e 3000
FÖRETAGSEKONOMI JAN-OLOF ANDERSSON CEGE EKSTRÖM ROLF JANSSON JÖRAN ENQVIST
ÖVNINGSBOK
1
---- © Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Rolf Jansson, Jöran Enqvist och Liber AB Marie Ardehed, Cecilia Björnsson Söderberg Eva Jerkeman BILDREDAKTION Marie Olsson PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER Johnny Dyrander REDAKTION
FORMGIVNING
Första upplagan REPRO TRYCK
Exakta AB, Malmö People Printing, Kina
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, Stockholm tfn - www.liber.se kundservice tfn - , fax - kundservice.liber@liber.se
INNEHÅLL E3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 ÖVNINGSBOK – FÖRORD 6 KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN 7 UPPGIFTSÖVERSIKT 8 PROJEKTSTART 10
1 • FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET
1 2 3
EKONOMI – MER ÄN PENGAR 22 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT 34 FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET 42
2 • STARTA OCH DRIVA FÖRETAG
4 5 6 7 8
AFFÄRSIDÉ OCH FÖRETAGANDE 56 STARTA FÖRETAG 66 ORGANISERA FÖRETAGET 74 DET ÖPPNA FÖRETAGET 82 PROJEKT – TILLFÄLLIG ARBETSGRUPP 92
3 • KALKYLERING
9 10 11
BERÄKNA FÖRETAGETS RESULTAT 98 LÖNSAMHETS BERÄKNING 110 RÄTT PRIS 128
4 • BUDGETERING OCH FINANSIERING
12 13
EKONOMISK PLANERING OCH UPPFÖLJNING 150 RÄCKER PENGARNA? 162
3
5 • MARKNADSFÖRING
14 15 16 17 18
SPELET PÅ MARKNADEN 178 KUNDRELATIONER OCH VARUMÄRKEN 188 KOMMUNIKATIONSKANALER 200 KAMPANJ PLANERING 214 MARKNADENS SPELREGLER 228
6 • BOKFÖRING OCH BOKSLUT
19 20 21 22 23
DUBBEL BOKFÖRING 240 BOKFÖRINGS LAGEN 256 KONTERA AFFÄRSHÄNDELSER 260 BOKFÖRING I PRAKTIKEN 290 BOKSLUT 298
MATEMATIK FÖR EKONOMER 314 KORTFACIT 325 FORMELSAMLING 329 KOPIERINGSUNDERLAG 333
4
FÖRORD bygger på ett verklighetsnära arbetssätt. Övningar speglar sådana situationer som du kan möta som företagare och du får ett rikt utbud av varierande övningar att välja bland. Ett stort antal av övningarna bygger på verkliga företag och deras utmaningar. Genom en tydlig indelning av övningarna är det enkelt att se vilka förmågor du tränar, och på vilka betygsnivåer vi bedömer att uppgifterna kan lösas. Till många av övningarna finns det mer än ett riktigt svar. Det är inte detsamma som att alla svar är lika korrekta. Du kan till exempel redogöra för hur man startar och driver ett företag översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat. Det är alltid din lärare som bedömer hur väl dina lösningar svarar mot kunskapskraven för kursen.
E3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 ÖVNINGSBOK
Övningsboken är upplagd så här ✪✪ Alla kapitel inleds med en innehållsförteckning över alla övningar och ett antal repetitionsuppgifter som du kan använda för snabb kontroll av dina kunskaper. Därefter följer ett antal uppgifter i olika svårighetsgrad.
✪✪ Ett stort antal projektuppgifter som är tänkta att lösas i grupp presenteras i slutet av varje block. Det finns både undersökande och skapande projektuppgifter.
✪✪ Starta och utveckla ett företag är en omfattande uppgift och kan användas som ett övergripande projekt under större delen av kursen.
✪✪ Alla uppgifter är märkta med TG, BR eller NR beroende på vilken förmåga
som tränas i uppgiften. TG tränar tillämpande och genomförande. BR tränar förmågan att beskriva och redogöra för någonting. NR, slutligen, tränar förmågan att nyansera resonemang och att reflektera över resultaten. TG Tillämpa och genomför BR Beskriv och redogör NR Nyansera och reflektera
● ● ●
✪✪ I slutet av boken finner du kortfacit till räkneuppgifterna, formelsamling,
baskontoplanen och kopieringsmaterial i form av konteringsrutor och dagbok.
✪✪ I slutet av boken finns också ”Matematik för ekonomer” som ger dig möjlighet att repetera och träna på räkneproblem med anknytning till ekonomi.
✪✪ Kompletta lösningar till samtliga uppgifter finns i E Företagsekonomi Kommentarer och lösningar.
✪✪ Uppgifter som kan göras med hjälp av kalkylprogram, till exempel Excel. am ] r g o ylpr ✪✪ Bokföringsuppgifter som är planerade att göras med ett bokförings[Kalk program. Instruktioner till Visma Administration och Visma eEkonomi ] m a finns på Libers hemsida, sökord E. Din utbildningskod är hcq. ogr gspr n i r fö ✪✪ Uppgifter som även kan lösas med hjälp av de interaktiva övningarna som [bok g ] n hör till boken, exempelvis övningar i kontering och bokslut. De interaktiva i n v öv i t k övningarna hittar du på Libers hemsida, sökord E. ra [inte 5
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN För att underlätta arbetet med företagsekonomikursen och ditt lärande har vi brutit ner Skolverkets kunskapskrav och översatt betygsstegen enligt tabellen nedan. Som en vägledning när du arbetar med uppgifterna har varje uppgift i boken en märkning som visar på vilket högsta betygssteg den kan bedömas: för E, för C och för A.
6
)
C(
)
A(
)
KUNSKAPSKRAV
E(
Eleven beskriver företagens roll i samhället med hjälp av några exempel.
översiktligt
utförligt
utförligt och nyanserat
Eleven diskuterar sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar.
översiktligt
utförligt
utförligt och nyanserat
Med hjälp av några exempel beskriver eleven företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser.
översiktligt
utförligt
utförligt och nyanserat
Eleven beskriver olika funktioner i ett företag.
översiktligt
samt redogör för hur man startar och driver ett företag.
översiktligt
utförligt
utförligt och nyanserat
Dessutom redogör eleven för affärsidéns utformning samt dess betydelse för företagets verksamhet.
översiktligt
utförligt
utförligt och nyanserat
Eleven redogör för innebörden av företagsekonomiska begrepp
översiktligt
utförligt
utförligt och nyanserat
Vidare använder eleven företagsekonomiska metoder
med viss säkerhet
med viss säkerhet
väljer och använder med säkerhet
Med hjälp av modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang.
enkla
Eleven värderar med enkla omdömen modellernas användbarhet.
Eleven värderar med nyanserade omdömen modellernas användbarhet.
Eleven upprättar med handledare en projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet.
i samråd
efter samråd
efter samråd
Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet med handledare och med tillfredsställande resultat.
i samråd
Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med omdömen.
enkla
Eleven använder med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation.
i samråd
efter samråd
efter samråd
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han den egna förmågan och situationens krav.
med viss säkerhet
med viss säkerhet
med säkerhet
samt utifrån politiska och samhällsekonomiska förutsättningar. utförligt
utförligt och nyanserat och hur de samordnas för att man ska nå uppställda mål .
enkla
enkel
genomarbetad efter samråd
efter samråd
inom givna tidsramar
inom givna tidsramar och med gott resultat.
nyanserade
nyanserade samt ger förslag på hur arbetsprocessen kan förbättras.
