9789172058712 by Smakprov Media AB

CARINA TRÄDGÅRDH TORNHILL

är fylld av praktiska råd och smakrika recept. Här får du vägledning från de första smakproven via smakportioner till hela måltider. Du får också tips om hur du kan planera en dags mat vid olika åldrar, om de nyttiga fetterna och hur du undviker sockerfällor. Recepten sträcker sig från de första puréerna till fullständiga middagar – från 8 månaders ålder är de beräknade för hela familjen – alla kan äta samma mat! Mellanmål och matiga smörgåsar till utflykter finns också med. Det finns även en laktovegetarisk del med både råd, hur du sätter samman en fullvärdig kost, och recept. Broschyren är utarbetad av leg. dietisterna Carina Trägårdh Tornhill, Avdelningen för Klinisk Nutrition och Anna Hansson, Barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund, i samarbete med kollegor i Region Skåne.

t a m n r Ba – råd och recept

Förord Du

behöver inte välja mellan att laga själv eller köpa färdiglagad barnmat, bägge alternativen har sina fördelar. Det är enkelt att köpa färdigt och barnmaten från barnmatstillverkarna håller hög kvalitet och fullgott näringsvärde. Vill du göra barnmat själv behövs varken krångliga recept eller att man är stjärnkock för att laga god och näringsriktig barnmat. Vi barndietister som skrivit broschyren hoppas våra råd och recept kan inspirera hela familjen till bra matvanor och framför allt fungera som en guide när du vill göra din egen barnmat.

Lycka till!

innehåll Förord

Kött och ﬁsk

4-6 månader – om bröstmjölk och att smaka på mat Allra första början 4 6 månader – om smakportioner Ta den tid som behövs 4 Vad börjar man ge? 4 Om det inte fungerar ... 5 Gluten 7 Allergi 7 Vänta ett år 7 Redskap du behöver 7

Goda och lättgjorda grönsakspuréer 8 Palsternackspuré 8 Morotspuré 8 Ärtpuré 8 Rotsakspuré 1 8 Rotsakspuré 2 8 Majspuré 9 Broccolipuré 9 Haricots verts 9 Blandmos 9 Barnrotmos 9

Naturligt söt och god – fruktoch bärpuré 10 Bananmos 10 Mangopuré 10 Rivet äpple, päron 10 Kiwimos 10 Bärpuré 10 Katrinplommonpuré 10 Papayapuré 10 Grötdags 11 Havregrynsgröt 11

Köttpuré 12 Goda såsen till köttpurén 13 Kycklingpuré 13 Frikadeller 13 Köttfärsröra 14 Fiskpuré 14 Fisksås 14 Kort och gott: 4–6 månader 15

6-8 månader

– dags för smakportioner 16 Träning ger färdighet 16 Smakportioner blir större 16 Matro 16 Dags för extra fett 16 Nyttigt omega-3-fett (omättat fett) i rapsolja och margarin 16 Vänta med komjölk 16 Bästa törstsläckarna 17 Välling eller gröt? 17 Hur många måltider? 17 En dags meny 17 Så här kan du variera menyn till huvudmålet 18

Recept

Miniomelett 19 Snabbfisk i paket 19 Lyxig grönsakstimbal 20 Lättgjord fiskpaté 20 Barnfiskbullar 21 Barnens bästa köttfärssås 21 Kort och gott: 6–8 månader 22

8-12 månader

– dags att pröva det mesta Adjö till fint mosade puréer – träna tuggning 23 Kladdags – äta själv 23 Hur mycket mat? 23 Fiber 23

Smakprov på mjölkprodukter 23 Äntligen – mat med familjen 24 Regelbundna tider 24 Sockerfällan 24 En dags meny 24

Recept

Fiskburgare 37 Hemlagade fiskpinnar 37 Räkpaella 38 Bakpotatis med skinkfyllning Soppa på spik 38

