9789147075096

ROBERT J. STARRAT T med fokus på skolan

Hur kan skolledaren utveckla sitt arbete till att gälla mer än de rent tekniska dimensionerna? Robert Starratt, internationellt känd forskare inom etik och utbildning, menar att utbildningsledarskap medför en moralisk plikt att erbjuda alla elever en lärande miljö av god kvalitet. I Etiskt ledarskap – med fokus på skolan presenterar han de tre grundläggande dygderna ansvar, autenticitet och närvaro och erbjuder en kreativ modell för det praktiska arbetet. Författaren betonar hur nödvändiga dessa dygder är i dagens resultatorienterade skolundervisning – ett proaktivt ansvar, personlig och yrkesmässig autenticitet, och en bekräftande, kritisk och tillåtande närvaro.

Robert J. Starratt är professor i pedagogik vid Boston College. Han har skrivit flera böcker och artiklar om betydelsen av etik och moral i undervisningen. Han anlitas internationellt och håller seminarier och föreläsningar om den etiska och moraliska dimensionen i skolledarskap. ”Starratts inflytande över kunskapsfältet etiskt ledarskap har gjort honom till en av de stora och betydelsefulla forskarna inom området. Han har påverkat teoriutvecklingen kring värderingars roll och etikens betydelse för ledarskap och även utvecklat tankar om hur dessa begrepp ska och kan användas i praktiskt ledarskap.”

Olof Johansson, professor, Umeå universitet

ROBE RT J. STAR RAT T

I boken levandegörs problematiken genom den fiktiva berättelsen om en rektor som kämpar för att på bästa sätt hantera den orimliga och ofta orättvisa press som lärare och elever utsätts för i dagens skola. Robert Starratt kombinerar det filosofiska och det praktiska i analysen av de etiska och moraliska dimensionerna av utbildningsledarskap. Avslutningsvis ger författaren ett antal praktiska tips till verksamma och blivande skolledare.

Etiskt ledarskap

Etiskt ledarskap

Etiskt ledarskap med fokus på skolan LIBER

Best.nr 47-07509-6 Tryck.nr 47-07509-6-01

Omslag - Etiskt ledarskap.indd 1

10-11-23 11.40.59

Översättning Ann Lagerhammar

Etiskt ledarskap.indd 1

10-11-23 11.48.05

Innehåll Förord 5 Författaren 7 Inledning 9 1. Att bli moralisk – ledarskapets prövosten 19 2. Ansvar 49 3. Autenticitet 69 4. Närvaro 87 5. Att alstra dygd 115 6. Implikationer för skolledare 133 Epilog 143 Referenser 146

Etiskt ledarskap.indd 3

10-11-23 11.48.05

Etiskt ledarskap.indd 4

10-11-23 11.48.05

Förord till den svenska upplagan

Det är med stor tillfredsställelse jag håller manuset till professor ­Robert J. Starratts bok Etiskt ledarskap i min hand. Jag känner glädje över att Jerrys tankar om etik, autenticitet och ledarskap kan nå en bred svensk läsekrets. Jag lärde känna Jerry för 10 år sedan i sam­ band med konferenser och styrelsemöten vid The Willower Center for the Study of Leadership and Etichs at Penn State university. Det stod tidigt klart för mig att Jerry var en mycket kunnig, noggrann och seriös forskare. Att han dessutom var en forskare som personi­ fierar det han skriver och föreläser om, gör honom än mer intres­ sant.

Vi som forskat inom det paraply som The Willower Center utgör har alla fått möjligheten att arbeta tillsammans med honom och ta del av hans visdom och vi känner alla vilken positiv erfarenhet det har varit att få delta i gemensamma projekt och seminarier. Hans sätt att umgås kännetecknas av integritet, stilfullhet och dignitet, men dessa egenskaper kombineras i Jerrys fall med en stor ödmjuk­ het och värme, vilket ibland leder till att han tonar ner sin egen stora akademiska produktivitet och säregna arbetsmoral. Jag ser honom som en god läromästare och ett eftersträvansvärt ideal för min egen akademiska utveckling.