UPPGIFTSÖVERSIKT Alla uppgifterna i boken är märkta beroende på vilken förmåga som tränas. BR tränar förmågan att beskriva och redogöra för något. TG tränar förmågan att tillämpa och genomföra något. NR, slutligen, tränar förmågan att nyansera resonemang och reflektera över resultaten. Som en vägledning har varje uppgift i boken dessutom en märkning som visar
för E, för C och
på vilket högsta betygssteg uppgiften kan bedömas: för A.
Block 1: Företagens roll i samhället KAPITEL 1: EKONOMI – MER ÄN BARA PENGAR UPPGIFT
Att beskriva och redogöra Repetera
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att tillämpa och genomföra
Att nyansera och reflektera
X
1
Vilka resurser behövs?
2
Vilken resurs är viktigast?
3
Det svenska spelundret
4
Var finns kundvärdet?
5
Stora pengar för Sonia
X
6
Onur sparar till ny dator
X
7
Små barn kräver sin budget
8
Gör din egen budget
9
Sparande och lån
X X X X
X X X
10
Familjebudget
X
11
Skateboardbutikens ekonomi
X
12
Ekonomi för en ekonom
X
13
Daniel Drejare
X
14
Import från Kina
X
15
Hur fördelas resurserna?
X
16
Statens finanser
X
KAPITEL 2: SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa och genomföra
Att nyansera och reflektera
1
Uppfinnare och entreprenörer
2
Innovationer i olika tidsepoker
X
3
Då och nu
X
4
Hjärtläkare och fysiker skapade ultraljud
X
5
Blev världen bättre av diskmaskiner?
X
6
Svårt att få gehör för nya idéer?
X
7
Vad behövs för att få fram en innovation?
X
8
Innovationsdrivet företag – Apple
9
Kommande innovationer
X
Repetera
X X
X
7
KAPITEL 3: FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Var finns säljarna?
X
2
Hur ser marknaden ut?
X
3
Olika marknader
X
4
Blocket – Sveriges största marknad
5
Vilka är konkurrenterna?
X
6
Personbilsmarknaden förändras
X
7
Hur påverkas konsumenterna?
8
Produktförnyelse
9
Klimatsmart nätverksvideo
X
10
Solceller i vätskeform
X
11
Vad driver marknadsekonomin?
X
12
Mindre miljöbelastande produkter
13
Hotell med resurser
14
Ikea jobbar för bättre hälsa i världen
15
Löfbergs tar ansvar
X
16
Ekonomi och rättvisa – vad anser du?
X
X
X X
X X X
Block 2: Starta och driva företag KAPITEL 4: AFFÄRSIDÉ OCH FÖRETAGANDE UPPGIFT
Att beskriva och redogöra
8
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
10
Ge och få
X
11
Vem ger eller får pengarna?
X
12
En affärsidé det svänger om
13
Gratis som affärsmodell
X
14
Odd Mollys affärsidé och affärsmodell
X
15
Skapa affärsidé och affärsmodell
16
Ny affärsidé och affärsmodell
Repetera
X
1
Vilket är behovet?
X
2
Ikeas affärsidé
X
3
Triumf Glass affärsidé
X
4
Vad säger oss affärsidén?
X
5
Hitta affärsidé
6
Vad menas med franchising?
X
7
Franchisingavtal med Circle K
X
8
Vilken är affärsidén?
9
Vilka är intressenterna?
X
X X
X
X X
KAPITEL 5: STARTA FÖRETAG UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Olika typer av företag
X
2
Några råd till en blivande entreprenör
3
Vilken företagsform är vilken?
X
4
Olika företagsformer
X
5
Fotoateljé på tomten
X
6
Starta lackeringsverkstad
X
7
Gemensamt sågverk
8
Företagsnamn
9
Översättningsfirma
X
X X X
10
Affärsplan för en blomstershop
11
Fundera på att starta eget
X
12
Från affärsidé till affärsplan
X
X
KAPITEL 6: ORGANISERA FÖRETAGET UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Vilka avdelningar finns?
X
2
Två olika organisationssätt
X
3
Vad kallas organisationssättet?
4
Organisation för Flex AB
5
Rita ett organisationsschema
6
Två sätt att organisera Elektrola
7
Vad gör Växa Sverige?
8
Beräkna personalkostnader
X
9
Kostnad för semestervikarier
X
10
Vad kostar en murare?
X
11
Hyra eller anställa?
X
12
ServiceFinders företagskultur
X
13
Ändra på kulturen
X
X X X X X
KAPITEL 7: DET ÖPPNA FÖRETAGET UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva Att tillämpa Att nyansera och redogöra och genomföra och reflektera 1
Samarbete över branschgränser
X
2
Ett nätverksföretag – en värdestjärna
X
3
Lyckad komplettering
X
4
Innovationstävling
X
5
Samarbeta med leverantörerna
X
6
Samarbete som ger ökad kompetens
X
7
Samarbeta med konkurrenterna
X
8
Samverkan med kunderna
X
Gräsrotsfinansiering på gott och ont
X
Repetera
9 10
Crowdfunding när den är som bäst
11
Goda råd från en användare
X
X X
9
KAPITEL 8: PROJEKT – TILLFÄLLIG ARBETSGRUPP UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Ett projekt som tar hjälp av solen
X
2
Fungerar projektet?
X
3
Göra en projektplan
X
4
Hur får man det att fungera?
X
5
Byggprojekt
X
Block 3: Kalkylering KAPITEL 9: BERÄKNA FÖRETAGETS RESULTAT UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Utläsa resultat
X
2
Resultat för Väskan & Hatten
X
3
Resultat för Webbyrån Winner
X
4
Vinst eller förlust?
X
5
Klädimport från Indien
X
6
Kostnader för snickare
X
7
Hur blir resultatet?
X
8
Hur hänger det ihop?
X
9
Värdeminskning på röntgenapparat
X
10
Värdeminskning för restaurang
X
11
Värdeminskning på espressomaskin
X
12
Värdeminskning på stolar
X
13
Ställa rätt frågor
X
14
Insights resultat
X
15
När intäkterna ändras
X
16
Kostnad för färdiga rätter
X
17
Kostnad för gardiner
X
18
Resultat för sportföretag
X
19
Beräkna räntan
X
20
Beräkna ränta och amortering
X
21
Resultat för Libertine
X
22
Resultat för marknadsförsäljning
X
KAPITEL 10: LÖNSAMHETSBERÄKNING UPPGIFT
Att beskriva och redogöra
10
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Kostnader för badrumsskåp
X
2
Vilka rörliga kostnader har de?
X
3
Försäljning av miniposters
X
4
Färskpressad juice och smoothies
X
5
Kurs i stresshantering
X
6
Andel i vindkraftverk
X
7
Försäljning till kafé
X
8
Jobb för pensionärer
X
9
Husknutens försäljning
X
10
Nollpunkten för fiskbutik
X
11
Tapetbutik
X
12
Resultat för Kvalitetsbagarna
X
13
Försäljning för reseföretag
X
14
Ängås Kötthall
15
Att läsa ett resultatdiagram
16
Kostnadsdiagram för gipsfigurer
X
17
Resultatdiagram för elcyklar
X
18
Resultatdiagram för unga företagare
X
19
Resultatdiagram för duschcrème
X
20
Resultatdiagram för slipsar
X
21
Raijas resultatkalkyl
X
X X
KAPITEL 11: RÄTT PRIS UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
1
Papper till rätt pris
X
2
Vilket anbud ska vi välja?
X
3
Vilken leverantör ska man välja?
X
4
Hur påverkas priset?
5
Moms på telefon
X
6
Moms på kamera
X
7
Vilket blir försäljningspriset?
X
8
Moms på tjänst
X
9
Ta bort momsen
X
10
Pris på juice
X
11
Vad kostar gödningen?
