Myter om projekt För 15 år sedan uppfattades projektorganisation och projektledning som universalmedicin för företags organisationsåkommor. Dylika universalmediciner har dock som regel brister, ofta i form av otrevliga kombinationer av bristande effekter och tråkiga biverkningar, så är även fallet med att arbeta i projekt. Har vi sedan dess lyckats utveckla en bra modell för hur vi ska agera i dagens projektintensiva organisationer? Har våra erfarenheter resulterat i en välgrundad teori om projekt att utgå från? Nej det har det inte.
Jesper Blomberg | Myter om projekt
Jesper Blomberg är docent i företagsekonomi med inriktning på organisation och ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Förutom sin forskning och undervisning, håller Blomberg ofta föredrag om projekt, organisation och ledarskap, mångfald och meningsskapande för chefer.
Myter om projekt Jesper Blomberg
Vi har däremot en oerhört omfattande mängd projekthandledningsböcker, projektkonsulter, kurser i projektledning, liksom företag vilka framhåller just sin projektmetod som den bästa. Vi har diskussioner om vilken projektmetod som är bäst, må vara ”linjär” eller ”agil”, och vi har en hel del mer eller mindre intressant forskning om projekt. Dock är alla modeller och metoder varianter på ett och samma perspektiv på, eller teori om, vad som utgör ett projekt och hur dessa bör bedrivas. I den här boken kritiseras detta perspektiv på vad projekt är och på hur de bör bedrivas. Här visas att denna projektlära både är i hög grad falsk och om den tas på allvar, dysfunktionell. Tar man dess råd på allvar går det inget vidare i projektet. I den här boken ”krossas” myterna om projekt. Därtill skissas på ett mer sant och mer funktionellt organisationsteoretiskt perspektiv på vad projekt är och hur de kan, och kanske bör, bedrivas. Andra upplagan Art.nr 37709 2:a uppl.
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09385-7_01-cover.indd 1
2013-09-13 14.51
1:a upplagan utgiven av Santérus förlag, 1998
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37709 ISBN 978-91-44-09385-7 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsmålning: Johanna Weimer Blomberg, 2013 Printed by Exakta AB, Sweden 2013
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 2
2013-09-13 15:05
Innehåll
Förord till andra upplagan 7 Förord till första upplagan 11 Del I
Fem avslöjade my ter om projek t
Om myter, berättelser och sanning 15 Ett efterfrågat budskap 17 Ännu en projektbok! 17 Och hur vet han det? 19 Vad projekt inte är 21
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet 23 Avslöjande: Alla projekt har en förhistoria 23 Avslöjande: Projekt förbrukar materiella och finansiella resurser 30 Avslöjande: Projekt får långsiktiga konsekvenser 33 Sammanfattning 35
Myt nummer två Projekt har, eller bör ha, fasta och tydliga mål 37 Avslöjande: Mål förändras över tiden 38 Avslöjande: Mål kan aldrig vara helt gemensamma 40 © F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 3
3
2013-09-13 15:05
Innehåll
Avslöjande: Vi vet inte vad vi vill 46 Sammanfattning 49
Myt nummer tre Framgångsrika projekt är välplanerade 53 Avslöjande: Framgångsrika projekt är relativt oplanerade 54 Avslöjande: Misslyckade projekt är ofta extremt välplanerade 57 Avslöjande: Agil projektplanering leder varken till agilitet eller effektivitet 62 Sammanfattning 65
Myt nummer fyra Framgångsrikt projektarbete är att hålla tids- och kostnadsbudgetar 67 Avslöjande: Lyckade projekt håller sällan budget 68 Avslöjande: Lyckade projekt tar mer tid i anspråk än planerat 71 Avslöjande: Det finns inga objektiva kriterier för projektframgång 74 Sammanfattning 77
Myt nummer fem Projekt är en överlägsen organisationsform 79 Avslöjande: ”Projektifiering” leder till kortsiktig kostnadsjakt 81 Avslöjande: Projektledning i enlighet med projektledningslitteraturen hämmar förändrings- och innovationsbenägenheten 84 Avslöjande: All verksamhet är samtidigt repetitiv och innovativ 87 Sammanfattning 90
4
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 4
© F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
2013-09-13 15:05
Innehåll
Del II En alternativ beskrivning av projek t och dess funk tioner
Vad är projekt? 93 Projekt är ett begrepp med skiftande innehåll 94 Projekt är en relation 97 Renodlade handlingstyper 99
