Vad är hälsa och livskvalitet? Hur påverkas vår hälsa och livskvalitet? gik. Genom
”
”
Hälsopedagogik
som ställs i Hälsopedago Det är några av de frågor iska skaper om hälsopedagog att du får grundläggande kun över för sätt får du de verktyg du beh begrepp, teorier och arbets lv och andra till bättre hälsa. att kunna leda både dig sjä hälsan och levnadsvanor påverkar Texten tar upp hur livsstil ividens sa både ur den enskilda ind och hur man kan se på häl hälsofolk kel. Dessutom behandlas och olika gruppers synvin nivå. arbetssätt på samhällshälls arbete och hälsofrämjande internatioi ett miljö-, historiskt- och Människors hälsa speglas kulturella hänsyn till olika sociala och nellt perspektiv samt med å. förhållanden på global niv vara aktiverande uppgift. Det kan Varje kapitel inleds med en test som diskussionsuppgift eller en ett fall som analyseras, en insprängpp. Uppgifter finns också genomförs enskilt eller i gru ters itel avslutas med olika sor da i själva kapitlet. Varje kap sningen ttning. För att underlätta inlä övningar och en sammanfa vid texten. finns marginalord utsatta
Liselotte Ohlson
t i psykoisat i idrott och hälsa sam Liselotte Ohlson har underv rnatiointe och ella ion etat med nat logi. Dessutom har hon arb frågor, iala soc g, sor om och g vård nella projekt med anknytnin samt ledarutbildningar. idrott, sex och samlevnad
C Hälsopedagogik Liselotte Ohlson
Best.nr 47-10369-0 Tryck.nr 47-10369-0
4710369ot.indd 1
11-04-12 08.08.42
ISBN 978-91-47-10369-0 ©2011 Liselotte Ohlson och Liber AB Redaktion: Ulla Lindqvist Segelman Formgivare: Nette Lövgren Bildredaktion: Margareta Söderberg Siluettbilder: Kapitza Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2011
KOPI E R I NG S FÖR B U D
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Hälsopedagogik inlaga.indd 2
11-04-06 17.21.03
Innehåll
Förord
7
1. Vad är hälsa? Hälsa och livskvalitet Livsstil och resurser Olika sorters hälsa Sammanfattning
8 14 16 18 25
2. Din hälsa – ett individperspektiv Faktorer som påverkar hälsan Fysisk aktivitet Konsumtion av alkohol och tobak Relationer och social samvaro Kost och matvanor Stress Sömn och vila Välbefinnande och tillfredsställelse Självkänsla och självförtroende Självuppfattning och självbild Koncentration och fokusering Inre samtal och föreställningar Mål och motivation Oro, depression och ångest Samlevnad och sexuell hälsa Sammanfattning
26 29 30 33 35 36 38 43 47 49 53 58 59 61 63 69 79
Hälsopedagogik inlaga.indd 3
11-03-25 15.40.31
3. Hälsa på gruppnivå Vilka grupper tillhör vi? Barn Ungdomar Vuxna Föräldrar Gruppen 65 år och äldre Genusperspektivet Socioekonomiska grupper Grupper med olika kultur och religion Människor med funktionsnedsättning Syftet med hälsoarbete på gruppnivå Att förmedla normer Sammanfattning
80 83 85 86 88 89 91 94 100 101 102 103 107 109
4. Hälsopedagogiskt arbete Kunskap och mångsidighet Värderingar och attityder Uppmuntran och stöd Kommunikation Lyssna och vägleda Metoder och hjälpmedel Upplevelsebaserad verksamhet Hälsopedagogik och fritid Stresshantering Projektorienterat arbete Vem arbetar med hälsopedagogik? Hälsoarbete i samverkan Ett processarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kritisk granskning och källkritik Organisera och planera Hälsoundersökningar Sammanfattning
110 113 115 120 123 130 134 143 147 148 151 152 153 155 157 162 163 168 177
Hälsopedagogik inlaga.indd 4
11-03-25 15.40.32
5. Vad en hälsopedagog bör kunna Hälsa och kunskap Ett holistiskt synsätt Ett salutogent perspektiv KASAM – en känsla av sammanhang Coping Olika sorters motivation Beteendeförändringar Grupprocesser Etik och moral Hälsopedagogik – ett steg i taget Sammanfattning
178 181 183 185 186 189 192 197 201 206 209 213
6. Hälsa på samhällsnivå Hälsoarbete lönar sig Folkhälsa Folkhälsoarbete Mål för folkhälsan Samhällsfaktorer som skapar ohälsa Att mäta hälsa och ohälsa Lagar och bestämmelser Sammanfattning
214 217 218 222 228 233 238 242 249
7. Ett internationellt och globalt perspektiv Ömsesidig påverkan Stora olikheter i världen Folksjukdomar och naturkatastrofer Internationella organisationer Agenda 21 – ett samarbetsprojekt på global nivå Sammanfattning
250 253 254 258 262 268 271
Hälsa i ett historiskt perspektiv
272
Referenslista Register Bildförteckning
281 282 286
Hälsopedagogik inlaga.indd 5
11-03-25 15.40.32
8
HaĚˆlsopedagogik inlaga.indd 8
11-03-25 15.40.32
1. VAD ÄR HÄLSA?
9
1. Vad är hälsa?
Hälsopedagogik inlaga.indd 9
11-03-25 15.40.33
10
Hej! Vad betyder hälsa för dig?
