beskriver hur du upprättar en årsredovisning för ett mindre aktiebolag (= de allra flesta) enligt K2-reglerna. Boken beskriver utförligt hur du värderar de olika posterna i årsredovisningen samt hur de olika bokslutshändelserna ska konteras, t ex avskrivningar, nedskrivningar, reverseringar och periodiseringar. Boken innehåller många praktiska exempel.
UR INNEHÅLLET
Maskiner och inventarier • Byggnader, mark och markanläggningar • Avskrivningar • Nedskrivningar och uppskrivningar • Finansiella tillgångar • Periodiseringar • Obeskattade reserver • Koncernbidrag • Särskild löneskatt •A ktieägartillskott • Avsättningar • Semesterlöneskuld • Skatteskuld • Uppställningsform för årsredovisningen • Tilläggsupplysningar • Förvaltningsberättelse
Bokslut & årsredovisning i mindre aktiebolag – K2
ANETTE BROBERG
BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 är en praktisk handbok som
Andra upplagan
ANETTE BROBERG
Bokslut och årsredovisning i mindre aktiebolag – K2
FÖRFATTAREN
Anette Broberg arbetar med skatte- och redovisningsfrågor vid Björn Lundén Information AB och har skrivit flera böcker om skatt och redovisning.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
www.blinfo.se
Byggnader Inventarier Immateriella tillgångar Nedskrivningar Uppskrivningar Lager mm
Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE AV FÖRETAGSFORM BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRETAGSKALKYLER FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER
KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG
www.blinfo.se
Bokslut och årsredovisning i mindre aktiebolag – K2 av Anette Broberg
Andra upplagan
BjÜrn LundÊn Information AB box 84, 820 64 Näsviken. tel: 0650-54 14 00 ¡ fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se ¡ www.blinfo.se.
Copyright fĂśrfattaren och BjĂśrn LundĂŠn Information AB 2011. Omslag och sättning av Anki Wallner, BjĂśrn LundĂŠn Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. BrĂśdÂtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 3 000 exemplar hos Elanders AB i MĂślnlycke.
Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer pü www.klimatneutral.se.
Andra upplagan, juli 2011, andra tryckningen januari 2012 ISBN 978-91-7027-727-6
Innehåll Om boken......................................................................................... 9 Årsredovisningen............................................................................. 11 Uppställningsform....................................................................... 12 Grundläggande principer...............................................................17 Praktiskt arbete med årsredovisningen......................................... 21 Första årsredovisningen enligt K2-reglerna...................................... 22 Immateriella anläggningstillgångar.................................................. 29 Anskaffningsvärde....................................................................... 33 Avskrivningar............................................................................... 33 Nedskrivningar............................................................................ 37 Uppskrivningar............................................................................ 41 Försäljningar............................................................................... 41 Utrangeringar ............................................................................. 43 Byggnader, mark och markanläggningar.......................................... 44 Anskaffningsvärde....................................................................... 49 Avskrivningar............................................................................... 54 Nedskrivning .............................................................................. 62 Uppskrivningar på byggnader och mark......................................... 64 Försäljning.................................................................................. 66 Utrangering................................................................................. 70 Maskiner och inventarier................................................................. 71 Anskaffningsvärde....................................................................... 77 Avskrivningar............................................................................... 82 Nedskrivningar............................................................................ 86 Uppskrivningar............................................................................ 91 Försäljningar............................................................................... 91 Utrangeringar ............................................................................. 94 Förbättringar på annans fastighet.................................................... 95
Andelar i koncern- och intresseföretag............................................. 98 Andelarnas anskaffningsvärde.................................................... 102 Nedskrivning............................................................................. 105 Uppskrivning............................................................................. 107 Utdelning och koncernbidrag...................................................... 107 Försäljning av andelar................................................................ 109 Skatteregler för delägarrätter..................................................... 111 Övriga materiella anläggningstillgångar......................................... 113 Finansiella anläggningstillgångar . ................................................ 118 Anskaffningsvärde..................................................................... 123 Nedskrivning............................................................................. 127 Utdelning och inkomsträntor....................................................... 130 Försäljning av tillgångar.............................................................. 131 Skatteregler.............................................................................. 133 Varulager...................................................................................... 135 Inventering................................................................................ 139 Värderingsprinciper.................................................................... 143 Anskaffningsvärde för förvärvade tillgångar................................. 145 Anskaffningsvärde för egentillverkade varor..................................147 Nettoförsäljningsvärde .............................................................. 148 Återanskaffningsvärdet.............................................................. 150 Intäkter från varuförsäljning........................................................ 150 Kortfristiga fordringar.................................................................... 152 Värderingsregler........................................................................ 154 Särskilt om kundfordringar......................................................... 155 Fordringar hos koncernföretag.................................................... 158 Fordringar hos intresseföretag.................................................... 159 Övriga fordringar........................................................................ 159 Ränteintäkter............................................................................ 162 Kortfristiga placeringar.................................................................. 163 Värderingsprinciper.................................................................... 165 Egna aktier............................................................................... 167 Utdelning.................................................................................. 168 Försäljning................................................................................ 169 Skattemässig indelning av värdepapper.......................................171 Kassa, bank och redovisningsmedel............................................... 175 Kassa........................................................................................176 Plusgiro.....................................................................................176 Bankkonton................................................................................177 Redovisningsmedel.....................................................................178