”Projekt” som strategi 101 Projekt för att åstadkomma handling (förändring) 101 Handlingskraftens baksidor 110 Sammanfattning 114
Projekt för att legitimera det rådande 117 Både handling (förändring) och legitimitet (stabilitet) 120 Sammanfattning 123
Projekt som taktik 125 Initiera och utvidga projekt 125 Begränsa och stoppa projekt 136 En etisk problematik? 141 Sammanfattning 144
Det moderna projektet 147 Framstegsmyten 147 En förlegad världsbild 149 Del III Epilog
En existentiell betraktelse av livet i projektsamhället 157 Sakregister 167 © F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 5
5
2013-09-13 15:05
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 6
2013-09-13 15:05
Förord till andra upplagan
För 15 år sedan kom min första bok om projekt skriven för en publik utanför akademin ut. Jag skrev den snabbt och den gavs ut utan några egentliga bearbetningar eller omskrivningar. Det var bråttom på många sätt. Den skulle användas i en kurs i organisationsförändring som en av mina kollegor på Handelshögskolan i Stockholm skulle ge om bara några månader, och framförallt, det fanns ingen bok som sa emot den allmänt spridda bilden av projekt. Oavsett om man läste in sig på forskningen om projektstyrning, eller om tillfällig organisation, eller om man köpte en praktisk handbok i projektledning, eller om man gick en kurs i detsamma, eller om man pratade med någon av de många projektkonsulterna internt i de stora företagen eller på konsultmarknaden, fick man lära sig ett perspektiv på projekt och projektledning som varken stöds av empiriska studier eller av teorier om mänskligt handlande och interagerande. Boken var helt enkelt mycket angelägen att ge ut då projekt spreds som en universalmedicin i mitten och slutet av 1990-talet. För precis som alla andra universalmediciner – de hjälper långt ifrån mot allt, och ibland har de kraftiga bieffekter. Boken beskrevs som ”en bomb i projektsverige” av en duktig utbildare och organisationskonsult. Och faktiskt upplevde många dess innehåll som fullt av sprängkraft. Därför har den överlevt, bland annat en turbulent förlagsbransch. Förlagen har kommit och gått, samtidigt som boken Myter om projekt har bestått. Det © F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 7
7
2013-09-13 15:05
Förord till andra upplagan
sista förlaget som gav ut originalversionen från 1998 tappade bort den elektroniska filen som de använde när den beställdes ”print on demand”. Jag fick plötsligt en stor mängd email från utbildare, kursansvariga, med flera som behövde boken – den gick inte längre att få tag på. Ett antal turer senare är det därför med stor glädje jag sitter och skriver om och uppdaterar texten till en ny upplaga. Nu ges den ut av Sveriges största förlag för studentlitteratur – Studentlitteratur – och min engagerade och kompetenta förläggare Ola Håkansson vill självfallet passa på uppdatera texten, det har trots allt gått 15 år sedan den gavs ut för första gången. Sedan dess har så mycket förändrats – eller? Vad gäller projekt, projektledning, projektorganisation, forskning om projekt, kraften i projekt som fenomen, vad har egentligen hänt de senaste 15 åren? Ja som vanligt kan man som akademiker och heltidsforskare inte säga annat än att det både hänt oerhört mycket, men också ingenting. Vad gäller de i boken beskrivna myterna om projekt – lever de kvar, eller har deras avslöjande, och kanske annat medfört att de inte längre lever vidare i tanke, ord och praktik? När jag är ute ”på fältet” och bedriver empiriska studier eller förmedla mina resultat, eller, när jag deltar i projektforskarsammanhang som konferenser och seminarier, upptäcker jag inga avgörande skillnader vad gäller projektmyterna mellan idag och för femton år sedan. Lika tillfredsställande som det är att konstatera att denna bok mer än överlevt tidens tand, lika frustrerande är det att konstatera att myterna fortlever och frodas både i akademi och annan praktik. Förutom en ordentlig genomskrivning omfattande en rad til�lägg (till exempel om så kallade agila projektmetoder) och komplement (till exempel nya forskningsresultat och exempel) omfattar denna nya version av boken en epilog. Epilogen är i sin tur ett lätt omskrivet kapitel som publicerades i en tidigare bok 2007. Man kan se epilogen som en ”kommentar” som på sätt och vis också 8
