9789140663504 by Smakprov Media AB

REPARATIONSKURS GODKÄNT I SVENSKA ÅR 9

SKRIVA

kopieringspärm och lärarhandledning MAGNUS JOHANSSON

Innehåll Lärarhandledning Vad är skrivförmåga? Att arbeta med Reparationskurs Skriva – översikt Förslag på arbetsgång

Resursdel Blad för planering/självskattning/bedömning Skrivprocessen Vilken sorts skribent är du? Flödesskrivning/Tankekarta/Listor/Klottra Uppvärmningsövningar Checklista Skrivregler Varför finns skrivregler? Styckeindelning Skiljetecken A Skiljetecken B Stor eller liten bokstav När någon pratar i texten Förkortningar Skriva ihop eller isär Uttryck som lätt används fel Syftningar Utveckla Skrivandet Utveckla skrivandet - varför? Använd synonymer A Använd synonymer B Använd synonymer C Använd liknelser Använd metaforer Använd pronomen lagom ofta Beskriv människor Beskriv miljön Variera meningarnas längd A Variera meningarnas längd B En sak i taget Tempus Anpassa till läsaren Skriva i olika genrer Genrer, vad är det? Dagbok och blogg Brev och e-brev Krönika Berätta en historia Sammanfattning Referat Recension Rapport Faktauppsats med flera källor Insändare Instruktion

Stavningsregler Facit

193 197

5 5 7 14

17 21 23 24 28 30

31 31 32 38 42 48 51 55 58 61 64 69 69 70 75 80 85 91 95 97 102 107 110 113 117 120 123 123 124 127 133 137 147 154 159 162 166 186 191

RESURSDEL

Planeringsblad Namn: PRIO Skrivregler Styckeindelning Skiljetecken A Skiljetecken B Stor eller liten bokstav När någon pratar i texten Förkortningar Skriva ihop eller isär Uttryck som lätt används fel Syftningar Utveckla skrivandet Använd synonymer A Använd synonymer B Använd synonymer C Använd liknelser Använd metaforer Använd pronomen lagom ofta Beskriv människor Beskriv miljön Variera meningarnas längd A Variera meningarnas längd B En sak i taget Tempus Anpassa till läsaren Skriva i olika genrer Dagbok och blogg Brev och e-brev Krönika Berätta en historia Sammanfattning Referat Recension Rapport Faktauppsats med flera källor Insändare Instruktion 20

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB

Klass:

Övningar att göra 1

Kommentar 6

RESURSDEL

Uppvärmningsövningar På idrottslektionerna ska man alltid värma upp först – stretcha musklerna och få igång blodcirkulationen. Det kan vara likadant med skrivande: man behöver mjuka upp hjärnan innan man kan skriva den där recensionen, sammanfattningen eller insändaren. Här kommer några sådana uppvärmningsövningar. Dela inte ut bladen – du leder övningarna.

Minutskrivningar Skriv upp punkterna för det aktuella ämnet på tavlan och starta klockan. Ge inte eleverna betänketid. Uppmana dem att strunta i stavning och skrivregler. Min morgon – 2 minuter Alla människor har åtminstone en sak gemensamt: de går upp ur sängen varje morgon. Beskriv just din morgon! • Hur såg det ut i ditt rum? • Vad åt du till frukost? • Pratade du med någon? Om vad? • Vad hoppades du skulle hända under dagen? Han/Hon bredvid – 3 minuter Vem är det som sitter bredvid dig? Vad tänker han/hon på egentligen? Låtsas att du är den personen och skriv ner hans/hennes tankar just nu. • Var skulle han/hon vilja vara just nu? • Vem skulle han/hon vilja vara med? • Vad hoppas han/hon ska hända under resten av dagen? • Vad tycker han/hon om att skriva? Ett minne – 4 minuter Tänk på när du var liten. Ta det första minne du kommer på, hur litet och löjligt det än är. • Vad gjorde du? • Vilka var med? • Vad minns du för saker runt omkring? • Vad kände du? En person jag gillar – 5 minuter Det behöver inte vara din bästa vän eller någon du är kär i – välj bara snabbt en person som du tycker om. Det kan vara någon i klassen, en släkting eller någon i fotbollslaget. • Hur ser han/hon ut? • Vad brukar han/hon göra? • Bra saker med den här personen. • När var senaste gången du såg honom/henne? • Vad gjorde ni då?