X
12
Trädgårdsföretagets priskalkyl
X
13
Pris för hamnarbete
X
14
Hur mycket ska man ta för glödlampan?
X
15
Pris för städning
X
16
Pris för avslappning och massage
X
17
Pris för fotograf
X
18
Pålägg på skrapa
X
19
Priskalkyl för vas
X
20
Priskalkyl för kostym
X
21
Priskalkyl för marmelad
X
22
Priskalkyl för hobbyarbeten
X
23
Priskalkyl för inlines
X
24
Påläggsprocent för markis
X
25
Pris på elmoped
X
26
Marginal i kronor och procent
X
27
Marginal för Claras Livs
X
28
Marginal på järngryta
X
29
Skobutiken Moody
X
30
Hur stor blev marginalen?
X
31
Vad kostar vinägern?
X
32
Pris på minicross
X
33
Gourmetkökets försäljning
X
34
Rea på skinnjackor
X
35
Marginal på kajaker
X
36
Body Shape gör priskalkyl
X
Repetera
X
X
11
Block 4: Budgetering och finansiering KAPITEL 12: EKONOMISK PLANERING OCH UPPFÖLJNING UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Starta med en budget
X
2
Resultatbudget för Naturlikt
X
3
Resultatbudget för optiker
X
4
Resultatbudget för Mårtens Måleri
X
5
Analys av Fredriks resultatbudget
X
6
Eventprodukters första budget
X
7
Budgetanalys för Prydnadssten
X
8
Budgetanalys för närbutik
9
Resultatbudget för plantskola
X
10
Resultatbudget för färg- och tapetbutik
X
11
Resultatbudget för Industrial Clean
X
12
Louises hästgård
X
X
KAPITEL 13: RÄCKER PENGARNA? UPPGIFT
Att beskriva och redogöra
12
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Vad säger likviditetsbudgeten?
X
2
Likviditetsbudget för Street Style
X
3
Likviditetskris
X
4
Likviditetsbudget för Fresh Food
X
5
Likviditetsbudget för importföretag
X
6
Skaffa pengar
7
Skaffa finansiering
8
Vad kostar checkkrediten?
X
9
Ewa-Marie gör resultat- och likviditetsbudget
X
10
Resultat- och likviditetsbudget för Clean-Front
X
11
Resultat- och likviditetsbudget för Beas Fitness Center
X
12
Kronofogden gör utmätning
X X
X
Block 5: Marknadsföring KAPITEL 14: SPELET PÅ MARKNADEN UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Marknadsföring då och nu
X
2
Studera annonser
X
3
Olika segmenteringsgrunder
X
4
Vilka marknadssegment?
X
5
Vilken är marknaden?
X
6
Vilken marknad tillhör du?
7
Nischad e-handlare slåss mot de stora
8
Vilket P är det?
X
9
Produkter kring produkten
X
10
Varumärken med olika profil
X
11
Även ett femte P
X
12
”No cure, no pay”
13
Välja rätt distributionsväg
X
14
Kommunikation med smak och doft
X
15
Hur fungerar kommunikationen?
X
16
Ett helt nytt pålägg!
X
X
X
X
KAPITEL 15: KUNDRELATIONER OCH VARUMÄRKEN UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
1
Vad var det som gick snett?
2
Bättre relation med kunderna
X
3
Ett lyft för Köttbullekaféet?
X
4
Låna dyra verktyg gratis
5
H&M knyter kunderna till sig
6
Starta kundklubb för Kattlådan AB
7
Bygga starka varumärken
X
8
Varumärket Apple
X
9
När företagets historia sätter varumärket
X
Repetera
X X
X X X
10
Att hitta sin position på marknaden
11
Kampanj för kreativa Sverige
X
12
Gör kändisar reklamen trovärdig?
X
13
Personliga varumärken
X
14
Goda affärer med miljöargument
X
15
Nätprotest som gav resultat
X
16
Hur mår de som syr skjortorna?
X
X
KAPITEL 16: KOMMUNIKATIONSKANALER UPPGIFT
Att beskriva och redogöra Repetera
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
X
1
Reklamens olika roller
2
Digitala medier växer så det knakar
X
3
Hemsidor och landningssidor
X
4
Mobilspel gör köandet till ett nöje
5
Mobilen tar över
6
Sociala medier – vårt nya sätt att umgås
X
7
Spridning med Instagram
X
X
X X
13
8
Lansering av kamera under ett event
X
9
Skapa politiskt engagemang med en app
X
10
Mystery shopping avslöjar hur bra företagen är på sociala medier
11
Shoppa genom ”likes”
12
Planterad ryktesspridning – egna erfarenheter
13
Viral spridning för bostadsmäklare
X
14
Hur når du målgruppen?
X
15
Vilka medier ska jag välja?
X
16
Shop & Go – Barnkläder på internet
X
17
Utomhusreklam med extra räckvidd
18
Var används sponsring?
19
PR-jobb i förändring
X
20
Telefonförsäljning på gott och ont
X
X
X X
X X
KAPITEL 17: KAMPANJPLANERING UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
En reklamkampanj du minns
X
2
Kampanj för att spara energi
3
Reklam med olika mål
X
4
Annonser och AIDA
X
5
Destination Berlin
X
6
Varumärkeskampanj med tydlig målgrupp
X
7
Kommunikation vid bilköp
8
Fler festivalbesökare med hjälp av Instagram
9
X
X X
Eko-catering – miljövänlig lunchbox
X
10
Varumärkeskampanj för en annorlunda flyttfirma
X
11
Landmina som gerillamarknadsföring
12
Lanseringsplan för en tapetserare
X
13
Centrum för ljusterapi
X
14
Kampanj för minitraktor
X
15
SM Sport Orientering
X
16
Från kampanjplan till kreativ lösning
X
X
KAPITEL 18: MARKNADENS SPELREGLER UPPGIFT
Att beskriva och redogöra Repetera
14
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
X
1
Otillbörlig marknadsföring?
X
2
Går det an?
X
3
Brott mot marknadsföringslagen?
X
4
Vad säger lagen?
5
Ett rättsfall – hur dömde Marknadsdomstolen?
6
Marknadsföring av alkohol och tobak
7
Tillåten reklam?
8
Friad eller fälld?
X
9
Distansavtal och avtal utanför affärslokaler
X
X
X X X
10
Är det förbjudet?
X
11
Problem med konkurrensen
X
Block 6: Bokföring och bokslut KAPITEL 19: DUBBEL BOKFÖRING UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Händelser och affärshändelser
X
2
Bokföring som stöd
X
3
Var hör kontona hemma?
X
4
Bokföring av tillgångar och skulder 1
X
5
Bokföring av tillgångar och skulder 2
X
6
Bokföring med alla kontoklasser 1
X
7
Bokföring med alla kontoklasser 2
X
8
Mera bokföring
9
Olika slags affärshändelser
X
10
Läsa bokföringen
X
11
Nyttig information
X
12
Bokföring i dagbok – Peters Båttillbehör
X
13
Dagbok för Larmskydd
X
14
Dagbok för basketklubb
X
15
Överföring till huvudbok
X
X
KAPITEL 20: BOKFÖRINGSLAGEN UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra Repetera
X
1
Vad säger Bokföringsnämnden
X
2
Vilka är verifikationerna?
X
3
Tolka bokföringslagen
4
Maria bokför andras pengar
X
5
Misskött bokföring
X
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
X
KAPITEL 21: KONTERA AFFÄRSHÄNDELSER UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Vad har hänt?