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 8
© F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
2013-09-13 15:05
Förord till andra upplagan
sammanfattar lite vad som hänt, men med en helt annan ingång. I det avslutande kapitlet kliver vi in i en lite mer eftertänksam, och kanske existentiellt reflekterande, problematisering av alla dessa projekt vi arbetar i. Hur mår vi egentligen, och vad har det med projektarbete att göra? Hur står det egentligen till med oss och våra liv i projektsamhället? Även om bokens originalmanuskript från 1998 har omarbetats har jag försökt att hålla igen på min klåfingrighet. Originalutgåvan är så pass rak och tydlig att jag försökt uppdatera och lägga till utan att komplicera budskapet för mycket. Kanske beklagligt, men det har inte varit nödvändigt att problematisera det 15 år gamla, eller unga, resonemanget – det håller fint idag och troligtvis i morgon. Avslutningsvis vill jag tacka alla som under åren bidragit till denna boks fortlevnad, men även till min fortsatta forskning och publicering om projekt. Ni är alltför många för att nämnas, ett oräkneligt antal personer där ute i arbetslivet som kämpar med att få ihop alltifrån konflikter mellan projektledare och projekt ägare, innovationshöjd, deadlines, budget till att samtidigt göra ett vettigt och meningsfullt jobb. Tack även till alla projektforskande kollegor, som jag inte alltid är helt bekväm för, men som ändå tycks hålla med mig om i vart fall stora delar av mitt budskap. Tack även till alla projektforum, projektakademier och projektutbildare som bidragit stort och fortfarande bidrar med att arrangera möten mellan olika tankar om, och perspektiv på, projekt. Ni vet vilka ni är – tack! Stockholm i augusti 2013 Jesper Blomberg
© F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 9
9
2013-09-13 15:05
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 10
2013-09-13 15:05
Förord till första upplagan
Att skriva denna bok har varit en befriande upplevelse. Forskare skriver mycket och oftast texter av en speciell karaktär. Forskare skriver för forskare. Detta ”akademiska samtal” är visserligen vårt i särklass viktigaste forum för att utveckla och utvärdera våra resultat, men dess formkrav kan också kännas hämmande. Inte för att det är mindre krävande att skriva för en publik utanför akademin, men för att kraven är vitt skilda. I mitt första seriösa försök att skriva för en publik utanför akademin har jag försökt att behålla (de vetenskapliga) kraven på konsistens och underbyggnad i mina grundläggande tankestrukturer, men också tagit mig stora friheter vad gäller redovisning av både empiriskt och teoretiskt stöd. Den sparsamma närvaron av referenser och en mindre slavisk användning av analytiskt preciserade begrepp har förhoppningsvis gjort mina resonemang mer lättillgängliga. Jag har försökt använda empirin mer som illustrationer än som bevisföring och min argumentation är minst lika ”narrativ” (berättande) som ”paradigmatisk” (logisk/analytisk). Min prosa är knappast bländande, men förhoppningsvis kan mina brister som författare kompenseras av mitt budskap. Jag är nämligen övertygad om att jag har något viktigt att säga. Viktigt för dig ”praktiker”, ”praktiker/akademiker” eller måhända student. Bokens brister härstammar från dess författare. Däremot har jag mycket att tacka andra för vad gäller bokens förtjänster. Mina © F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 11
11
2013-09-13 15:05
Förord till första upplagan
kollegor i Forskningsprogrammet Människa och Organisation, PMO, vid Handelshögskolan i Stockholm har varit, som alltid i en väl fungerande arbetsgrupp, en mycket viktig hjälp. Alla har varit till hjälp i arbetet med denna bok. Att försöka rangordna deras insatser vore lika omöjligt som poänglöst. För deras namn och forskningsintressen hänvisar jag till ”webben”. Jag vill även tacka de forskare vid andra lärosäten som delar mitt intresse för projekt och ”temporära organisationer”. Även att utse någon av dessa som mer viktig skulle kännas fel – med ett undantag. Torbjörn Stjernberg, numera professor på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, värvade mig till