanfattning   115 4  Åtgärdande insatser   117 Elever har alltid rätt till stöd  117 Skollagen tydliggör hur arbetsgången ska följas  120 Följa upp och utvärdera   127 Sammanfattning 139 5  Organisera för samarbete   143 Samsyn   143 Utveckla mötestillfällen  146 Elevhälsans möten  148 Arbetslag   152 Säkerställa och följa stödinsatserna – följa processen   164 Handledning   166 Sammanfattning   172 6  Slutord   175 Begreppsdefinitioner  179 Litteraturförteckning  181 Sakregister 184

4

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r


KAPITEL 2

Tillgänglig utbildning

Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur en verksamhet, en organisation, en plats eller en lokal fungerar för personer med funktionsnedsättningar. Förskolan och skolan måste göras tillgänglig för att alla barn och elever oavsett funktionsförmåga ska kunna delta i utbildningen. En tillgänglig utbildning handlar om mötet mellan elev och lärmiljö, liksom om elevers lika rätt till utbildning och utveckling. För att skapa en tillgänglig skola behöver verksamheten ta hänsyn till barns och elevers olika behov i den pedagogiska, sociala och fysiska miljön.

Inkludering Skolan ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap där elever har möjlighet att utvecklas och lära sig, och där olikheter ses som en tillgång. År 1994 skrev Sverige under Salamancadeklarationen som i sin helhet handlar om hur undervisning på bästa sätt kan anordnas för elever i behov av särskilt stöd. I Salamancadeklarationen står det bland annat att elever i behov av särskilt stöd ska ha tillgång till ordinarie skolor som kan tillgodose behoven inom en pedagogik som sätter barnet i centrum. Skolor behöver forma undervisningen så att den möter alla barn oavsett funktionsförmåga. Fokus ligger på att erkänna och tillgodose elevers behov genom att anpassa organisationen, lärmiljöer, inlärningsmetoder och inlärningstempon (Unesco, 1994). Begreppet integrering ersätts i Salamancadeklarationen med begreppet inkludering. Inkluderingsbegreppet används och beskrivs på många olika sätt. ­Nilholm och Göransson (2013) skiljer på tre definitioner av begreppet: gemenskapsorienterad, individorienterad och placeringsorienterad definition. ©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

37


2  Tillgänglig utbildning

Den gemenskapsorienterade definitionen innebär att skolsystemet ansvarar för alla elever, oavsett funktionsförmåga. Samtliga ska känna sig socialt och pedagogiskt delaktiga. Olikheter ska ses som tillgångar. I den individ­ orienterade definitionen fastställs graden av inkludering beroende på hur eleven trivs i skolan och hur eleven utvecklat sociala relationer – men också på om eleven når de mål som ska uppnås. Den tredje definitionen av begreppet är placeringsorienterad, vilket innebär att elever i svårigheter deltar i den vardagliga undervisningen. Definitionerna har en inbördes ordning där en övre nivå inbegriper en undre nivå. Det finns de som tolkar inkludering som att alla barn och elever ska ingå fysiskt i den ordinarie undervisningen, men så enkelt är det inte. Placeringsorienterad definition innebär att fokus läggs på var elever i skolsvårigheter ska placeras, inte på hur miljön där eleven placeras kan möta behoven. Begreppet integrering ligger närmare den placeringsorienterade definitionen än vad begreppet inkludering gör. Om det enbart handlar om att ”fysiskt” placera elever i den ordinarie undervisningen betyder det att elever ska anpassas till verksamhetens organisation och arbetssätt. Det medför att skolsvårigheter ses som individuella brister. Kan eleven inte ta till sig undervisningen så som den är organiserad och strukturerad behöver bristerna kompenseras. Inkludering förmodas ske när eleven känner delaktighet och när elever arbetar och utvecklas gemensamt. Det betyder dock inte att alla alltid ska göra samma sak, utan snarare att undervisningen ska erbjuda varierade arbetssätt, olika arbetsuppgifter och examinationer – det är lärmiljöerna som ska anpassas efter elevernas behov och förutsättningar, inte tvärtom. Begreppen inkludering och integrering används för att tydliggöra skillnaden mellan systemförändring och individanpassning till befintliga system. Integrering betecknar en anpassning av individer som avviker till ett oförändrat system, medan inkludering används för att beteckna en idé om systemförändring (Nilholm, 2006). I skollagen nämns inte begreppet inkludering, men i skollagens kapitel 1, Inledande bestämmelser. Syftet med utbild­ ningen inom skolväsendet 4 § (SFS 2010:800) står det att skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare står det att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt, och att en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 38