Champinjonfisk 26 Fisk i smällkaramell 26 Ugnslax 27 Kokt torsk med ägg- och persiljesås 27 Ugnsomelett med räkor 28 Paj med chicken à la king 28 Färs till köttbullar eller pannbiff 29 Citronkyckling med klyftpotatis 29 Korv stroganoff 30 Lättlagade grytan 30

Mellanmål

Pannkakor med fruktfyllning 39 Fruktsallad 39 Fruktsmoothie 39 Pizzabullar 40 Matiga mackor 40 Pitabröd med kycklingsallad 40 Äggsandwich 40 Dubbelmacka med skinka och melonsallad 41 Pitabröd med pannbiff och rödbetssallad 41 Kort och gott: 1 år 41

Kräm 31 Ostkaka 31 Apelsinris 31 Kort och gott: 8–12 månader

Laktovegetarisk mat 32

år – nu kan ditt barn äta det mesta 33 Äter borta men inte hemma 33 Amning 33 Grönt är skönt 33 Salt och sött 33 Tips på hur du kan minska mängden socker i vardagsmaten 34 Mjölkdags 34 Mellanmål 34 Hur ordnar man bra middagar? 35 Frukt och grönt 35 Grönsaksguiden 36

Vad plockas bort och vad läggs till? 42 Fett och fettkvalitet 43 Omega-3-fett 43 Kostfiber 43 Järn 43 Introduktion av baljväxter, soja och quorn 44 Så här sätter du ihop en komplett vegetarisk lunch/middag 44 Kokning av baljväxter 44 Färdiglagat 44 6–8 månader – dags att smaka på mat 44 En dags meny 45 1 år – nu kan du äta det mesta 45 En dags meny 45

Recept

Mustig linsgryta med gröna linser Kikärtsgryta med banan 46 Hummus 46 Lasagne med röda linser 47 Lyxiga grönsakstimbaler 48 Kesobiffar 48

4-6 månader

– om bröstmjölk och att smaka på mat

Allra första början

6 månader – om smakportioner

Bröstmjölk innehåller all den näring ett barn behöver för att växa och utvecklas under de första sex månaderna. Bröstmjölk innehåller viktiga infektionsskyddande ämnen. Amningen ger också dig och ditt barn värdefull närhet och kontakt. Om barnet inte ammas finns det bra modersmjölksersättning som ger den energi och näring barnet behöver. Köp i livsmedelsaffär eller på apotek. Det är mycket olämpligt att göra sin egen modersmjölksersättning. Det enda ett friskt spädbarn behöver som tillägg till bröstmjölken/modersmjölksersättningen är D-droppar varje dag, som ges från 1 vecka till 2-årsåldern. En del barn blir tidigt intresserade av mat. Tidigast från fyra månaders ålder kan du låta ditt barn få provsmaka pyttelite av din egen mat någon gång ibland. Det handlar alltså inte om att ge smakportioner så att barnet blir mätt utan endast ge små smakprov, motsvarande ett kryddmått, så att ditt barn långsamt får möjlighet att pröva på nya smaker och konsistenser. Vilken mat du väljer att ge spelar ingen roll, huvudsaken är att det är fin och len konsistens. Eftersom det är så lite mat du erbjuder ditt barn att smaka på behöver du inte oroa dig för saltinnehållet. Fortsätt amma eller ge modersmjölksersättning som vanligt.

Vid cirka 6 månaders ålder är det dags att börja vänja barnet vid att äta mat. Har du redan prövat att ge pyttesmå smakprov kan du långsamt öka mängden. Smakportionerna är till för att barnet i långsam takt ska vänja sig vid fast föda. Det är lämpligt att ge smakportioner med en vanlig tesked eller en matningssked för barn.