X
2
Kontering för Fantast Rollspel AB
3
Kontering för Emilys strandkiosk
x
4
Kontering med moms
X
5
Olika slags affärshändelser
6
Läsa bokföringen
X
7
Kontering och bokföring för String & Sing
X
8
JaJa konterar moms och bokför
X
9
Kontering och bokföring för klädbutik
X
10
Kontering och bokföring för Dataline
X
11
Kontering för Annas Kiosk & Spel
X
12
Kontering med moms för Runners tjänster
X
13
Momsredovisning 1
X
14
Momsredovisning 2
X
15
Kontering för hälsobutik
X
16
Hur blir det med kontantbokföring?
X
17
Outdoor AB använder kontantbokföring
X
X
X
15
KAPITEL 22: BOKFÖRING I PRAKTIKEN UPPGIFT
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att beskriva och redogöra
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Repetera
X
1
Redovisningskonsult Eva Jansson
X
2
Vad säger Bokföringsnämnden?
X
3
Bokföring 1 – Strandkiosken
X
4
Bokföring 2 – Fantast Rollspel AB
X
5
Bokföring 3 – med moms
X
6
Bokföring 4 – med moms
X
7
Bokföring 5 – Runner AB
KAPITEL 23: BOKSLUT UPPGIFT
Att beskriva och redogöra Repetera
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
X
1
Bokslut för Strandkungen
X
2
Bokslut för second hand-butik
X
3
Sortera och rapportera
4
Utläsa bokslut
5
Bokslut för butik
X
6
Bokslut för nätbutik
X
7
Saldobalans för bilmekaniker
X
8
Saldobalans för möbelbutik
9
Utläsa förenklat årsbokslut
X X
X X
10
Förenklat årsbokslut för Klas
X
11
Förenklat årsbokslut för Carita
X
12
Valdemar bokför
X
13
Bokföring för Y-konsult
14
Revision – en granskning av företagets bokföring
X
X
Projektarbetet UPPGIFT
Att beskriva och redogöra
16
KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAVEN
TRÄNAR
Att tillämpa Att nyansera och genomföra och reflektera
Undersökande projekt
X
Skapande projekt
X
Starta och utveckla ett företag
X
PROJEKTSTART Under kursens gång kommer du att delta i ett eller flera projektarbeten. Projekten är av olika karaktär och handlar om olika delar inom ämnet företagsekonomi. Projekten har delats in enligt följande: . Projektarbeten, förslag ges sist i respektive block. . Starta och utveckla ett företag, återkommande uppgift i block –.
1. Projektarbeten Sist i varje block finns förslag på projektarbeten inom ämnen med företagsekonomisk inriktning som passar till respektive block. Vissa av ämnena kräver förkunskaper från faktaboken för att du ska kunna göra ett bra arbete. Andra är mer allmänna och kräver inte specifika kunskaper. Förslagen på ämnen till projektarbete är indelade i två olika kategorier:
✪✪ UNDERSÖKANDE PROJEKT. Projektgruppen kartlägger ett problem eller en fråge-
ställning. Det kan till exempel vara att undersöka vilka konkurrenter ett företag har och vilka som är deras starka och svaga sidor. Dessa projekt går till stor del ut på att ställa frågor, observera och samla in och sammanställa uppgifter av olika slag. Resultaten redovisas muntligt och/eller skriftligt. ✪✪ SKAPANDE PROJEKT. Projektgruppen skapar någonting, till exempel en e-butik. Här gäller det att vara kreativ och komma med idéer. Även här redovisas resultatet muntligt och/eller skriftligt.
Förslag på projektarbeten BLOCK 1
SKAPANDE PROJEKT
BLOCK 5
UNDERSÖKANDE PROJEKT
Starta E-handel
UNDERSÖKANDE PROJEKT
Olika familjer — olika ekonomier
Bli en social entreprenör
Jämför marknadsmix
Företaget och samhället genom tiderna Hur påverkar entreprenörens uppfinningar vårt samhälle? Hur ser marknaden ut för ett företag? Kartlägg den lokala marknaden Miljötransport Företagen och etiken SKAPANDE PROJEKT Skapa en tävling Påverka ett företag
Aktiviteter i sociala medier
BLOCK 3 UNDERSÖKANDE PROJEKT Prisundersökning Prissättning i praktiken
SKAPANDE PROJEKT
UNDERSÖKANDE PROJEKT
Gör en kalkyl för import
Bokföring online Anlita redovisningskonsult
Skriv en uppförandekod
UNDERSÖKANDE PROJEKT Undersök budgetrutiner
Trendstudie Branschstudie
Marknadsför ett lokalt företag
BLOCK 6
BLOCK 4
UNDERSÖKANDE PROJEKT
Ny kundklubb?
Prisundersökning i praktiken
Engagera dig!
BLOCK 2
SKAPANDE PROJEKT
SKAPANDE PROJEKT Lägga upp bokföring
Finansiera en investering SKAPANDE PROJEKT Gör en projektbudget
En organisationsjämförelse
17
2. Starta och utveckla ett företag Starta och utveckla ett företag är en återkommande projektuppgift som återfinns i slutet av flertalet kapitel i block –. Denna återkommande projektuppgift innebär att du ihop med några kamrater arbetar med en projektuppgift parallellt med övningarna i den vanliga undervisningen. Tillsammans utvecklar ni en affärsidé och en produkt, för att så småningom starta och organisera ett nytt företag eller utveckla ett befintligt. Uppgifterna är upplagda så att ni arbetar er framåt bit för bit för att slutligen få fram en helhet. Genom att arbeta med dessa projektuppgifterna lär du dig hur företagande går till samtidigt som du får praktisk erfarenhet av att arbeta i projektform. Projektuppgiften är uppdelad på följande fyra block med instruktioner i slutet av respektive kapitel.
2 STARTA OCH DRIVA FÖRETAG 4
Affärsidé och företagande
5
Starta företag
6
Organisera företaget
7
Det öppna företaget
8
Projekt — tillfällig arbetsgrupp
3 KALKYLERING 9
Beräkna företagets resultat
10 Lönsamhetsberäkning 11 Rätt pris
4 BUDGETERING OCH FINANSIERING 12 Ekonomisk planering och uppföljning 13 Räcker pengarna?
5 MARKNADSFÖRING 14
Spelet på marknaden
15 Kundrelationer och varumärken 16 Kommunikationskanaler 17 Kampanjplanering 18
18
Marknadens spelregler
Arbetssätt vid projektarbete Projektuppgifterna är bäst att lösa i grupp. Ni har då möjlighet att fördela arbetsuppgifterna på fler personer. Dessutom bidrar gruppen tillsammans med fler uppslag och idéer än vad du själv klarar av. En lämplig gruppstorlek är – deltagare. Då blir gruppen hanterbar och ingen försvinner i mängden. Dessutom fungerar gruppen även om någon är sjuk. Ni kan arbeta med projektarbetet koncentrerat under några veckor eller parallellt med den vanliga undervisningen. Innan ni börjar arbetet bör ni läsa igenom avsnittet PROJEKTMETODIK, sidorna – i faktaboken samt göra följande:
✪✪ Ta fram en enkel projektplan som visar projektets bakgrund, syfte, mål, metod och redovisningssätt. ✪✪ Göra en tydlig ansvarsfördelning. ✪✪ Göra en tydlig tidsplanering. ✪✪ Sätta upp gemensamma regler ✪✪ Tänka ut hur ni ska redovisa projektuppgifterna. ✪✪ Tänka ut hur din och gruppens arbetsinsats ska dokumenteras (eventuellt loggbok) och utvärderas (utvärdering i gruppen samt egenutvärdering).