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r


2  Tillgänglig utbildning

Lagen ger stöd för att verksamheten ska forma lärmiljöer som möter elevers olika behov och förutsättningar. Det gemenskapsorienterade perspektivet och det individorienterade perspektivet torde vara nödvändiga för att uppfylla uppdraget så som det är skrivet i 1 kap. 4 §. Skollagen tydliggör att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper i förbindelse med demokratiska värderingar. Det innebär att kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget går hand i hand och behöver ses utifrån ett helhetsperspektiv där alla elever känner sig delaktiga socialt och i sitt lärande. Samt att de inte hamnar i särlösningar utan deltar i den vanliga undervisningen. Orsaken till en elevs svårigheter ska i första hand sökas i undervisningssituationen. För att undervisningen ska möta elevens behov behöver läraren, eleven, vårdnadshavaren och elevhälsan identifiera styrkor och svårigheter. Tillsammans behöver de analysera de olika lärmiljöer och lärandesituationer som eleven befinner sig i för att ta reda på vilka situationer som fungerar bra, vad det är som fungerar bra och hur det visar sig. Lika viktigt är det att

Figur 2.1  Inkludering. Bild: Maja Lindqvist, 2005.

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

39


2  Tillgänglig utbildning

ta reda på vad som kan hindra lärandet, för att förstå varför svårigheterna uppstår. Inträder hindren under vissa lektioner? Hur påverkas eleven av arbetssätten? Det är inte förrän styrkor och svårigheter har identifierats som skolan kan utforma en lämplig undervisning. Identifierade områden är en förutsättning för att definiera lösningar. För att förekomma särlösningar behöver läraren, eleven och vårdnadshavaren i samråd med elevhälsan komma fram till en eller flera lösningar som prövas i den vardagliga miljön och lärsituationen. Det betyder att eleven behöver möta den identifierade situationen på ett annat sätt än tidigare, inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ibland måste man pröva olika lösningar vid flera tillfällen för att till slut komma fram till en långsiktig lösning. Skolan närmar sig en tillgänglig utbildning när lärmiljöerna stämmer överens med barnens och elevernas behov och förutsättningar.

Tillgänglighet Sverige har skrivit på FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen, UNICEF, 2016) där vi förbinder oss att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Barnkonventionen består av 54 artiklar och omfattar alla barn och ungdomar upp till 18 år. I FN:s konvention om barnets rätt till utbildning står det att utbildningen ska syfta till att utveckla barnets personlighet, anlag samt fysiska och psykiska förmåga. Vidare ska barnet förberedas för ett ansvarsfullt liv i ett samhälle av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar (FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989). Barnkonventionen kommer förmodligen inom kort att bli svensk lag (SOU 2016:19). Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering som infördes i diskrimineringslagen den 1 januari 2015 (SFS 2008:567). Syftet med lagen är att personer med funktionsnedsättning lättare ska kunna hävda sin rätt att få delta på lika villkor i samhället, utan hinder i form av just bristande tillgänglighet. I diskrimineringslagen ersätts ordet funktionshinder med funktionsnedsättning. Begreppet funktionsnedsättning beskriver en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella förmågan och är inte en egenskap hos en person. I stället handlar det om att miljön brister i tillgäng40

