9789144101378 by Smakprov Media AB

L채sning p책g책r 5 Elevpaket (Bok + digital produkt) Provl채s elevpaketets samtliga delar

Läsning pågår 5 Elevpaket (Bok + digital produkt) Läsning pågår 5 är ett elevpaket som består två delar. GRUNDBOK Läsning pågår 5 tränar läsförståelse utifrån olika texttyper. Boken inleds med en tankekarta som tydligt presenterar de olika texttyperna och deras kännetecken. DIGITAL DEL I den digitala delen finns samtliga texter inlästa.De interaktiva uppgifterna under samma rubriker som i boken ger förberedelse inför arbetet med den aktuella texten eller fördjupad träning efter att man har löst bokens uppgifter.

Här kan du provläsa elevpaketets samtliga delar

LÄSNING PÅGÅR Hanne Solem

Texter med olika uttryckssätt När du läser en text kan det vara bra att tänka på vilket sätt den är skriven. Texter kan vara berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande.

Den här tankekartan visar de olika uttryckssätt som du kan hitta i olika typer av texter. Du får också reda på i vilka texter de olika uttryckssätten används i den här boken.

Berättande texter eller sakprosatexter Det finns två sorters texter: berättande texter där innehållet är påhittat och sakprosatexter där innehållet är sakligt. Typiskt för berättande texter I berättande texter kan du läsa om vad de som skrivit texterna har varit med om och vad andra har upplevt. I en del texter kan du också läsa om vad de som skrivit känner och tycker, till exempel bloggtexter. En annan typ av berättande texter är skönlitteratur, alltså berättelser som är mer eller mindre påhittade. I skönlitterära berättelser kan du läsa texter där författarna: • bygger innehållet på vad de själva och andra har upplevt – allt är kanske inte sant utan författarna berättar så som de har uppfattat det på sitt eget personliga sätt

• använder sin fantasi och hittar på och skapar personer, djur och miljöer som inte finns i verkligheten • blandar sådant som hänt i verkligheten med sådant som de själva hittar på. Typiskt för sakprosatexter I sakprosatexter läser du texter där innehållet är sakligt framställt. Det innebär att du får reda på fakta om olika ämnen. Sakprosatexter handlar om verkligheten och de som skriver uttrycker för det mesta inte sina egna känslor eller åsikter. I vissa sakprosatexter nämner de som skriver också något om vad de själva tänker och tycker, till exempel när de argumenterar för eller emot något i en recension eller en debattartikel.

Berättande • Underhåller och ger kunskap. • Berättar om personer och deras miljö. • Bygger på sådant som hänt i verkligheten eller utspelas i en fantasivärld. Exempel Berättande texter skönlitterär berättelse novell, roman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 16, 28 dagbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 38 myt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 46 lyrik sångtext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 36

Beskrivande • Informerar och beskriver. Exempel Sakprosatexter artikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 4, 10 informationstext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 20 läromedelstext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 30

2 3

Förklarande • Reder ut och förklarar. • Redogör för något, till exempel tar upp ett problem och visar vad det beror på. Exempel Sakprosatexter artikel . . . . . . . s. 8, 12, 14, 26, 32, 34, 40, 42, 44 läromedelstext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 24

Uttryckssätt 4 5 Argumenterande • Talar om vad man tänker och tycker och varför. • Presenterar en eller flera åsikter. • Försöker påverka och övertyga andra.

Instruerande • Ger anvisningar och instruerar. • Visar hur man ska göra något, ofta i en viss ordning steg för steg. Exempel Sakprosatexter instruktion läromedelstext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 6

Exempel Sakprosatexter debattartikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 18, 22

BESKRIVANDE TEXT | informerar och beskriver • Svarar på frågorna: Vem/Vilka? Vad? När? Hur? • Verb i nutid (är, finns, har)

Det skulle bara vara en enkel operation Sarah Louise Rung – guldmedalj i simning i Paralympics Sarah Louise Rung, 21 år, var aktiv i simklubben Madla i Stavanger i Norge när hon gick igenom en ryggoperation som skulle vara helt ofarlig. Fyra månader senare rullade hon ut från Haukelands universitetssjukhus i rullstol. Första september 2008 ”Sarah opererad. Det har gått på tok. Osäker på prog nosen.” Detta var det meddelande från mamma som dök upp på Victorias mobil. Victoria är Sarahs syster. Sarah skulle bara gå igenom en enkel operation för att förebygga att hon blev sned i ryggen. Men operationen misslyckades. Flera nervbanor gick av, och Sarah blev förlamad från midjan och nedåt.