LOUISE
13 ÅR
På frågan vad hälsa betyder för Louise svarar hon spontant att det handlar om hur man mår och om att idrotta och att röra på sig. Hon rider varje vecka sedan några år tillbaka, och hon är alltid med på skolidrotten. Dessutom sjunger hon och ägnar mycket tid åt musik. Louise är synskadad, eller bättre beskrivet, hon är helt blind. Under intervjun poängterar hon ofta att det handlar om att göra saker utifrån sina förutsättningar. Som exempel tar hon skolidrotten. Visserligen kan hon inte vara med på bollspel, men i stället kan hon bland annat träna med olika redskap. Louise tycker att hon har samma förutsättningar som alla andra när det gäller att må bra och ha god hälsa. Det kan till och med vara så att hon som inte ser har bättre känsla för vissa saker, som att styra båten då hon seglar med familjen, eller att känna hästen när hon rider.
Hälsopedagogik inlaga.indd 10
11-03-25 15.40.34
1. VAD ÄR HÄLSA?
KIYOMI
11
50 ÅR
Kiyomi är japanska men har bott i Sverige i tretton år. Kiyomi beskriver hälsa som ”livet”. Hon utvecklar det genom att säga att hälsa är viktigare än allt annat, till exempel pengar och rikedom. – Hälsa är att vara frisk, att kunna göra trevliga saker och att ta hand om barn, föräldrar och vänner, fortsätter hon. Om man har hälsa behöver man inte vara egoistisk och bara tänka på sig själv. Kiyomi tror inte att hon på det stora hela har andra levnadsvanor än människor som är födda i Sverige, men vissa skillnader kan hon ändå komma på. Hon har märkt att svenskar är ute i naturen mycket oftare än japaner. Här åker till och med stadsborna ut på landet för att promenera i skogen och för att plocka svamp och bär. Maten är naturligtvis också annorlunda, inte minst matvanorna. I Japan är det få gamla människor som äter kött och fisk, berättar hon. Det slutar många med när de är i 60-årsåldern. För att må bättre och främja god hälsa blir de vegetarianer på äldre dar.
g Hälsopedagogik inlaga.indd 11
11-03-25 15.40.34
12
NILS
82 ÅR
– Hälsa det är att vakna på morgonen, att själv kunna ta sig ur sängen, sköta sin hygien, klä på sig och äta frukost. Så beskriver Nils begreppet hälsa. Nils bor på ett äldreboende sedan flera år. Egentligen är han väldigt pigg, så han skulle nog kunna bo ensam i en vanlig lägenhet. Men han flyttade till äldreboendet för att få vara tillsammans med sin sjuka fru, som nu är död. – En gamling som jag kan inte bo bättre, säger Nils. Varje dag äter han lunch tillsammans med de andra på äldreboendet. – Det är ett smidigt sätt att få lagad mat och det är ju viktigt för hälsan, skrattar han. Det har varit mycket medial uppmärksamhet kring den dåliga maten på en del av landets äldreboenden. Men Nils menar att maten är bra. Ibland tycker han dock att den blir för modern, som till exempel när det serveras ris och wokad kyckling. På äldreboendet erbjuds det aktiviteter mer eller mindre dagligen. Nils är med på det mesta, bland annat sång, gymnastik och högläsning. Under sitt aktiva liv har han aldrig motionerat eller tränat, berättar han. Däremot har han alltid haft fysiskt arbete, både som bonde och senare som snickare. – Att röra på sig vet man ju är bra för hälsan, men i min ålder handlar aktiviteterna mest om det sociala, i alla fall för min del, säger Nils.
f Hälsopedagogik inlaga.indd 12
11-03-25 15.40.34
1. VAD ÄR HÄLSA?
SEBBE
13
17 ÅR
Sebbe går andra året på gymnasiets samhällsprogram. Sebbe säger att han inte är någon ”hälsokille”. Han är ganska slö, förtydligar han, har aldrig tränat och sitter helst framför teven eller datorn. Idrotten i skolan är han med på, nästan alltid, men inte därför att det är särskilt roligt utan mer som en vana, något som liksom ingår. På fritiden hänger Sebbe med sina kompisar. De är ett litet gäng som håller ihop och ofta träffas. – Det funkar bra, berättar Sebbe, även om jag bor varannan vecka hos mamma och varannan vecka hos pappa. Eftersom vi alla bor i en liten stad är det inga problem. – Tillsammans med kompisarna blir det ganska mycket dataspel, men vi är ute en del också. Vi går ner på stan och ibland cyklar vi runt och kollar lite. Skilsmässan för några år sedan var jobbig. – Som tur var började jag på högstadiet precis då och fick en ny klass och nya lärare, säger Sebbe. Annars hade det nog kunnat gå snett. Jag var helt omotiverad för skolan och jag orkade inte med någonting, varken kompisar, familjen eller mig själv. – Nu känns det bättre. Gymnasiet är roligare och jag har bra kompisar. Just det, det där med hälsa, det handlar väl om att vara frisk, att typ må bra, avslutar Sebbe.