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r


2  Tillgänglig utbildning

lighet. Begreppet funktionshinder anger däremot att nedsättningen blir ett hinder i relation till miljön. Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Regeringskansliet, 2015

Tidigare har diskrimineringslagens krav på tillgänglighet endast omfattat lokaler inom högskolan. Numera omfattas hela utbildningsområdet inom förskola, grundskola, gymnasiet och högskolan. Lagen ökar kraven på att skapa en skola för alla. Förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet täcker till exempel (Diskrimineringsombudsmannen, 2015): • • • • • • • •

utbildning arbetsliv värn- och civilplikt hälso- och sjukvård yrkesbehörighet medlemskap i vissa organisationer statligt studiestöd socialtjänst, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag.

Diskrimineringslagen förbjuder sådant som innebär att en person missgynnas av skäl som har samband med funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt ålder. Det är alltså inte bara skolan som har i uppdrag att utarbeta tillgängliga miljöer, det åligger hela samhället. Och det finns många goda exempel på hur samhället tillgänglighetsanpassar vardagen för personer med funktionsnedsättning. I utemiljön tillgänglighetsanpassas allmänna platser, torg, gator, fritidsområden och bad för såväl synskadade som rullstolsburna: branta backar förses med ledstänger och parksoffor utrustas med armstöd; den fysiska miljön kring busshållplatser anpassas genom att busshållplatserna konstrueras i nivå med bussarnas steg, vilket underlättar för rullstolen att komma på bussen; kontrasterade och taktila markeringar på gatan tydliggör ©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

41


2  Tillgänglig utbildning

Figur 2.2  Tillgänglighetsanpassad busshållplats. Foto: Saga Lindqvist.

lämpliga vägval för synskadade; väntande busspassagerare kan genom en knapptryckning på en ”prator” få aktuell information uppläst om bussens ankomst (en prator är en liten låda som är försedd med en tryckknapp och en högtalare som oftast finns placerad på busshållplatsens stolpe); digitala skärmar placeras på busshållplatsen för att med hjälp av digitala siffror förse passagerarna med information om avgång. Samhället ställer höga krav på att alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar och behov. Figur 2.2 visar hur en busshållplats har tillgänglighetsanpassats: stolpen är utrustad med en digitalskylt som kontinuerligt uppdaterar kommande bussar och eventuella förändringar genom bild, samt en prator som läser upp bussens ankomsttider.

Ledning och stimulans 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som

42

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r


2  Tillgänglig utbildning

möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskaps­k rav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. SFS 2010:800

Alla barn och elever ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och vara delaktiga i sitt lärande. Det medför att undervisningen behöver varieras och utformas med olika metoder och stödstrukturer, samt att bedömningssituationerna anpassas utifrån olika förutsättningar. Läraren ska leda och stimulera både hög- och lågpresterande. Elever som behöver mer utmaningar i sitt lärande ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Elever i behov av mer individuella stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så snart det uppmärksammas. Skolinspektionen (2014) skriver i rapporten Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat att många lärare planerar och utför undervisningen på en mellannivå: Elever som kan nå längre i kunskaps­ utvecklingen får göra mer av samma sak och får inte de utmaningar som de behöver, medan elever som är i behov av individuella insatser får stödet för sent. Vidare skriver Skolinspektionen (2014) att när utmaningarna inte är tillräckliga, och när stödet uteblir, finns risk att eleverna tappar motivationen och upplever skolan som meningslös. Att undervisa tillgängligt innebär att ta hänsyn till barns och elevers olika behov, förutsättningar, tidigare erfarenheter och intresse. En tillgänglig undervisning erbjuder flera olika arbetssätt, varierade sätt att kommunicera samt olika hjälpmedel och lärverktyg. En väl fungerande kommunikation är avgörande för möjligheten att delta i lärandet. Alla barn och elever kan inte tala, men alla kan kommunicera. För att elever utifrån sina förutsättningar ska kunna delta socialt och i sitt lärande behöver lärmiljöerna utformas så att det finns flera olika sätt att kommunicera. Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är en samlingsterm för kommunikation som inte bygger på tal. Det innebär att man kompletterar eller ersätter bristfälligt tal och/eller språk, för att underlätta för dem som har svårt att använda och förstå talat språk (Tufvesson, 2016). Bildbaserad kommunikation där man i undervisningen tar hjälp av bildkartor och pekplattor kan göra det möjligt för barn och elever att uttrycka sig. Det finns många olika tekniska hjälpmedel som kan underlätta kommunikationen och främja lärande. ©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