När Sarah låg på sjukhuset efter operationen visades Paralympics från Peking på tv. Det var i september 2008. – Där ska jag vara med, sa Sarah och tittade på tv:n. Hon minns det inte så väl själv, men det gör hennes mamma. Det var först och främst Sarahs tränare Morten Eklund som fick Sarah att komma tillbaka till simningen. Sarah hade tänkt studera i Bergen, så som planen var före operationen, men tränaren visste hur han skulle göra för att inspirera Sarah att satsa på simningen. – Jag tog ett A4-papper och visade det för henne. Jag berättade att 99,9 procent av alla norrmän lever ett A4-liv. Nu hade hon möjlighet att göra något helt annat. Sarah bestämde sig. Hon valde att satsa på simningen nästan på heltid med lite studier vid sidan av. Hon bodde kvar i Stavanger där hon skaffade sig lägenhet och bil. – Sarah är väldigt målinriktad och allsidig, och hon har en stark inre drivkraft. Hon är annorlunda än många andra funktionshindrade. Andra vill visa hela världen vad de klarar av, men Sarah gillar att träna, att få utmaningar och att möta krav, berättar Morten Eklund. Första september 2012 Guldhoppet Sarah Louise Rung ska starta i sin första simtävling under Paralympics i London – på dagen fyra år efter den misslyckade operationen. Det har varit fyra år med målinriktad och hård träning, och hon har satt världsrekord flera gånger. I Paralympics tar Sarah två guldmedaljer och två silvermedaljer. En dröm har gått i uppfyllelse! Paralympics = idrottstävling för personer med funktionsnedsätt ning enligt samma mönster som Olympiska spelen (OS).

Sarahs motto är: ”Det finns inga gränser.” Hon har dessutom ett motto till: ”Det finns inga genvägar till platser dit det är värt att komma.”

Sök information i texten 1. Varför opererades Sarah i ryggen? 2. Vad bestämde sig Sarah för på sjukhuset? 3. Hur lång tid tog det innan Sarah blev utskriven från sjukhuset efter operationen? 4. Vem fick Sarah att börja med simningen igen? 5. Skriv meningen som visar att Sarah både tränar simning och studerar. Sök information i texten.

Förstå texten 1. Varför minns Sarah inte så väl vad hon sa på sjukhuset, tror du? 2. På vilket sätt är Sarah annorlunda än andra personer med funktionsnedsättning, anser tränaren? 3. Vad betyder det att Sarah var ett guldhopp? 4. Vad var speciellt med datumet när Sarah för första gången tävlade i Paralympics? 5. Vad tror du att Sarah menar med mottot ”Det finns inga gränser”? Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Förklara varför rubriken ”Det skulle bara vara en enkel operation” passar till texten. 2. Skriv en bildtext som du tycker passar till bilden av Sarah. 3. Vad är det för skillnad mellan att säga ”funktionshindrad person” och ”person med funktionsnedsättning”? 4. Hur tror du att Sarah var tvungen att förändra sin simträning efter operationen? 5. På vad sätt kan Sarah vara en förebild för andra? Reflektera över texten. 5 5

FÖRKLARANDE TEXT | reder ut och förklarar • Redogör för något, till exempel tar upp ett problem och visar vad det beror på • Svarar på frågorna Vad? Hur? Varför? • Verb i nutid (är, blir) • Sammanlänkande ord (alltså, på grund av, därför)