DISKUTERA
Av de här fyra intervjusvaren får du en bild av hur olika människor ser på hälsa och livskvalitet.
1. Vilka är dina reflektioner kring den inledande frågan: Vad är hälsa? Hittar du något gemensamt i personernas förklaringar till vad hälsa och livskvalitet är?
2. Intervjua varandra. Vad betyder begreppen hälsa och livskvalitet för er? Vilka likheter och skillnader finns det i era definitioner? Finns det något i era svar som ni tror kan ha att göra med ålder eller kön? Hur tror ni att ni kommer att svara om tjugo år eller femtio år?
Hälsopedagogik inlaga.indd 13
11-03-25 15.40.34
14
Hälsa är ett tillstånd av ”fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp.” WHO – VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN
Hälsa och livskvalitet Enligt medicinsk benämning är hälsa detsamma som att vara frisk. Man har ingen sjukdom, och alla kroppsliga funktioner fungerar normalt. Men inom hälsopedagogiken är hälsa ett mycket vidare begrepp. Här är hälsa inte motsatsen till sjukdom, skada eller funktionsnedsättning, utan hälsa är att känna välbefinnande, att må bra. Det handlar alltså om hälsa i både kropp och själ. Därför kan någon som är sjuk säga att hon mår bra, medan en som är frisk säger att hon mår dåligt. Hälsan beror bland annat på hur man trivs med sin familj, sin partner, sina kompisar, i skolan, på arbetet och med sina fritidsaktiviteter. Livskvalitet har att göra med hur man upplever sitt liv och sin livssituation. Hälsan ingår som en del i detta. Hur nöjd man är med sitt liv är ett mått på livskvalitet. Livskvaliteten kan påverkas av den sociala omgivning man befinner sig i. Om föräldrarna exempelvis har levnadsvanor som innebär att familjen ofta är ute i naturen, kan barnen få liknande intressen. Det kan höja deras livskvalitet även i vuxen ålder. Eftersom livskvalitet är något personligt, handlar det mycket om att man har självkännedom – att man vet vilka resurser, mål och behov man har.
Hälsopedagogik inlaga.indd 14
11-03-25 15.40.34
1. VAD ÄR HÄLSA?
15
Hälsa
Livskvalitet
Livsstil
Levnadsvanor
DISKUTERA
Diskutera vad livskvalitet innebär för dig och för dina kamrater. Vad skiljer er åt? Har skillnaderna att göra med er personlighet, era behov, mål eller resurser? Eller vad är det som styr och formar er högst personliga syn på livskvalitet? Beskriv också en eller flera tänkta situationer där en person har god hälsa men dålig livskvalitet, eller tvärt om.
”
Hälsa är att må bra – och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna förverkliga personliga mål.” (WINROTH & RYDQVIST).
Hälsopedagogik inlaga.indd 15
11-03-25 15.40.34
16
Livsstil och resurser Livsstilen har stor betydelse, både för människors fysiska och psykiska hälsa. Livsstil är ett övergripande begrepp. I vår livsstil ingår bland annat våra värderingar, vår livsåskådning och våra relationer till andra människor. Livsstilen omfattar också våra levnadsvanor när det gäller exempelvis kost, motion och sömn, liksom våra vanor kring tobak, alkohol och andra droger. En del av det som är vår livsstil, till exempel våra motionsvanor, livsstilsfaktor styrs av oss själva och kallas därför livsstilsfaktorer.
Att ändra livsstil Cirka hälften av all ohälsa i Sverige går att härleda till människors livsstil. Det är alltså mycket viktigt att med hjälp av utbildning, vägledning och rådgivning stödja den som vill förändra sin livsstil till det bättre. Men att ändra livsstil är inte alltid så enkelt. Har man exempelvis problem med vikten, måste man bryta sina gamla mat- och motionsvanor. Det räcker inte med att följa veckotidningarnas snabbkurer. Man måste även ändra värderingar och beteenden. Kraven på en ändrad livsstil får dock inte vara så stora att de i sin tur framkallar stress och ohälsa. En del livsstilsförändringar hindras av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer. Det är till exempel inte så lätt att minska sin konsumtion av alkohol, när personer i ens omgivning dricker mycket. För att lyckas byta livsstil kanske man också måste byta umgänge. Även många människor i socialt utsatta situationer skulle behöva byta livsstil för att minska sina hälsoproblem. Men deras motivation är oftast låg. De har varken tillräckligt med pengar, kunskap eller ork för att börja äta hälsosammare kost, motionera mer eller skaffa sig en aktiv och givande fritid. I stället hamnar
Hälsopedagogik inlaga.indd 16
11-03-25 15.40.35
1. VAD ÄR HÄLSA?
17
de ofta i destruktiva och desperata lägen, där en olycka ofta leder till en annan. Det kan exempelvis vara fråga om arbetslöshet som resulterar i alkoholproblem, eller tvärt om, och snart startas eller förstärks en negativ spiral.