PMO-gruppen och forskningen på Handelshögskolan i Stockholm för snart tio år sedan. Han kom att intressera mig för projekt som empiriskt fenomen och tillsammans med Bo Hellgren, professor på Linköpings Universitet, lotsa mig in i den empiriska värld som fick avsevärt utrymme både i min doktorsavhandling och i denna bok. Tack! Sist men inte minst: Ett tack till alla ”praktiker” som jag mött i olika forskning- och utbildningssammanhang. Tack också till de som inbjudit mig att delta i dessa sammanhang: vidareutbildningen på Handelshögskolan i Stockholm, Kungliga tekniska Högskolan, Chalmers i Göteborg, Högskolan i Luleå, Projektforum och Svenska Projektakademien, STF ingenjörsutbildning, Stiftelsen framtidens kultur, med flera. Utan er hade denna bok inte kunnat komma till stånd. Det var när jag försökte uttrycka mina funderingar för er, handlingens kvinnor och män, som idén till boken föddes. Jag hoppas att denna bok kan vara ett litet återgäldande för alla intryck, idéer och kommentarer jag fått av er. Tack! Stockholm i januari 1998 Jesper Blomberg
12
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 12
© F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
2013-09-13 15:05
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet
Att visa att projekt skiljer sig från annan verksamhet är viktigt för i stort sett alla verksamheter som på något sätt är beroende av att så är fallet. Varför skulle man vilja läsa en bok om projektledning om inte projektledning skiljer sig från annan ledning. Om projektledning var detsamma som ledning skulle man lika väl kunna läsa vilken ledarskapsbok som helst. Att gå en kurs i projektledning bör rimligen innebära detsamma, i annat fall kunde man lika väl gå en kurs i ledarskap eller ”management”.1 Detsamma gäller självfallet även forskning kring projekt. Varför skulle forskning om projekt vara intressant om man inte kan påvisa att projekt är ett fenomen som skiljer sig från andra? Det går att ge dessa frågor rimliga svar utan att för den skull se på projekt som något unikt och välavgränsat från annan verksamhet. Dessa svar kommer att tas upp i en senare del av boken, men först ska myten om projektarbetets avgränsade karaktär avslöjas.
Avslöjande: Alla projekt har en förhistoria Idémässigt
Om man (som jag i min tidigare forskning) försöker fastställa när ett projekt börjar får man, beroende på ambition och noggrannhet, 1 I internationella sammanhang är det vanligt att man kontrasterar ”projekt management” med ”general management”. © F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 23
23
2013-09-13 15:05
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet
mer eller mindre stora problem. Frågar man personer som deltar i ett projekt om dess ursprung, hänvisas man oftast till ett tidigare skede när någon eller några sägs ha formulerat projektets innehåll. Går man tillbaka till dessa källor får man dock ofta samma svar, och blir hänvisad till ett ännu tidigare skede. Det tycks alltid vara möjligt att gå något ytterligare steg tillbaka i tiden. Inte minst vad gäller ett projekts idémässiga ursprung är det svårt att identifiera en start, trots att det oftast finns en rad uppfattningar, myter, om hur ett projekts idémässiga innehåll kom till. Låt mig ge ett exempel från min egen forskning. Globenarenan strax utanför Stockholms innerstad var ett av de mest uppmärksammade bygg- och fastighetsprojekten under slutet av 1980- och början av 1990-talet. Globenprojektets attraktionskraft gjorde att även forskare, däribland jag själv, uppmärksammade och studerade detta projekt. Det finns många förklaringar till varför det uppmärksammades så mycket, men en anledning, som ofta framhålls av personer som är eller har varit mer eller mindre involverade i projektet, är arenans spektakulära exteriör. Globenarenan beskrivs ofta som världens största sfäriska byggnad. Att Globen blev just Globen var ingen självklarhet. Det rådde länge hård strid om vilket tävlingsförslag som skulle vinna utformningsoch anbudstävlingen som utlystes av Stockholms stad i början av 1980-talet. Att gruppen bakom Globenförslaget vann anses bland annat bero på arenans exteriör, den stora sfäriska formen. Under de guidade turer som arrangeras i Globenområdet under sommarhalvåret brukar guiderna berätta (på flera olika språk) om hur Globen kom till. En av dessa berättelser handlar om hur arkitekterna fick idén om arenans unika form. Berättelsens exakta innehåll är i sig inte viktig men däremot att sådana berättelser berättas liksom berättelsernas huvuddrag. Berättelser om att enskilda personer fick en oväntad och unik idé som sedan låg till grunden för projektarbetet. Att någon eller några (arkitekterna på 24