Magnus Carlsen skapar intresse för schack Intresset för schack ökar i Sverige, inte minst i skolorna. Sedan den unge norrmannen Magnus Carlsen blev världsmästare i schack hösten 2013 har intresset tagit fart på allvar. Kanske är du en av de som just har börjat spela schack? Eller som har blivit nyfiken på vad som är speciellt med spelet? Ett spel som många kallar idrott. Vad är då egentligen schack? Schack är ett spel för två personer. Man spelar på ett kvadratiskt bräde med 64 rutor där varannan ruta är ljus och varannan mörk. Spelarna har 16 spelpjäser var. Den ena spelaren har svarta pjäser och den andra vita. Spelaren med de vita pjäserna börjar – eller gör första draget som det heter på ”schackspråk”. Varje gång man flyttar en pjäs säger man att man gör ett drag. Kungen är den viktigaste pjäsen i schack. Målet för spelarna är att angripa motståndarens kung på ett sådant sätt att motståndaren inte längre kan göra några tillåtna drag. Kungen är då schack matt, och schackpartiet är slut. Partiet kan också sluta oavgjort, och det kallas remi. Varje spelare har alltså 16 pjäser: en kung, en dam, två torn, två löpare, två springare och åtta bönder. Ibland kallas springaren för häst. Innan spelet börjar ställer

spelarna varje pjäs på en bestämd plats på brädet. Det finns stränga regler för hur man får flytta de olika pjäserna. När man flyttar pjäserna kan man slå ut motståndarens pjäser. Reglerna för schack är egentligen ganska enkla, och även barn kan lära sig dem. Det som avgör om man vinner är hur man spelar. För att bli bra på schack måste man träna mycket. Men det räcker inte med att träna! Man måste kunna

Magnus Carlsen var bara 22 år när han vann VM i schack mot Vishy Anand från Indien.

förutse och komma ihåg olika drag och positioner och veta hur man på bästa sätt öppnar och avslutar ett parti. Man måste också ha bra minne och koncentrationsförmåga och vara uthållig. Så här säger en del: Först måste man lära sig schack, sedan kan man träna schack och efter det kan man spela schack. Var kan man lära sig att spela schack eller att bli en bättre spelare? På många skolor finns det schackklubbar, och det finns också föreningar utanför skolan där man kan spela schack. Dessutom finns det böcker om schack, schackappar och så vidare. Det finns med andra ord stora möjligheter att lära sig spelet och att spela. Man behöver inte bli proffs – de flesta schackspelare har schack som fritidssysselsättning.

Sök information i texten 1. Varför ökade intresset för schack 2013? 2. Vad heter de olika spelpjäserna i schack? 3. Vilken spelare börjar ett parti i schack? 4. Vad betyder ”ett drag” i schack? 5. Vem spelade Magnus Carlsen mot i VM 2013? Sök information i texten.

Förstå texten 1. Vad innebär det att spelbrädet är kvadratiskt? 2. Vilka tre steg anser många att man måste gå igenom för att utvecklas som schackspelare? 3. Ibland kallas springaren för häst. Vad tror du att det beror på? 4. Varför passar schack för både barn och vuxna? 5. Förklara vad det innebär att vara uthållig. Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Vilka andra spel med spelbräde och spelpjäser känner du till? 2. Titta på bilden av Magnus Carlsen. Vad tror du att han tänker och känner? 3. I schack påverkas spelet inte av slumpen. Vad betyder det? Vilka spel känner du till där slumpen har stor betydelse? 4. Vad krävs det för att bli duktig i schack? Svara både utifrån det som står i texten och vad du själv tycker. 5. I vissa länder räknas schack som idrott men inte i andra. Vilka anledningar kan det finnas till att kalla schack för en idrott? Vilka anledningar kan det finnas till att inte kalla schack för en idrott? Reflektera över texten. 9

BESKRIVANDE TEXT | informerar och beskriver • Svarar på frågorna Vem/Vilka? Vad? När? Hur? • Verb i nutid (är, finns, har)

Alla hundraser visar känslor med ansiktsuttryck.