Jag har inspirerats av flera av hans böcker. Om jag ska nämna några, förutom Etiskt ledarskap, får det bli Building an Ethical School (1994) och Centering Educational Administration – Cultivating ­Meaning, Community, Responsibility (2003). Den bok du nu håller i din hand, som är den första av hans böcker som översatts till svenska, innehåller en vidareutveckling av många av de tankar som Jerry pre­ senterat under perioden mellan dessa båda böcker. Sina tidiga for­ muleringar kring den etiska individen har han utvecklat i denna bok genom att här fokusera på det etiska och autentiska i ledarskapet.

Genom sina böcker, artiklar och föreläsningar i bl.a. Hongkong, 5

Etiskt ledarskap.indd 5

10-11-23 11.48.06

Australien, Barbados, Storbritannien, Canada, USA och Sverige har hans inflytande över kunskapsfältet etiskt ledarskap gjort honom till en av de stora och betydelsefulla forskarna inom området. Han har påverkat teoriutvecklingen kring värderingars roll och etikens bety­ delse för ledarskap men även utvecklat tankar om hur dessa begrepp ska och kan användas i praktiskt ledarskap.

Olof Johansson, professor Utbildningschef Centrum för skolledarutveckling Umeå universitet

6

Etiskt ledarskap.indd 6

10-11-23 11.48.06

Författaren

Robert J. Starratt, eller Jerry som hans vänner kallar honom, har en lång karriär bakom sig som ämneslärare i matematik och engelska, skolledare, professor i utbildningsledarskap och konsult med inrikt­ ning mot skolor och skolnätverk i USA och flera andra länder. Hans huvudämnen vid universitetet var filosofi, teologi och litteratur samt pedagogik och utbildningsledarskap, ämnen där han har för­ djupat och breddat sina kunskaper genom undervisning, forskning och konsultarbete. Boken Supervision: A Redefinition, i samarbete med Tom Sergiovanni, har tryckts i sju upplagor. Den senaste boken, Centering Educational Ad­­ministration, är en vidareutveckling av hans arbete med ledarskap inom skolan och knyter an till senare års arbeten om etik och skolledarskap.

7

Etiskt ledarskap.indd 7

10-11-23 11.48.06

Etiskt ledarskap.indd 8

10-11-23 11.48.06

Inledning Dagens situation när det gäller skolledarskap kan tyckas oroväck­ ande. Vare sig man ser till den nationella situationen med lagregle­ rat lärande och otillräckliga anslag eller till den internationella med kraven från det globala kunskapssamhället eller till interna förhål­ landen där skolor anpassar sig till föreskrivna skolreformer, står skolledare idag inför utmaningar som aldrig förr. Det ställs allt större krav på skolorna, utan att vare sig ekonomiskt eller annat stöd ökar nämnvärt. Demografiska förändringar ställer till exempel krav på att skolan hittar en balans mellan det mångkulturella samhällets behov och en undervisning med ett gemensamt lärande och gemen­ samma politiska ideal. Samtidigt bidrar utslagsgivande prov till att reducera lärarnas visioner om lärande till en rent teknisk dimension där studieprestation, i en förenklad och allmän tolkning, blir lik­ tydig med resultatet av standardiserade prov (Foster 2000).