43


2  Tillgänglig utbildning

Läromedel är inte längre begränsat till böcker, papper och penna. Numera innefattar begreppet lärverktyg även digitala verktyg, inlästa texter och filmer. De som har svårt att läsa skriven text kan komplettera läsningen av texten med talböcker och ljudböcker. En talbok är producerad med offentliga medel och är avsedd för personer med funktionsnedsättningar. Den inlästa texten är oftast ofärgad och rak, för att utesluta dramatiseringar. Användning av talböcker regleras i 17 § i upphovsrättslagen (SFS 2016:371). Det är endast personer med läsnedsättning, som är i behov av anpassat material, som får ta del av denna typ av bok. En ljudbok är däremot inspelad på uppdrag av ett förlag, och är på så vis en kommersiell produkt som alla kan lyssna till. Oftast är texten inläst av utbildade skådespelare som dramatiserar och gestaltar bokens handling. Rättstavningsprogram, talsynteser, dikta­ foner och scannrar är fler exempel på lärverktyg. Med hjälp av lärverktyg kan eleverna få möjlighet att lära på sitt eget sätt, vilket kan vara avgörande för att de ska utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller uppnå kunskapskraven. I dag används lärverktyg inte enbart av elever i behov – verktygen kan vara värdefulla även för andra elever. Ska lärverktygen ingå i den dagliga undervisningen räcker det inte med att eleverna hanterar verktygen, det är mycket relevant att lärare vet hur verktygen fungerar i den dagliga undervisningen så att användningsområdena inte begränsas.

Formativ bedömning Formativ bedömning är en återkommande pedagogisk bedömning som handlar om att ta reda på elevens nuläge och elevens önskade läge, för att hitta en tillgänglig väg till det önskade läget (Hattie, 2012). Framåtsyftande återkoppling sker kontinuerligt för att stödja elevens lärande. Syftet är att läraren ska öka förståelsen för vad eleven ska lära sig i förhållande till kunskapskraven och därefter vägleda eleven så att det blir begripligt vad som ska göras för att eleven ska komma längre i sin kunskapsutveckling. Utifrån det formas sedan lär­processer som stämmer överens med behoven. Det innebär att göra en bedömning av elevens strategier, undervisning, elevens förmåga att utföra arbeten och elevens produkt. För att formativ bedömning ska ge önskade effekter behöver återkopplingen integreras i undervisningen, från planering till genomförande och uppföljning (Håkansson & Sundberg, 2012). Återkoppling har visat sig tillhöra de mest framgångsrika faktorerna för lärande. 44

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r


2  Tillgänglig utbildning

Att leda och stimulera barn och elever i deras lärande och personliga utveckling utifrån deras egna förutsättningar går ut på att ta reda på var eleven befinner sig i lärandet och hur behoven ser ut. Återkoppling gör nytta vid misstag men att få kännedom om misstaget är grundläggande för att veta hur man ska komma vidare i sitt lärande. Misstag är skillnaden mellan vad vi vet och kan göra och vad vi strävar efter att veta och göra – och det gäller alla (begåvade och mindre begåvade, elever och lärare). Hattie, 2012, s. 158