När ni arbetar med projektuppgifterna har ni faktaboken som stöd. Dessutom kommer ni att arbeta med tillämpningsövningar till kapitlen i den ordinarie undervisningen. När projektet är klart ska ni utvärdera arbetsprocessen och hur resultatet har blivit. Ni ska även komma med förslag till förbättringar där arbetet inte fungerat på bästa sätt.
19
1
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET
1 Ekonomi – mer än pengar 2 Sveriges näringsliv – en historisk översikt 3 Företaget och samhället
21
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
KAPITEL
1
EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFTER 1 Vilka resurser behövs? 2 Vilken resurs är viktigast? 3 Det svenska spelundret 4 Var finns kundvärdet? 5 Stora pengar för Sonia 6 Onur sparar till ny dator 7 Små barn kräver sin budget 8 Gör din egen budget 9 Sparande och lån 10 Familjebudget 11 Skateboardbutikens ekonomi 12 Ekonomi för en ekonom 13 Daniel Drejare 14 Import från Kina 15 Hur fördelas resurserna? 16 Statens finanser
g]
REPETERA
nin v öv i t k a nter
● [i BR
1. Vad betyder ordet ekonomi? 2. Det brukar talas om fyra olika slags resurser. Vilka är dessa? 3. Vad menas med kundvärde? 4. Vad menas med en kalkyl? 5. Vad innebär en budget? 6. Ge några exempel på vanliga inkomster i ett hushåll. 7. Ge några exempel på vanliga utgifter i ett hushåll. 8. Ge några exempel på vanliga intäkter i ett företag. 9. Ge några exempel på vanliga kostnader i ett företag. 10. Vad menas med den offentliga sektorn? 11. Vad är en statsbudget? 12. Vilka delar kan sägas ingå i samhällsekonomin?
22
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:1
✪● TG
Vilka resurser behövs? Ge konkreta exempel på resurser som behövs för följande verksamheter, minst ett från vart och ett av de fyra resursslagen.
1
A. Adenijis Arkitektkontor B. Billmans trafikskola C. Guldängens gymnasieskola D. Sandhagens Stålverk
UPPGIFT 1:2
✪● TG
Vilken resurs är viktigast? Vilken eller vilka resursslag är viktigast i:
A. Ett verkstadsföretag? B. En livsmedelsbutik? C. Ett konsultföretag? D. Ett kärnkraftverk?
UPPGIFT 1:3
✪● BR
Det svenska spelundret Läs igenom reportaget om Pieces Interactive på sidan i faktaboken och svara på följande frågor:
A. Vilka är enligt vd David Rosén de viktigaste orsakerna bakom ”det svenska
spelundret”.
B. Vilka egenskaper kännetecknar en entreprenör? C. Vad är det som enligt din mening driver människor att starta nya företag?
Motivera ditt svar.
D. Varför är nätverken och stödsystemen så viktiga för den som tänker starta
ett nytt företag? Ge exempel på vad du tror en typisk entreprenör kan behöva hjälp med.
E. Vad menas med ett riskkapitalbolag? F.
Vad menas med en inkubator?
G. Vilka fallgropar tror du David Rosén tänker på när han talar om att ge sig
ut på en internationell marknad?
23
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:4
✪● NR
Var finns kundvärdet? Allt företagande handlar om att skapa värde för kunderna och det är det upplevda värdet av en produkt som kunden är villig att betala ett visst pris för. Diskutera följande i par eller i en mindre grupp.
A. Varför betalar en kund dubbelt så mycket för en av Apples telefoner
jämfört med en av Huaweis trots att de har samma funktioner?
B. Skulle du själv vara beredd att betala mer för en telefon av ett visst märke?
Varför?
UPPGIFT 1:5
✪● TG
Stora pengar för Sonia
Sonia Rådmer arbetar som försäljare på Power Tower AB. Hon har nyss flyttat från sitt föräldrahem till en egen bostadsrättslägenhet som hon har köpt med hjälp av banklån. Det är första gången Sonia rör sig med så stora pengar. ”Det är bäst att räkna ordentligt, så man inte behöver vända på slantarna mot slutet av månaden”, tänker hon. Hon gör uppställningen nedan över sina inkomster och utgifter för en månad. A. Beräkna månadens överskott för Sonia. B. Vad kan detta överskott användas till? Ge exempel! Inkomster Lön efter skatt
18 800
Utgifter Hyra, el Resor Mat, hygien Telefon, tidningar
800 2 800 900
Nöjen
1 500
Kläder
1 700
Internet Räntor
24
3 500
350 2 600
Försäkringar
400
Diverse
600
Summa utgifter
?
Överskott
?
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:6
✪● TG
Onur sparar till ny dator
1
Onur Baksadhi har tagit ett sabbatsår från gymnasiet och hjälper till med familjens blomsterförsäljning på Stora Torget. Han har också flyttat hemifrån till en lägenhet som han hyr i andra hand av en släkting. Onur gör en budget för att se vart pengarna tar vägen. Han behöver verkligen en ny dator, och vill spara minst kronor per månad för att så snart som möjligt köpa en ny dator med skrivare och en del andra kringprodukter. Här nedan ser du hans inkomster och utgifter för en månad. A. Beräkna månadens överskott för Onur. B. Onur vill sätta in kronor per månad på ett sparkonto i banken. Om
man betraktar det som en fast utgift (för att kunna skaffa datorpaketet längre fram), hur stort blir då hans över- eller underskott? Vad kan han göra för att uppnå sitt sparmål? Ge några förslag! Inkomster Lön efter skatt
12 400
Utgifter Hyra
4 000
Mat med mera
1 500
Telefon, internet med mera
1 100
Musik, nöjen
1 900
Gym, sport
1 200
Kläder
800
Försäkringar
200
Bussresor
500
Diverse
500
Summa utgifter
?
Överskott
?
25
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:7
✪● NR
Små barn kräver sin budget Sally och Markus träffades redan i gymnasiet. Något år efter studenten fick de sitt första barn. Markus jobbar nu på en målerifirma och Sally är föräldraledig. Sally och Markus har under en månad de inkomster och utgifter som du kan se här nedan.
Inkomster Lön och föräldrapenning efter skatt Barnbidrag
19 450 1 050
Utgifter Hyra
5 200
Mat, hygien
3 800
Kläder
1 500
Nöjen Bilkostnader Busskort Telefon, media
400 2 000 700 1 900
Sjuk- och barnavård
500
Andra barnutgifter
800
Försäkringar
300
Diverse
400
A. Beräkna månadens överskott för familjen. B. Vad kan detta överskott användas till? Ge exempel! C. Sally och Markus har kommit överens om att efter sex månader byta roller
så att Sally arbetar och Markus tar hand om barnet. Det skulle medföra att deras sammanlagda löner efter skatt minskar med kronor. Sally har dock nära till sitt jobb, varför bilkostnaderna skulle kunna sjunka till kronor per månad. Ställ upp en ny budget med dessa förändringar.
D. Diskutera i grupp: Låt gärna diskussionen bli generell och inte gälla enbart
Sally och Markus. Vad kan löneskillnaden bero på? Kan det finnas andra skäl som gör det värt att byta roller, även om de förlorar ekonomiskt på detta?
26
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:8
✪● TG
Gör din egen budget
1
Det är viktigt att kunna planera sin egen ekonomi, för att få överblick och kunna göra prioriteringar. Ställ upp din egen budget med inkomster och utgifter. Utgå antingen från din situation när du bor hemma hos föräldrar eller hur det kan se ut när du flyttar hemifrån. Gör en översiktlig uppställning och specificera dina inkomster och utgifter. Jämför din budget med några kamraters och diskutera varför era budgetar skiljer sig åt.