Eget kapital.................................................................................. 179 Skulder......................................................................................... 187 Leverantörsskulder.................................................................... 192 Skatteskulder............................................................................ 194 Övriga skulder........................................................................... 207 Avsättningar................................................................................. 211 Åtaganden som ska redovisas som avsättning............................ 211 Värdering av avsättningen.......................................................... 213 Särskilt om garantiåtaganden..................................................... 215 Nuvärdeberäkning...................................................................... 216 Återföring...................................................................................217 Avsättning för pensionsåtaganden.............................................. 218 Avdragsrätt för pensionslöfte...................................................... 221 Obeskattade reserver.................................................................... 225 Ackumulerade överavskrivningar ................................................ 226 Periodiseringsfonder.................................................................. 233 Ersättningsfond ........................................................................ 239 Upplupna och förutbetalda intäkter och kostnader......................... 243 Interimsfordringar...................................................................... 244 Interimsskulder......................................................................... 246 Intäktsredovisning......................................................................... 249 Rörelseintäkter.......................................................................... 249 Tjänste- och entreprenaduppdrag................................................... 254 Provisionsbaserade uppdrag...................................................... 255 Uppdrag med ett obestämt antal aktiviteter................................ 256 Löpande räkning........................................................................ 256 Löpande räkning – huvudregeln.................................................. 258 Löpande räkning – alternativregeln............................................. 259 Fast pris................................................................................... 260 Fast pris – huvudregeln.............................................................. 261 Fast pris – alternativregeln ........................................................ 267 Kostnadsredovisning..................................................................... 274 Rörelsekostnader.......................................................................274 Personalkostnader..................................................................... 279 Upplupen semesterlön............................................................... 285 Utdelning.................................................................................. 290 Räntor...................................................................................... 290
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser.................................... 292 Ställda säkerheter..................................................................... 292 Ansvarsförbindelser................................................................... 294 Förvaltningsberättelsen................................................................. 297 Tilläggsupplysningar...................................................................... 304 Redovisningsprinciper................................................................ 305 Förkortad resultaträkning........................................................... 307 Personalkostnader . .................................................................. 307 Anläggningstillgångar................................................................. 312 Omsättningstillgångar................................................................ 316 Eget kapital................................................................................317 Skulder..................................................................................... 318 Ekonomiska arrangemang.......................................................... 320 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser................................. 320 Tilläggsupplysningar – Koncern- och intresseföretag...................... 321 Upplysningar till resultaträkningen.............................................. 321 Upplysningar till balansräkningen................................................ 322 Anläggningsregister...................................................................... 325 Exempel på årsredovisning............................................................ 327 Förkortad resultat- och balansräkning ........................................... 336 Förkortad resultaträkning........................................................... 336 Förkortad balansräkning............................................................. 338 Bilaga 1: Årsredovisningen............................................................ 340 Uppställningsform för förvaltningsberättelsen.............................. 340 Uppställningsform för resultaträkningen...................................... 341 Uppställningsform för balansräkningen........................................ 346 Bilaga 2: Tillgångar....................................................................... 357 Bilaga 3: Försäljning av immateriella och materiella tillgångar........ 358
Sökordsregister............................................................................. 359
Om boken Den här boken är skriven utifrån vägledningen för årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) och vänder sig till mindre aktiebolag som valt att upprätta årsredovisning efter dessa regler. I boken finns ett antal mer eller mindre redigerade tabeller hämtade från denna vägledning (BFNAR 2008:1).
Inga regler för koncernredovisning Moderbolag i en mindre koncern behöver inte upprätta koncernredovisning och K2-reglerna innehåller därför inga regler för koncern redovisning. Om företaget frivilligt väljer att upprätta en koncern redovisning ska det framgå enligt vilka principer den har upprättats. Normalt följer man Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00, Koncernredovisning. Vi går dock inte igenom dessa regler i denna bok. Vilka företag får tillämpa K2-reglerna Reglerna som beskrivs i denna bok får tillämpas av mindre, privata aktiebolag. Ett mindre aktiebolag som ingår i en större koncern får tillämpa reglerna även om det i koncernen finns företag som tillämpar andra redovisningsnormer. Reglerna får dock inte tillämpas av ett mindre aktiebolag som är moderbolag i en större koncern som upprättar koncernredovisning. Större och mindre företag Från och med räkenskapsår som inleds 1 november 2010 eller senare menas med större företag sådana som uppfyller minst två av följande kriterier:
• medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50.
• balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 milj kr (tidigare 25 milj kr).
• nettoomsättningen i företaget har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 milj kr (tidigare 50 milj kr). Övriga företag räknas som mindre företag.
| 9
Om boken Noterade företag anses alltid som större företag. I de flesta fall ska även kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag tillämpa reglerna för större företag. Större koncern Samma gränsvärden styr även om en koncern betraktas som en större koncern. Skillnaden är att gränsvärdena ska beräknas på koncernnivå. Vid beräkning av balansomslutning och nettoomsättning ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Koncernredovisning Moderföretag i större koncerner ska normalt upprätta koncernredovisning.
Bokens upplägg I kapitlet Årsredovisningen går vi igenom hur årsredovisningen ska utformas, vilka förändringar du får göra i mallen för årsredovisningen samt de grundläggande principer du ska följa när du upp rättar en årsredovisning. Där beskriver vi även hur du bör arbeta med upprättandet av årsredovisningen. I de efterföljande kapitlen går vi igenom hur du ska värdera de olika posterna i årsredovisningen samt hur du ska kontera olika bokslutshändelser. I de fall särskilda skatteregler gäller har vi försökt påpeka detta. I kapitlet Exempel på årsredovisning finns ett exempel på hur en årsredovisning kan se ut i ett mindre aktiebolag. I bilagor till boken hittar du mallen för årsredovisningen samt tabeller som visar när tillgångar ska redovisas i balansräkningen, mm.
Bokens webbplats – www.blinfo.se På bokens webbplats lägger vi löpande ut uppdateringar till boken, t ex information om ändrade regler samt kompletteringar. Du hittar även länkar till relevanta lagtexter, t ex årsredovisningslagen. För att komma till bokens webbplats, går du in på vår startsida www.blinfo.se, väljer Gratistjänster och därefter BL Bok Plus. Välj boktiteln BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2. Förbättringar till nästa upplaga Detta är den andra upplagan av boken. Vi på förlaget tar tacksamt emot tips och förslag till förbättringar inför kommande upplagor.
10 |
Årsredovisningen Alla aktiebolag måste avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Mindre aktiebolag får välja att upprätta årsredo visningen enligt de förenklade K2-regler som vi beskriver i denna bok.