Hundar visar känslor med ansiktet Hundar använder inte bara svansen för att visa att de är glada. Hundars ansiktsuttryck ändras också beroende på hur de känner sig. Med hjälp av bland annat en höghastighetskamera undersökte japanska forskare hur hundens ansiktsuttryck förändrades när den återförenades med sin ägare. När hunden fick syn på sin ägare åkte vänster ögonbryn upp. När hunden fick se en främmande person hände något helt annat. Då rörde sig vänster öra bakåt en aning.

Viktig kommunikationsform Vad krävs för att hunden ska röra höger öra i stället för vänster? Då ska du visa hunden ett föremål som den inte tycker om. Det kan till exempel vara en kloklippare. – Studien visar att rörelserna med öronen är en viktig del av hundens sätt att kommunicera, förklarar professor Miho Nagasawa vid avdelningen för zoologi på Azabu-universitetet i Japan för den brittiska tidningen The Telegraph. Han berättar också att det är svårt att förklara skillnaderna mellan olika rörelser med öronen och ögonbrynen. Forskarna har några förslag på förklaringar till varför hundarna lyfter det ena ögonbrynet mer än det andra. Det kan bland annat ha att göra med aktiviteten i de områden i hjärnan som styr känslor. En annan förklaring kan vara att hunden helt enkel känner sig lite splittrad när den ser ägaren. – Att få se ägaren kan framkalla både negativa och positiva känslor, säger Nagasawa. Reaktionen blev

kanske negativ för att hundarna i experimentet inte kunde gå fram till sina ägare och komma i kontakt med dem även om de kunde se dem, föreslår forskaren.

Människor och hundar utvecklas tillsammans Nagasawa är inte den förste som har forskat på förhållandet mellan hundar och hundägare. Professor Tina Bloom vid Waldenuniversitetet i Minneapolis i USA har kommit fram till att även människor som nästan helt saknar erfarenhet av hundar kan se om en hund är glad, ledsen, rädd eller överraskad. Det kan bero på att människor har utvecklat en naturlig empati för hundar eftersom hundar och människor har levt tillsammans i tusentals år. Dessutom läser hundar av människors ansiktsuttryck och reagerar på dem. – Hundar är mycket sociala djur och kommunicerar med en rad olika ansiktsuttryck, påpekar Miho Nagasawa.

Människor kan tolka hundars ansiktsuttryck Forskningen visar också att många människor bara genom att titta på ett fotografi kan avgöra om en hund är glad, arg, ledsen, överraskad eller rädd. – Det råder ingen tvekan om att människor kan läsa av andra människors känslor genom att tolka deras ansiktsuttryck. Men vi har bevisat att människor även kan läsa av en hunds känslor på ett mycket bra sätt genom att titta på en bild, säger professor Tina Bloom. empati = förmågan att sätta sig in i och förstå vad andra känner

Sök information i texten 1. Vad gör hunden, enligt forskarna, när den ser en främmande människa? 2. Vilka två universitet nämns i texten? 3. Vad heter professorerna som uttalar sig i artikeln? 4. Vad är The Telegraph? 5. Vad betyder empati? Sök information i texten.

Förstå texten 1. Vad innebär det att hunden blir återförenad med ägaren? 2. Vad gör man när man kommunicerar? Ge några exempel. 3. Varför reagerar hunden negativt på en kloklippare, tror du? Motivera svaret. 4. Varför kunde hundarna i studien reagera både negativt och positivt när de träffade sina ägare? 5. Vad är troligen orsaken till att hundar och människor kan tolka varandras ansiktsuttryck? Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Rör hundar på någon kroppsdel när de visar känslor som även vi människor rör på? Ge gärna några exempel. 2. Vad innebär det att ”människor kan läsa av andra människors känslor genom att tolka deras ansiktsuttryck”? 3. Även människor som inte är vana vid hundar kan förstå hundars ansiktsuttryck. Vad tror du att det beror på? 4. Titta på bilderna och beskriv vilka känslor du tror att hunden uttrycker. 5. Varför kan det vara bra med forskning om hundars ansiktsuttryck? Skriv flera anledningar. Reflektera över texten. 11