SKRIVREGLER

Faktablad

Styckeindelning Lite förenklat kan man säga att nytt stycke anger att det ska vara en lång paus – längre än när man använt exempelvis punkt. Styckeindelningen gör texten mycket tydligare genom att den visar vilka delar av texten som hör ihop. Det passar bra att börja på nytt stycke när

• • •

man gör ett hopp framåt eller bakåt i tiden berättelsen fortsätter på en annan plats texten börjar handla om något nytt.

Det finns två sätt att markera nytt stycke: med tom rad eller med indrag. Tom rad

Indrag

Tom rad är enklast. För att få en tom rad på datorn trycker du på . Det nya stycket börjar på nästa rad. Så här kan det se ut:

Indrag används oftast i skönlitteratur. Man börjar en liten bit in på nästa rad. Om du skriver med dator är tre blanksteg ett lämpligt indrag. Du kan också flytta den övre markören på linjalen i Microsoft Word – då börjar varje nytt stycke automatiskt där du placerat markören.

Samma kväll som de första stridsvagnarna rullade in i staden stack vi iväg. Vi hann inte ens packa. Mamma skrek åt oss att genast sätta oss i bilen och det var något i hennes röst som gjorde att vi lydde. Dagen efter nådde vi gränsen. Tullvakten började bråka om att jag bar glasögon på mitt passfoto. Jag trodde att jag skulle vara tvungen att stanna. Men då använde mamma den där rösten igen. Vakten tystnade och vinkade åt oss att köra vidare. Tre dagar senare var vi i Paris. Mamma hade en kusin som bodde där och vi fick flytta in hos honom. Det var trångt och jag saknade alla prylar vi lämnat kvar. Men vi var i säkerhet och det var det viktigaste.

Att bara börja på en ny rad, utan tom rad eller indrag, är bara förvirrande för läsaren. Skriv bara på och låt datorn sköta radbrytningen.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB

SKRIVREGLER

Styckeindelning – övning 1 Den här texten om ormar kan delas in i fyra stycken. Markera med snedstreck (/) var du vill ha nytt stycke. Du får hjälp av underrubrikerna nedan. De sammanfattar alltså vad vart och ett av de fyra styckena handlar om.

Ormar som jägare Vi människor har alltid kroppstemperaturen 37 grader. Så är det för det alla däggdjur. Det går åt mycket bränsle för att hålla temperaturen uppe, så därför måste vi äta mycket. Ormar, däremot, är växelvarma. Det betyder att deras temperatur skiftar beroende på omgivningen. Ormar behöver därför inte äta lika mycket och ofta som människor. En huggorm äter till exempel bara cirka tio sorkar eller möss om året. Du har kanske hört att ormar hypnotiserar de djur de tänker äta, ungefär som ormen i filmen Djungelboken? Det är en myt. Ormar har lättast att upptäcka sitt byte om det rör på sig. Därför kan exempelvis en mus sitta helt blickstilla om den möter en orm. Det kan ju se ut som att ormen har hypnotiserat musen, men musen försöker alltså bara hålla sig gömd. Ormar kan inte tugga. Därför måste de svälja sina byten hela. De måste alltså kunna gapa väldigt stort – och det kan de. En boaorm kan svälja ett så stort byte som en hjort. Det beror på att deras käkar bara sitter löst mot varandra och därför kan tänjas isär. Om du kunde göra likadant skulle din haka hamna nere vid naveln, ungefär. Ingen orm attackerar en människa om den inte känner sig hotad. Innan de anfaller använder de sina varningssignaler. Skallerormen använder sin ”skallra”, kobran spärrar ut sin sköld och de flesta ormar väser. Om en giftorm får en chans att undvika att bitas så gör den det, eftersom den inte vill slösa med giftet på byten som den inte kan äta. Dessutom är hälften av betten från giftormar så kallade torrbett, vilket innebär att det inte kommer något gift alls.

Rubriker till styckena: 1. Klarar sig på lite mat 2. Kan inte hypnotisera 3. Sväljer stora byten 4. Vill inte anfalla människor

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB

SKRIVREGLER

Styckeindelning – övning 4 Den här texten behöver delas in i stycken. Markera med snedstreck (/) var du vill ha nytt stycke. Försök hitta sju lämpliga ställen. Jämför sedan med facit. Om du valt andra ställen så behöver det inte vara fel. Visa din lärare och förklara hur du tänkte.

