jonas ideström • gunilla löf edberg (red.)
Att öppna ett slutet rum – själavård och ecklesiologi
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 3
2018-02-12 11:21
Bokens inledning samt inledningstexterna till varje kapitel är skrivna av bokens redaktörer Jonas Ideström och Gunilla Löf Edberg. Bibeltcitat ur Bibel 2000 @Svenska Bibelsällskapet © 2018 Författarna och Verbum AB Omslag Anna Hild Sättning Aina Larsson/Sättaren Tryck Dimograf, Polen 2018 ISBN 978-91-526-3739-5 ISSN 1652-8581 Forskning för kyrkan 39, Svenska kyrkan Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 4
2018-02-12 11:21
Innehåll
Författarpresentationer 7 Förord 9 Biskop Esbjörn Hagberg Inledning
11
Del 1. Ecklesiologiska utblickar över själavårdens landskap Själavård och ecklesiologi. Några teman och internationella utblickar 21 Sven-Erik Brodd Själavårdstradition och själavårdsfrustration. Själavårdsmotiv i själavårdsböcker utgivna mellan 1934 och 1997 56 Gunilla Löf Edberg
Del 2. Nedslag i samtidens landskap Själavårdande möten i en väv av relationer. Ecklesiologiska reflektioner om själavård och kyrka Jonas Ideström Helande gemenskap. Relationell ecklesiologi för själavårdande gemenskap Sara Jacobsson Grip
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 5
91
108
2018-02-12 11:21
Erfarenhet av bikt bland präster i Svenska kyrkan. Själavård i kyrkans gemenskap Leif Nordenstorm
131
Församlingen och rollerna. Rollteoretiska och ecklesiologiska aspekter på själavård och församling Mikael Lundmark
169
Del 3. Vägar vidare Ni är mina vänner. Vänskapen med Kristus som en ecklesiologisk modell för själavård Cecilia Wadstein
197
Själavårdsmötet som sakrament. Att mötas i mellanrummets verklighet Gunilla Löf Edberg
223
Slutord 234 Jonas Ideström Gunilla Löf Edberg Litteratur- och källförteckning
235
Appendix 252 Forskning för kyrkan – serieförteckning
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 6
255
2018-02-12 11:21
Författarpresentationer
Sven-Erik Brodd är präst i Svenska kyrkan och professor emeritus vid Uppsala Universitet. Han har i ett omfattande svenskt och internationellt författarskap behandlat ecklesiologiska och pastoralteologiska frågor. Sara Jacobsson Grip är församlingspräst i Svenska kyrkan. Hon har praktiserat och undervisat i själavård och andlig vägledning och är en erfaren retreatledare inom ignatiansk spiritualitet. Jonas Ideström är docent i kyrkovetenskap och forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet. Han är präst i Svenska kyrkan och har skrivit boken Spåren i snön (Artos 2015). Mikael Lundmark är universitetslektor i religionsvetenskap vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Han undervisar och forskar framför allt i religionspsykologi och själavård. Gunilla Löf Edberg är nationell samordnare av Jourhavande präst och sjukhuskyrkan och präst i Svenska kyrkan. Hon har tidigare arbetat på Stockholms stifts Centrum för själavård och handledning och har skrivit boken Lyssnaren och Berättaren – en bok om själavård och liturgi (Verbum 2000).
·7·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 7
2018-02-12 11:21
Leif Nordenstorm är präst i Svenska kyrkan och direktor på Stiftelsen Fjellstedtska skolan, där han ordnar kurser med relevans för praktiskt församlingsarbete. Han är teologie doktor i religionshistoria. Cecilia Wadstein är präst i Svenska kyrkan och diplomerad S:t Lukasterapeut. Hon har undervisat i själavård, leder kurser, föreläser i andlig vägledning och leder retreater inspirerade av Ignatius av Loyola. Hon har skrivit boken Själavård helt enkelt (Verbum 2009).