En magisk fisk Det är nästan svårt att tro att den är riktig. Som en sagofigur glider sjöhästen runt bland korallerna. Det sägs att för länge sedan sålde sjömän sjöhästar och sa att det var små eldsprutande bäbisdrakar. Och det är lätt att tro att sjöhästen är en magisk varelse. Men den är faktiskt en fisk. Den tillhör familjen kantnålsfiskar och finns över hela världen. Till och med på Sveriges västkust och i Östersjön. Varför liknar sjöhästen inte andra fiskar? Anna Björn, marinbiolog på Aquaria, säger att det antagligen är sjöhästens sätt att anpassa sig för att överleva. – De har ett hårt skelett som skyddar mot andra fiskar och svansen använder de för att klamra sig fast vid koraller eller alger. De behöver inte vara så snabba simmare eftersom de lever på en liten yta och väldigt sällan flyttar, säger hon. Det finns 48 sorters sjöhästar, men det ändras hela tiden. När du läser det här kanske det har upptäckts en ny sort. De skiljer sig åt i färg och form och nästan alla kan kamouflera sig och smälta in i omgivningen. Störst av alla är den stormagade sjöhästen som är ungefär 30 centimeter medan pygmé sjöhästen bara är någon centimeter. Till skillnad från andra fiskar är sjöhästar monogama. Det betyder att de bara har en partner. De lägger mycket tid på att hitta rätt men när de väl har gjort det är de ihop hela livet. Varje morgon och kväll träffas de och dansar sin speciella dans – sjöhästdansen. Anna Björn förklarar att sjöhästen är monogam för att ungarna i de första kullarna är väldigt svaga. – Ju fler kullar de får, desto starkare blir ungarna. Då har de större chans att överleva. Dessutom behöver de inte lägga energi på att hitta en ny partner. Bland sjöhästar är det hanen som bär på ungarna. När honans ägg har Fakta om sjöhästen befruktats förvarar han dem i sin mage. När ungarna föds får de klara sig Sjöhästens vetenskapliga själva och det är inte lätt. Varje dag måste de äta nästan 30 procent av sin namn är hippocampus. egen vikt. Det är som om någon som väger 40 kilo skulle äta 13 kilo mat varje Kantnålsfiskar är långa och dag! smala, lite som nålar. Deras Men sjöhästarna är utrotningshotade. Trots att de nästan inte har några nosar är formade som en tub naturliga fiender så finns det inte så många kvar. Främst beror det på att och munnen liten och tratt många fiskar sjöhästar trots att det inte är tillåtet. Men det beror också på att liknande. Med den suger de människan förstör områden där sjöhästen lever. Ofta lever de hela livet på i sig plankton och smådjur. bara en kvadratmeter och de kan inte simma speciellt långt. Om platsen där Sjöhästen blir 1–3 år. de bor förstörs har de ingenstans att ta vägen.

Sök information i texten 1. Vad är en sjöhäst? 2. Var arbetar Anna Björn? 3. Hur många sorters sjöhästar finns det? 4. Vilken sorts sjöhäst är störst? 5. Hur får sjöhästar i sig mat? Sök information i texten.

Förstå texten 1. Vad är skelettet bra för? 2. Vad använder sjöhästar svansen till? 3. Vad innebär det att sjöhästar är monogama? 4. Varför är sjöhästar monogama? 5. Varför är det svårt för ungarna att klara sig när de är nyfödda? Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Varför kan det vara svårt att tro att sjöhästen är verklig? 2. Titta på den översta bilden. Beskriv sjöhästen med egna ord. Var noga med detaljerna. 3. Varför tror du att sjöhästar förs till gruppen kantnålsfiskar? 4. Om du skulle äta lika mycket i förhållande till den vikt som sjöhästen, hur mycket skulle du då äta varje dag? 5. Vad hotar sjöhästen? Reflektera över texten.