Min första kyss Det har varit en fantastisk sommar. Jag har vuxit fyra centimeter, fått elva hårstrån på bröstet och blivit brun som vår mentors kavaj. Dessutom har jag äntligen kysst en tjej. Nu ska jag berätta hur det gick till. Vi cyklade till badet en kväll i juli för att grilla korv. Det var jag, Jorge, Robban och Emil. Sjön låg helt spegelblank när vi kom fram. Det var skitsnyggt. Vi bara stod där och glodde ut över vattnet och på solen som sjönk. Man kunde ha trott att vi plötsligt hade hamnat i en reklamfilm. Sedan spelade vi fotboll. Jag och Robban var i samma lag, och efter en halvtimme ledde vi med tio mål. Då började vi släppa in bollar med flit, för vi visste att Emil inte skulle ge sig förrän det blivit oavgjort. Därefter tog vi ett bad. Robban tyckte det såg kallt ut. Han stod på bryggan och tvekade ett tag, men vi hjälpte honom i. Det gillade han inte alls. Dels för att det verkligen var kallt i vattnet, dels för att han inte hann klä av sig innan vi knuffade i honom. När vi kom upp var det mörkt. Vi tände vår engångsgrill och plockade fram korv, ketchup och chips. Då kom en bil in på parkeringen. Den stannade, lyktorna släcktes och tre tjejer klev ut. Eller kvinnor ska jag kanske säga, för de var typ över 20 år alla tre. De slog sig ner ute på bryggan och satt där sedan och fnissade. Vi låg i gräset och tittade på dem medan korvarna fräste på grillen. Plötsligt blev det mycket ljusare. Vi hade glömt att hålla koll på grillen. En tom plastpåse hade börjat brinna, och elden hade spridit sig till min nya Nike-tröja. Jag slet tag i tröjan och sprang ut på bryggan. Men när jag skulle kasta den i sjön halkade jag på en våt fläck, gjorde en halv kullerbytta i luften, slog i huvudet och ramlade i vattnet. Sedan blev det svart. När jag kvicknade till låg jag på bryggan. En av tjejerna hängde över mig och hennes mun var typ två centimeter från min. Hon luktade parfym och rök. Jag fortsatte blunda och låtsades vara avsvimmad. Hon knep tag om min näsa och blåste in i luft i min mun. Det var väl kanske inte en riktig kyss, men ... det var rätt nära. Efter fyra mun-mot-mun-behandlingar fick jag plötsligt en hostattack och var tvungen att sätta mig upp. Tjejen klappade om mig och sa något om att det hade kunnat sluta illa. Jag nickade och undrade om jag kunde få hennes mobilnummer. Men hon bara skrattade.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB

UTVECKLA SKRIVANDET

Faktablad

Använd synonymer A Flera ord för samma sak – nästan Synonymer är ord som betyder nästan samma sak. Här är till exempel några synonymer till skor, svår och tänka: skor sandaler tofflor kängor pumps lågskor stövlar kängor pjäxor boots

svår besvärlig benig knepig marig svårlöst knivig krånglig trasslig problematisk

tänka fundera grubbla grunna lura på reflektera filosofera älta meditera begrunda

Nu kanske du protesterar: ”Men ... stövlar och tofflor är väl inte samma sak?” Nej, just det. Poängen med synonymerna är att de bara betyder nästan samma sak. Det finns en liten skillnad mellan dem. Den skillnaden gör att vi kan uttrycka oss mer exakt: Ivan hämtar upp Lisa i en bil/limousine/skrothög/kombi. Solen skiner och Lisa är glad/nöjd/uppåt/lycklig. Ivan pratar/tjattrar/gnäller/resonerar/svamlar om en film de ska se.

På sid. 83–84 finns en synonymordlista. Använd den när du gör övningarna på synonymer. Använd den gärna också när du arbetar med andra skrivuppgifter.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB

UTVECKLA SKRIVANDET

Använd synonymer A – övning 1 Här har du 16 ordpar. Sätt ett kryss efter de som är synonymer. a. tycka om

uppskatta

i. lyssnar

b. kolla

betrakta

j. spännande nervkittlande

c. enorm

mask

k. argur

sinnig

d. bedragare

lögnare

l. bröllop

skilsmässa

e. fiasko

teater

m. då och då

ibland

f. gammal

ful

n. lat

trött

g. båt

fartyg

o. skitsnygg

vacker

h. himmel

helvete

p. smör

ost

upphör

Använd synonymer A – övning 2 Här har du 16 ordpar till. Men nu ska du istället sätt kryss för de ord som är motsatsord – det vill säga ord som har motsatt betydelse, som liv och död. a. tystlåten