·8·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 8
2018-02-12 11:21
Förord
Själavården söker sin identitet. Det har den kanske alltid gjort. Nya tider ställer dock nya frågor eller aktualiserar gamla frågor som väckts till nytt liv. Svenska kyrkan beskriver församlingens grundläggande uppgift som ”att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”, allt för att ”människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”. Utifrån dessa perspektiv så är det inte självklart hur själavården finner sin plats vare sig man vill se den som ett uttryck för kyrkans identitet eller som en verksamhet bland andra. Samhället erbjuder i dag många skiftande former för stöd till människor. Människor som verkar i dessa sammanhang har skiftande kompetenser och utbildningar. Olika terapeutiska former befinner sig under olika symboliska universum. Allt detta ställer också frågor om själavårdens specifika identitet, roll och sammanhang, men också vilka kompetenser som kan vara viktiga för den som är själavårdare. Det kanske inte är så konstigt att ordet ”frustration” återkommer i texter i denna bok och ger uttryck för en osäkerhet och tveksamhet kring själavårdarens roll och uppgift. När man tänker på själavård är det ofta utifrån den enskilda själavården. Ett samtal mellan två människor i ett rum med stängd dörr där allt sker under de specifika tystnadspliktsregler som gäller för präst och diakon. Församlingsarbetarna, liksom de som på olika sätt finns engagerade i församlingsliv och verksamheter, vet att själavården tar sig många fler och skiftande uttryck. I möten som
·9·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 9
2018-02-12 11:21
föregår och förbereder de kyrkliga handlingarna, i sorgegruppen, samtalsgruppen eller studiegruppen, i kyrkvärdens vänliga välkomnande, i gudstjänsten eller vid kaffebordet efteråt sker det som senare kan beskrivas som livsavgörande eller ibland till och med livräddande. Själv har jag mött dem som gett ord åt erfarenheten genom att säga: ”Du ska veta att det för mig har varit själavårdande att finnas med i detta sammanhang. Det har gett mig mod att orka.” Jag insåg att jag inte vetat eller kanske inte heller självklart tolkat det som varit som själavård. I denna bok aktualiseras många och skiftande perspektiv på själavård. Bokens titel är talande. Här öppnas dörrar både bakåt i tiden, mot själavårdens historia, och utåt mot internationella diskussioner om själavårdens identitet och sammanhang. Själavården förankras i ecklesiologin vilket fördjupar själavårdens specifika identitet och erbjuder en grund på vilken själavårdens olika verksamheter kan vila. Här uppmärksammas bikten som den enskilda själavårdens innersta källa och ursprung och vänskapen med Jesus som ett förhållningssätt i mötet med konfidenten. Här öppnas likaså dörren mellan det enskilda samtalsrummet och församlingens liv och verksamhet i övrigt. Dels gestaltas ett inre samband mellan det som sker i gudstjänstens liturgi och mötet i själavårdsrummet. Dels vidgas själva själavårdsbegreppet till att också innefatta församlingen som ett själavårdande sammanhang. I boken möter vi berättelser om vad som kan ske när människor ses, bejakas och får roller som upprättar och befriar, och hur delaktighet i skilda verksamheter kan fördjupa och ge nya tolkningsramar i en människas liv. Det behövs fortsatta samtal och vidare studium om själavårdens identitet och uppgift. Att öppna ett slutet rum blir ett viktigt bidrag i detta sammanhang. Bokens olika perspektiv är viktiga både för att stärka själavårdens plats i församlingens liv och för att ge frimodighet till dem som getts uppdraget att med stolthet ta sig an uppgiften, så att ”Gud blir ärad, kyrkan uppbyggd och Guds vilja förverkligad i världen”. Esbjörn Hagberg Biskop em.