Dessa utmaningar, som är tillräckligt svåra i sig, förekommer i en institution som skolan, där man i allt för hög grad tar de befint­ liga strukturerna och den rådande kulturen för givna, och därför inte ser de problem som uppstår som en följd av skolans struktur och kultur. Skolledarna uppmanas att ta sig an dessa utmaningar som kommer utifrån genom att vidta interna åtgärder – ökad an­ vändning av datorer, ökat föräldrasamarbete, fler mångkulturella läromedel, interkulturell undervisning – utan att man allvarligt funderar över om dessa anpassningar kommer att påverka skolans moraliska tomrum, som dränerar elevernas och lärarnas arbete på 9

Etiskt ledarskap.indd 9

10-11-23 11.48.06

Et iskt le dar skap

autenticitet och mening. Därför kommer dessa anpassningar inte att förändra den krassa verklighet som råder på de flesta skolor – att undervisningen, trots många skolors uppriktiga ansträngning­ar, är ett enormt slöseri med elevernas tid och skattebetalarnas pengar, särskilt från skolår 4 till 9.

Jag säger detta utifrån min övertygelse att den kunskap som eleverna tillägnar sig oftast är ytlig och saknar anknytning till ele­ ver­nas egna erfarenheter och dagliga liv. Med andra ord är det sna­ rare ett icke autentiskt lärande, ett ytligt lärande, ett falskt läran­de, ett låtsaslärande än ett lärande som verkligen ger eleverna ett mer­ värde och förbereder dem för ett ansvarsfullt vuxenliv. Skolorna envisas med att ägna sig åt lärandet – skolans viktigaste uppgift – som om det snarare vore en intellektuell strävan efter att tillgodo­ göra sig färdigförpackade skolämnen än ett djupgående moraliskt arbete som, för att förverkligas, ställer krav på ett stort mått av hu­ manitet hos lärare och elever (Buzzelli och Johnston 2002, Foster 1986, Har­greaves 2004, Starratt 2003).

Med tiden blir därför eleverna allt mer ambivalenta och des­ illusio­nerade och inser att det lärande som man förväntar av dem har att göra med en kunskapsbas ”där ute någonstans” som någon (detta diffusa som kallas staten eller framtiden eller arbetsmarkna­ den eller vuxenvärlden) kräver att de ska tillgodogöra sig och förstå tillräckligt väl för att klara förhör och prov. Det är en kunskap som är fullständigt avskild från den verklighet som de upplever utanför skolan, eftersom lärandet har reducerats till att ge rätt svar på någon annans frågor. Det finns mycket lite som man kan kalla auten­tiskt i detta sätt att lära. Det är ett lärande som handlar om att uthärda skolans krav. Det är ett lärande som handlar om att tyckas kunna vad lärarna vill och kräver att man ska kunna, inte vad man själv vill kunna eller behöver kunna eller är nyfiken på att veta mer om. Det är kunskap på låtsas. I grund och botten lär skolan och lärarna elev­ erna att behärska det icke autentiska lärandet, vilket innebär att sko­ lan lär barnen att vara icke autentiska. Det är en av anledningarna till att många skolbarn tycker illa om de så kallade begåvade ele­ 10

Etiskt ledarskap.indd 10

10-11-23 11.48.06

Inle dning

verna i klassen; antingen är de begåvade eleverna bäst på att vara icke auten­tiska, eller har de lurats att tro att den lek som lärandet är för dem, är sann, eller väldigt viktig. De flesta elever har ingen känsla av att de måste ta ansvar för sin kunskap, eller att det de lär sig i sko­ lan ger dem en nyttig kunskap om vilka de själva är, hur de kan leva ett meningsfullt liv eller hur de bäst kan möta de utmaningar som de kommer att ställas inför.

Detta betyder inte att de kursplaner som tas fram inte kan för­ medla denna viktiga kunskap. Snarare kräver detta in­stru­men­tella synsätt att man ska ”tillgodogöra sig” inne­hållet i kursplanen så att man ”presterar” åtminstone godkänt på proven, vilket innebär att kursplanen urholkas på själva lärandeprocessens moraliska dimen­ sion och karaktär. För att skolan ska lyckas fördjupa och bredda lä­ randet ur ett moraliskt perspektiv (vilket givetvis kräver ett gott för­ stånd, men också en mängd andra goda, mänskliga egenskaper), be­ hövs ledare – både skol­ledare och lärare – som själva ser lärandet som en moralisk verksamhet.