Återkoppling handlar inte enbart om att återkoppla på enskilda inlämningsuppgifter. Det är mycket värdefullt för eleverna att få återkoppling på vilka mål de ska sikta in sig på, arbetsprocessen, vilka arbetssätt som fungerar bra, om alternativa strategier behövs för att klara uppgiften eller annat som kan vara av betydelse för att komma vidare i lärandet. Syftet är också att lyfta elevens kvaliteter och bekräfta eleven. Återkoppling som stödjer lärandet kännetecknas av att den är framåtblickande och tar sin utgångspunkt i den bedömning som gjorts av elevens prestation eller förståelse. Om läraren har klargjort vilka kunskapskrav, mål och förmågor som ska uppnås blir det lättare för eleven att veta vad som behöver göras för att komma dit. Återkopplingen bör innehålla information som eleven kan använda sig av i lärandet och den bör präglas av en dialog mellan lärare och elev. Det handlar även om att eleven återkopplar till läraren så att undervisningen kan planeras med fokus på elevens behov och styrkor. Det är nödvändigt att läraren ser till att det finns inplanerad tid då eleverna kan arbeta vidare med återkopplingen. Att arbeta med respons i undervisningen gör det möjligt för läraren att skapa en skola som möter alla.

Hatties modell för framåtsyftande återkoppling Hattie (2012) har utformat en modell som kan användas vid framåtsyftande återkoppling i klassrummet, och fungera som ett stöd för vad i undervisningen som kan behövas utvecklas. Modellen utgörs av tre återkopplingsfrågor: Vart är jag på väg? Hur ska jag komma dit? Vad är nästa steg? Frågorna återkopplas på fyra nivåer av inlärningsfaserna (se tabell 2.1). Läraren erbju©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

45


2  Tillgänglig utbildning

Tabell 2.1  Hatties (2012) modell för framåtsyftande återkoppling. Nivåer

Viktiga frågor

Återkopplingsfrågor

Uppgift

Hur väl har uppgiften utförts? Är den rätt eller fel?

Vart är jag på väg? Vilka är mina mål?

Process

Vilka strategier behövs för att genomföra uppgiften? Finns det alternativa strategier som kan användas?

Hur ska jag komma dit? Vilka framsteg görs mot målet?

Självreglering

Vilken kunskap och förståelse måste du ha för att veta vad du gör? Egenkontroll styr processer och uppgifter.

Vad är nästa steg? Vilka aktiviteter behöver genomföras för att nå bättre framsteg?

Personligt

Personlig utvärdering och påverkan på lärandet.

der återkoppling till de tre viktigaste återkopplingsnivåerna: uppgiftsnivån, processnivån och självregleringsnivån. Den fjärde nivån, kallad personligt, handlar om att stödja och berömma elevens arbete. Beröm är viktigt men ger inte den hjälp som behövs för att få svar på de tre återkopplingsfrågorna. Frågorna bör ställas till både elev och lärare i anslutning till undervisningstillfället. Forskning visar att återkoppling på nivåerna process och självregle­ ring gynnar elevernas lärande mest. Bäst är när återkopplingen ligger på en nivå ovanför den som eleven befinner sig på. Eleverna kan använda modellen i syfte att göra en egen självskattning under lektionerna. Framåtsyftande återkoppling

Återkopplingsfrågor ■■ Vart är jag på väg? Vilka kunskapskrav och mål ska uppnås? För att eleven ska kunna svara på den första frågan måste lärarna kommunicera lektionens mål och syfte samt framgångskriteriernas betydelse så att eleverna blir insatta i vad som gäller. ■■ Hur ska jag komma dit? Läraren erbjuder återkoppling som hjälper eleven att komma framåt. Elevens framsteg uttrycks i förhållande till tidigare resultat, framgångar eller misslyckande. ■■ Vad är nästa steg? Vad är följande utmaning? Vilka strategier och processer behövs för att arbeta vidare? Behövs mer information om vad eleven förstått eller inte förstått? Läraren hjälper eleven med nästkommande utmaningar och lär eleven att finna egna svar på frågan.