UPPGIFT 1:9
✪● BR
Sparande och lån Följande frågor kan du besvara med hjälp av faktaboken och information på Konsumentverkets hemsida och bankernas hemsidor under Privat. Exempel på svenska banker: Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.
A. Hur ska du veta hur mycket pengar du kan köpa kläder för? Förklara. B. På vilka olika sätt kan du spara in pengar? Ge exempel. C. Vilka olika former av sparande finns det? D. Vad kan du spara till? Förklara. E. Om man har pengar över, ska man då spara på banken eller amortera på
ett lån? Vilka för- och nackdelar finns med de olika alternativen?
F.
Vilken är skillnaden mellan bunden ränta och rörlig ränta, till exempel på ett bostadslån? Vilka för- och nackdelar finns med de olika alternativen?
27
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR KOLL PÅ PENGARNA
KOLL PÅ PENGARNA
✪● Konsumentverkets beräkningar 2015 UPPGIFT 1:10
Personlig hygien inkl. tandvård: Gäller sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera och samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna.
Familjebudget
TG
Kläder, skor: Ett basbehov av vanliga kläder och skor som används till vardags, på fritiden och för något festligare tillfälle. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.
Din uppgift är att hjälpa en barnfamilj att ställa samman en budget. Fakta om familjen hittar du här nedan. Med hjälp av tabellen nedan, som kommer från Konsumentverket, kan du räkna ut vad varje familjemedlem kostar. Om Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är rimliga kostnader för hushåll av olika storlek. Siffrornadu kanlägger till gemensamma kostnader för till exempel hyra och el så får du den vara en utgångspunkt när du vill gå igenom din ekonomi. totala kostnaden för familjen. Du kan också jämföra våra beräkningar med dina egna. Fritid, lek: Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift m.m. Mobiltelefon: Kostnaden för telefon med kontantkort.
Barn- och ungdomsförsäkring: Kostnad för sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar. Försäkringen omfattar även sjukdom och olycksfall under fritid. Förbrukningsvaror: Dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper m.m.
Hemutrustning: Möbler, husgeråd, tv, dator m.m. Frys, diskmaskin och tvättmaskin ingår inte.
Detta innehåller kostnadsposterna
All mat lagas hemma utom lunch vardagar. Matkostnad utom lunch fem dagar per vecka. (Barnen äter i skolan och vuxna äter på restaurang). Övriga matkostnader som du har för exempelvis festmåltider och extra fika (hemma eller på uteställe) ingår inte i beräkningen. Du måste själv lägga till den kostnad du har för detta.
Individuella kostnader per månad
Mat: All mat lagas hemma. Matkostnad för alla måltider i Konsumentverkets matsedel. Det är en fyraveckors näringsberäknad matsedel som täcker dagsbehovet av energi och näring för respektive åldersgrupp. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål.
All mat lagas hemma All mat lagas hemma All mat lagas hemma utom lunch vardagar All mat lagas hemma utom lunch vardagar
Personlig hygien tandvård Personlig hygien inkl.inkl. tandvård Kläder Kläder ochoch skorskor Fritid Fritid ochoch lek lek Mobiltelefon Mobiltelefon Barn-/ungdomsförsäkring Barn-/ungdomsförsäkring Summa kostnader, exklusive livsmedel Summa kostnader, exklusive livsmedel
BarnBarn 6–11 6–11 månmån 760760 580580
130130
130130
1 080 1 080
1 180 1 180
Hemförsäkring: Kostar olika beroende på hemmets försäkringsbelopp och bostadsort. Storstad: över 200 000 invånare. Mellanstor stad: 50 000–200 000 invånare. Mindre tätort: under 50 000 invånare.
Flickor Pojkar Flickor Pojkar 10–13 14–17 10–13 10–13 år år 14–17 år år 10–13 år år 1 680 1 880 1 920 1 680 1 880 1 920 1 290 1 440 1 470 1 290 1 440 1 470
14–17 14–17 år år 2 420 2 420 1 860 1 860
7–10 11–14 15–17 11–14 3 år3 år 4–64–6 år år 7–10 år år 11–14 år år 15–17 år år 11–14 år år 150150 110110 140140 280280 400400 210210 440440 520520 560560 580580 590590 570570 180180 400400 620620 710710 720720 710710 200200 240240 200200 130130 130130 130130 130130 130130 130130
15–17 15–17 år år 250250 580580 720720 240240 130130
1 år1 år 2–52–5 år år 6–96–9 år år 1 520 770770 930930 1 520 1 160 590590 720720 1 160
0 år0 år 1–21–2 år år 500500 430430 370370 440440 80 80 180180
Medier: Kostnad för bredband, fast telefoni, tv-licens och dagstidning m.m.
900900
1 160 1 160
1 450 1 450
1 900 1 900
2 080 2 080
1 820 1 820
1 920 1 920
Mitt hushåll per månad
Kvinnor Kvinnor MänMän 18–30 31–60 61–74 75 >år > 18–30 18–30 31–60 18–30 år år 31–60 år år 61–74 år år 75 år år år 31–60 år år 1 840 1 810 1 660 1 610 2 420 2 310 1 840 1 810 1 660 1 610 2 420 2 310 1 410 1 380 1 270 1 230 1 860 1 770 1 410 1 380 1 270 1 230 1 860 1 770
61–74 75 >år > 61–74 år år 75 år 2 080 1 880 2 080 1 880 1 590 1 440 1 590 1 440
18–30 31–49 50–60 61 >år > 18–30 18–30 31–49 18–30 år år 31–49 år år 50–60 år år 61 år år år 31–49 år år * * 520520 520520 500500 500500 390390 390390 600600 600600 600600 600600 580580 580580 640640 640640 640640 640640 640640 640640 250250 240240 230230 210210 250250 240240
50–60 61 >år > 50–60 år år 61 år 390390 390390 580580 580580 640640 640640 230230 210210
2 010 2 010
2 000 2 000
1 970 1 970
1 950 1 950
1 860 1 860
1 850 1 850
1 840 1 840
Konsumentverkets beräkningar
Mina kostnader
1 820 1 820
Observera att inte alla hushållskostnader ingår i beräkningarna. Kostnader som inte ingår är till exempel för resor, hälso- och sjukvård, glasögon, presenter, semester, kalas, alkohol, tobak och spel. För in dina egna kostnader i tabellen eller använd Konsumentverkets siffror om du är osäker på hur mycket du gör av med. För sedan över dina kostnader till budgeten på sidan 23. Beloppen i tabellerna har avrundats till jämna tiotal kronor.
Läs mer Vill du läsa mer om Konsumentverkets beräkningar kan du läsa Rapport 2013:1 och 2013:4 som finns att ladda ner från www.konsumentverket.se
Gemensamma kostnader per månad
Beräkningarna baseras på ett basbehov av varor och tjänster och visar exempel på kostnader för detta. I beräkningarna förutsätts att du inte har några funktionsnedsättningar eller sjukdomar som innebär extra utgifter för till exempel hjälpmedel eller mediciner. Det förutsätts också att du bor i lägenhet och inte har några utgifter för trädgård eller reparationer.
Förbrukningsvaror Förbrukningsvaror Hemutrustning Hemutrustning Medier Medier Hemförsäkring Hemförsäkring storstad storstad mellanstor mellanstor stadstad mindre tätort mindre tätort Summa gemensamma Summa gemensamma kostnader kostnader storstad storstad mellanstor mellanstor stadstad mindre tätort mindre tätort
1 person
2 personer
3 personer
4 personer
5 personer
6 personer
7 personer
100 370 940
130 450 970
220 540 990
260 620 1 010
320 730 1 030
370 820 1 050
410 880 1 070
120 90 80
130 100 90
150 110 90
160 110 110
160 120 110
180 120 110
180 120 120
1 530 1 500 1 490
1 680 1 650 1 640
1 900 1 860 1 840
2 050 2 000 2 000
2 240 2 200 2 190
2 420 2 360 2 350
2 540 2 480 2 480
För över uppgifterna till tabellen på sidan 23.