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 24
© F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
2013-09-13 15:05
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet
Berg arkitektkontor) vid ett visst konkret tillfälle (i en bastu på en golfklubb), på grund av en slumpmässig händelse (en golfboll krossade den lilla fönsterrutan), kom på en tidigare okänd lösning på ett svårt problem (den sfäriska formen på arenan). Denna typ av berättelse är vanlig i många sammanhang. Flertalet av oss har hört talas om hur Newton fick sin genialiska idé om tyngdlagen. Poängen är att dessa berättelser skapar, stödjer och förmedlar myten om det unika och välavgränsade projektet. Unika idéer kräver unika lösningar. Unika idéer måste hanteras på ett unikt sätt. Unika idéer kan inte hanteras inom ramen för rutiner utvecklade för annan verksamhet. Unika idéer är grunden för projektarbete. Berättelser som den om golfbollen och Globens tillkomst förstärker intrycket av att Globenprojektet var unikt och välavgränsat. Det gick inte att genomföra projektet inom ramen för några vardagliga rutiner eller någon ”löpande verksamhet”. ”Löpande verksamhet” kan hantera just löpande, repetitiva och rutiniserade verksamheter. Projekt är inte repetitiva eller rutiniserade, de är unika, och måste därför hanteras som just projekt, det vill säga i tid och rum avgränsad verksamhet. Idén, eller om vi ska vara något mer noggranna, idéerna, innebar även konkreta startpunkter för projektarbetet. Någon fick en idé om en ny idrottsarena, någon annan en idé om en sfärisk byggnad. Idén, eller idéerna, var startskott för projektet. Till saken hör att det varken var en golfboll eller enbart arkitekterna på Berg arkitektkontor som ”kom på” arenans exteriöra form. Arenan hade en cirkulär planlösning redan i det tävlingsprogram som staden utformade långt före det att arkitekterna på Berg hade intresserat sig för Johanneshovsområdet. Innehållet i detta program kan spåras till Stockholms fritidskontor och Riksbyggen. Vem som, eller när någon, föreslog en cirkulär arena är mycket svårt att fastställa, man får dock gå tillbaka till åtminstone mitten på 1970-talet. Dessutom är cirkulära planlösningar på arenor © F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 25
25
2013-09-13 15:05
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet
knappast någon ny eller unik idé. Redan de gamla grekerna visste (bokstavligen) att en arena med runda läktare ger bättre siktförhållanden än en arena med ovala läktare. Att den cirkulära formen utvecklades till en sfär är inte heller det en konsekvens av en unik idé. För att ytterligare förbättra siktförhållandena i arenan placerade arkitekterna på Berg läktare delvis ovanför varandra. För att få optimal sikt från så många sittplatser som möjligt och skapa en ”tät” interiör kom arenan att få formen av en skål, det vill säga en halv sfär. Att taket skulle utgöra en andra halv sfär var även det en konsekvens av välkända problem gällande arenors interiörer. Det är nämligen problematiskt med fönster och dagsljus i arenor eftersom publik oftast vill följa vad som sker på arenan utan att bli bländade av solen. Därför måste man antingen ha någon slags gardin eller placera fönstren så pass högt att utomhusljuset inte kan blända publiken. I en illustration i stadens tävlingsprogram var arenans tak ritat som ett relativt platt cirkulärt valv. Genom att göra detta valv alltmer välvt kunde man höja placeringen av fönstren. Globens spektakulära sfäriska exteriör är inget annat än en konsekvens av en utveckling av dess interiör som varken kan härledas till en unik idé, till en konkret person eller till en viss tidpunkt. Idémässigt utvecklades Globen gradvis över tiden. Inget ont ord om arkitekterna på Berg arkitektkontor, de var oerhört viktiga för att Globen skulle komma till stånd, men berättelsen om golfbollen, äpplet, eller vilken version av samma berättelse vi nu föredrar, förmedlar myten om det unika och välavgränsade projektet. Myten säger att idén är unik, att det finns en konkret person – geniet – bakom idén, och att ett konkret tillfälle då idén, likt ett blixtnedslag, kom till och utgör det påföljande projektets början. Myten om projektarbetets unika och avgränsade karaktär stödjer sig på en mer grundläggande myt om individer, deras idéer och handlingskraft, liksom om historiens och tidens indelning 26