46

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r


2  Tillgänglig utbildning

Återkopplingsnivåer ■■ Återkoppling på uppgiftsnivån är effektiv om den fokuserar på uppgiften, och sker vanligen i klassrummet genom att läraren ställer frågor om uppgiften. ■■ Återkoppling på processnivå syftar till att förbättra strategier och kan hjälpa eleven att se kopplingar mellan idéer. Återkopplingen riktas mot de processer som eleven har använt sig av för att färdigställa sin uppgift. ■■ Självregleringsnivån handlar om att eleven ska följa upp sin egen inlärningsprocess. Återkoppling på denna nivå kan hjälpa eleven till ett större självförtroende och stärka elevens förmåga att självutvärdera. Återkopplingsfrågorna på denna nivå är oftast reflekterande. ■■ Personligt handlar om beröm. Det är viktigt att eleverna känner att det lönar sig att lära, men beröm innehåller inte information om hur uppgiften utförts. Återkopplingsnivåer och återkopplingsfrågor, fritt efter Hattie (2012)

Pedagogisk miljö Forskning visar tydligt att hälsa och lärande hör ihop. När elever mår bra ökar deras förutsättningar för att lära, och när barn och elever lär ökar deras förutsättningar för att må bra. Elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg visar på högre risk att hamna i kriminalitet och utanförskap. Det gäller även för de elever som inte går på gymnasiet eller hoppar av ett gymnasie­ program före examen – de riskerar också att hamna utanför samhället. Skolan ska erbjuda en trygg lärmiljö där varje elev får möjlighet att utvecklas utifrån sina specifika förutsättningar. En förutsättning för att lärandet ska underlättas är att det finns ett stödjande klassrumsklimat med tydliga uppstarts- och avslutningsrutiner, där läraren förbereder eleverna på vad som komma skall. En bestämd lektionsstruktur är basen för undervisningens upplägg och underlättar inlärningen. Det är en insats som inte enbart gynnar elever i behov av extra tydliga ramar – det gynnar alla. Barn och elever behöver förstå varför något ska utföras, hur det ska göras, vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av lärarna. När eleverna får information om undervisningens syfte, mål och upplägg upplever de undervisningen som meningsfull och känner sig delaktiga och trygga. Ju ©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

47


2  Tillgänglig utbildning

mer eleverna vet om vart de ska och hur de ska ta sig dit, desto lättare blir det för dem att uppnå måluppfyllelse. En stressfaktor för många elever är när de känner sig osäkra över undervisningssituationen, när de inte vet vad som kommer att hända. För många kan det vara lugnande att veta att läraren tillsammans med eleverna går igenom arbetsuppgifter och annat som tillhör det dagliga skolarbetet. Genom att ständigt ha en dialog kring lektionens upplägg och målsättningar skapar läraren också goda relationer till eleverna, vilket alltid är gynnsamt för lärande och utveckling. Lärarens ledarkompetens, som förmågan att tydligt styra undervisningen genom att skapa ett gott klassrumsklimat med ordning och struktur, kan vara betydelsefull för elevernas lärande (Håkansson & Sundberg, 2012). Barn och elever lär på olika sätt. Att få kurslitteratur uppläst i klassrummet kan för några vara betydelsefullt för att utveckla läsförståelsen, medan andra behöver läsa tyst. Någon behöver komplettera sin egenskrivna text med hjälp av en talsyntes som gör att text på datorn blir till tal. För många kan det vara ett stort stöd i skrivarbetet att få sin text uppläst i syfte att gå igenom eventuella stavfel, kontrollera ordföljden eller för att ta reda på om innehållet är relevant för uppgiften. En undervisning som bygger på elevens förutsättningar och kunskaper är viktig för att elevernas kunskapsutveckling ska stimuleras. Stödstrukturer är för många nödvändigt för att utvecklas och lära. Ordbanker är ett exempel på en stödstruktur som innebär att samla ord och begrepp i ett dokument i syfte att förstå, utveckla kunskapen och för att komma ihåg olika kunskaper. Det kan till exempelvis vara ord som finns beskrivna i kunskapskraven som har bearbetats så att eleverna förstår deras innebörd, men det kan också handla om ämnesord eller andra begrepp som elever behöver ha nära till hands för att förståelsen och lärandet i någon kurs eller ämnesområde ska underlättas. Ordbankerna kan hängas upp i klassrummet så att alla kan ta del av dem, och begreppen kan utökas allteftersom eleverna lär sig mer om ett ämne. När eleverna sporras till att utveckla begreppen och orden kan deras ämneskunskaper bli bättre. Checklistor är också exempel på stödstrukturer som kan underlätta stegen i olika arbetsmoment, liksom skrivscheman med färdiga rubriker som hjälper eleven att strukturera upp sina skriftliga texter.