Resurser och livsstilskompetens Vår livsstil och hälsa är kopplad till hur mycket vi utnyttjar våra personliga resurser. Den som är fysiskt frisk skulle till exempel kunna röra på sig mer. Den som har ekonomiska resurser skulle kunna välja en bättre kost. Även tiden kan betraktas som en resurs. Genom att förbättra förmågan att planera vår tid, skulle vi kanske kunna motioner mera och umgås mer med familj och vänner. Livsstilskompetens innebär att man har kunskaper om och förståelse för hur en människas livsstil påverkar hennes hälsa. Man inser hur viktigt det är att begränsa stress, vara fysiskt aktiv, äta rätt mängd och innehåll samt att vila och sova ordentligt. Det är livsstilsfaktorer som du kommer att läsa om i den här boken. DISKUTERA
Diskutera med en kamrat. Vilka resurser har ni? Vilka av dessa utnyttjar ni till fullo? Vilka skulle ni kunna förbättra? Finns det några resurser som ni försummar helt? Varför, i så fall? Beror det på livsstilsfaktorer eller faktorer som ni inte kan påverka?
Hälsopedagogik inlaga.indd 17
11-03-25 15.40.35
18
Olika sorters hälsa Man brukar betrakta hälsa ur olika perspektiv. Därför talar man dels om fysisk och psykisk hälsa, dels om social, emotionell och andlig hälsa. Med samhällsbetingad hälsa menas att hälsan är beroende av det samhälle man lever i. Längre fram i boken beskrivs även hälsa i ett internationellt och globalt perspektiv. Hälsa är ett tvärvetenskapligt ämne. Det finns ett antal vetenskaper och områden som är grundläggande: hälsovetenskap, folkhälsovetenskap, hälsopedagogik, socialt arbete och socialmedicin. I ämnet hälsopedagogik studeras hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Utgångspunkten är ett helhetstänkande kring människan. Hälsa respektive ohälsa är nämligen beroende av såväl individuella val och möjligheter som av globala förändringar och skillnader i kultur och samhällsvillkor.
Fysisk hälsa Att uppleva fysisk hälsa kan verka enkelt. Det gäller ju bara att vara frisk och kroppsligt sett fungera normalt. Men dagens moderna samhälle medför att cirka 85 procent av befolkningen är fysiskt understimulerad. De har stillasittande arbeten och en alltför stillasittande fritid. Betydelsen av fysisk aktivitet uttrycktes redan på 1800-talet av läkaren Edward Stanley: ”Den som i dag inte avsätter tid för fysisk aktivitet, måste i framtiden avsätta tid för sjukdom.”
Hälsopedagogik inlaga.indd 18
11-03-25 15.40.35
1. VAD ÄR HÄLSA?
19
Inom fysisk hälsa och fysisk träning talar man om fem grundkvaliteter: • uthållighet/kondition • styrka • snabbhet • rörlighet • koordination/teknik Alla fem delarna är viktiga för god fysisk hälsa, och de kan mätas och testas på olika sätt. Ofta har man själv en uppfattning om sin egen fysiska hälsa. Har du det? Utan att ange direkta mått kan du skatta de fem kvaliteterna mellan varandra. De kvaliteter som du tycker tillhör din starka sida får högre ”betyg” än dem du behöver förbättra och träna mer på. Om du vill lära dig mer om detta, finns det mängder av litteratur att fördjupa sig i. Det kan exempelvis handla om uthållighets- och konditionsträning eller om lämpliga övningar och program för styrketräning.
5 4 3 2 1 Uthållighet/ Kondition
Hälsopedagogik inlaga.indd 19
Styrka
Snabbhet
Rörlighet
Koordination/ Teknik
11-03-25 15.40.35
20
Boule är ett exempel på lågintensiv fysisk aktivitet som dessutom bidrar till både psykisk och social hälsa – oavsett ålder och fysiska förutsättningar.
Hälsopedagogik inlaga.indd 20
11-03-25 15.40.35
1. VAD ÄR HÄLSA?
21
Fysisk aktivitet motverkar sjukdom Fysisk aktivitet har stor betydelse när det gäller att motverka olika sjukdomar, bland annat diabetes. Diabetes är i dag en av våra vanligaste folksjukdomar, och den ökar hela tiden. Det finns två sorters diabetes, typ 1 och typ 2. Typ 2-diabets diabetes ökar mest. Den går dessutom allt längre ner i åldrarna. Förklaringen är livsstilsfaktorer, som övervikt, inaktivitet, rökning och att man äter för mycket och för ofta. Naturligtvis finns det även ärftliga faktorer som man inte kan göra så mycket åt. Typ 1-diabetes behandlas med insulin. När det gäller typ 2-diabetes är förändrade levnadsvanor den främsta behandlingen, till exempel i form av ökad fysisk aktivitet och bättre kost.
Psykisk hälsa Psykisk hälsa är att vara i mental balans. Att kunna tänka klart och rationellt och inte känna sig likgiltig, deprimerad och ångestfylld eller ha andra känslomässiga problem. Psykisk hälsa hänger nära samman med social och emotionell hälsa. Tankarna om oss själva, det vill säga den självbild vi har, betyder mycket för vår hälsa, särskilt den psykiska hälsan. Den påverkas även av vår självkänsla, vårt självförtroende och vår förmåga till koncentration. En annan viktig faktor är förmågan att kunna sätta upp realistiska mål, mål som vi med lite ansträngning kan uppnå. Det är viktigt att vi känner oss nöjda med de mål vi har och den väg vi tar för att nå dem. Att ständigt vara missnöjd med det man har, eller lyckas uppnå, är negativt för hälsan. Den psykiska hälsan är i flera avseenden viktigare än den fysiska hälsan. Många lider av stress, oro, ångest och depressioner, vilket är ett stort hälsoproblem. Människans hälsa kan liknas vid en pyramid, där den psykiska hälsan ligger som stenar i botten. Det är grunden att stå på och att bygga utifrån.