BERÄTTANDE TEXT – ROMAN | underhåller och ger kunskap • Handling med händelser och problem som har en upplösning

• Dialog återger vad personer säger till varandra

• Berättar om personer och deras miljö

• Beskrivande ord (regnig, glad, spännande)

• Bygger på sådant som hänt i verkligheten eller utspelas i en fantasivärld

• Tidsord (en dag, i morgon, till slut)

• Verb i dåtid (var, fanns, levde)

Det svarta hålet Jag lovade ju er en neutronstjärna och nu har jag hittat en. Vi är snart där. Markus och Mariana glömmer sitt schackbråk och går bort till farbror Albert vid styrspakarna. […] Jag ser en vit stjärna där, säger Markus och pekar rakt fram. Är det den? Nej, faktiskt inte. Men det är en kompanjon till neutronstjärnan – en vit dvärg. Dvärg? undrar Mariana. Både vita dvärgar och neutronstjärnor är gamla ut brända stjärnor. När solen om sådär fem miljarder år har bränt upp allt sitt bränsle så kommer den att bli en vit dvärg precis som stjärnan vi ser här. Den är ungefär lika tung som solen, men bara en hundradel så stor. Faktiskt inte större än jorden. Hur kan en stjärna bara krympa sådär? undrar Markus. Så länge en stjärna brinner bildas ett tryck, som pres sar utåt. Det håller emot tyngdkraften som vill dra ihop alla stjärnans delar inåt. Men när bränslet tar slut för svinner trycket. Då tar tyngdkraften över och stjärnan krymper. Men till slut blir det andra krafter som har att göra med kvantvärlden som vi pratade om härom dagen, som håller emot och det blir en vit dvärg. Men skulle vi inte se en neutronstjärna, sa du? säger Mariana. Visst. Titta på radarskärmen här. Ser ni den starka signalen där? Det är neutronstjärnan. Den vanliga blink ningen är den vita dvärgen. Dom snurrar runt varandra. Neutronstjärnan är faktiskt tyngre än den vita dvärgen, men inte mer än två mil tvärsöver! Om ni stod på neutronstjärnan skulle ni väga över hundra ton. Stjärnor som är ungefär dubbelt så stora som vår sol slutar sina dagar som neutronstjärnor. Och om dom är ännu större då? frågar Markus. Då kan inte ens dessa krafter i kvantvärlden hålla emot och det blir ett svart hål. […] Men varför lyser neutronstjärnan så starkt på radarn om den är så liten? frågar Mariana.

Därför att den har ett jättestarkt magnetfält. Nu styr vi in mellan den vita dvärgen och neutronstjärnan. Titta ut nu. Vi bör snart kunna se neutronstjärnan. ––– Där är den! ropar Markus efter ett par minuter. Rakt fram. Farbror Albert, akta, du kör ju rakt in i den! ––– Farbror Albert drar i några styrspakar och ett vrål hörs från antiprotonraketmotorn. Markus och Mariana kastas in i väggen när Månlisa accelererar för fullt och farbror Albert svänger undan från neutronstjärnan. Barnen ser hur den mörka gråa jättebollen sveper förbi utanför fönstret, bara några hundra meter bort. Farbror Albert, det där var nära, kvider Mariana från ett hörn med gråten i halsen och ömmande rygg. Ja, men vi klarade det, svarar farbror Albert glatt. Nu blir det Svarta hålet nästa. Och sedan jorden, för tre och en halv miljarder år sedan. Kanske i alla fall. Det ska bli spännande. Inte mer spännande än det här hoppas jag, muttrar Markus till Max som på något sätt lyckats hålla sig fast på Markus axel under hela den vilda färden. Men knappt har han sagt det förrän det plötsligt blir helt tyst i Månlisa. Alla ljusen slocknar och inte ett ljud hörs. Samtidigt börjar de sväva. Motorn har stannat och de blir tyngdlösa. […] Utdrag ur Det svarta hålet av Christer Fuglesang

Sök information i texten 1. Vilka är personerna i texten, och var är de? 2. Vad är Månlisa? 3. Vart är personerna på väg i början av berättelsen, och vart är de på väg i slutet? 4. Varför blir barnen rädda i slutet av berättelsen? 5. Vem är författaren? Sök information i texten.