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 26
© F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
2013-09-13 15:05
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet
i välavgränsade faser. Huruvida Newton var ett geni är en fråga för vetenskapshistoriker, vad gäller Globens form var det många personers insatser, utspridda under flera år, som låg bakom. Även om man kan gå med på att vissa projekt inte är resultat av unika idéer kan projekt kanske ändå vara avgränsade från annan verksamhet fysiskt, materiellt och finansiellt. Detta är en rimlig invändning. Dock kan man fråga sig varför man skulle organisera något som projekt, det vill säga som något som är frånskilt från annan verksamhet (andra projekt eller ”löpande verksamhet”) om det man ska göra inte på något sätt är annorlunda än annat, det vill säga är något unikt? Denna fråga ska besvaras i ett kommande avsnitt, men först ska påvisas det faktum att projekt inte är speciellt avgränsad verksamhet, varken fysiskt, materiellt eller finansiellt. Sådant som sker inom ett projekt är nämligen intimt sammanflätat med sådant som bedrivs utanför projektet på ett i högsta grad konkret vis.
Projek t hänger ihop via människor
Det är svårt att argumentera mot att människors agerande delvis är en konsekvens av deras erfarenheter. Jag skulle inte kunna skriva denna bok om jag inte lärt mig skriva. Jag skulle antagligen inte skriva denna bok om jag inte var organisationsteoretisk forskare och jag skulle troligen inte vara organisationsteoretisk forskare om jag inte tidigare läst organisationsteori i mina studier till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm. Jag skulle troligen inte heller studerat till civilekonom om jag inte hade läst ekonomi på gymnasiet och jag skulle ... Det är knappast någon idé att fortsätta resonemanget för att göra en första poäng vad gäller hur projekt hänger ihop via människor. Det bokprojekt som resulterat i denna bok är ett resultat av min historia, min biografi. En historia som enkelt kan beskrivas som kontinuerlig och omfattande många mer © F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 27
27
2013-09-13 15:05
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet
eller mindre avgränsade projekt. Projekt som är förutsättningar för, respektive konsekvenser av, varandra. Utifrån ett ”traditionellt” perspektiv på projekt skulle dock knappast min livshistoria definieras som en del av mitt bokprojekt ”Myter om projekt”. Poängen är att projekt inte kommer till i ett vakuum. De kan snarare ses som en punkt på en linje i människors livshistorier. De sker inom ramen för större projekt och utgör delar i mer kontinuerliga händelseförlopp. Kanske bör mina bokprojekt ses som en del av mitt livsprojekt? Kanske kan mitt livsprojekt ses som en del i något mycket större? Men är inte projekt unika kombinationer av flera människors erfarenheter och historier? Nja, kanske inte ens det. I mina studier av projekt, vilka alla uppfattas som både extraordinära och unika, visar det sig nämligen att många inblandade personer har jobbat både med varandra tidigare och i liknande tidigare projekt. Inte ens kombinationen av människor är nödvändigtvis unik i ”unika” projekt. I exempelvis Globenprojektet återkom i stor utsträckning samma tekniska konsulter från samma företag som deltog i det något tidigare projektet som resulterade i Cityterminalen och World Trade Center. Det sistnämnda projektet uppfattas även av många såsom ett föregångsprojekt vad gäller den typ av ”kreativa finansiella lösningar” där en kommun byter byggrätter av kommersiella fastigheter mot att privata byggherrar bygger exempelvis ett kommunikationscentrum eller en kultur- och idrottsarena åt kommunen. Både de privata och kommunala aktörerna menar dock att man inspirerats av flera andra projekt. Ett annat samtida ”unikt” projekt utgjordes av de händelseförlopp som ledde fram till upprustningen av Stureplan och omdaningen av ett av Stockholms innerstads största kvarter (omfattande bland annat Sturegallerians tillkomst). I detta projekt hänvisar man inte enbart till att idén, vad gäller den finansiella lösningen, härstammar från ett tidigare projekt (upprustningen av Luntmakargatan). I det här fallet var det 28