Hälsopedagogik inlaga.indd 21
11-03-25 15.40.35
22
Social hälsa Social hälsa handlar om våra relationer till andra människor, alltså hur väl vi fungerar tillsammans med andra och hur vårt sociala nätverk ser ut. För att ha god social hälsa behöver vi känna att vi får stöd av omgivningen och att vi är en del av samhället. Vi behöver alltså känna gemenskap, vilket är ett av människans grundläggande behov. Det betyder i sin tur att social hälsa är en mycket viktig hälsofaktor. Det blir speciellt tydligt när oönskad ensamhet uppstår i samband med separation, skilsmässa eller dödsfall. Då visar det sig också att det finns en skillnad mellan könen. Män är känsligare än kvinnor. Nära relationer till familj och vänner betyder mycket för vår sociala hälsa. Numera kan det vara långt till släkt och vänner, och man träffas inte lika ofta som förr. Men vi kan ha nästan ständig kontakt med dem exempelvis via Facebook, telefon och SMS, även om de bor på andra sidan jordklotet. Många av oss ingår också i olika sociala nätverk som betyder mycket för vår sociala hälsa. Nätverken kan vara både formella och informella. Formella nätverk finns ofta inom företag och organisationer. De kan till exempel bestå av kommunens skolkuratorer, företagets produktionsledare eller ordförandena i ett antal föreningar. Informella nätverk består av människor som träffas för att umgås och göra något tillsammans. Det kan exempelvis vara ett jaktlag, en bokcirkel eller ett matlagningsgäng. För att en grupp människor ska betraktas som ett nätverk, och ha stor betydelse för den sociala hälsan, krävs att alla deltar på lika villkor och utifrån sina individuella förutsättningar. Dessutom bör träffarna ske regelbundet. DISKUTERA
Diskutera med en eller flera kamrater hur era sociala kontakter ser ut. Vilka personer är betydelsefulla för den sociala hälsan? Hur håller ni kontakt med dem? I vilka formella eller informella nätverk ingår ni? Vad betyder de för er sociala hälsa?
Hälsopedagogik inlaga.indd 22
11-03-25 15.40.35
1. VAD ÄR HÄLSA?
23
Emotionell och andlig hälsa Emotionell hälsa är vår förmåga att uppleva känslor – till exempel glädje, vrede, rädsla eller sorg – och att uttrycka och hantera dessa känslor. Emotionell hälsa, eller affektiv hälsa som det också kallas, affektiv hälsa påverkar även vår förmåga att hantera stress, spänning, depression och ångest. Andlig hälsa handlar om att känna harmoni. En del upplever detta genom tryggheten i en religiös övertygelse och i religiösa ritualer. Andra känner sinnesfrid och en särskild ro när de är ute i naturen. Somliga har en livsfilosofi som gör att de kan uppnå ett inre lugn. Att livet har en andlig sida har vi sällan tid att reflektera över. Men det är viktigt att försöka hitta tid till vila och eftertanke. DISKUTERA
Tänk efter. När, var och hur upplever du andlig hälsa? Diskutera med en eller flera kamrater.
Samhällsbetingad hälsa Med samhällsbetingad hälsa menas att vår hälsa är beroende av allt som omger oss i samhället, till exempel arbetsmiljön och bostadsmiljön. Det är inte möjligt att uppleva god hälsa i ett sjukt samhälle, till exempel i ett samhälle där det råder krig och svält och där de grundläggande mänskliga behoven inte kan tillfredsställas. Några av dessa behov är mat, vila, sömn, närhet och kärlek. Läs mer om den samhällsbetingade hälsan i kapitel 6.
Hälsopedagogik inlaga.indd 23
11-03-25 15.40.36
24
Bredbandseffekter och spiraler De olika hälsofaktorerna påverkar varandra. Det brukar man kalla för bredbandseffekter. De flesta fysiska aktiviteter påverkar exempelvis inte bara den fysiska hälsan utan även den psykiska och ofta den sociala hälsan. Att delta i ett lagbollspel innebär ju inte bara att man får bättre kondition och att kroppen mår bra på andra sätt. Att spela boll tillsammans med andra har även viktiga sociala effekter, som kamratskap och gemenskap. Vilja, koncentration, förmåga att hantera nervositet och att lära sig förstå regler och normer kan betraktas som psykiska hälsoeffekter. I analyser av hälsa eller ohälsa talar man ofta om positiva och negativa spiraler. Det innebär att den ena effekten för med sig den andra. Arbetslöshet medför inte bara försämrad ekonomi. Det kan också föra med sig andra negativa effekter, som brist på dagliga rutiner, sämre matvanor samt utebliven promenad till och från jobbet. Detta kan i sin tur resultera i en övervikt som blir ett hälsoproblem. UPPGIFTER
1. Intervjua tre personer i olika åldrar och med olika bakgrund och livssituation. Ställ frågan: Vad innebär hälsa och livskvalitet för dig? Redovisa svaren skriftligt. Vilka gemensamma nämnare hittar du? Fick du de svar du förväntade dig? Motivera.