Årsredovisningslagen En årsredovisning för ett mindre aktiebolag ska bestå av • en förvaltningsberättelse (ger en rättvisande översikt över före tagets utveckling, ställning och resultat) • en resultaträkning (som är en sammanställning av årets intäkter och kostnader och som visar företagets årsresultat) • en balansräkning (visar företagets finansiella ställning på balansdagen), och • tilläggsupplysningar som kompletterar informationen i balansoch resultaträkningen. Hur årsredovisningen ska upprättas styrs av årsredovisningslagen. Syftet med årsredovisningslagen är att företagens rapportering så långt som möjligt ska bli enhetlig och jämförbar. Årsredovisnings lagen är en ramlag och hur lagen ska tolkas och kompletteras styrs av bestämmelserna att årsredovisningen ska upprättas enligt god redovisningssed. För ett aktiebolag som följer K2-reglerna är det Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2008:1 som bestämmer vad som är god redovisningssed.
Årsredovisning enligt K2 När du väljer att upprätta en årsredovisning enligt K2-reglerna måste du följa samtliga regler, dvs de regler som vi beskriver i denna bok. Du kan alltså inte välja att tillämpa bestämmelserna i K2-reglerna för inventarier och sedan välja att värdera varulagret enligt redovisningsrådets rekommendation RR 2:02 Varulager. Reglerna ska alltså ses som en helhet och tillämpas tillsammans. Om en fråga inte finns reglerad ska du i första hand söka vägled ning i bestämmelser i K2-reglerna som reglerar liknande frågor. Finns det ingen bestämmelse som reglerar liknande frågor ska du söka ledning i årsredovisningslagens grundläggande principer | 11
Årsredovisningen (2 kap 4§ ÅRL) och i de grundläggande principer som regleras i rådet. De grundläggande principerna kan du läsa om längre fram i detta kapitel. Andra allmänna råd, vägledningar, rekommendationer mm är alltså inte avsedda att tillämpas vid sidan av K2-rådet. Undantag gäller dock för de allmänna råden BFNAR 1999:1 Fusion av helägt aktiebolag och BFNAR 2003:2 Redovisning av fusion.
Uppställningsform När du upprättar årsredovisningen måste du följa den mall för årsredovisningen som finns som bilaga sist i denna bok (Bilaga 1 Årsredovisningen). Mallen är fastställd av BFN. Årsredovisningen ska presenteras i följande ordning: • en förvaltningsberättelse • en resultaträkning • en balansräkning, och • tilläggsupplysningar. Som du ser utelämnas finansieringsanalysen. Det beror på att endast större företag behöver upprätta en finansieringsanalys. På varje sida i årsredovisningen ska du ange sidnummer, företagets namn och organisationsnummer. Du ska upprätta årsredovisningen på svenska och normalt i vanlig läsbar form. Det är tillåtet att upprätta den i elektronisk form (inte speciellt vanligt).
Endast namn på poster får ändras! I mallen för årsredovisningen finns uppställningsformer för förvaltningsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen. Du får inte lägga till andra rubriker, underrubriker, summerings rader eller poster utöver de som finns i uppställningsformerna. Det är dock tillåtet att ändra benämningen på en post i resultat- och balansräkningen om detta ger en bättre beskrivning av postens innehåll. Det innebär att exempelvis posten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar får ändras till Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar om företaget endast har materiella anläggningstillgångar och inte har gjort några nedskrivningar.
12 |
Årsredovisningen Finns det inget att redovisa för året eller fjolåret under en rubrik, underrubrik, summeringsrad eller i en post får den utelämnas. Du får inte välja att slå samman olika poster även om du anser att årsredovisningen på så vis blir mer överskådlig. Undantagna är företag som väljer att upprätta en förkortad resultaträkning och/ eller en förkortad balansräkning. Dessa får slå samman vissa angivna poster. Läs mer om detta i kapitlet Förkortad resultat- och balansräkning. Nedan ser du ett utdrag ur uppställningsformen för balansräkningen (se Bilaga 1: Årsredovisningen): TILLGÅNGAR
Kapitel 9
Anläggnings tillgångar
9.4–9.6
5 kap 3§ första stycket ÅRL 19.22 och 19.23
kapitel 10
4 kap 6§ andra stycket ÅRL
Immateriella anläggnings tillgångar
I respektive post utgifter för förvärvade immateriella tillgångar.
Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter Hyresrätter och liknande rättig heter
I detta exempel är Anläggningstillgångar en rubrik och Immateriella anläggningstillgångar en underrubrik. Resterande är olika former av immateriella anläggningstillgångar som är uppdelade på olika poster. Det är tillåtet att ändra benämningen på de olika posterna om detta bättre beskriver postens innehåll. Låt oss anta att ett företag endast har en immateriell anläggningstillgång som är en hyresrätt. Då kan posten Hyresrätter och liknande rättigheter benämnas Hyresrätter eftersom postens namn då bättre beskriver postens innehåll. Eftersom företaget inte har några andra immateriella rättigheter kan man utelämna posten Koncessioner, patent osv samt övriga poster under immateriella rättigheter (framgår ej av utdraget ovan).
| 13
Årsredovisningen
Färre tilläggsupplysningar på grund av uppställningsformen En del av årsredovisningen är tilläggsupplysningarna som ska lämnas för att ge läsaren en tydligare bild av verksamheten. För att uppfylla kravet på rättvisande bild behöver du endast lämna de upplysningar som framgår av K2-reglerna och som beskrivs i kapitlet Tilläggsupplysningar. Kraven på tilläggsupplysningar är lågt ställda och du måste i princip endast lämna de lagstadgade tilläggsupplysningarna. Observera att du får lämna fler upplysningar om du anser att det ger en bättre bild av företagets ställning och resultat. I mallen för årsredovisning har man delat upp resultat- och balansräkningen på ett sådant sätt att vissa upplysningar, som man tidigare vanligtvis har lämnat i notform, framgår direkt av balansoch resultaträkningen. Exempelvis framgår upplysningarna om antal aktier, kortfristiga och långfristiga skulder och bokslutsdispositioner av balans- och resultaträkningen. Vilka skulder som förfaller 5 år efter balansdagen framgår dock inte av balansräkningen, så en upplysning om detta måste lämnas i notform. I mallen för balansräkningen finns även angivet hur ställda säker heter och panter ska redovisas. I och med att de lämnas sist i balans räkningen (inom linjen) undviker man en not även för dessa poster (undantag för ställda säkerheter och ansvarsförbindelser till förmån för vd och styrelseledamot). Du kan läsa mer i kapitlet Tilläggsupplysningar.