* För 18- och 19-åringar minskas summan med cirka 65 kr/månad p.g.a. fri tandvård.
Konsumentverkets beräkningar
KÄLLA: KOLL PÅ PENGARNA, KONSUMENTVERKET.SE, (UTDRAG)
20
21
Du kan ställa upp budgeten på ett papper eller göra den med hjälp av Konsumentverkets budgetkalkyl som du hittar på Konsumentverkets webbsida, sök på budgetkalkyl. Gör en månadsbudget för familjen Johansson, som bor i en mindre tätort. Familjen består av Douglas, år, Rosita, år, John år och Jenny år. Hyran är på kronor per månad. Resorna kostar tillsammans kronor. Douglas har med sig matlåda till lunch, medan Rosita äter i matsalen på sitt jobb. En lunch kostar kronor. Hon arbetar i genomsnitt dagar per månad. Avgiften för Jennys förskola är på kronor per månad. Räkna med ett elpris på kronor per kWh, en månadsförbrukning på kWh och en fast avgift på kronor per månad. Familjens nöjeskonto räknar man till totalt kronor per månad. Övriga utgifter beräknas till kronor per hushållsmedlem. Barnbidraget är kronor per barn och månad. Douglas får ut kronor och Rosita kronor efter skatt per månad.
28
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:11
✪● TG
Skateboardbutikens ekonomi Skateboard Corner är en butik som säljer skateboards. Ägaren har för kommande år beräknat företagets intäkter och kostnader enligt följande:
1
Reklam kronor, löner kronor, lokal kronor, el och värme kronor, varuförsäljning kronor, räntekostnader kronor, varuinköp kronor, övriga kostnader kronor och ränteintäkter kronor. A. Ställ upp en budget med intäkter och kostnader för företaget. Visa också
om det blir vinst eller förlust.
B. Hur stor procentuell andel är varuinköpen av varuförsäljningen? Och hur
stor andel är lönerna?
C. Vilka olika resursslag motsvarar de olika kostnadsposterna?
UPPGIFT 1:12
✪● TG
Ekonomi för en ekonom Palle Henriksson har efter att ha jobbat några år på bank startat en egen ekonomibyrå. Han har beräknat företagets kostnader enligt följande: Löner kronor, lokalhyra kronor, elräkning kronor, reklam kronor, förbrukningsmaterial kronor, datorer och inventarier kronor, räntekostnader kronor och diverse övriga kostnader kronor. Palle bedömer att de arvoden byrån kommer att tjäna in blir kronor.
A. Gör en uppställning med företagets intäkter och kostnader. Beräkna också
hur stort resultatet blir.
B. Hur stor andel i procent är materialinköp av arvodesintäkterna? Och hur
stor andel är lönerna?
C. Vilka olika resursslag motsvarar de olika kostnadsposterna?
29
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:13
✪● TG
Daniel Drejare
Daniel Drejare är utbildad keramiker och har sin ateljé i utkanten av Ystad. Han har fått flera designpriser, men utvecklar det konstnärliga mest på fritiden. Daniel vill nu förbättra sin ekonomi genom att i lite större skala tillverka en skål av enkel typ, men ändå i läcker design. Han har lyckats avtala om fasta leveranser till en större butikskedja. För kronor per styck räknar Daniel med att sälja cirka skålar per månad. Lera och glasyrmaterial till varje skål kostar kronor. Keramikateljéns kostnader varje månad är lokalhyra kronor, el och uppvärmning kronor, telefon, försäkring med mera kronor, bilkostnader kronor. För ett lån han har är räntekostnaderna kronor per månad. Daniel hyr också en modern ugn av en kollega för kronor per månad. (Från moms bortses.) A. Vilka totala försäljningsintäkter per månad ger skålarna? B. Hur mycket kostar materialet under en månad? C. Ställ upp en månadsbudget för Daniel Drejares intäkter och kostnader.
Vilket resultat ger verksamheten?
D. Kan Daniel vara nöjd med detta överskott? Han lever visserligen billigt
men har tänkt sig ett överskott på kronor per månad. Efter avdrag för skatt och avgifter ska det ändå räcka att leva på och helst till lite sparande för framtiden.
E. Vad kan Daniel göra för att försöka uppnå sitt mål? F.
30
Daniels kostnader motsvarar olika slags resurser. Sortera kostnadsposterna efter de olika resurstyperna.
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:14
✪● TG
Import från Kina
1
Petra Eckemyr började redan under sista gymnasieåret att sälja träningsoveraller med en speciell impregnering, som gör dem lämpliga för joggare och andra som tränar även vid dålig väderlek. Hon importerar dem från Kina via en agent i Amsterdam. De kostar henne kronor per set, och hon säljer dem direkt till olika idrottsföreningar för kronor per set. Petra hyr idag en källarlokal där hon bland annat paketerar och lagrar overallerna och gör i ordning reklamblad som hon skickar ut. Hon säljer normalt cirka overaller per månad. (Från moms bortses.) Petra räknar med kostnaderna nedan. KOSTNADER PER MÅNAD (KRONOR)
Lokal
6 000
Hyra paketeringsmaskin
3 000
Telefon, försäkring med mera
2 000
Reklam, porto
5 000
Bil
4 000
A. Hur stora blir försäljningsintäkterna under en månad? B. Hur stora blir kostnaderna för inköp av overallerna? C. Ställ upp en fullständig månadsbudget. Vilket ekonomiskt resultat ger
verksamheten?
D . Vilket resultat ger verksamheten om Petra säljer procent färre overaller
än hon räknat med? Hur mycket minskar i så fall överskottet i procent?
E. Hur många fler overaller måste Petra sälja per månad om hon vill att
överskottet ska bli kronor större?
F.
Petra får veta att hennes agent i Amsterdam tar varor från kinesiska fabriker där barnarbete kan förekomma. Agenten anser inte att det är hans sak att kontrollera sådant. Petra får veta hos en annan agent att ”utan barnarbete” skulle overallerna kosta minst kronor per set. Vilket ekonomiskt resultat får Petra om du räknar om den ursprungliga budgeten (i C)?
G. Petra funderar på barnarbetet som bakgrund till det billiga priset. Hon
frågar sig också om det överhuvudtaget är rätt att importera från ett land där demokratiska fri- och rättigheter saknas i stor utsträckning. Hur skulle du göra om du var Petra? Diskutera i grupp.
31
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:15
✪● NR
Hur fördelas resurserna?
Halmstad är en större kommun i Halland. I likhet med andra kommuner använder man i Halmstad sina intäkter till olika ändamål. Studera årsbudgeten (driftsbudgeten) nedan och besvara frågorna. Skatteintäkterna inklusive bidrag för ett år beräknas bli , miljarder kronor. NÄMNDERNAS DRIFTSBUDGET
Nettokostnader, miljoner kronor
Nämnd Barn- och ungdomsnämnden
1 430
Hemvårdsnämnden
931
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
596
Socialnämnden
571
Teknik- och fritidsnämnden
262
Kommunstyrelsen
166
Kulturnämnden
115
Räddningsnämnden
68
Kommunfullmäktige
12
Byggnadsnämnden
7
Fastighetsnämnden
20
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
10
Nämnden för Laholmbuktens VA
5
Servicenämnden
2
Övrigt (löneavtal, oförutsett etcetera)
155 4 350
Totalt
A. Visar budgeten ett överskott eller ett underskott? B. Vilken är den största kostnadsposten? Hur stor andel av kostnaderna
utgör den?