· 10 ·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 10
2018-02-12 11:21
Inledning
Det här är en bok om själavård och kyrkan. Titeln på boken kan väcka frågor och funderingar. Är det en bok som ifrågasätter värdet av det skyddade rummet för själavårdssamtal? Absolut inte. Däremot är det en bok i vilken vi vill se det enskilda själavårdssamtalet i ett större sammanhang. Om vi i alltför hög utsträckning begränsar själavård till det som sker i det enskilda mötet förlorar vi förmågan att tänka klokt och kreativt kring själavård. Att öppna ett slutet rum är, för oss, att se själavården som en integrerad del av kyrka och samhälle. Själavårdslandskapet är mångfacetterat och föränderligt. Det framträder i församlingshem och sakristior, vid sjukhussängar och köksbord, på konfirmationsläger och retreater – i en mängd olika rum möts människor i själavårdande samtal. Och i gränslandet till själavårdslandskapet formuleras en mångfald av teorier och tankar om själavård i bland annat själavårdslitteratur. Mångfalden är ett faktum i kyrkans liv och tro. Det är i denna mångfald som vi anar skeenden och mönster som gör att det känns angeläget att teologiskt reflektera över själavårdens plats och möjligheter i kyrkan. I olika sammanhang möter vi återkommande frågan: Vad är själavård? Vi tolkar det som ett uttryck för att själavårdens plats och uttryck inte är givet i kyrkans liv idag. Vi ser ett behov av ”att öppna upp ett slutet rum” och i större utsträckning fundera över och försöka förstå hur det enskilda själavårdsmötet hör ihop med allt annat som sker i en församling. Hur hör till exempel det som sker i ett själavårdsmöte en tisdagskväll vid köksbordet ihop med söndagens mässa och onsdagens sopplunch? Och hur hör allt detta samman
· 11 ·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 11
2018-02-12 11:21
med gemensamma frågor och utmaningar i det svenska samhället och i världen? Vi behöver ett större och vidgat teologiskt rum som kan göra rättvisa åt själavårdens landskap. I ett sådant rum finns plats för många olika röster och språk. Vår ambition har varit att den här boken ska få fungera som ett sådant rum. I boken blandas erfarenheter från glesbygder och biktrum, observationer från gudstjänster och församlingsliv, historiska och internationella utblickar, altarbord och själavårdsbord. I varje kapitel används ecklesiologiska raster för att se hur kyrkan framträder i själavårdens uttryck. Vi är övertygade om att genom att se på själavården som ett centrum i kyrkans liv kan vi urskilja väsentliga aspekter av kyrkans identitet. Likaväl som det vidgar och fördjupar vår förståelse av själavård. Det är här ecklesiologin erbjuder konstruktiva perspektiv och metoder eftersom ecklesiologi i grunden handlar om att studera och reflektera över vad kyrkan är och bör vara. Det här är en bok för alla som på olika sätt är intresserade av själavårdens plats och funktion i kyrkan. Vi som författare skriver alla utifrån en horisont som är präglad av Svenska kyrkan, men vi tror och hoppas att frågorna vi diskuterar har relevans också i andra sammanhang. Själavård och ecklesiologi är två begrepp som löper som röda trådar genom boken, och det är i mötet dem emellan som resonemangen som boken speglar har växt fram. Vi tror och hoppas att boken ska bidra med konstruktiva och nya perspektiv på själavård och kyrka och skapa alternativa förhållningssätt, som i sin tur kan ligga till grund för utveckling av församlingens liv och verksamheter. Det bör också sägas att vi inte har någon ambition att ge en representativ karta över själavårdslandskapet. Snarare kan exemplen i boken fungera som positioner utifrån vilka det går att tänka och reflektera kring själavård och kyrka. Här följer några inledande tankar kring själavård och ecklesiologi som ligger till grund för de resonemang som följer i boken.