Redovisningsvaluta och beloppsuppgifter Aktiebolag får ha svenska kronor eller euro som redovisningsvaluta. Valet av redovisningsvaluta ska framgå av årsredovisningen. I årsredovisningen ska du ange beloppet i hela kronor eller i tusental kronor. Har företaget euro som redovisningsvaluta ska beloppen anges i hela euro eller i hundratal euro. Även om du väljer att ange beloppen i hela kronor eller euro får du i förvaltningsberättelsen välja att ange beloppen i tusental kronor eller i hundratal euro.
Jämförelsetal I balans- och resultaträkningen ska årets beloppsuppgifter anges först och jämförelsetalen för föregående år i en kolumn till höger. Jämförelseuppgifter ska även lämnas för varje post i samtliga noter till resultat- och balansräkningen (med undantag för noten om redovisningprinciper och noten till eget kapital). I uppställningen ska du även ta med poster där du inte har något belopp att redovisa för året, om det finns ett belopp för jämförelseåret. 14 |
Årsredovisningen När den första årsredovisningen upprättas enligt K2-reglerna kan företaget ha haft en annan uppställningsform än den som ska användas enligt K2-reglerna. Har företaget tidigare haft andra rubriker, underrubriker och poster i sin resultat- och balansräkning får denna presentationsform användas för föregående års resultatoch balansräkning när företaget upprättar sin första årsredovisning enligt K2-reglerna. Du behöver inte göra om föregående års resultatoch balansräkning utifrån den nya uppställningsformen. Avviker den gamla resultat- och balansräkningen placeras den bara direkt efter årets som bilaga, dvs inga jämförelsesiffror lämnas då i kolumnen till höger om årets beloppsuppgifter. Se även kapitlet Första årsredovisningen enligt K2-reglerna.
Omräkning av gränsvärden vid euro som redovisningsvaluta Har företaget euro som redovisningsvaluta ska du använda den växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken vid räkenskapsårets utgång när du räknar om de gränsvärden som finns i K2-reglerna. Det gäller t ex gränsen på 5 000 kr för att periodisera inkomster och utgifter och gränserna när det är väsentligt att göra nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar. Växelkursen hittar du på Europeiska centralbankens hemsida (www.ecb.int).
Undertecknande av årsredovisning Årsredovisningen ska undertecknas av dem som är styrelseleda möter respektive vd när årsredovisningen avges. Även revisorn ska skriva på årsredovisningen. Datumet för undertecknandet ska framgå av årsredovisningen. Om någon av dem som undertecknat årsredovisningen har anmält en avvikande mening och detta finns angivet i ett styrelseprotokoll, ska yttrandet bifogas årsredovisningen. Observera att en styrelseledamot inte kan lämna fullmakt till någon annan att skriva på årsredovisningen. Däremot kan en styrelsesuppleant ersätta en ordinarie styrelseledamot vid underskriften men då ska det framgå att han har skrivit under i egenskap av styrelsesuppleant.
Till Bolagsverket En kopia av årsredovisningen ska skickas till Bolagsverket. Å rsredovisningen ska lämnas till Bolagsverket inom en månad efter att bolagsstämman har fastställt balans- och resultaträkningen. Det
| 15
Årsredovisningen innebär att Årsredovisningen ska finnas tillgänglig hos Bolagsverket allra senast inom sju månader från räkenskapsårets utgång. §§ Årsredovisningslagen 8 kap 3 § punkt 1
Förutom själva årsredovisningen ska du bifoga en bestyrkt kopia av revisionsberättelsen och protokollet från årsstämman (om utdelning har lämnats). På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller vd under teckna ett bevis om att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts på årsstämman och vilket datum årsstämman hölls. Fast ställelsebeviset ska även innehålla en uppgift om årsstämmans beslut om hur bolagets vinst eller förlust ska disponeras. Med vinst eller förlust menas den sammanlagda vinsten eller förlusten, alltså inte bara årets vinst eller förlust utan även den balanserade (tidigare års). Exempel 1 Fastställelsebevis Undertecknade styrelseledamot (alternativt vd) i ……………………… intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet och att resultat- och balansräkningen fastställts på årsstämman den ……………… Stämman beslutade att den uppkomna vinsten skulle användas så att …………… delas ut till aktieägarna och att resten balanseras i ny räkning. Ort och datum ------------------------------------(Namnteckning) Exempel 2 Fastställelsebevis Undertecknad styrelseledamot (alternativt vd) i ……………………. intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överrensstämmer med originalet och att resultaträkningen och balansräkningen fastställts på årsstämman den …………… Årsstämman beslöt att godkänna styrelsens förslag till vinstdisposition. Ort och datum ------------------------------------(Namnteckning)
Du skickar kopian av årsredovisningen till följande adress: Bolagsverket, Årsredovisningar, 851 98 Sundsvall.
16 |
Årsredovisningen
Grundläggande principer Årsredovisningen ska enligt årsredovisningslagen upprättas på ett överskådligt sätt och enligt god redovisningssed. För dig som valt att följa K2-reglerna är det alltså BFN:s allmänna råd för årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) som anger vad som är god redovisningssed (BFNAR 2008:1). Vid upprättande av årsredovisningen (balans- och resultaträkning samt noter) ska du följa vissa grundläggande principer: • fortlevnadsprincipen • konsekvent tillämpning • försiktighetsprincipen • periodiseringsprincipen • post för post-principen • bruttoredovisning och kvittningförbud • kontinuitetsprincipen. Om det finns särskilda skäl får man enligt årsredovisningslagen avvika från ovanstående principer. Följer du K2-reglerna får du endast avvika från dessa principer när det ges möjlighet till detta i K2-reglerna (se nedan).