Förstå texten 1. Vad är vita dvärgar och neutronstjärnor? 2. Hur bildas en vit dvärg? 3. Vad skiljer en neutronstjärna från en vit dvärg? 4. Hur bildas ett svart hål? 5. Varför är Markus, Mariana och farbror Albert nästan på väg att köra rakt in i neutronstjärnan? Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Varför är vit dvärg ett bra namn på just den typen av stjärna? 2. Ge exempel på när det kan vara bra att använda radar. 3. Vilka böcker och filmer om rymdresor har du läst? Vilka dataspel som handlar om rymden har du spelat? 4. Vad är författaren känd för mer än att skriva böcker? 5. Vilka rymdfärder och ”rymdresenärer” känner du till? Reflektera över texten.

ARGUMENTERANDE TEXT | uttrycker åsikter och tar ställning • Talar om vad man tänker och tycker och varför • Presenterar en eller flera åsikter som följs av olika argument för eller emot något • Försöker påverka och övertyga andra • Verb för åsikter (anser, menar, tycker)

Använd hjälm och andra skydd! Nu under sommarlovet är tusentals barn och unga ute och åker skateboard, longboard eller inlines. Det är kul, och det är bra träning för koordinationen, men det finns ett problem – många använder varken hjälm eller andra skydd. Varje år skadas vart tionde barn eller ungdom som åker bräda eller rullskridskor. För det mesta rör det sig om rejäla skrubbsår, men det handlar också om brutna handleder och armar samt skador på fötter och ben. I värsta fall skadar åkarna huvudet. Trots att olycksrisken är stor så struntar många i skyddsutrustningen. Skallskador kan man förebygga med hjälm, men ändå är det bara drygt hälften (55 %) av dem som åker som har hjälm. Det visar en undersökning från Barnolycksfallsfonden. Föräldrarnas ansvar Jag tycker att föräldrar och andra vuxna runt barn och ungdomar måste ta sitt ansvar. Ingen förälder skulle väl skicka i väg sitt barn till hockeyrinken eller skidbacken utan hjälm och annan utrustning? Hur kan man då låta barnen rulla omkring på hård asfalt och trafikerade gator i hög fart utan minsta skydd? Hjälm hjälper Det viktigaste är att alla som åker skateboard, longboard eller inlines använder hjälm. Hjärnan är ett mycket känsligt organ och tål inte ens lätta stötar och slag. Har man hjälm på huvudet skyddar man sig mot skador på hjärnan. Hjälmen dämpar stöten om man trillar och slår huvudet i marken. Handledsskydd och knäskydd förebygger skrubbsår, och armbågsskydd gör att man inte får krosskador. Så snälla alla ni som nu rullar ut i sommarsolen på era brädor eller inlines: minska risken för skador och olyckor genom att alltid använda hjälm och andra skydd.

Oskyddade trafikanter Inlines och skateboard är faktiskt lekredskap, men ändå använder många dem i trafiken – på trottoarer, på cykelbanor och på gator. Jag menar att de inte har i trafiken att göra, men om ni nu ändå måste ut på gatan så tänk på att ni faktiskt är oskyddade trafikanter och ta på er hjälmen! Och se till att ni absolut inte är ute i trafiken när det är mörkt. Det behövs en lag Det finns alltså massor av bra argument för varför man ska använda hjälm och skydd när man åker skateboard, longboard eller inlines, men ändå struntar så många i det. Jag anser därför att man ska införa lag på hjälm för personer under 15 år – precis som för cykel. En skateboardåkare som åker fort räknas faktiskt som cyklist. Zara, 13 år

Sök information i texten 1. Vilka typer av brädor och rullskridskor tas upp i artikeln? 2. Hur gammal är personen som skrivit artikeln? 3. Hur många av dem som åker brädor och rullskridskor har hjälm? 4. Vilken undersökning hänvisar Zara till när det gäller att använda hjälm? 5. Hur stor andel av åkarna skadar sig? Sök information i texten.