· 12 ·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 12
2018-02-12 11:21
Själavård och själavårdsmöten I själavårdslitteraturen, över tid, presenteras en mängd definitioner av själavård. Ibland använder samma författare sig av flera definitioner och låter sina erfarenheter och teorier röra sig mellan dessa. I den här boken har vi valt att inte utgå från en bestämd definition av själavård. Varje kapitelförfattare tar sin utgångspunkt i ett speciellt perspektiv och en egen vald kontext. Det kan gälla olika praktiker och sammanhang, såväl historiska som samtida församlingsvardagliga. Varje kapitel kan ses som ett öppet rum där reflektion kring själavård pågår. Att kyrkan vårdar själarna var historiskt sett självklart och oomtvistligt för att under 1900-talets första decennier bli starkt ifrågasatt.1 Nu finns många aktörer för själens vård, och den mångfalden behövs i vårt samhälle. Kanske är det läge för kyrkans själavårdare att uppmärksamma vilka rum och möjligheter en församling har att erbjuda när det gäller själens vård. Själavårdsuppdraget angår och berör alla församlingsanställda på olika vis. Präster, pastorer och diakoner har uppdraget i sin profession. Andra kyrkoarbetare möter dagligen människor som ger dem förtroenden av olika slag i vapenhus, kapphallar och receptioner. Inte minst de som arbetar med unga, församlingspedagogerna, får dela förtroenden från livets alla dimensioner. Ideella medarbetare kan ge av sin tid till den som behöver, och förtroendevalda fattar beslut som påverkar själavårdsuppdragets utveckling. Själavårdarens många ansikten avspeglas i flera av bokens kapitel och lyfter fram fler aspekter av själavård än enbart det enskilda mötet. Församlingen som en själavårdande miljö är i högsta grad ett gemensamt ansvar och handlar om allt från bemötande och etisk omsorg till människosyn och gudsbild. Trogna denna mångfald har vi inte heller begränsat oss i användningen av begrepp. Vi använder medvetet flera begrepp parallellt i bokens kapitel: enskild själavård, själavårdande, själavård, själavårdare och själasörjare. Vi har valt att låta det vara så för att författarnas olika bakgrunder och ingångar i ämnet ska avspeglas. Själen kan vårdas på många vis och själavårdsmöten kan ta sig 1
Se Löf Edbergs kapitel i bokens första del.
· 13 ·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 13
2018-02-12 11:21
olika uttryck och gestalt. Begreppet själavård har, i dagligt tal, nästan blivit synonymt med enskild själavård där två möts i ett slutet rum, på avsatt tid, och där den som tar emot för själavård gör det professionellt. Det är naturligtvis en omistlig del av den kyrkliga själavården. Samtidigt sker också många andra former av möten som är själavårdande, och även de behöver benämnas och placeras in i själavårdslandskapet. Kanske har själavården kommit att förstås mer som en verksamhet, något som en anställd gör för en besökare, än som ett konkret sätt att vara kyrka. Under senare år har andra sätt att närma sig själavårdsämnet gjorts. Ett exempel är Cecilia Wadsteins bok Själavård – helt enkelt, där församlingen är den självklara basen där själavård utövas och sker. Så hur kan då ecklesiologi hjälpa oss att tänka teologiskt kring själavården?
Ecklesiologi – vad kyrkan är och bör vara Ecklesiologi hjälper oss att reflektera över och samtala om vad kyrkan är och bör vara.2 Teologiska tankar om kyrkan har formulerats sedan nytestamentlig tid. Ecklesiologi som en särskild teologisk disciplin är däremot mycket yngre. Under stora delar av 1900-talet var ecklesiologi i huvudsak ett område inom dogmatiken med fokus på teologiska föreställningar om kyrkans identitet. Under senare tid har fältet breddats och intresset har ökat för den synliga och konkreta kyrkan. Vad som kan beskrivas som en empirisk vändning speglar en mer generell förändring inom humaniora, samtidigt som den också är teologiskt motiverad. Allt fler teologer har pekat på att en alltför tydlig uppdelning mellan teoretiska föreställningar om den ideala kyrkan å ena sidan och kyrkan så som den faktiskt framträder å andra sidan rimmar illa med Guds människoblivande: inkarnationen.3 Som ett svar på en sådan utmaning utvecklas metoder och teorier för att ecklesiologin ska kunna fungera som ett fält där konkreta