Arbetet med skolledarskap bör vara både intellektuellt och mo­ raliskt. Det bör präglas av en blandning av mänskliga, professionella och medborgerliga aspekter och ha målsättningen att skapa ett kli­ mat för lärandet som är tillfredsställande och socialt ansvarstagande.

För att skapa detta klimat använder den moraliska skolledaren sig av de grundläggande dygderna ansvar, autenti­citet och närvaro – samma dygder som borde utmärka elevernas lärande. Det vill säga, det som eleverna lär är i sig autentiskt och förankrat i den verklighet där lärandet sker. Ele­verna ska känna ansvar för sitt lärande och för att tillämpa sina kunskaper på sitt eget liv. Således hör det moraliska skol­ledarskapet nära samman med skolans kärnverksamhet – läran­ det – och med den undervisning som utvecklar och fullt ut tilläm­ par detta lärande.

Ett problem är att de uppgifter som skolledarna ställs inför ten­ derar att framställas och tolkas främst som tekniskt rationella pro­ blem med tekniskt rationella lösningar. De mänskliga, samhälleliga och moraliska aspekter som döljer sig bakom många av problemen 11

Etiskt ledarskap.indd 11

10-11-23 11.48.06

Et iskt le dar skap

kommer inte fram i ljuset. Dessutom har många pedagoger i le­ dande ställning liten eller ingen formell erfarenhet av vare sig etisk analys eller reflektion. Många saknar en vokabulär för moraliska frågeställningar och ett tydligt moraliskt landskap där de skulle kunna finna svar. Som Sergiovanni (1992) gör gällande i sin distink­ tion mellan moral och styrning, är ett tekniskt kunnande utan mo­ ralisk orientering otillräckligt för att lösa en uppgift på samma sätt som moralisk orientering är otillräcklig utan teknisk expertis.

De moraliska utmaningar som skolorna står inför är enor­ma, inte minst eftersom sättet att hantera moralfrågor påverkar det interna­ tionella samarbetet mellan demokratiska länder kring frågor som rör global rättvisa och samverkan. Skol­reformer borde mer likna ”en social rörelse vars syfte är att stärka det offentliga livet och blåsa liv i medborgarandan än … en teknisk hantering av ett bolag” (Oakes et al. 2000, s. 323). ”Moralisk upprördhet över utarmning har ersatts av rent tekniska diskussioner om förbättring … I ledarskap, i un­ dervisning och i lärarutbildning har behovet av socialt nytänkande och moralisk integritet aldrig varit större” (Hargreaves 2004). Peda­ gogerna måste inse hur allvarligt begränsande det är att inte ”förena ledarskapsteori och praktik med mer omfattande kritiska och soci­ ala frågeställningar såsom ekonomisk eftersatthet och det kaos som sådan eftersatthet skapar i många barns och familjers liv” (Larson och Murtadha 2002, s. 157). Det finns helt klart ett behov av mora­ liskt skolledarskap.

Boken inriktar sig på detta förhållande, inte genom att presen­ tera specifika lösningar på de moraliska frågeställningar som ­pedagogiska ledare ställs inför (vilket jag har försökt göra i en tidi­ gare bok [Starratt 2003]), utan snarare genom att försöka presentera en tydlig struktur för sådana lösningar. Denna struktur omfattar främst grundläggande etiska aspekter och fokuserar särskilt på skol­ ledarnas arbete när de försöker leda.