Förstå texten 1. Vilka typer av skador kan man få när man åker brädor eller rullskridskor? 2. På vilken sida i tidningen står texten? 3. Vad är det viktigaste att tänka på för åkarna enligt artikeln? 4. Vem tycker Zara ska ta ansvar för att barn och ungdomar har skyddsutrustning när de åker? 5. Vad vill Zara att man ska göra om människor struntar i att använda hjälm när de åker brädor och rullskridskor? Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Ge exempel på några verb som visar att detta är en argumenterande text. 2. Vad försöker Zara påverka andra att göra? 3. Kan du tänka ut fler argument för att använda hjälm och andra skydd än de argument som står i texten? Skriv argumenten. 4. Varför struntar många i att använda hjälm, tror du? 5. Hur tycker du att man ska få fler barn och ungdomar att använda hjälm och andra skydd? Motivera ditt svar. Reflektera över texten.

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund

Textkällor

Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se

6: Forskerfabrikken AS, www.forskerfabrikken.no: ”Forsøk i naturfag – hender i kaldt og varmt vann”

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

4: Bugge, Mette: ”Det skulle bare være en enkel operasjon”, Aftenposten 22 juni 2011

10: Videnskab.dk/Anna Sol Jørgensen: Kilde for teksten ”Hunder viser følelser med ansiktet” 12: Jesper di Corsi, kpwebben.se, 13 oktober 2013 14: Källa till texten ”Världens största kända primtal” (Verdens største primtall er funnet): nysgjerrigper.no/Thomas Keilman 16: Christer Fuglesang: Det svarta hålet, Fri Tanke förlag 2013 20: Reiseplaneten: ”Vi hjälper dig med resa till London!” 26: www.scouterna.se/bli-scout/upptackare-10-12-ar/

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisnings ändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

36: Du gamla du fria, Richard Dybeck, Den blomstertid nu kommer, Israel Kolmodin 40: Källa till texten ”Bus eller godis” (Knask eller knep?): nysgjerrigper.no/Marianne Løken 42: Källa till texten ”En mumie, många kistor” (Éin mumie – mange kister): forskning.no/Kari Andresen 44: Källa till texten ”Falska minnen” (Falske minner): nysgjerrigper.no/Siw Ellen Jacobsen 46: Svensklärarserien nr 211: Svart skiner solen, Jubmel skapar solfolkets land, 1992

Bildkällor Jonas Ekströmer/TT: 4 Manjunath Kiran/AFP/TT: 8 Shutterstock.com: 6, 10, 12, 14, 18, 20, (20:3: hipproductions), 22, 24, 28, 30:2, 32, 34, 36, 38, 40, 42:1, 3 (3: mountainpix), 44:1 scouterna.se/Jonas Elmqvist: 26:1 scouterna.se/Magnus Fröderberg: 26:2–3

Originaltitel Lesing pågår B © Hanne Solem och GAN Aschehoug, Oslo 2014 Redaktion Salamandra HB Omslag Shutterstock.com Grafisk form Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 38612 ISBN 978-91-44-10137-8 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur AB 2015 Upplaga 1:1 Printed by Specialtrykkeriet Viborg, Denmark 2015

Wikimedia: 30:1 akg-images/TT: 42:2 Everett/IBL Bildbyrå: 44:2

Läsning pågår Läsning pågår tränar läsförståelse utifrån olika texttyper. Boken inleds med en tankekarta som tydligt presenterar de olika texttyperna och deras kännetecken. Använd tankekartan både som introduktion för arbetet med läsförståelseträning och som repetition och inspiration i det fortsatta arbetet. Varje textuppslag inleds med kännetecknen för den aktuella texttypen i punktform. Därefter presenteras en text. På högersidan bearbetas textens innehåll i form av uppgifter på tre nivåer: • sök information i texten • förstå texten • reflektera över texten. I boken medföljer en kod som ger tillgång till bokens digitala del. Där finns samtliga texter inlästa. Det gör att eleverna kan lyssna till texten eller läsa och lyssna samtidigt. De interaktiva uppgifterna under samma rubriker som i boken ger förberedelse inför arbetet med den aktuella texten eller fördjupad träning efter att man har löst bokens uppgifter.

Art.nr 38612

www.studentlitteratur.se

Digital del Prova paketets digitala del genom att klicka på bilden.

Alla texter inlästa

Övningar med tydlig koppling till kunskapskraven Övningarna ger eleven direkt återkoppling