pratsam

i. galen

lugn

b. rak

krokig

j. godkänd

underkänd

c. mjuk

kall

k. glas

sten

d. mörk

lycklig

l. skitbra

usel

e. vanlig

annorlunda

m. blod

vatten

f. kvinna

barn

n. eld

glöd

g. dag

natt

o. moped

cykel

h. gammal

p. kille

tjej

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB

UTVECKLA SKRIVANDET

Faktablad

Variera meningarnas längd B Gör meningarna kortare Bindeord är alltså bra att använda. Men blir meningarna för långa får läsaren svårt att hänga med i berättelsen eller resonemanget. En text med bara väldigt långa meningar gör du mer lättläst genom att ersätta vissa bindeord med punkt, till exempel så här: Jag vet inte vem som först kom på idén, men det var nog Robin för han är ju så rastlös och vill alltid att det ska hända något, så nu skulle vi åka ut till hamnen och pröva på bergsklättring för där hade de öppnat ett ställe där man kunde klättra inomhus. Det var jag, Robin, Lina och Esther och på bussen pratade Robin om en massa klättringsolyckor som han hört talas om och en handlade om en kille som blivit strypt i en lina och jag satt där och trodde att jag skulle kräkas för jag är så höjdrädd att jag får svindel när jag står på en tröskel.

Jag vet inte vem som först kom på idén, men det var nog Robin. Han är ju så rastlös och vill alltid att det ska hända något. Nu skulle vi åka ut till hamnen och pröva på bergsklättring. Där hade de öppnat ett ställe där man kunde klättra inomhus. Det var jag, Robin, Lina och Esther. På bussen pratade Robin om en massa klättringsolyckor som han hört talas om. En handlade om en kille som blivit strypt i en lina. Jag satt där och trodde att jag skulle kräkas för jag är så höjdrädd att jag får svindel när jag står på en tröskel.

Växla mellan korta och långa meningar Bara korta meningar gör texten hackig. Bara långa meningar gör den otydlig. Det bästa är alltså att blanda. Försök att variera meningarnas längd: en kort, en lång, några korta, en lång och så vidare. Då fungerar de korta som ett slags vilopauser mellan de längre och det blir bättre flyt: Klockan sju ringde väckarklockan. Jag studsade upp och åt en snabb frukost tillsammans med syrran. Halv åtta ringde John. Han var skitförbannad. Först fattade jag ingenting, men sedan kom jag ihåg att det var sommartid från och med den dagen. Jag hade alltså missat tåget.

110

UTVECKLA SKRIVANDET

Variera meningarnas längd B – övning 1 Den här texten innehåller väldigt långa meningar. Korta ner några av meningarna genom att ersätta bindeord med punkt. Du kan behöva formulera om dem lite för att det ska bli bra. Ta inte bort alla bindeord – det bästa är att blanda korta och långa meningar. Du kan göra ändringarna direkt i texten. Vår rektor sa att vår klass var värd lite uppmuntran inför nian och skickade därför iväg oss till en semesteranläggning som låg i ett litet samhälle som ligger vid kusten och vi förstod att han mest var ute efter lite lugn och ro men fyra dagar med sol, salta bad och softande tackar man inte nej till så vi var taggade till max när vi for iväg. Vi blev dock något mindre taggade när vår mentor sa att vi skulle börja med en fotvandring till en hög stenar som några vikingar hade glömt där för typ 1 000 år sedan och jag har inget emot vikingar men jag avskyr verkligen fotvandringar så när bussen stannat smet jag iväg för att upptäcka stället på egen hand. Efter en stund kom jag fram till några killar som satt på en bänk som stod utanför en ICA-affär och de stirrade på mig som om jag varit på rymmen från en djurpark och det berodde nog på min mp3-spelare för de är nog inte vana vid modern teknik ute på landet och de skrattade och sa att jag nog aldrig hade varit på sjön och fiskat förut.

Variera meningarnas längd B – övning 2 Gör som i övning 1 ovan. Ett par timmar senare fick jag napp och jag slet och drog i säkert en kvart och tänkte att det nog var en stor fisk men när jag fick upp den var det bara en plastsopsäck och jag blev besviken förstås men sedan öppnade jag påsen och såg att den var full av pengar och när jag räknat igenom buntarna insåg jag att jag hade fiskat upp en miljon spänn. Det susade i öronen och flimrade för ögonen när jag tänkte på allt jag kunde göra med pengarna som till exempel köpa en bil, en resa till Bali eller ett betyg så jag slapp skolan men plötsligt insåg jag att jag borde köpa en hink för båten läckte och vattnet nådde redan mina knän så jag rafsade ner pengarna i säcken och hoppade i och började simma men säcken var så tung att jag sjönk så jag förstod att jag måste släppa den men jag ville inte på grund av bilen, betyget och resan till Bali och sedan minns jag ingenting mer än att det blev svart och tyst som i en grav eller i ett hav ska jag kanske säga.