12

Etiskt ledarskap.indd 12

10-11-23 11.48.06

Inle dning

Etik och moral Etik är en term som används på en mängd olika sätt i skilda sam­ manhang. I den här boken använder jag begreppet för att beteckna analysen av de normer, antaganden, principer och värden som lig­ ger till grund för en moralisk livsstil. Resultatet av analysen är en etik som i en logisk enhet sammanfattar de normer, antaganden, principer och värden som kännetecknar ett moraliskt liv. Etiker strävar efter att bringa klarhet i och finna bevis för vad som utgör ett moraliskt liv – och, givetvis, vad som utgör dess motsats – och varför. Därför gör jag en distinktion mellan etik och moral. Etik är teorin om vad som utgör ett moraliskt liv; en sammanfattande och systematisk framställning av vad som krävs för att leva moraliskt.

Moral är etikens praktik och anger sättet att leva och agera i enlighet med dessa etiska normer och förpliktelser. Ofta får begreppen mo­ raliskt ledarskap och etiskt ledarskap samma innebörd: moraliskt ledarskap omfattar den moraliska handling som själva ledandet medför; etiskt ledarskap är strävan att agera i enlighet med de prin­ ciper, normer, antaganden och värden som ingår i den etik som le­ daren har gjort till sin.

En fråga som förbryllar både forskare och allmänhet när ämnet etik kommer på tal är: ”Varifrån härstammar etik?” Är etik en sam­ ling principer, rationellt härledda från en filosofisk syn på hur värl­ den fungerar? Eller är etik en samling regler och principer som mer eller mindre uttalat baserar sig på religiös uppenbarelse och därför förutsätter att tro och handlingar är en konsekvens av denna? Är etik ett antal regler, skapade av religiösa eller samhälleliga auktorite­ ter för att bibehålla underliggande maktförhållanden i samhället?

Eller är etik pragmatiska normer, skapade och valda av medborgare i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle, normer som ska styra det offentliga livet och som stämmer överens med de grundvärden som främjar humaniteten i samhället? Snarare än en relativistisk etik där var och en är fri att fatta beslut för egen del, är detta normer och värden som medborgarna väljer för ett moraliskt levnadssätt ef­ 13

Etiskt ledarskap.indd 13

10-11-23 11.48.06

Et iskt le dar skap

tersom de är rimliga och dessutom nödvändiga för att bygga ett hu­ mant och civiliserat samhälle.

Det är denna sista uppfattning om etik som jag förespråkar. Boken behandlar tillämpad etik för en specifik grupp av offentligt anställda: skolledare. Den erbjuder ett perspektiv som kan lägga grunden till en träning i moraliskt ledarskap. Således presenteras en etik som bygger på tre grundläggande dygder och som kan ses som ett prag­ matiskt normativt alternativ för skolledare, inte som naturlag eller ovillkorligt förpliktande, utan för att den utgör ett tilltalande, klokt och faktiskt också upplyftande sätt att bedriva ledarskap.

I verkligheten börjar inte en ledare sin dag med att fråga sig: ”Hur kan jag begagna mig av mina etiska principer idag?” Snarare förva­ ras de etiska principerna i ett förråd i någon av de bakre regionerna av vårt medvetande. De är kartor som vi bara tittar på när den väl­ bekanta terrängen som vi färdas genom blir en snårig undervegeta­ tion med osäkra och knappt urskiljbara spår. Under en hektisk ar­ betsvecka med budgetjusteringar, planeringsmöten, förhandlingar med fackliga företrädare och översyn av underhållsbehov av bygg­ nader ställs skolledare inför många utmaningar, inte på grund av de tekniska problem som situationerna medför utan snarare på grund av besvärliga mänskliga problem eller allvarliga konsekvenser för de männi­skor som är involverade. Till dessa tekniska problem lägger ledaren efter hand andra bitar och skapar på så sätt ett mönster som visar situationens moraliska dimension. Det är i detta skede som le­ daren för sin vägledning använder sig av sitt förråd av etiska princi­ per, kartan med den omfattande etiska topologin (dock inte med urskiljbara detaljer för just denna specifika situation).