Fortlevnadsprincipen Vid upprättandet av balans- och resultaträkning samt noterna ska du utgå från att företaget ska fortsätta sin verksamhet. Det innebär t ex att tillgångarna värderas utifrån en beräknad nyttjandeperiod. Enligt K2-reglerna får du bara avvika från denna princip om före taget har beslutat att avveckla verksamheten. Företaget ska då ta hänsyn till avvecklingsbeslutet när resultat- och balansräkningen upprättas. Det innebär exempelvis att det kan vara aktuellt att skriva ner en tillgång till nettoförsäljningsvärdet.
Konsekvent tillämpning Du ska använda samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna (även delposter) från år till år. Det ska alltså vara lätt att jämföra redovisningen mellan olika räkenskapsår. När du följer K2-reglerna får du bara byta värderingsprincip när det finns särskilda regler som tillåter alternativa värderingsprinciper. Byter du värderingsprincip ska det ske framåt i tiden. Byter före taget redovisningsprincip inom ramen för rådet ska ingen omräkning göras av posterna för föregående år (jämförelsetalen).
| 17
Årsredovisningen Det finns alternativa värderingsmetoder för t ex • lager • pågående arbeten (tillåtet att byta från alternativregeln till huvudregeln vid både fastprisarbeten och arbeten på löpande räkning, men inte från huvudregeln till alternativregeln) • införande av restvärde vid beräkning av avskrivningsunderlaget för tillgångar som anskaffats under räkenskapsåret.
Försiktighetsprincipen Alla värderingar ska göras med rimlig försiktighet. Endast under räkenskapsåret fakturerade eller på annat sätt konstaterade intäkter får tas med. Du ska ta hänsyn till alla förutsebara förluster. Förluster som var okända vid räkenskapsårets utgång ska ändå finnas med i årsredovisningen om de var kända före upprättandet av årsredovisningen. Förlusterna måste dock höra till det gångna räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår. Hänsyn ska tas till värdenedgång, oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller förlust. En konsekvens i K2-reglerna av försiktighetsprincipen är att egna upparbetade immateriella tillgångar inte får tas upp som tillgång och att inga tillgångar får värderas till verkligt värde. Det beror på att värdet på egna upparbetade immateriella tillgångar är svårt att beräkna och det kan även vara svårt att göra en korrekt värdering av tillgångarna vid värdering till verkligt värde.
Periodiseringsprincipen Intäkter och kostnader som hör till räkenskapsåret ska som huvudregel tas med, oavsett när de betalas. Undantag gäller för inkomster och utgifter som var för sig understiger 5 000 kr, dvs sådana inkomster och utgifter behöver inte periodiseras. Under vissa förutsättningar slipper du även periodisera årligen återkommande utgifter. Detta gör att antalet periodiseringar blir färre om man följer K2-reglerna. Läs mer om detta i kapitlet Upplupna och förutbetalda intäkter och kostnader.
Post för post-principen De olika delposterna bland tillgångar och skulder ska värderas var för sig. Med delposter menas t ex att varje fordran som ingår i posten Kundfordringar eller varje maskin som ingår i posten Maskiner och andra tekniska anläggningar, ska värderas separat. 18 |
Årsredovisningen Under vissa förutsättningar får en kollektiv värdering göras. Det gäller t ex vid värdering av lager för homogena varugrupper och i vissa fall vid nedskrivning av kundfordringar. Läs mer i kapitlen Varulager och Kortfristiga fordringar.
Bruttoredovisning Normalt får tillgångar inte kvittas mot avsättningar eller skulder, och intäkter får inte kvittas mot kostnader. I undantagsfall är dock detta möjligt. Undantagen är • kvittning av fakturerade belopp mot nedlagda kostnader vid värdering av arbeten till fast pris, • nettoredovisning av årets nedskrivningar och återföring av tidigare års nedskrivningar, • nettoredovisning av intäkter och kostnader i respektive post under rubriken finansiella poster, samt • nettoredovisning av intäkter och kostnader vid beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust av materiella och immateriella anläggningstillgångar.
Kontinuitetsprincipen Den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för föregående räkenskapsår. En eller flera transaktioner Enligt huvudregeln ska du redovisa varje transaktion för sig. Om det är nödvändigt för att återge den ekonomiska innebörden ska en transaktion redovisas i delar. Det gäller t ex då service och underhåll är inkluderat i försäljningspriset för en tillgång och priset för servicen respektive underhållet kan särskiljas. I detta fall ska inkomsten från servicen respektive underhållet redovisas som en intäkt under den eller de perioder som företaget utför arbetet. Flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör samman på ett sådant sätt att man annars inte kan förstå den ekonomiska innebörden.
Byten av varor och tjänster Du ska inte redovisa någon inkomst eller utgift vid byte till en likartad vara eller tjänst. Exempel på detta kan enligt BFN vara när en leverantör utväxlar eller byter ut lagervaror för att tillgodose efterfrågan under en viss tid eller på en viss plats (t ex mjölk eller olja). Observera att skattemässigt anses även detta som en avyttring som ska tas upp till beskattning. Om företaget byter en vara eller tjänst mot en olikartad vara eller tjänst motsvaras inkomsten respektive utgiften av det verkliga | 19
Årsredovisningen värdet på det som företaget byter bort respektive mottar i utbyte. Till inkomsten respektive utgiften ska du lägga eventuella betalningar i samband med bytet. Observera att med olikartad vara eller tjänst menas även en vara eller tjänst av samma typ men av en annan karaktär, t ex byte av en personbil av märket Mercedes mot en personbil av märket Skoda. Byter företaget till sig en tillgång mot en olikartad tillgång ska du vid beräkningen av tillgångens anskaffningsvärde utgå från den tillbytta tillgångens verkliga värde. Anskaffningsvärdet ska justeras med eventuella betalningar i samband med bytet.