111

SKRIVA I OLIKA GENRER

Faktablad

Insändare Ibland blir man arg! Bussarna slutar gå för tidigt. Det finns inga konsertlokaler där unga band kan spela. Ingen lagar de trasiga gatlyktorna. Skolans kartböcker är så gamla att Östtyskland finns kvar i dem. Godiset är för dyrt. Då kan det vara läge att skriva en insändare.

Syfte En insändare är en argumenterande text. Det betyder att man talar om vad man tycker. Men man ska också försöka få andra att tycka likadant, och då räcker det inte med att bara komma med en åsikt. Man måste också ge argument, det vill säga man behöver visa varför man tycker på ett visst sätt.

Typiska drag

• Texten innehåller en inledning, en huvudtext och en avslutning. • En åsikt och ett antal argument presenteras. • Ordning och reda behövs i texten – ett argument i taget. Annars kommer

läsaren inte att tycka att du har rätt. • Värdeladdade ord är vanliga – till exempel usel, katastrof, fantastisk, rekord och ängel. • Ofta avslutas insändaren med ett krav på en förändring. • Insändaren är undertecknad.

Gör så här 1. Först måste du bestämma vad du tycker – formulera en åsikt. 2. Därefter samlar du ihop alla argument du kan komma på. Gör en lista. 3. Gå igenom dina argument och fundera på om de håller. Att du ska få VG i idrott bara för att du håller på samma fotbollslag som idrottsläraren ... nej, det får du nog stryka. De bästa argumenten är oftast sakargumenten. 4. Skriv en inledning. Där presenterar du din åsikt. 5. I huvudtexten presenterar du dina argument, ett i taget. Sedan tar motargumenten och svarar på dem. 6. I avslutningen sammanfattar du dina argument och avslutar med att upprepa din åsikt.

186

SKRIVA I OLIKA GENRER

Faktablad

Kravmärkt mat i skolmatsalen, tack! Inledning Åsikten presenteras

Argument 1

Argument 2

Avslutning Krav på förändring

Allt fler köper mat som är tillverkad med hänsyn till miljön och djuren. Det räcker med att gå in i en vanlig livsmedelsbutik för att man ska förstå det. Det är inte bara folk med dreadlocks eller fjällrävenjackor som lägger kravmärkt mjölk och sylt i korgen. Nej, till och med min farmor gör det. Nu tycker jag att det är dags att även vår skola går över till att köpa och servera kravmärkt mat! Visste ni att kravmärkt potatis är bra för vattnet vi dricker? Så är det faktiskt. Vanliga jordbruk använder nämligen giftiga bekämpningsmedel. De medlen rinner ner i jorden och kommer så småningom ner till grundvattnet. Därifrån kommer vattnet som du har i kranen hemma. Gift i jordbruket ger alltså livsfarligt dricksvatten. Men kravbönder får inte använda sådana bekämpningsmedel, så ju mer du köper av dem desto renare blir vattnet. Om du går i en vanlig ladugård där korna som ska bli hamburgare står, då skulle du nog sätta burgaren i halsen. Det är nämligen en katastrofal miljö för kor. Det är trångt, de får knappt röra på sig och de får aldrig gå ut och äta det som kor gillar bäst: färskt grönt gräs. Det gör det svårt att äta med gott samvete. Men om vi väljer att köpa kött från kravbönder går det bättre. Deras kor får nämligen gå ute på sommaren, äta sitt gräs och leva ett ganska naturligt liv. Att äta kravmärkt är alltså ett sätt se till att djuren får ett bättre liv. Det här är inga nyheter. Till och med min farmor känner alltså till det. Jag är säker på att de som bestämmer vad som serveras i vår matsal också gör det. Därför kräver jag nu att vi från och med höstterminen ska få enbart kravmärkt mat i skolan. För djurens skull och för vår egen skull!

exempel på värdeladdade ord

undertecknad

Fatima Jönsson

187

SKRIVA I OLIKA GENRER

Faktablad

Insändare och debattartiklar En insändare kan vem som helst få publicerad i till exempel en dagstidning. Där finns också debattartiklar, som är en annan typ av argumenterande text. En debattartikel skrivs oftast av politiker eller experter av olika slag. Den kräver nämligen att man vet mycket om det man skriver om, och att man är van vid att argumentera för sin sak.