2. Hälsa är ett tvärvetenskapligt ämne. Välj ett av följande områden och ta reda på hur man definierar begrepp som hälsa och livskvalitet: hälsovetenskap, folkhälsovetenskap, socialt arbete och socialmedicin. ÖVA
1. Fysisk hälsa. Välj en av de fem grundkvaliteterna inom fysisk hälsa. Ta reda på om det finns riktvärden inom den kvaliteten för dig – avseende ålder och kön. Utveckla även hur den kvaliteten tränas och testas.
2. Levnadsvanor. Ofta genomförs så kallade levnadsvaneundersökningar. Ta reda på mer om dessa. Vem gör undersökningarna? Vilka resultat framkommer, till exempel rörande ungdomars levnadsvanor?
Hälsopedagogik inlaga.indd 24
11-03-25 15.40.36
1. VAD ÄR HÄLSA?
Koncentration
på högsta nivå
25
i hela gruppen.
Sammanfattning • Hälsa är ett tvärvetenskapligt ämne. • Förutsättningarna för god hälsa och livskvalitet varierar mellan olika människor.
• Livsstil är ett övergripande begrepp, som bland annat omfattar en persons värderingar, kostvanor, motionsvanor och vanor kring tobak, alkohol och andra droger.
• En persons hälsa påverkas av hennes livsstil. • Man brukar tala om: fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa, samt andlig och emotionell hälsa.
Hälsopedagogik inlaga.indd 25
11-03-25 15.40.36
26
HaĚˆlsopedagogik inlaga.indd 26
11-03-25 15.40.37
2. DIN HÄLSA – ET T INDIVIDPERSPEK TIV
27
2. Din hälsa – ett individperspektiv Hälsopedagogik inlaga.indd 27
11-03-25 15.40.39
58
Koncentration och fokusering Koncentration är vår förmåga att fokusera på en specifik uppgift. Det kan exempelvis handla om att köra bil, skriva prov, hålla ett tal eller att utföra en topprestation inom idrott eller musik. Människor reagerar olika på störningar, men koncentrationsförmågan kan tränas upp. I många sammanhang är även förmågan till refokusering vikrefokusering tig. Refokusering är förmågan att återta fokuseringen då man av olika anledningar har tappat den. Detta kan inträffa till exempel när du koncentrerat sitter och pluggar och det plötsligt ringer. Du svarar och ägnar dig åt samtalet en stund. Under samtalet är du inte fokuserad på pluggandet, och när du lägger på och ska återgå gäller det att hitta tillbaka till fokus.
Spänningsreglering Alla är nervösa ibland. Men för att lyckas med en prestation, eller något man vill göra bra, gäller det att hantera sin nervositet. En lagom dos av anspänning är positivt. Det gör oss mer uppmärksamma och laddade och ger en högre koncentrationsförmåga. Nervositet är den vanligaste orsaken till att vi presterar dåligt, oavsett vad det gäller. Hela kroppen påverkas av nervositet. Musklerna blir spända, andningen blir snabb och ytlig och svetten tränger fram. Det blir omöjligt att prestera på topp. Graden av nervositet varierar mellan olika personer. Vissa är mer nervöst lagda, andra är mer coola. Det beror på att vi har olika mycket grundspänning. När en prestation av något slag ska genomföras, tillkommer en tilläggsspänning. Grundspänningen och tilläggsspänningen bildar tillsammans det totala spänningsläget.
Hälsopedagogik inlaga.indd 58
11-03-25 15.41.18
2. DIN HÄLSA – ET T INDIVIDPERSPEK TIV
59
Särskilt i pressade situationer är det en stor hjälp att själv kunna påverka sin anspänning, det vill säga sänka den totala anspänningen. I den här boken får du tips om hur du, med hjälp av exempelvis en god andningsteknik, kan uppnå avslappning och därmed spänningsreduktion. spänningsreduktion DISKUTERA
Vad är en lagom anspänningsnivå för dig när det gäller till exempel skolarbetet? Vad gör att du känner dig överstimulerad (för hög anspänningsnivå) respektive understimulerad (för låg anspänningsnivå)? Vilka symptom ger dessa reaktioner? Diskutera med en eller flera kamrater.
Inre samtal och föreställningar Inre samtal är de samtal vi har med oss själva. De påverkar både våra känslor och vårt beteende. För att våra inre samtal ska bli positiva och givande måste vi träna på att använda positivt laddade ord, som: jag vill, jag kan, jag vågar, jag törs. Många är inte vana att säga till sig själva: ”Det är klart att jag kan det här!” ”Det här vågar jag göra.” ”Såja, nu har jag lyckats göra halva jobbet!” Negativa ord och tankar försämrar chanserna att lyckas. Därför ska vi undvika ord som: måste, ska, inte. Att säga följande till sig själv är inte heller att rekommendera: ”Det här kommer att gå dåligt. Jag kommer inte att klara det.” Jämför de inre samtal som två fotbollsspelare har: ”Nu är det min tur att lägga straffen – äntligen!” ”Nej, nu är det min tur att lägga straffen, hoppas att jag inte missar!” Även mycket framgångsrika personer har förstås negativa tankar ibland. Men de har tränat upp sin förmåga att besvara dem med positiva tankar.