48

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r


2  Tillgänglig utbildning

Exempel på ordbank med ämnesspecifika begrepp inom barn- och fritidsprogrammet

Pedagogik – uppfostran och utbildning. Metodik – pedagogisk metod, tillvägagångssätt. Förskola – en egen skolform (pedagogisk verksamhet) som omfattas av utbildning och undervisning. Skola – ett målstyrt system där riksdag och regering beslutar om ramarna genom lagar och förordningar. Fritidshem – en pedagogisk gruppverksamhet från 6 års ålder till 13 års ålder. Kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, ­grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer. Ska erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Skollagen – gäller för både kommunala och fristående skolor. Innehåller grundläggande bestämmelser om grundskolan och andra skolformer. Läroplan – en förordning, bestämmelser som beslutats av regeringen. Beskrivning av normer och värden, kunskapsmål och elevers ansvar och inflytande. Anmälningsskyldighet – alla som vet eller misstänker att barn och elever far illa är skyldiga att anmäla till socialtjänsten (Skolverket, 2016a).

Val av arbetssätt i undervisningen Under 2014 genomförde Vetenskapsrådet ett projekt med namnet SKOLFORSK i syfte att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Claes Nilholm var projektledare för kartläggningen av forsknings­resultat inom specialpedagogik (Vetenskapsrådet, 2015). I en av studierna som ingick i detta projekt analyserades frågeställningen vilka arbetssätt som leder till måluppfyllelse för elever i svårigheter. Med utgångspunkt i tidigare sammanställningar av forskning granskades undervisningsmetoderna kamratlärande, samarbetslärande, explicit undervisning, metakognitiva strategier och individuellt lärande. Kamratlärande, explicit undervisning och metakognitiva strategier visade på positiva effekter för att uppnå kunskapsmål för elever i svårigheter. Dessa arbetssätt beskrivs närmare i kommande avsnitt. Individuellt lärande, där elev får egen undervisning utifrån synsättet att elever och behov är olika, visade generellt på lägre effekter. ©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

49


2  Tillgänglig utbildning

Vad gäller samarbetslärande, som oftast innebär att elever arbetar i mindre grupper, visade sig resultatet från studien vara mindre tillförlitligt och i behov av mer kvalitativ forskning.

Kamratlärande Det finns många olika varianter av kamratlärande, men överlag bygger det på att elever undervisar varandra. Ett exempel på kamratlärande kan vara när elever får ett ”problem” som ska lösas genom att studera en bok, artikel, film eller annat. När eleverna kommit fram till ett svar samlas de först i en mindre grupp för att berätta om sina lösningar för varandra. Därefter kan gruppen bli större och processen fortsätter för att till slut avslutas i helklass där eleverna får möjlighet att jämföra varandras resultat, argumentera för eller emot samt reflektera över kamraternas olika lösningar. När elever undervisar varandra lär de sig själva. Viktigt är dock att kamratlärande ska användas som ett komplement till lärarledd undervisning, inte ersätta den.