Argument Om du vill ha högre månadspeng – hur gör du då? Du säger det antagligen till mamma eller pappa. Jag vill ha högre månadspeng. Det är din åsikt. Men det lär inte räcka för att de ska ge dig mer pengar. Du måste också förklara varför det är så viktigt. Då finns det några olika typer av argument du kan använda:

• Sakargument. Då använder du hårda fakta: Bussbiljetterna kostade tio kronor förut, nu kostar de femton. Kläder har blivit dyrare. Jag behöver träna och det kostar mycket att gå på gym. Jag passar småbarnen mycket mer nu när pappa jobbar kväll, så jag borde få betalt för det.

• Känsloargument. Då spelar du på dina föräldrars känslor istället. Du vill få dem att

gå med på dina krav för att de tycker om dig eller tycker synd om dig:

Tycker ni inte att jag är värd mer? Tycker ni inte att jag är snäll? Jag tycker i alla fall att ni är världens snällaste och bästa! Ben, Louise, Christoffer och alla andra jag känner har högre månadspeng än jag.

• Majoritetsargument. Här försöker du säga att de flesta vill som du, och att det är

mest demokratiskt att göra som de flesta (=majoriteten) vill:

Pappa sa igår att han ville ge mig högre månadspeng. Småsyrrorna tycker också det. Alltså är det vi fyra mot dig, mamma.

Värdeladdade ord Värdeladdade ord används ofta i argumenterande texter. Det är ord som uppfattas som tydligt positiva eller negativa. Man använder dem för att förstärka det man säger. Uttrycken äldre man och gammal gubbe är synonyma, det vill säga de betyder ungefär samma sak. Men gammal gubbe låter förstås mer negativt. Bra och fantastiskt är också synonymer. Om du vill få läsaren att tycka att något verkligen är bra, då väljer du antagligen att använda fantastiskt.

188

SKRIVA I OLIKA GENRER

Insändare – övningar Här har du förslag på vad din insändare kan handla om. Kom ihåg att sakliga argument oftast fungerar bäst. Det gäller alltså att du vet en del om det du skriver om. Därför kan det vara en bra idé att söka lite fakta om ämnet innan du skriver. Använd exemplet som mall. Tänk på att ta argumenten i tur och ordning. Utnyttja några värdeladdade ord för att förstärka. 1. Fler sovmorgnar! På s. 156 hittar du en text som handlar om ungdomars behov av att få sova lite längre på morgnarna. Använd innehållet men skriv om den så att den liknar insändarexemplet. 2. Musik i lunchmatsalen! Musik kan göra människor lugnare, sägs det. Det kan du kanske använda som argument i den här insändaren som alltså kräver att det ska spelas musik i matsalen när ni äter lunch. 3. Bowling är nyttigt! Du vill övertyga musikläraren om att ni ska få ledigt från musiklektionen för att istället gå och bowla på skoltid. Vilka argument kan du använda? 4. Absolut vegetarian! Vi människor är djur, det vet alla. Kannibalism är dåligt, det vet också alla. Ändå äter vi djur ... Och hur nyttigt är det, egentligen? 5. Förbjud fotbollen! Det här är faktiskt ingen helt ovanlig åsikt. Om du har svårt för att komma på argument för att förbjuda fotboll, så tänk på hur det brukar se ut på TVnyheterna efter stora matcher: massor av förstörelse, extrainkallade poliser ... Kanske kan de pengarna användas bättre? 6. Avskaffa hjälmtvånget! Som du vet är det lag på att ha hjälm på sig när man åker moped. Men är det egentligen vettigt? Cyklister och fotgängare klarar sig ju utan? Och är inte mitt huvud min ensak? 7. Världens viktigaste konsert! I morgon spelar ditt favoritband i stan. Men du har inte en spänn kvar av månadspengen. Du ber din pappa om pengar till biljetten. ”Varför ska jag ge dig det?” svarar han. Du skriver en insändare och lägger i hans tekopp på morgonen. 8. Fler lärarfria lektioner! Det händer att lärare är sjuka och att klassen då får klara sig själva. Dåligt, tycker vissa. Jättebra, tycker du. Men varför? 9. Skriv svar på en av insändarna på nästa sida.

189