Ledarnas roll Foster (1986) och Sergiovanni (1992) gav forskarsamhället tillfälle att diskutera utbildningsledarskapet ur ett moraliskt perspektiv. Sergio­ vanni lyfte skolledarskapsfrågor som autenticitet och ansvar till en 14

Etiskt ledarskap.indd 14

10-11-23 11.48.07

Inle dning

moralisk nivå. Hans bok kom inte med någon formell analys av ett etiskt ledarskap, men den pekade på behovet av en sådan. ­Michael Fullans (2003) senaste bok om den absoluta nödvändigheten av ett moraliskt utbildningsledarskap förmedlar både skolans skriande be­ hov av ledarskap och en syn på moraliskt ledarskap som är både pas­ sionerad och förnuftig i sin strävan att förändra skolan. Hans bok är glädjande nog en fortsättning på Sergiovannis bok som kom tio år ti­ digare, eftersom den återuppväcker intresset för ledarskapets mora­ liska dimensioner. Även Duig­nan (2003a, 2003b) har utvecklat ­lo­vande perspektiv på ett moraliskt ledarskap som förenar autenticitet och andlighet. Liksom Sergiovannis tidigare arbeten pekar Fullan och Duignan på behovet av en ny etik för det moraliska ledarskapet.

I tidigare publikationer har jag tagit upp etik i samband med omsorg, rättvisa och kritik för att ge en flerdimensionell bild av eti­ ken (Starratt 1991, 1994). I dessa tre fall är utgångspunkten antagan­ den om hur samhällen och organisationer fungerar eller borde fung­ era, synen på människan och hur centrala värderingar och principer styr val, beslut och handlingar. Langlois (2001, 2002) har använt sig av denna tredimensionella teoriram som utgångspunkt för en ana­ lys av beslutsprocessen hos ett antal väl ansedda skolchefer i Que­ bec, Canada. Detta arbete ledde till en djupare analys av dessa che­ fers beslutsfattande som avslöjade ett grundläggande mänskligt en­ gagemang i deras strävan att agera på ett ansvarsfullt sätt (och följ­ aktligen stå emot ett ytligt och byråkratiskt agerande). Mitt eget samarbete med Langlois (Langlois och Starratt 2000, 2002) har in­ spirerat till en del av de reflektioner som återfinns i denna bok.

Den samlade forskningen inom offentlig administration, exem­ plifierad av Terry Cooper (1991, 1998, 2001), presenterar många lik­ nande tankar kring etiskt ledarskap som på ett konstruktivt sätt sammanfaller med idéerna i denna bok. Cooper uttrycker inte bara ett intresse för mellanmänsklig etik i byråkratiska sammanhang utan betonar också ledarnas moraliska plikt att förändra byråkra­ tiska och organisatoriska strukturer för att fullfölja uppdraget att operationalisera demokratin i samhället. Denna bok har en liknande 15

Etiskt ledarskap.indd 15

10-11-23 11.48.07

Et iskt le dar skap

inriktning, i detta fall applicerad på skolan och den pedagogiska praktiken.

Bland författare som ägnar sig åt moraliskt utbildningsledarskap är Hodgkinson (1991) den ende som har försökt sig på en mer ge­ nomgripande analys förankrad i klassisk etik med utgångspunkt i Aristoteles texter, i organisationers sociala psykologi och i sin egen värdeteori. Hodgkinson beskriver utbildningsledarskap som en mo­ ralisk ”konstfärdighet” där ledaren försöker leda i ett spänningsfält mellan individuella värderingar, skolans egna kärnvärden och de värden som ligger utanför skolan, både lokalt och nationellt, samti­ digt som han hela tiden betonar att ledaren aldrig kommer att lyckas fullt ut med detta. Denna bok vill flytta analysen snarare mot en ”dygdetik” än mot en moralisk ledning av konkurrerande värden.

Den visar på ett ledarskap som odlar de dygder som ska ligga till grund för skolans arbete, och som dessutom ska leda till att dessa sprider sig över hela skolan.