Hälsopedagogik inlaga.indd 59
11-03-25 15.41.18
60
Inre föreställningar handlar om vår förmåga att föreställa oss händelser med hjälp av våra sinnen. Hur ser det ut, hur känns det, hur låter det, hur smakar det? Exempelvis: Hur ser det ut i skogen när jag springer orienteringstävlingen? Hur känns det när jag står på scenen med orkestern? Hur låter bilen när jag kör imagery upp för körkortet? På engelska kallas detta för imagery. Att använda sig av inre föreställningar är en effektiv metod för att förbereda sig inför viktiga prestationer. Då flera sinnen används, och vi föreställer oss det som ska gå bra, lurar vi oss själva med att tro att vi redan har varit där, redan har genomfört prestationen. En av författarens kollegor har myntat en bra förklaring till vad inre föreställningar är: ”Inre föreställningar är vår förmåga att skapa minnen av framtiden.” PROVA PÅ
Läs sakta texten nedan, eller be en kamrat göra det. I så fall ska du blunda och lyssna. När du läser eller hör texten:
• • • • •
Vad ser du framför dig? Vad hör du? Vad känner du? Hur luktar det? Hur smakar det?
Det är varmt ute och du går mot stranden och bryggan. Under skosulorna känner du grus och stenar. Över axlarna har du en handduk som du lägger på stranden. Så står du i bara baddräkten och njuter av den svala vinden. Du känner med foten i vattnet – härligt! Sakta går du ut i vattnet och doppar dig.
Hälsopedagogik inlaga.indd 60
11-03-25 15.41.18
2. DIN HÄLSA – ET T INDIVIDPERSPEK TIV
61
Mål och motivation Det liv vi lever och den livsstil vi väljer handlar mycket om hur stor motivation vi har. Att ha mål är en viktig faktor för att utveckla motivation. Att inte ha någon motivation benämns i viss litteratur som amotivation. amotivation Motivationen fungerar som en drivkraft. Den gör att vi utför saker för att nå våra mål och tillfredsställa våra olika behov. Exempelvis behovet av att vara aktiv och kreativ eller att vila och återhämta sig. Vilka behov vi har som enskilda individer beror dels på vårt arv, dels på vår miljö. Vissa människor har till exempel ett stort behov av att motionera och röra på sig, medan andra är mer motiverade för att läsa böcker, laga mat eller spela musik. En del behov är grundläggande, som att röra på sig, äta, dricka, sova och att känna närhet. Om dessa behov inte är tillfredsställda, kan man inte tillgodogöra sig de övriga behoven. Trots det händer det ibland att någon försöker uppfylla mindre väsentliga behov först.
Glädje är ofta ett uttryck för inre
Hälsopedagogik inlaga.indd 61
motivation.
11-03-25 15.41.18
78
ÖVA
1. Kognitiv beteendeterapi Ta reda på mer om arbetsformen kognitiv beteendeterapi (KBT). Använd Internet för att hitta information. Beskriv ett konkret exempel där KBT används i hälsopedagogiskt arbete. Försök även beskriva hur arbetet genomförs. Sker det i grupp eller enskilt? Vilka metoder används? Osv.
2. Sex och samlevnad Välj ett område ur avsnittet Samlevnad och sexuell hälsa och fördjupa dina kunskaper. Betoningen ska ligga på betydelsen av sex och samlevnad ur ett hälsoperspektiv. Beroende på vilket område som ska studeras kan du kontakta bland annat apoteket, skolsköterskan, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och olika gruppers intresseorganisationer. Väljer du homosexuella relationer, kan du till exempel kontakta Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL). För området ”sex på äldre dar” kan du ta kontakt med någon pensionärsorganisation, som Pensionärernas Riksorganisation (PRO). Kanske kan du även få hjälp av personalen på ett äldreboende. Kom ihåg: God etik är alltid viktig i det hälsopedagogiska arbetet, inte minst inom detta högst privata område!
3. Sömn, vila och återhämtning Gör en analys under en eller flera dagar. Markera värden i tabellen. I vilken grad har de olika faktorerna bidragit till god återhämtning?
Sömn
Vila
0 0,5 1 2 4
Hälsopedagogik inlaga.indd 78
Kost/dryck
Vilat mina sinnen
ingen återhämtning extremt dålig återhämtning mycket dålig återhämtning dålig återhämtning någorlunda återhämtning
6 8 10 12
Aktiv återhämtning
Totalt
bra återhämtning mycket bra återhämtning extremt bra återhämtning bästa möjliga återhämtning
11-03-25 15.41.30
2. DIN HÄLSA – ET T INDIVIDPERSPEK TIV
79
Sammanfattning • Den individuella hälsan påverkas av personens livsstil och levnadsvanor.
• Livsstilen kan både vara en friskfaktor och en riskfaktor. • Hälsan påverkas av många faktorer, bland annat av: – fysisk aktivitet – alkoholkonsumtion – rökning och snusning – relationer och social samvaro – sömn, vila och återhämtning – psykologiska faktorer som självkänsla, självförtroende, självuppfattning och självbild.