Schablonmässig värdering Normalt ska du värdera en balanspost med utgångspunkt i de verkliga inkomster/utgifter eller intäkter/kostnader som är relevanta för värderingsåret. I vissa fall får du dock använda en schabloniserad värderingsmetod. Det gäller om • det är svårt att få fram de riktiga uppgifterna, eller • en mer noggrann värdering inte kan motiveras av kostnadsskäl. Det krävs även att följande krav är uppfyllda: • det finns ett relevant och tillförlitligt underlag för schablonen • tillämpningen är konsekvent, och • schablonen kan antas ge ungefär samma värde som en värdering utifrån årets faktiska förhållanden. Exempel på när en schabloniserad metod ofta kan användas är vid beräkning av inkuransen vid varulagervärderingen, vid nedskrivning av kundfordringar och vid beräkning av semesterlöneskulden. Vill koren för schablonmässig värdering måste dock vara uppfyllda.
Händelser efter balansdagen I årsredovisningen ska du ta hänsyn till sådana händelser som bekräftar förhållanden på balansdagen. Dessutom får man ta hänsyn till en utfästelse om aktieägartillskott som görs efter balansdagen men före upprättandet av årsredovis ningen. Aktieägartillskottet får då redovisas på balansdagen. Det innebär att ett givande företag i sin årsredovisning får öka värdet på aktierna med aktieägartillskottet trots att utfästelsen har lämnats efter balansdagen. Ett mottagande företag får välja att ta upp en utfästelse om aktieägartillskott som en ökning av balanserat resultat. Vissa händelser som inträffar efter balansdagen ska även kommenteras i förvaltningsberättelsen. Se kapitlet Förvaltningsberättelsen. 20 |
Årsredovisningen
Praktiskt arbete med årsredovisningen Det stora arbetet med att upprätta en årsredovisning är det grundläggande arbetet med att värdera de olika posterna som ingår i årsredovisningen, dvs beräkna avskrivningar, värdera kundfordringar, varulager mm enligt gällande bestämmelser. Normalt organiserar man arbetet så att man går igenom balans räkningen post för post, dvs man värderar de olika posterna och bokför avskrivningar, lagerförändringar, interimsposter, osv. När detta är klart och alla justeringar har bokförts, stämmer resultatet automatiskt. Observera dock att du bör kontollera de olika posterna i resultaträkningen så att de är rimliga, dvs rimlighetsbedöma de olika posterna i resultaträkningen. Det kan ju förekomma felkon teringar som gör att de olika resultatposterna misstämmer sins emellan, t ex att fel kostnadskonto eller intäktskonton har använts vilket kan innebära att en kostnad eller intäkt hamnar i fel post i årsredovisningen. Det som sedan återstår är att framställa själva årsredovisnings dokumentet, dvs presentera resultaträkningen och balansräkningen i rätt uppställningsform samt ta fram tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelse. Vi har valt att i de flesta kapitel ge ett förslag till hur arbetet med att värdera en viss tillgång, skuld mm kan läggas upp, dvs upprättat en arbetsgång som du kan följa när du arbetar med årsredovisningen. Hur du utformar förvaltningsberättelsen och tilläggsupplysningarna går vi igenom i separata kapitel (se kapitlen Förvaltningsberättelsen och Tilläggsupplysningar). Ett exempel på hur en årsredovisning kan se ut i ett litet företag hittar du i kapitlet Exempel på årsredovisning
| 21
Första årsredovisningen enligt K2-reglerna Reglerna ska tillämpas framåtriktat När du börjar tillämpa K2-reglerna ska du tillämpa dessa framåtriktat, dvs på de affärshändelser som inträffat efter den tidpunkt då företaget börjat tillämpa dessa regler. Exempelvis ska du fortsätta med de upprättade avskrivningsplanerna för inventarier som anskaffats innan du började använda K2-reglerna. Du får alltså inte tillämpa schablonregeln, att nyttjandeperioden alltid får motsvara fem år, på inventarier som har köpts innan dess. Läs mer i kapitlet Maskiner och inventarier. Övergångsproblematik När företaget börjar tillämpa K2-rådet kan det uppstå särskilda övergångsproblem för vissa företag på grund av att vissa möjligheter som följer av årsredovisningslagen, inte får tillämpas. Företag som väljer att upprätta årsredovisning enligt K2-reglerna får exempelvis inte • aktivera egna upparbetade immateriella tillgångar • använda reglerna om finansiell leasing • skriva upp värdet på andra tillgångar än byggnader och mark • redovisa finansiella tillgångar till verkligt värde • redovisa uppskjuten skatt.
Balansposter som inte får finnas kvar enligt K2 Har företaget tillgångar (balansposter) som inte får finnas enligt K2-reglerna ska de normalt bokas bort mot eget kapital. Det gäller t ex egna upparbetade immateriella anläggningstillgångar och uppskrivningar på andra tillgångar än byggnader och mark. Observera att ingen korrigering ska göras för uppskrivningar på bygg nader och mark även om dessa tillgångar är uppskrivna till ett högre värde än taxeringsvärdet (läs mer nedan).