Ta den tid som behövs Man får ha tålamod om det tar lite tid, de första portionerna brukar inte bli mer än ½–1 tesked. När du ändå själv äter kan du de första gångerna pröva att ge lite av din egen mat som du mosat med en gaffel. Blir det för torrt kan du späda med lite bröstmjölk/modersmjölksersättning eller någon sås som du ändå har lagat till din måltid. Eftersom det i början handlar om så små mängder mat behöver du också amma eller ge modersmjölksersättning så att ditt barn blir mätt. Prova dig fram om det fungerar bäst att ge smakportionen före eller efter amningen.

Vad börjar man ge? Det finns inga ”regler” för vad du ska börja med för mat. Det viktiga är att den har mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen.

Av tradition börjar man ofta ge smakportioner av till exempel kokt mosad potatis eller någon annan rotfrukt eller grönsak. Fruktoch bärmos går också bra. Kokt kött, köttfärs, fisk, ägg eller någon baljväxt i mosad form kan du börja ge så snart portionsmängden blivit lite större. Du kan också använda någon färdig fisk- eller kötträtt från barnmatstillverkarna som smakportion eller pröva att ge lite av din egen mat när det passar. Tidigare gavs råd om att pröva samma livsmedel i några dagar innan man introducerar nästa, men det går lika bra att byta puréer i den takt som passar dig och barnet. En långsam tillvänjning av välling och barngröt som innehåller gluten (se sidan 7) är att föredra så därför är det lagom med några teskedar under de första veckorna som du sedan kan öka efter hand.

Om det inte fungerar ... Om ditt barn tvärvägrar att äta någon mat som du serverar så testa något annat ett tag. Tvinga inte ditt barn äta något som han/ hon just då inte verkar acceptera. Vänta några dagar och pröva igen. Smaka gärna själv på maten, visa att du tycker att den är god att äta. Eftersom barn gärna härmar, kan det på så sätt bli lättare att mata. Då ditt barn fortfarande får bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning och det innehåller mycket näring behöver du inte vara orolig om ditt barn vill gå långsamt fram med ätandet av vanlig mat. Ge inte upp!

Istärningslådor med färdiga smakportioner av morots-, majs- och ärtpuré.

Gluten

Gluten är ett slags protein som finns i vete, råg och korn. I havre finns det bara i små mängder. Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant. Detta gäller även om du ger modersmjölksersättning. Mellan 4 och 6 månaders ålder bör du ge ditt barn lite mat som innehåller gluten. Ett tips är att ge en liten sked barngröt eller välling (med innehåll av gluten) några gånger per vecka. En munsbit vitt bröd (uppblött i lite vatten eller i barnmaten), smörgåsrån eller redd sås kan också vara bra alternativ. Efter sex månader kan du successivt öka mängden gluten från mat, gröt och välling.

Den kan innehålla sporer av en bakterie som kan orsaka förgiftning hos små barn.

Allergi En del barn kan få s.k. födoämnesallergi under de första levnadsåren. Det är inget man kan förebygga genom att i förväg utesluta vissa livsmedel. Misstänker du att ditt barn inte tål något bör du ta upp det med din BVC-sköterska.

Vänta ett år Det är några få livsmedel som du måste tänka på att inte ge till barn under året, efter 1 år går det dock bra. Ge inte ditt barn: © Salt eller örtsalter Barnets njurar är inte fullt utvecklade. Den lilla saltmängd som finns i margarin av olika slag och som förekommer naturligt i olika livsmedel behöver man inte undvika.

Gröna bladgrönsaker som salladsblad, spenat, mangold, nässlor och rucola Dessa grönsaker innehåller nitrat som kan omvandlas till nitrit. Nitrit kan försvåra syreupptagningsförmågan hos små barn.

© Opastöriserad mjölk Varken barn eller vuxna ska dricka opastöriserad mjölk. Den kan innehålla skadliga bakterier som EHEC och Campylobacter. Opastöriserad mjölk får inte säljas i affärer men kan gå att få på bondgårdar. © Släng skadad och grönfärgad potatis – de innehåller solanin, ett ämne som kan ge magont, kräkningar och diarré. © Ge inte hela nötter eller jordnötter på grund av att de är lätta att sätta i halsen.