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 28
© F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
2013-09-13 15:05
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet
även fråga om att delvis samma organisationer (Stockholms Gatukontor respektive Skandia Fastigheter) liksom samma personer, vilka genomförde samma finansiella lösning i två, i denna aspekt mycket lika, ”unika” projekt. Även om kombinationen av företag och personer inte är exakt identiska från projekt till projekt, finns det en kontinuitet som sträcker sig över de enskilda projektens gränser. Att vissa människor faller ifrån och andra tillkommer är knappast något som är unikt för projekt, det är snarare något som sker i alla sammanhang. Ibland i hög grad, ibland i mindre. Dessutom sker denna typ av förändringar även inom ramen för projektarbetet. De aktiva och inflytelserika personerna kan variera från en tidpunkt till en annan i ett och samma projekt. Projekt kan därför knappast avgränsas genom att se på vilken specifik kombination av människor som arbetar tillsammans. Om så vore fallet skulle varje millisekund kunna definieras som ett unikt projekt – det är enbart beroende av med vilken noggrannhet man tittar. Eller som en arkitekt beskrev arbetet med Cityterminalen och World Trade Center: Vi hade ingen formaliserad arbetsorganisation. Vi tog på oss de uppgifter vi var intresserade av. Så småningom fick vi olika roller vilka dessutom växlade under projektets gång. Man tog även hjälp av kollegor vilka egentligen inte var med i själva projektet, eller om de nu var det ... i olika utsträckning och i olika perioder.2
Projekt hänger således ihop med andra projekt och med annan verksamhet både genom idéer och mer konkret genom människor och de organisationer inom vilka dessa verkar. Detta är inte heller någonting unikt för stora bygg- och fastighetsprojekt. I andra 2 Mer precist är det arkitekt Bengt Ahlquists ord i en intervju om bland annat arbetet i det arkitektkonsortium som ritade det vinnande tävlingsförslaget ”Vasaterminalen” i början av 1980-talet. © F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 29
29
2013-09-13 15:05
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet
branscher kan förhållandet mellan projekt och den eller de företag vilka deltar i projektet vara precis det motsatta till vad som antas i projektlitteratur och i projektkurser. I exempelvis läkemedelsföretag är det inte ovanligt att forskningsprojekt löper under så pass många år att involverade företag både hinner omstruktureras, slås samman, säljas eller på andra omvälvande sätt förändras. Det är således forsknings- och utvecklingsprojekten som står för stabilitet och kontinuitet i en för övrigt turbulent och oförutsägbar värld. Projekt är inte unika händelser, välavgränsade från annan relativt stabil verksamhet. Projekt hänger samman med varandra och med annan verksamhet genom idéer och mer konkret genom människor och organisationer. Att de även hänger ihop med annan verksamhet materiellt och finansiellt visas enkelt med följande avslöjande:
Avslöjande: Projekt förbrukar materiella och finansiella resurser Detta avslöjande kan låta som en självklarhet utan betydelse. Funderar man lite mer på det inser man dock att om avslöjandet är riktigt kan projekt inte vara en i tid och rum välavgränsad verksamhet. De resurser som förbrukas måste finnas eller skapas för att kunna förbrukas. Resurserna kan inte trollas fram från ingenstans. Historien har inga ”nollpunkter” och i den industriella händelseutvecklingen finns det ingen möjlighet att begära ”time out”. Projekt hänger ihop med annan verksamhet om inte annat på grund av att de förbrukar resurser. Cityterminalen, för att återgå till min egen forskning, ansågs inte vara möjlig att projektera utan hjälp av CAD-teknik. Spårens asymmetriska utformning ställde höga krav på avancerade beräkningar och samordning mellan olika aktörer, vilket hade varit mycket problematiskt utan CAD-teknik. I projektet kopplade man upp arkitekter, konstruktörer, tekniska 30