22 |
Första årsredovisningen enligt K2-reglerna Enligt rådet ska följande korrigeringar göras mot ingående eget kapital: Tillgång/skuld/avsättning Korrigeringsbelopp
Post i ingående eget kapital
Egenupparbetad immateriell anläggningstillgång
Tillgångens ingående redovisade värde
Balanserat resultat
Materiell anläggnings tillgång som till följd av ett leasingavtal redovisats som finansiell leasing
Tillgångens ingående redovisade värde
Balanserat resultat
Andra uppskrivna a nläggningstillgångar än byggnader och mark
Kvarvarande uppskrivning Uppskrivningsfond, till den del den avser den upp skrivna tillgången. Balanserat resultat, till den del uppskrivningsfonden inte täcker korrigeringen för kvarvarande uppskrivning
Finansiella instrument värderade till verkligt värde (4 kap 14 a § ÅRL)
Skillnaden mellan verkligt värde och värdet enligt bestämmelserna i rådet gällande aktuell tillgång
Balanserat resultat eller i förekommande fall Fond för verkligt värde
Skuld till följd av att ett leasingavtal redovisats som finansiell leasing
Skuldens ingående redovisade värde
Balanserat resultat
Uppskjuten skattefordran
Tillgångens ingående redovisade värde
Balanserat resultat
Uppskjuten skatteskuld till följd av att en anläggningstillgång tidigare har skrivits upp
Avsättningens ingående redovisade värde
Uppskrivningsfond
Uppskjuten skatteskuld i andra fall än ovan
Avsättningens ingående redovisade värde
Balanserat resultat
De flesta av de ovanstående korrigeringarna får inga skattemässiga konsekvenser eftersom redovisning av t ex uppskjuten skatt och uppskrivningar inte tidigare har påverkat det skattemässiga resultatet. Vissa korrigeringar kan dock få en skattemässig effekt. Det gäller främst återföring av egna upparbetade immateriella anläggningstillgångar. Återföringen ska göras mot eget kapital och kommer därmed inte att påverka det bokföringsmässiga resultatet. Skattemässigt ska beloppet dock dras av som kostnad vilket kommer att leda till minskad skatt. Det innebär att en korrigering måste göras i inkomstdeklarationen (under skattemässiga justeringar). Observera att företag som har gjort korrigeringar ska visa detta i noten till eget kapital. Läs mer om detta längre fram i kapitlet. | 23
Första årsredovisningen enligt K2-reglerna Nimba AB har enligt balansräkningen vid årets ingång egna upparbetade immateriella anläggningstillgångar till ett redovisat värde av 50 000 kr (75 000 kr i anskaffningsvärde och 25 000 kr i ackumulerade avskrivningar). När företaget börjar tillämpa reglerna för K2 får dessa inte längre redo visas som tillgångar i balansräkningen utan ska korrigeras mot balanserat resultat (IB). Så här bokförs korrigeringen i den löpande redovisningen: DEBET Konto [2091) Balanserad vinst och förlust [1019] Ackumulerade avskrivningar på balanserade utgifter
KREDIT Konto [1010] Balanserade 50 000 utgifter
Belopp
Belopp 75 000
25 000
Rättigheternas anskaffningsvärde på 75 000 kr bokas bort från konto [1010], Balanserade utgifter, och de ackumulerade avskrivningarna [1019] på 25 000 kr återförs mot konto [2091], Balanserat resultat. I noten till eget kapital ska företaget visa hur korrigeringen av ingående balansen har gjorts. Hur noten kan utformas hittar du längre fram i kapitlet under rubriken Tilläggsupplysning om förändring av eget kapital. Observera att det inte är tillåtet att göra korrigeringen genom att ändra ingående balanserna. Du måste bokföra bort tillgången. Återföringen av rättigheterna är avdragsgill vid beskattningen och ska dras av som kostnad. En korrigering görs i inkomstdeklarationen under skattemässiga justeringar, dvs 50 000 kr dras av som kostnad.
Tillgångar, skulder och avsättningar som inte har redovisats Har företaget en tillgång, skuld eller avsättning som skulle ha redovisats enligt K2-reglerna, ska en justering göras som en korri gering mot ingående eget kapital. Att ingen avsättning har redovisats kan t ex bero på att åtagandet har redovisats som en ansvarsförbindelse. Det vanligaste exemplet på detta är åtagande för pensioner. Tillgången, skulden eller avsättningen ska beräknas enligt de regler som finns i rådet. Korrigeringen ska göras enligt följande: Avsättning
Korrigeringsbelopp
Post i ingående eget kapital
Finansiell anläggningstillgång
Tillgångens värde beräknat enligt rådet
Balanserat resultat
Åtagande
Balanserat resultat Avsättningens värde beräknat enligt bestämmelserna i rådet
24 |
Första årsredovisningen enligt K2-reglerna
Ingen korrigering för uppskrivning på byggnader mm Observera att ingen korrigering ska redovisas för • uppskrivning av byggnader och mark, dvs även om de är uppskrivna till ett högre värde än vad som är tillåtet enligt rådet. • egenupparbetade materiella anläggningstillgångar där man i anskaffningsvärdet har räknat in utgifter som inte får tas med enligt K2-reglerna såsom ränta och utgifter för nedmontering, bortforsling och återställning. • varulager där man i anskaffningsvärdet har räknat med utgifter som inte får tas med enligt K2-reglerna såsom ränteutgifter, lagerhållningskostnader och administrationskostnader. De uppskrivna värdena och anskaffningsvärdena på ovanstående tillgångar får alltså fortsatt ligga till grund för värderingen även sedan K2-reglerna börjar tillämpas. Har exempelvis en byggnad skrivits upp till marknadsvärdet ska inte ens den del av uppskrivningen som överstiger taxeringsvärdet återföras. Hela uppskrivningen får alltså finnas kvar trots att företaget väljer att tillämpa K2-reglerna. Observera att ovanstående regler endast gäller tillgångar som har anskaffats tidigare räkenskapsår, dvs räkenskapsåren innan K2-reglerna började att tillämpas.
Övrigt kommer att korrigeras som utgående balans Har företaget andra balansposter (tillgångar, skulder och avsättningar) som har värderats på annat sätt än vad som följer av K2- reglerna, t ex andra avsättningar som inte får redovisas enligt K2, kommer dessa att korrigeras när årsredovisningen upprättas för första gången enligt K2-reglerna. Då ska varje post värderas enligt dessa regler och då kommer t ex avsättningar som inte får finnas automatiskt att återföras. Återföringarna kommer då att göras via resultaträkningen.
| 25
Första årsredovisningen enligt K2-reglerna
Info AB har vid årets ingång en semesterlöneskuld som uppgår till 100 000 kr. När semesterlöneskulden beräknades vid föregående års utgång tog man hänsyn till avgifterna till Fora. Enligt reglerna i K2-rådet ska man vid beräkningen av semesterlöneskulden endast ta hänsyn till lagstadgade avgifter som redovisas i skattedeklarationen (arbetsgivaravgifterna); avtalade avgifter såsom avgifter till Fora får inte tas med. När rådet börjar tillämpas ska dock ingen korrigering av ingående balans göras för detta. När semesterlöneskulden värderas enligt K2-rådet blir den lägre (om vi antar att alla förutsättningar är lika som föregående år). Detta innebär att personalkostnaderna minskar med skillnaden mellan den ingående och den utgående semesterlöneskulden.