Explicit undervisning Explicit undervisning innebär att elever på ett strukturerat och målinriktat sätt får träna olika moment i undervisningen. Lärandet utvärderas kontinuerligt av lärare och elev gemensamt. Exempelvis kan stegen för undervisning ske i följande ordning: 1. Gå igenom mål och syfte. 2. Bygg upp kunskap om ämnet med stöd av olika arbetssätt. En variation av samtal i smågrupper, diskussioner i helklass, läsning eller grupparbeten. 3. Öva, träna och modellera tillsammans med kamrater och lärare. 4. Återkoppla för lärandet. 5. Öva, träna och modellera tillsammans med kamrater, lärare och enskilt. 6. Återkoppla för lärandet. 7. Arbeta enskilt. 8. Gör en resumé av lärandeprocessen.

50

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r


2  Tillgänglig utbildning

Cirkelmodellen Cirkelmodellen (se figur 2.3) är ett exempel på hur läraren kan planera och explicit utföra undervisningen. Modellen har sitt ursprung i genrepedagogiken som bland annat gör gällande att språket utvecklats utifrån människans behov av att uttrycka sig. På så vis har människan utvecklat gemensamma kommunikativa mönster för sin språkanvändning i syfte att uppnå ett socialt ändamål. Begreppet genre infördes för att beteckna olika slags skrivuppgifter och läromedelstexter i skolan. En genre fastställs som en strukturerad, målinriktad och social process. Syftet med cirkelmodellen är att förtydliga och göra elever förtrogna med olika texttyper. Modellen börjar i det stora för att gå till det lilla. Eleven börjar med att förkovra sig inom ett eller flera ämnen tillsammans med andra, och avslutar med att enskilt utföra uppgiften. Modellen innehåller mycket gemensamt arbete med både lärare och kamrater, samt stödstrukturer hela vägen fram till dess att uppgiften slutförs på egen hand. Genom att läraren visar eleverna olika språkliga drag som karakteriserar en viss kategori av text blir eleverna förtrogna med de olika texttyperna. Med explicit undervisning menar Gibbons (2009) att eleverna uppmuntras till att fundera på hur språket kan användas för olika ändamål och olika åhörare. Det handlar om att lära eleverna att använda sina kunskaper i det verkliga livet, inte enbart inom skolans miljö. Språkförståelsen utvecklas i

Skriva individuell text

Bygga upp kunskap Fas 4

Fas 1

Fas 3

Fas 2

Skriva gemensam text

Studera texter

Figur 2.3  Cirkelmodellen. Fritt efter Gibbons (2009).

©  F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

51


Maja Lindqvist är lärare, förskollärare, handledare, speciallärare och specialpedagog. Hon har lång erfarenhet som lärare och specialpedagog inom skolan.

Elevhälsoarbete för specialpedagoger – en handbok Hälsofrämjande och förebyggande arbete börjar i skolorganisationen och berör alla som arbetar inom skolan. Elevhälsoarbete för specialpedagoger – en handbok handlar om hur insatser på skol- och gruppnivå kan riktas för att tidigt förebygga skolsvårigheter. Hur kan elevens behov tillmötesgås innan vi utgår från att det krävs extra anpassningar? Vad kan vi lära av sådant vi tidigare identifierat som skolsvårigheter för att förebygga ohälsa och dåliga skolprestationer? Genom kollegialt lärande och ett organiserat samarbete kan lärare och elevhälsa stötta varandra i att skapa en tillgänglig utbildning. I den här boken utgår det specialpedagogiska perspektivet från att svårigheter uppstår i själva lärmiljön och inte som en brist hos eleven. Om skolsvårigheter ses som ett resultat av mötet mellan elev och lärmiljö blir det lättare att utveckla och anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Boken riktar sig till specialpedagoger, speciallärare, elevhälsan och rektorer som arbetar inom grundskolan och gymnasiet, men kan läsas av alla som arbetar med barn och elever, såsom lärare, förskollärare, fritidspedagoger och övrig skolpersonal. Syftet är att ge inspiration och stöd kring hur ett förebyggande och hälsofrämjande arbete kan organiseras och planeras.

Art.nr 39340

studentlitteratur.se

9789144114682  
9789144114682