C. Ge exempel på olika avgifter som ger en kommun intäkter förutom
skatteintäkter.
D. En person som bor i Halmstads kommun och tjänar kronor per
månad betalar kronor i kommunal skatt och dessa pengar används till: ANVÄNDNING
KRONOR
Utbildning
2 241
Omsorg
1 849
Kultur och fritid
309
Övriga verksamheter
212
Gator och parker
167
Arbetsliv
145
Kommungemensam verksamhet
142
Skog, mark och fastigheter
42
Tycker du att det är en rimlig fördelning. Motivera ditt svar. E. Skaffa budgeten för din hemkommun. Studera den och jämför med
nettokostnader i Halmstads budget. Vilka är skillnaderna?
32
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
UPPGIFT 1:16
✪● NR
Regeringen lämnade ett budgetförslag för statens verksamhet det kommande Statens finanser
1
året till riksdagen. Intäkterna beräknades uppgå till , miljarder kronor och utgifterna till , miljarder kronor. Statens inkomster består framför allt av statliga skatter på arbete, kapital och konsumtion. Stora utgiftsposter är ekonomisk ersättning vid sjukdom, hälsovård, sjukvård, social omsorg, familjeomsorg, utbildning, kommunikationer och försvar. A. Beräknades det bli över- eller underskott i den statliga budgeten? B. Ge exempel på vad staten kan göra för att få budgeten i balans, det vill
säga gå jämt upp.
C. Anser du att det kan finnas någon fördel med en budget som visar
underskott? Motivera ditt svar.
33
FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
KAPITEL
2
SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
UPPGIFTER 1 Uppfinnare och entreprenörer 2 Innovationer i olika tidsepoker 3 Då och nu 4 Hjärtläkare och fysiker skapade ultraljud 5 Blev världen bättre av diskmaskiner? 6 Svårt att få gehör för nya idéer? 7 Vad behövs för att få fram en innovation? 8 Innovationsdrivet företag – Apple 9
Kommande innovationer
g]
REPETERA
nin v öv i t k a nter
● [i BR
1. Vad var skråväsendet? 2. Vad var tanken bakom medeltidens skråsystem?
3. Vad innebär näringsfrihet? 4 Hur startade den industriella revolutionen? 5. Hur har den industriella revolutionen påverkat Sverige? 6. Vad menas med massproduktion? 7. Hur blev aktiebolagslagen viktig för den svenska industriella utvecklingen? 8. Vilket större företag grundlades av Sven Winquist? 9. Ge exempel på några svenska industriföretag som startade för över hundra år sedan och nu arbetar internationellt. 10. Hur stor del av arbetskraften arbetar idag inom tjänstesektorn i Sverige? 11. I vilka branscher finns de största tjänsteföretagen? 12. Beskriv en entreprenör. 13. Vad är en innovation? 14. På vilket sätt är innovationer en drivkraft för marknadsekonomin?
34
Bildförteckning Omslag: Thinkstock 22 Paul Hansen/DN/TT 24 Cecilia Drotte/TT 26 Maskot/TT 27 Nora Lorek/TT 33 Jeppe Gustafsson/TT 34 (1) SKF 34 (2) Oleg Golovnev/Shutterstock 36 Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet 37 Science Source/IBL Bildbyrå 42 Jeppe Gustafsson/TT 43 (2) Gitte Kjaerboel/TT 46 Antony McAulay/Shutterstock 47 Courtesy of Axis Communications AB. All rights reserved 49 ©Ikea 50 Löfbergs lila 56 (1) Huang Yi/ChinaFotoPress/IBL Bildbyrå 60 Daniel Nilsson/TT 63 Tomas Oneborg/SvD/TT 66 Beatrice Lundborg/DN/TT 69 Leif R Jansson/TT 70 Maskot/TT 79 Emma Larsson/Sydsv/TT 82 Michael Loccisano/AFP/Getty Images 83 Nox Consulting 84 www.bemz.se 86 Lisa Thanner/IBL Bildbyrå 88 Coca Cola 89 Otso Kaijaluoto/Hello Ruby 92 (1) Magnus Torle/IBL Bildbyrå 92 (2) Kjell-Arne Larsson/IBL Bildbyrå 94 Pontus Lundahl/TT 98 Trons/TT 101 Maskot/TT 114 Jeppe Gustafsson/TT 128 Nora Lorek/TT 140 Emka74/Shutterstock 143 Mads Jemsen/Biofoto/TT 152 Anna Rehnberg/TT 156 Eva Tedesjö/DN/TT 162 Simela Pantzartzi/Epa/TT 166 Mads Jemsen/Biofoto/TT 169 Johan Nilsson/TT 170 Stig Hammarstedt/TT 178 (1) Per Larsson/TT 178 (2) Nora Lorek/TT 179 (1) Länna möbler 179 (2) Svenskt Trä
179 179 184 185 186 188 193 196 200 200 202 203 205 205 205 206 207 208 210 214 216 217 218 219 219 220 220 222 225 228 229 233 240 257 257 258 262 264 269 274 286 290 297 300 301 311
(3) Thermoprodukter (4) Josef Eliasson/Memira Picard Nora Lorek/TT Janerik Henriksson/TT Edgar Su/Reuters/TT Nordiska Kompaniet Robert Henrikssson/DN/TT (2) Twin Design/Shutterstock (3) Stefan Holm/Shutterstock Stefan Karlberg/Liseberg Maskot/TT (1) andersphoto/Shutterstock (2) Abaca/IBL Bildbyrå (3) Marie-Paola Bertrand-Hillion/Abaca/IBLBildbyrå Clas Ohlson OmniArt/Shutterstock Joakim Johansson Apotek Hjärtat Damon Winter/NYT/TT Marie Olsson FACE Stockholm whitelook/Shutterstock Bonniers konsthall Peugeot (1) Saatchi & Saatchi/Popaganda (2) Adrian Pehrson/Rockfoto UNICEF Adam Ihse/TT Lars Pehrson/SvD/TT Oatly Skånemejerierna Interfoto/IBL bildbyrå (1) Fredrik Persson/TT (2) Anders Wiklund/TT pcruciatti/Shutterstock Jennie Segerberg/TT Jessica Gow/TT Trons/TT Lasse Edwartz/TT Henrik Montgomery/TT Maskot/TT Kentaroo Tryman/Maskot/TT Mikael Sjöberg/TT Caroline Tibell/DN/TT Björn Larsson Rosvall/TT
Övriga foton: Shutterstock
e 3000
FÖRETAGSEKONOMI
ÖVNINGSBOK Håller affärsidé och affärsmodell? Tas tillräcklig hänsyn till ett hållbart företagande? Är marknadsföringen effektiv? Är företaget lönsamt? Om inte, vilka åtgärder måste vidtas? Funderingarna är många och E3000 Företagsekonomi 1 beskriver på ett strukturerat och lättillgängligt sätt många av de utmaningar en företagare ställs inför. Läromedlet E3000 Företagsekonomi 1 består av följande delar: • Faktabok • Övningsbok • Kommentarer och lösningar • Lärarhandledning med bedömningsunderlag • Webbaserade interaktiva övningar E3000 Företagsekonomi 1 Övningsbok har ett stort antal uppgifter i varierande svårighetsgrad uppdelade i 23 kapitel. Många av övningarna bygger på verkliga företag och de utmaningar som de ställs inför. Genom tydliga märkningar är det enkelt att se vilka förmågor de olika övningarna tränar och utvecklar samt på vilka betygsnivåer uppgifterna kan lösas.
Best.nr 47-11708-6 Tryck.nr 47-11708-6