Korrigeringarna kan leda till skattekonsekvenser. En avsättning som företaget enligt nuvarande regler har fått avdrag för vid beskattningen, och som måste återföras när årsredovisningen för första gången upprättas enligt K2-reglerna, innebär att företaget får en ökad skattekostnad.
Jämförelsetal Jämförelsetalen till resultat- och balansräkningen ska enligt K2-reglerna lämnas till höger om årets beloppsuppgifter. När det gäller första året som ett företag tillämpar K2-reglerna får man dock avvika från detta. Det gäller om • företaget tidigare har haft en annan uppställningsform för resultatoch balansräkningen än den som ska användas enligt K2-reglerna och/eller • företaget behövde korrigera balansräkningen när K2-reglerna började att tillämpas (t ex återfört uppskrivningar). För att göra det enkelt att börja tillämpa K2-reglerna får man strunta i att räkna om jämförelsetal och helt enkelt lämna före gående års årsredovisning som bilaga. Inga belopp lämnas alltså i detta fall till höger om årets beloppsuppgifter. Om du vill, får du räkna om jämförelsetalen. Du lämnar då de omräknade jämförelsetalen till höger om årets beloppsuppgifter.
26 |
Första årsredovisningen enligt K2-reglerna
Flerårsöversikten i förvaltningsberättelsen ska enligt K2-reglerna innehålla nyckeltalen • nettoomsättning • resultat efter finansiella poster • soliditet. Nyckeltalen ska lämnas för räkenskapsåret och de tre senaste räkenskapsåren. Nyckeltalen för de tre jämförelseåren behöver inte räknas om.
Tilläggsupplysning om bristande jämförelse Enligt årsredovisningslagen behöver mindre företag inte räkna om jämförelsetalen om man upplyser om den bristande jämförbarheten. Eftersom en bristande jämförbarhet kan uppstå när K2-reglerna börjar att tillämpas ska företaget i upplysningen om redovisningsprinciper ange att rådet tillämpas för första gången och att detta kan innebära en bristande jämförelse mellan räkenskapsåret och föregående räkenskapsår. Har företaget valt att inte räkna om föregående års jämförelsetal, ska en upplysning lämnas om att föregående års jämförelsetal inte har räknats om och att årsredovisningen för föregående år lämnas som bilaga. | 27
Första årsredovisningen enligt K2-reglerna
Tilläggsupplysning om förändring av eget kapital Företag som har gjort korrigeringar av balansräkningen mot eget kapital (t ex för uppskrivningar) ska lämna upplysningar om detta i noten till eget kapital. För varje korrigering som har gjorts ska man på en egen rad i noten visa hur denna påverkar det egna kapitalet. Vi antar att företaget hade en internt upparbetad immateriell anläggningstillgång upptagen till 50 000 kr i balansräkningen när K2-reglerna började att tillämpas. En korrigering gjordes mot ingående eget kapital, dvs tillgången bokades bort mot balanserat resultat som minskade med 50 000 kr. Du ska då på en egen rad i noten för eget kapital visa att balanserat resultat minskat med 50 000 kr och att det beror på korrigeringen. Innevarande räkenskapsårs vinst är 275 000 kr och stämman har beslutat att vinsten ska balanseras i ny räkning. Upplysningen om förändringen av eget kapital kan se ut så här:
Belopp vid årets ingång
Aktie kapital
Balanserat resultat
Årets resultat
Totalt
300 000
200 000
100 000
600 000
Korrigeringar vid övergång till BFNAR 2008:1 Internt upparbetad immateriell tillgång Korrigerat belopp vid årets ingång
– 50 000 300 000
– 50 000
150 000
100 000
100 000
– 100 000
550 000
Resultatdisposition enligt årsstämma: Balanseras i ny räkning Årets resultat 300 000
250 000
275 000
275 000
275 000
825 000
Som du ser framgår det av noten hur det ingående egna kapitalet ser ut efter korrigeringen för den internt upparbetade immateriella anläggnings tillgången.
28 |
Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE AV FÖRETAGSFORM BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK
KOMPANJONER KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG
www.blinfo.se
beskriver hur du upprättar en årsredovisning för ett mindre aktiebolag (= de allra flesta) enligt K2-reglerna. Boken beskriver utförligt hur du värderar de olika posterna i årsredovisningen samt hur de olika bokslutshändelserna ska konteras, t ex avskrivningar, nedskrivningar, reverseringar och periodiseringar. Boken innehåller många praktiska exempel.
UR INNEHÅLLET
Maskiner och inventarier • Byggnader, mark och markanläggningar • Avskrivningar • Nedskrivningar och uppskrivningar • Finansiella tillgångar • Periodiseringar • Obeskattade reserver • Koncernbidrag • Särskild löneskatt •A ktieägartillskott • Avsättningar • Semesterlöneskuld • Skatteskuld • Uppställningsform för årsredovisningen • Tilläggsupplysningar • Förvaltningsberättelse
Bokslut & årsredovisning i mindre aktiebolag – K2
ANETTE BROBERG
BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 är en praktisk handbok som
Andra upplagan
ANETTE BROBERG
Bokslut och årsredovisning i mindre aktiebolag – K2
FÖRFATTAREN
Anette Broberg arbetar med skatte- och redovisningsfrågor vid Björn Lundén Information AB och har skrivit flera böcker om skatt och redovisning.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
www.blinfo.se
Byggnader Inventarier Immateriella tillgångar Nedskrivningar Uppskrivningar Lager mm