Issuu on Google+

DET DU SER • en grundbok •

e sb j örn j or s ät e r j onas ja n s s on


vå r teck n i n gsu tveckli n g

Alla har naturligtvis sin egen teckningsutveckling, men man har kunnat observera vissa drag som är gemensamma för de flesta av oss. Cirka 3,5 år

Cirka 4-5 år

Man börjar göra huvudfotingar.

Cirka 5-6 år

Nu skapar man symbolbilder – samma symboler vi använder även som vuxna för till exempel ett hus eller en gran. Man har även en naturlig känsla för komposition.

I denna ålder har barn stort självförtroende och hittar egna kreativa lösningar när de tecknar.

Teckning av Ture.

Detta hästhuvud är gjort av Ellinor Ögren, 11 år.

Cirka 10-12 år Man vill gärna teckna realistiskt och detaljrikt. Vissa motiv upprepas om och om igen.   Djur och hästhuvuden brukar vara populära, speciellt bland flickor. Manga-ansikten är också ett populärt motiv som tecknas massor av gånger, tills man kan det utan och innan.

Cirka 13-14 år Nu börjar självkritiken öka kraftigt.

4

Det är vanligt att man inte vill visa sina teckningar för andra, och man är mycket känslig för kritik.

Många slutar att teckna i denna ålder. När man sedan börjar teckna igen, ligger man på samma nivå som när man slutade. Det är därför man ser många vuxna som tecknar som 13-åringar.


h ö ger o ch vä n ster hj ä r nhalva Teckna med höger hjärnhalva-övning:

Teckningsläraren Betty Edwards visade på 1980talet hur man snabbt kan göra stora framsteg genom att använda höger hjärnhalva när man tecknar.   Här är en kort beskrivning av de olika hjärn­ halvornas funktioner:

"... som fisken i vattnet."

Vänster hjärnhalva tänker logiskt steg för steg, utgår från fakta och generaliserar. Den använder sig av text, siffror och förenklade symboler. Den högra hjärnhalvan tänker inte i ord och siffror, har bra rumskänsla och får snabba insikter genom känslor och bilder. Den har förmågan att se detaljer och nyanser. I bokens övningar visar vi hur du kan förbättra ditt tecknande genom att veta när du ska använda dig av höger respektive vänster hjärnhalva. För tydlighetens skull, och för att göra det lite roligare, har vi tecknat höger och vänster hjärnhalva som två figurer som återkommer genom hela boken. Senare tids hjärnforskning har visat att placeringen av funktionerna i hjärnan inte är lika enkel som man trodde på 80-talet, men det spelar ingen roll för övningarna i boken.

halva-övning Teckna med höger hjärn

1 Vad gör du?

Tecknar av den här pokalen. Hm ... svårt att få till näsan spegelvänd.

Va? Det är ju en ansiktsprofil: Panna ... näsa ... mun.

Koncentrera dig sedan på att se vad motivet föreställer och namnge de olika delarna i ansiktsprofilen.

Att teckna av en form med många böjda linjer utan att tänka på vad den ska föreställa är en utmärkt övning för höger hjärnhalva.

3 Teckna nu samma ansiktsprofil spegelvänd och tänk på vad det ska föreställa. Du kommer snart att märka att det inte går så bra.

2

4

OK, som du vill. Prova att teckna andra sidan av den. ska Släpp tanken på vad det ast end föreställa och tänk är på linjens form, hur den r kna tec Då ra. me d böjd me ger hö d me skt ati tom au du hjärnhalva.

5


teck n a med h ö ger hj ä r nhalva

Här är en övning som gjorts på massor av teckningskurser. Den är ett mycket bra exempel på hur du kan göra snabba framsteg som tecknare genom att använda höger hjärnhalva.

Teckna detta motiv upp och ned, precis som du ser det. Teckna av linje för linje utan att tänka på vad bilden föreställer.

ÖVNING En annan övning att göra tillsammans med någon: 1. Du och en kompis sitter mitt emot varandra med varsitt papper. 2. Om du börjar vet du vad bilden ska föreställa, men berättar det inte för kompisen. 3. Teckna ett streck i taget. 4. Kompisen tecknar av strecken på sitt papper. 5. Kompisen får när som helst gissa vad hon/han tror att det ska bli. 6. Sedan byter ni så att kompisen får tänka ut ett motiv som han/hon börjar med.

6


vrida f o rmer

Ett av de viktigaste verktygen för att kunna teckna föremål tredimensionellt är att vrida och vända former i fantasin. Här är en övning som tränar upp den förmågan.

1

Välj ett föremål med enkel form, exempelvis en låda. Ställ den i valfri vinkel och teckna av den.

2

Tänk dig att du vrider ditt föremål. Hur skulle det se ut i denna nya vinkel?

3

Teckna sedan föremålet i den nya vinkeln.

4

Vrid till slut föremålet i den nya vinkeln, titta hur det ser ut och jämför med din teckning.

Börja med en enkel form, sedan kan du testa en svårare. När du gjort det några gånger kan du lyfta och vrida föremål i fantasin när du är ute på stan. Det är en lika bra övning som att teckna, och du kan göra det när du vill.

7


sk o r

1

Teckna sedan de viktigaste linjerna och formerna så att du får en bättre känsla för skornas form. Du kan även markera en ”platta” under skorna, för att visa i vilken vinkel man ser underlaget. Växla även här snabbt med blicken mellan papperet och motivet.

2

3

I den färdiga skissen skuggar du fram formerna. Du behöver inte sudda bort några skissade streck, utan fyll i de streck som du tycker är mest rätt lite hårdare. Till slut så ökar du svärtan i de mörkaste, skuggiga delarna. Hjärnan tycker om stora kontraster.

8

Skissa först skornas grundform. Teckna löst. Mät gärna med pennan så att proportionerna för höjd och längd stämmer. Ett annat sätt är att snabbt växla mellan att titta på papperet och skorna, då märker du om skorna är för ”tjocka” eller för ”avlånga”.

4

Nu är det dags att gå in på detaljer. Det kan vara lite krångligt att se hur skosnörena ligger. Det finns dock ingen lag som säger att man måste kopiera motivet exakt i alla detaljer. Då blir man lätt låst och spänd i sitt tecknande. Det blir bäst om du tecknar lugnt och avslappnat, men samtidigt koncentrerar dig och tar med det du tycker är viktigast.


st o l

Stolen som enkel geometrisk form.

1

Fortsätt med att teckna sitsen i perspektiv. Teckna även de linjer som inte ska ses i den färdiga bilden, så att stolen upplevs som genomskinlig.

2

Studera stolen och teckna endast mellanrumsformerna. Detta är en utmärkt övning i att teckna med hjälp av höger hjärnhalva. Vänster hjärnhalva vill namnge allt som den kan se, och dessa mellanrum har ju inget namn, så de finns inte enligt vänster hjärnhalvas logik.

3

Stolen är nu helt klar som linjeteckning.

4

Använd höger hjärnhalva till att studera träytans struktur noggrant och få fram skuggning och detaljer.

5

9


9789163868290