2 Se t.ex. Brodd 2015, s. 12–14. 3 Se t.ex. Ideström 2015, s. 18–20.
· 14 ·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 14
2018-02-12 11:21
erfarenheter och empiriskt material får spela en framträdande roll i teologiska studier av kyrkan.4 Grundläggande för sådana studier är att teori och praktik inte kan separeras om vi vill beskriva och förstå sociala sammanhang och fenomen. Gemensamma kyrkliga praktiker som gudstjänst eller körsång rymmer föreställningar och tolkningar om vad kyrkan är och bör vara. Ecklesiologin ger möjligheter att studera och urskilja sådana föreställningar och den roll de spelar i kyrkans liv och verksamheter.5 I den här boken står själavården i centrum. Genom att sätta själavården i centrum för ecklesiologisk reflektion låter vi själavårdens erfarenheter och berättelser få bli en del av hur vi förstår vad kyrka är. Utifrån ecklesiologiska perspektiv kan man då studera och reflektera över vad själavården, så som den framträder i praktiken, kan säga om kyrkan: dess identitet och uppdrag. Inom ecklesiologin används begrepp som implicit ecklesiologi, operativ ecklesiologi och de-facto ecklesiologi för att studera vad det är för föreställningar om att vara kyrka som kommer till uttryck i kyrkans liv.6 Vad man gör säger något om hur man förstår sig själv som kyrka. Därför kan de uttryck själavård tar sig säga något väsentligt om hur man förstår sig själv som kyrka. Ecklesiologin ger därmed redskap att kritiskt och konstruktivt reflektera över kyrkans framträdandeformer. Men det förutsätter också att ecklesiologin ger utrymme för att integrera olika perspektiv och discipliner i studiet av kyrkan. Psykologi, sociologi, organisationsteori, etnografi och ekonomi är exempel på dialogpartner i ecklesiologiska studier.7
4 Se t.ex. Brodd 2015. 5 Sven-Erik Brodd utvecklar och fördjupar de här perspektiven i bokens inledande kapitel. 6 Se t.ex. Ideström 2009; Brodd 2015; Fahlgren 2006. 7 Ideström & Fahlgren 2015.
· 15 ·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 15
2018-02-12 11:21
Ett integrerande perspektiv I arbetet med den här boken har det ecklesiologiska perspektivet fungerat integrerande också på andra sätt. Istället för att sträva efter att skilja olika företeelser från varandra eller dra gränser mellan olika fenomen har vi drivits av en vilja att samla ihop och försöka förstå hur saker och ting hänger samman och relaterar till varandra. Vi har alltså inte utgått från några bestämda definitioner av vad kyrka eller själavård är, utan istället varit nyfikna på hur vi kan förstå vad kyrka och själavård är, med utgångspunkt i några konkreta exempel och perspektiv. Bokens titel Att öppna ett slutet rum speglar en sådan ansats. Ecklesiologin erbjuder, vilket vi hoppas ska framgå av bokens innehåll, goda förutsättningar att skapa kreativa rum för teologisk reflektion och nyfikenhet, öppna rum där vi tillsammans kan få möjlighet att se hur enskilda möten, rum, praktiker och människor är förbundna med varandra och ger varandra mening och mål. Det ecklesiologiska perspektivet innebär inte att vi vänder ryggen mot omvärlden och endast ser in i kyrkans värld. Tvärtom kan ecklesiologin hjälpa oss att se hur kyrkans liv och uttrycksformer är sammanvävda med och förutsätter Guds skapelse. Ecklesiologi och skapelseteologi behöver och bör inte ses som varandras motpoler i ett teologiskt samtal.
Bokens disposition Boken består av enskilda kapitel skrivna av olika författare. I någon mening står varje kapitel för sig självt. Samtidigt har texterna växt fram genom samtal mellan bokens författare, samtal som har pågått under ett par år. I våra samtal har vi rört oss mellan de enskilda texterna och de mer övergripande frågorna. Därför bör boken också läsas som en helhet där de olika kapitlen bidrar med viktiga delar till helheten. Bokens första del ger en överblick över hur man ser på frågor om ecklesiologi och själavård internationellt. Den ger också en bild av det svenska själavårdslandskapet genom den själavårdslitteratur som har lästs av blivande själavårdare i Sverige. I bokens andra del kompletteras de inledande bilderna med kon-
· 16 ·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 16
2018-02-12 11:21