• Psykisk ohälsa är ett av de största hälsoproblemen i Sverige. Den handlar bland annat om stress, oro, ångest och depressioner.
• Samlevnad och sexuell hälsa är viktigt för vår individuella hälsa, såväl för den fysiska som för den psykisk hälsan.
• All individuell hälsa, inte minst den sexuella hälsan, handlar om respekt och ansvar.
Hälsopedagogik inlaga.indd 79
11-03-25 15.41.30
286
Bildförteckning
s. 8–9
Trons/Scanpix
s. 20
Anna Hållams/Scanpix
s. 25
Johan Wingbor/Bildhuset/Scanpix
s. 26–27
Florian Kopp/ImageBroker/Ina Agency Press
s. 29
Maria Arnell/Nordicphotos
s. 32
Eva Hedling/NordicPhotos
s. 35
Karan Kapoor/Getty Images
s. 44
Fredrik Persson/Scanpix
s. 52
Johanna Tysk/Love Tensta
s. 54
Jörgen Svendsén/Scanpix
s. 61
Johan Wingborg/Bildhuset/Scanpix
s. 62
Andy Whale/Getty Images
s. 68
Douglas Kirkland/Corbis
s. 71
Lena Katarina Johansson/NordicPhotos
s. 80–81
Malcolm Hanes/Scanpix
s. 87
Robert Ekegren/Scanpix
s. 90
Rolf Christensen/Scanpix
s. 94
Gunnar Lundmark/Scanpix
s. 102
Clifford White/Corbis
s. 106
Stock4B/Getty Images
s. 110–111
Maria Rosenlöf
s. 114
Carlos Davila/Getty Images
s. 121
Mikael Andersson/NordicPhotos
s. 124
Tomas Oneborg/Scanpix
s. 135
Chris Maluszynski/Scanpix
s. 143
Johanna Hanno/Bildhuset/Scanpix
Hälsopedagogik inlaga.indd 286
11-03-25 15.44.18
BILDFÖRTECKNING
s. 149
287
Sven-Olof Ahlgren/Scanpix
s. 152
Nina Korhonen/NordicPhotos
s. 157
Christine Olsson/DN/Scanpix
s. 165
Johan Wingborg/Bildhuset/Scanpix
s. 171
Brian Hagiwara/Getty Images
s. 178–179
Jan Håkan Dahlström/Bildhuset/Scanpix
s. 182
Jörgen Larsson/NordicPhotos
s. 187
Trons/Scanpix
s. 194
Sören Andersson/Scanpix
s. 197
Lena Katarina Johansson/NordicPhotos
s. 205
Christian Svorono/NordicPhotos
s. 207
Erica Lindblom/Scanpix
s. 214–215 Bertil Ericson/Scanpix s. 223
Claudio Bresciani/Scanpix
s. 227
Tony Latham/Getty Images
s. 231
Mikael Sjöberg/XP/Scanpix
s. 239
Elisabet Omsén/Scanpix
s. 245
Jörgen Larsson/NordicPhotos
s. 250–251 Akhtar Soomro/Scanpix s. 255
Deng Xiaowei/Scanpix
s. 258
Chien-Chi Chang/Magnum Photos/IBL
s. 263
Susan Meiselas/Magnum Photos/IBL
s. 268
Joakim Ståhl/SVD/Scanpix
s. 273
Erich Lessing/IBL
s. 275
Erich Lessing/IBL
s. 279
Thomas Rowlandson/Bridgeman Art Library/IBL
Hälsopedagogik inlaga.indd 287
11-03-25 15.44.18
Vad är hälsa och livskvalitet? Hur påverkas vår hälsa och livskvalitet? gik. Genom
”
”
Hälsopedagogik
som ställs i Hälsopedago Det är några av de frågor iska skaper om hälsopedagog att du får grundläggande kun över för sätt får du de verktyg du beh begrepp, teorier och arbets lv och andra till bättre hälsa. att kunna leda både dig sjä hälsan och levnadsvanor påverkar Texten tar upp hur livsstil ividens sa både ur den enskilda ind och hur man kan se på häl hälsofolk kel. Dessutom behandlas och olika gruppers synvin nivå. arbetssätt på samhällshälls arbete och hälsofrämjande internatioi ett miljö-, historiskt- och Människors hälsa speglas kulturella hänsyn till olika sociala och nellt perspektiv samt med å. förhållanden på global niv vara aktiverande uppgift. Det kan Varje kapitel inleds med en test som diskussionsuppgift eller en ett fall som analyseras, en insprängpp. Uppgifter finns också genomförs enskilt eller i gru ters itel avslutas med olika sor da i själva kapitlet. Varje kap sningen ttning. För att underlätta inlä övningar och en sammanfa vid texten. finns marginalord utsatta
Liselotte Ohlson
t i psykoisat i idrott och hälsa sam Liselotte Ohlson har underv rnatiointe och ella ion etat med nat logi. Dessutom har hon arb frågor, iala soc g, sor om och g vård nella projekt med anknytnin samt ledarutbildningar. idrott, sex och samlevnad
C Hälsopedagogik Liselotte Ohlson
Best.nr 47-10369-0 Tryck.nr 47-10369-0
4710369ot.indd 1
11-04-12 08.08.42