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 30
© F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
2013-09-13 15:05
Myt nummer ett Projekt är unik och välavgränsad verksamhet
konsulter och byggare på ett och samma CAD-nätverk. Varifrån kom CAD-tekniken? Byggde man upp den från ingenting? Eller var det fråga om en resurs vilken byggts upp under en lång tid på grund av någon eller någras långsiktiga CAD-satsning? Det sistnämnda ligger närmast sanningen. CAD-tekniken var sedan flera år tillbaka ett hjärtebarn i ett av de involverade byggföretagens teknikavdelning. Dåvarande chefen för SIABteknik uppfattade den ännu relativt obeprövade CAD-tekniken som ett avgörande hjälpmedel för att effektivisera genomförande av bygg- och fastighetsprojekt. Därför hade man, flera år före det att SIAB blev involverat i Cityterminalen, satsat på att bygga upp en CAD-resurs i företagets teknikavdelning. Projekt har således ”förhistorier” även vad gäller materiella resurser. Men projekt hänger samman med annan verksamhet på flera sätt än genom ”förhistorier”. I varje givet ögonblick är projektarbetet en del av ett större sammanhang. Projekt konkurrerar med annan verksamhet om att få förbruka både mänskliga, materiella och finansiella resurser. Eller som en chef på ett större arkitektkontor berättade om sitt företags engagemang i ett stort projekt: I början av arbetet var vi bara glada att kunna sysselsätta så många som möjligt, vi hade inte så mycket att göra då. Men med de förbättrade konjunkturerna blev det allt större strid om medarbetarna, jag fick bokstavligen dra dem från Vasaterminalen för att kunna genomföra andra projekt.3
Eller som en ekonomichef i ett stort byggbolag utvärderade sitt företags deltagande i Globen: Sett ur den konjunkturfas som det blev så var det naturligtvis inte Globen man helst la resurserna på. Det var ju magert betalt. Det var
3 Berättade arkitekt Stefan Salamon, Tengbom arkitekter ab. © F ö r fat ta r en o c h S t uden t li t t e r at u r
978-91-44-09385-7_01_Book.indd 31
31
2013-09-13 15:05
Myter om projekt För 15 år sedan uppfattades projektorganisation och projektledning som universalmedicin för företags organisationsåkommor. Dylika universalmediciner har dock som regel brister, ofta i form av otrevliga kombinationer av bristande effekter och tråkiga biverkningar, så är även fallet med att arbeta i projekt. Har vi sedan dess lyckats utveckla en bra modell för hur vi ska agera i dagens projektintensiva organisationer? Har våra erfarenheter resulterat i en välgrundad teori om projekt att utgå från? Nej det har det inte.
Jesper Blomberg | Myter om projekt
Jesper Blomberg är docent i företagsekonomi med inriktning på organisation och ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Förutom sin forskning och undervisning, håller Blomberg ofta föredrag om projekt, organisation och ledarskap, mångfald och meningsskapande för chefer.
Myter om projekt Jesper Blomberg
Vi har däremot en oerhört omfattande mängd projekthandledningsböcker, projektkonsulter, kurser i projektledning, liksom företag vilka framhåller just sin projektmetod som den bästa. Vi har diskussioner om vilken projektmetod som är bäst, må vara ”linjär” eller ”agil”, och vi har en hel del mer eller mindre intressant forskning om projekt. Dock är alla modeller och metoder varianter på ett och samma perspektiv på, eller teori om, vad som utgör ett projekt och hur dessa bör bedrivas. I den här boken kritiseras detta perspektiv på vad projekt är och på hur de bör bedrivas. Här visas att denna projektlära både är i hög grad falsk och om den tas på allvar, dysfunktionell. Tar man dess råd på allvar går det inget vidare i projektet. I den här boken ”krossas” myterna om projekt. Därtill skissas på ett mer sant och mer funktionellt organisationsteoretiskt perspektiv på vad projekt är och hur de kan, och kanske bör, bedrivas. Andra upplagan Art.nr 37709 2:a uppl.
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09385-7_01-cover.indd 1
2013-09-13 14.51