kreta nedslag i det svenska själavårdslandskapet som ligger till grund för teologisk reflektion. Nedslag görs i några norrländska glesbygder, i två intervjuer med personer om deras väg in i gemenskap i en församling och i en undersökning av prästers erfarenhet av bikt. Det empiriska materialet tolkas och analyseras utifrån ecklesiologiska aspekter och bidrar med nyanserade och intressanta bilder av kyrka och själavård. Erfarenheter från en gudstjänst får också ligga till grund för fördjupade reflektioner kring de roller vi får, tar och ger varandra i församlingar. Genom en dialog mellan rollteori och ecklesiologi framträder viktiga perspektiv för att förstå rollernas betydelse för församlingen som en själavårdande miljö. Boken avslutas med två kapitel där författarna vidgar och fördjupar tankar kring själavården genom erfarenheter ur Ignatiansk andlighet och genom att pröva tanken på själavårdsmötet som en form av sakrament. Sammantaget rör sig därmed bokens kapitel från en överblick över själavårdens landskap och dess moderna historia via konkreta nedslag i det samtida själavårdslandskapet till reflektioner som kan bidra till ett framtida samtal om själavård och kyrka. Förhoppningsvis kan boken bidra till att skapa ett rum för kreativa samtal kring själavård och kyrka, samtal som kan få fortsätta i olika sammanhang. Jonas Ideström Gunilla Löf Edberg
· 17 ·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 17
2018-02-12 11:21
52637395 Att รถppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 18
2018-02-12 11:21
DEL I
ECKLESIOLOGISKA UTBLICKAR ÖVER SJÄLAVÅRDENS LANDSKAP
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 19
2018-02-12 11:21
52637395 Att รถppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 20
2018-02-12 11:21
Själavård och ecklesiologi. Några teman och internationella utblickar
Introduktion
Sven-Erik Brodd gör i sitt kapitel en internationell utblick för att söka efter mönster i förhållandet mellan ecklesiologin och själavården. Kapitlet bidrar med användbara perspektiv och teman för ett samtal om själavård och kyrka. Det fungerar också som en god introduktion till ett internationellt forskningsfält om ecklesiologi och själavård. ”Genom att studera konkreta praktiker genom vilka kyrkor framträder gör ecklesiologin det möjligt att klarlägga vad det är för förståelse av att vara kyrka som kommer till uttryck.”
Inledning Ibland har själavård uppfattats som någonting i kyrkans marginaler. Den förknippas med undantagen i människolivet, med krissituationerna. Bikten blir inte en del av det vardagliga livet utan något dramatiskt och avvikande. Men kristen själavård är mycket bredare än så, vilket kapitlen i den här boken visar. Den är en praktik som blir synlig i relationer mellan människor och mellan människor och Gud. Den kristna församlingen erbjuder inte bara en ram för själavården, den kan också vara subjekt i själavården, den utövar den genom personer och gemenskaper. Själavården är något som alltid pågår i kyrkorna. Ett syfte med den här boken är att beskriva hur själavård och
· 21 ·
52637395 Att öppna ett slutet rum inlaga 180209.indd 21
2018-02-12 11:21
JONAS IDESTRÖM • GUNILLA LÖF EDBERG (RED.)
Titeln på boken kan väcka frågor. Är det här en Baksidestext
bok som vill ifrågasätta tystnadsplikten och det
skyddade rummet för själavårdssamtal? Absolut inte! Där emot är det en bok där författarna vill se det enskilda själavårdssamtalet i ett större sammanhang och ge nycklar till församlingen som själavårdande miljö. I boken blandas erfarenheter från glesbygder och biktrum, observationer från gudstjänster och församlingsliv, historiska och inter nationella utblickar, altarbord och själavårdsbord. Med själavården som ett centrum i kyrkans liv. Det gör det möjligt att urskilja väsentliga aspekter av kyrkans identitet, likaväl som det vidgar och fördjupar förståelsen av själavård. Boken kan tillföra kreativa perspektiv till den som studerar, praktiserar och reflekterar kring själavård, samtidigt som den också fungerar som en god introduktion till forskningsfältet själavård och ecklesiologi.
FÖRFATTARE
Sven-Erik Brodd Jonas Ideström Sara Jacobsson Grip Mikael Lundmark Gunilla Löf Edberg Leif Nordenstorm Cecilia Wadstein ISBN 978-91-526-3739-5
9
789152 637395
JONAS IDESTRÖM • GUNILLA LÖF EDBERG (RED. )
hjälp av ecklesiologin som raster närmar sig författarna
Att öppna ett slutet rum
D
E T H Ä R Ä R E N B O K om själavård och kyrkan.
Att öppna ett slutet rum själavård och ecklesiologi