Om boken Denna bok presenterar en etisk analys av de dygder som behövs för att ingjuta kraft och energi i skolans och följaktligen också skolleda­ rens arbete. Dessa dygder är ansvar, autenticitet och närvaro. Skol­ ledare, lärare och elever deltar i skolans arbete som människor, som elever och lärare och som medborgare. Dessa roller tränger in i och berikar varandra allteftersom skoltiden fortskrider. På så sätt övar vi oss i att ta ansvar som människa, elev eller lärare och medborgare; vi övar oss i att vara autentiska som människa, elev eller lärare och medborgare; och vi övar oss i att vara närvarande som människa, elev eller lärare och medborgare. De tre dygderna är beroende av varandra för att kunna verka fullt ut.

Boken vänder sig till pedagoger och myndigheter som styr och stödjer utbildning. Den utgår från att läsaren går igenom sin egen lärandeprocess, vilket innebär att hon eller han söker sig bortom fö­ 16

Etiskt ledarskap.indd 16

10-11-23 11.48.07

Etiskt ledarskap – med fokus på skolan ISBN 91-47-07509-6 © 2004 John Wiley & Sons, Inc. Svensk copyright 2005 Liber AB Originalets titel: Ethical leadership All rights reserved. Authorized translation from the English language edition published by John Wiley & Sons, Inc. Redaktörer: Gunilla Wagner/Annika Möller Översättning: Ann Lagerhammar Fackgranskning: Katarina Norberg Omslag och typografi: Fredrik Elvander Sättning: Gyllene Snittet AB Teckensnitt: Brödtext Minion 11/14, Rubriker Syntax Upplaga 1:2 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Etiskt ledarskap.indd 2

10-11-23 11.48.05

ROBERT J. STARRAT T med fokus på skolan

Hur kan skolledaren utveckla sitt arbete till att gälla mer än de rent tekniska dimensionerna? Robert Starratt, internationellt känd forskare inom etik och utbildning, menar att utbildningsledarskap medför en moralisk plikt att erbjuda alla elever en lärande miljö av god kvalitet. I Etiskt ledarskap – med fokus på skolan presenterar han de tre grundläggande dygderna ansvar, autenticitet och närvaro och erbjuder en kreativ modell för det praktiska arbetet. Författaren betonar hur nödvändiga dessa dygder är i dagens resultatorienterade skolundervisning – ett proaktivt ansvar, personlig och yrkesmässig autenticitet, och en bekräftande, kritisk och tillåtande närvaro.

Robert J. Starratt är professor i pedagogik vid Boston College. Han har skrivit flera böcker och artiklar om betydelsen av etik och moral i undervisningen. Han anlitas internationellt och håller seminarier och föreläsningar om den etiska och moraliska dimensionen i skolledarskap. ”Starratts inflytande över kunskapsfältet etiskt ledarskap har gjort honom till en av de stora och betydelsefulla forskarna inom området. Han har påverkat teoriutvecklingen kring värderingars roll och etikens betydelse för ledarskap och även utvecklat tankar om hur dessa begrepp ska och kan användas i praktiskt ledarskap.”

Olof Johansson, professor, Umeå universitet

ROBE RT J. STAR RAT T

I boken levandegörs problematiken genom den fiktiva berättelsen om en rektor som kämpar för att på bästa sätt hantera den orimliga och ofta orättvisa press som lärare och elever utsätts för i dagens skola. Robert Starratt kombinerar det filosofiska och det praktiska i analysen av de etiska och moraliska dimensionerna av utbildningsledarskap. Avslutningsvis ger författaren ett antal praktiska tips till verksamma och blivande skolledare.

Etiskt ledarskap

Etiskt ledarskap

Etiskt ledarskap med fokus på skolan LIBER

Best.nr 47-07509-6 Tryck.nr 47-07509-6-01

Omslag - Etiskt ledarskap.indd 1

10-11-23 11.40.59