Redskap du behöver © Med

en gaffel mosar du potatis, mjuka frukter och bär. © Matberedare och stavmixer är perfekt när det är dags att göra lite större mängder. © Med en sked skrapar du mjuka frukter. © Rivjärn fungerar bra att finfördela färsk frukt med och fryst eller kokt kött i lite större bitar. © Vitlökspress passar bra till smakportioner när du behöver finfördela liten mängd. © Istärningslåda att frysa in smakportioner i.

Goda och lättgjorda grönsakspuréer Fördelarna med att göra lite fler smakportioner än vad som går åt bara för en dag är att du sparar tid och att du kan ha flera olika smakvarianter i frysen. Att frysa olika puréer i istärningslåda är smidigt. ”Banka ut” frysta puréer och förvara maten i en plastpåse som du märkt, så har du koll på sorterna. Alla puréerna går bra att tina i mikro. De allra första smakportionerna kan med fördel blandas med lite bröstmjölk/modersmjölksersättning, vilket gör purén lös i konsistensen och bidrar med en välbekant ”smak”. Tänk på att inte salta puréerna. Varje recept ger 2–2,5 dl puré eller fyller cirka 16 fack i en istärningslåda. Du tillagar alla puréer ungefär på samma sätt.

Gör så här:

1. Skala och ansa de rotfrukter och grön saker som behöver det. 2. Dela i mindre bitar så går de snabbare att koka. 3. Koka upp vattnet, salta inte, och lägg sedan i rotfrukter/grönsaker. 4. Använd inte mer vatten än att det precis täcker grönsakerna. 5. Koka dem mjuka, men inte mer. 6. Sila ifrån vattnet men spar cirka 1/3 till att späda purén med. 7. Kör grönsakerna till en slät konsistens i en matberedare eller använd en mixerstav. 8. Tillsätt lite av kokvattnet och kör till önskad konsistens. 9. Låt purén svalna och frys sedan in i istärningslåda.

Palsternackspuré Bra startpuré med len fin smak. 2 palsternackor, 200 g kokvatten

Morotspuré Färgstark med snäll, söt smak. 4 morötter, 200 g kokvatten

Ärtpuré Mixa skalen väl för att få mjuk konsistens. 200 g gröna ärtor kokvatten

Rotsakspuré 1 Smakrik och mosig konsistens. 1 morot, 150 g 1 palsternacka, 150 g kokvatten

Rotsakspuré 2 Lite mer smak än ”ettan”. 1 persiljerot, 150 g 1 palsternacka, 150 g kokvatten

4–6 månader – om bröstmjölk och att smaka på mat

Smakportion av morots-, ärt-, potatis- och majspuré.

Majspuré

Blandmos

Guldgul med mjuk smak.

Från frysdisken hittar du också fina grönsaker.

200 g konserverade majskorn utan spad, eller motsvarande mängd djupfryst, tillredd enligt förpackningen.

200 g färdigfryst grönsaksblandning tillreds enligt förpackning

Barnrotmos

Broccolipuré

Enkelt och gott.

Mörkgrön puré som ger många vitaminer. 200 g broccolibuketter, färska eller djupfrysta kokvatten

Haricots verts Snäll neutral smak. 200 g haricots verts (bönor), färska eller djupfrysta kokvatten

100 g potatis 100 g kålrot kokvatten

Små barn behöver extra fett i maten. Tillsätt 1 tsk fett per portion till den hemlagade maten. Använd gärna flytande margarin eller rapsolja som innehåller nyttigt fett från växtriket. De har hög fetthalt och är av bra kvalitet.

CARINA TRÄDGÅRDH TORNHILL

t a m n r Ba – råd och recept