9789147113118

– i gränslandet mellan profession och person En väl fungerande relation mellan socialarbetare och klient är ett nödvändigt villkor och ett grundelement i allt professionellt socialt arbete. Men trots att relationsarbete är svårt, så problematiseras det sällan i texter som rör det sociala arbetets kärna och karaktär.

I den här boken tar vi oss an just den uppgiften. Några exempel på frågeställningar som boken tar upp: • Vad kännetecknar ett gott relationsarbete på det sociala arbetets fält?

• Hur kan en väl fungerande relation etableras mellan den professionelle tjänsteutövaren och en klient i ett mer eller mindre utsatt läge?

• Hur och under vilka villkor kan ett gott relationsarbete utföras av socialarbetare inom olika verksamhetsområden?

Anders Bruhn är professor i socialt arbete vid Örebro universitet. Han är arbetsoch yrkeslivsforskare som förutom socionomer också har forskat om arbetsmiljöinspektörer, kriminalvårdare, lärare samt handläggare vid CSN och Försäkringskassan. Åsa Källström är professor i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon forskar om barns och ungdomars utsatthet för och upplevelser av våld och andra kränkningar och om hur samhället kan tillgodose barnens behov av stöd.

I boken medverkar också Kjerstin Andersson Bruck, Pia Aronsson, Markus Arvidson, Rúna í Baianstovu, Maria Bennich, Kristina Collén, Jürgen Degner, Erik Flygare, Terese Glatz, Karin Hellfeldt, Claes Holm, Björn Johansson, Sara Johansson, Anna L. Jonhed, Robert Lindahl, Helene Lindström, Per Åke Nylander, Thomas Strandberg, Sara Thunberg och Veronika Wallroth.

Relationer i socialt arbete – i gränslandet mellan profession och person

Anders Bruhn & Åsa Källström (red.)

Bokens kapitel inrymmer både teoretiska fördjupningar och praktiska exempel och kan därför användas såväl inom utbildningar för socionomer och angränsande yrken som för praktiker på det sociala verksamhetsfältet.

Relationer i socialt arbete

Relationer i socialt arbete

Best.nr 47-11311-8 Tryck.nr 47-11311-8

9789147113118c1c.indd 1

Anders Bruhn & Åsa Källström (red.)

02/11/17 6:23 PM

Relationer i socialt arbete – i gränslandet mellan profession och person ISBN 978-91-47-11311-8 © 2018 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Redaktör: Corinna Müller Projektledare: Cecilia Björk Tengå Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg Omslagsbild: Shutterstock Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2018

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147113118b1-296c 2

02/11/17 6:19 PM

Innehåll Förord .................................................................................................8 Inledning. Relationsbyggande på det sociala arbetets fält – utmaningar och möjligheter.........................................9 Anders Bruhn & Åsa Källström Varför en bok om socionomers relationsarbete? ..................................... 9 En bred syn på socionomers verksamhetsfält ........................................ 13 Bokens målgrupp och upplägg ............................................................. 14

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system..............................................................16 Erik Flygare Socialt arbete – en profession inom ett komplext verksamhetsfält ...................................................................................... 17 Den interpersonella nivån i fokus........................................................... 22 Relationselement ................................................................................... 26 Tillgodoseendet av transaktionella behov som konsekvenser av ett lyckat relationsarbete ............................................ 29 Avslutande reflektioner .......................................................................... 34

Kapitel 2. Förutsättningar för relationsarbete i yrkesutövning på det sociala arbetets fält ..............................................................37 Anders Bruhn Socionomyrket – möjligheter och ramar för yrkesutövning................... 38 Kunskapsfältet: relationellt arbete i en socialt stratifierad verklighet ............................................................................. 41 Förändrade förutsättningar i en förändrad välfärdsstat ....................... 48 Avslutande reflektioner: relationsarbete – hotat grundelement i socionomens yrkesutövning ................................................................... 55

9789147113118b1-296c 3

02/11/17 6:19 PM

Kapitel 3. Relationernas betydelse för samhällsarbete utifrån ett dialogfilosofiskt perspektiv ..............................................59 Pia Aronsson Socialt arbete som en relationsskapande praktik ................................. 60 Samhällsarbete ...................................................................................... 63 Dialogfilosofi .......................................................................................... 65 Metoder för relationsskapande och förändringsinriktade dialoger ...... 70 Avslutande reflektioner .......................................................................... 73

Kapitel 4. Kommunikation och makt i kulturellt komplexa relationer inom socialtjänsten ...........................................................76 Rúna í Baianstovu Socialtjänsten, moralen, kommunikationen och demokratin ................. 77 Kommunikation: att förstå vad den andre menar .................................. 79 Diskursetisk kommunikationsteori ........................................................ 82 Makt och intersektionalitet ................................................................... 86 Intersektionellt medveten diskursetik .................................................... 88 Avslutande reflektioner .......................................................................... 89

Kapitel 5. Barnavårdsutredningen som relationell praktik ................92 Kjerstin Andersson Bruck & Helene Lindström Med relationen som utgångspunkt........................................................ 93 Föräldrars och socialnämndens gemensamma uppdrag ....................... 94 Betydelsen av föräldrars upplevelse och inställning .............................. 95 Utredningens osäkra grund ................................................................... 96 Utredning som kunskapsproduktion ...................................................... 97 Avslutande reflektioner ........................................................................ 104

Kapitel 6. Institutionella ramar för relationen mellan familjehemsplacerade ungdomar och deras socialsekreterare ........107 Robert Lindahl Institutionell teori ................................................................................ 109 Ungdomarnas och socialsekreterarnas upplevelser av institutionella hinder ............................................................................ 114 De goda exemplen – att utmana rollen och förväntningarna .............. 117 Avslutande reflektioner ........................................................................ 119

9789147113118b1-296c 4

02/11/17 6:19 PM

Kapitel 7. Hur stereotyper kan påverka relationsarbetet – exemplet våldsbejakande miljöer ................................................123 Markus Arvidson & Sara Johansson Människobehandlande organisationer och stereotyper ...................... 125 Utsagor om de våldsbejakande miljöerna – olika stereotyper ............ 128 Fyra typer av åtgärder.......................................................................... 134 Avslutning – stereotypernas kraft ........................................................ 136

Kapitel 8. Utmaningar i relationsbaserat arbete med barn och föräldrar som lever med våld i familjen ....................................138 Anna L. Jonhed, Åsa Källström & Terese Glatz Utmaningar i socialt arbete med familjer där det förekommit våld .... 140 Vad innebär det för socialarbetare att arbeta med familjemedlemmar med radikalt olika upplevelser av det som hänt i familjen? .................................................................................... 146 Avslutande reflektioner ........................................................................ 150

Kapitel 9. Konsekvenser av kategoriseringar i relationsbaserat stöd – exemplet brottsutsatta ungdomar ......................................154 Sara Thunberg Sociala kategoriseringar av brottsutsatta ungdomar........................... 156 Relationers betydelse för brottsutsatta ungdomar.............................. 158 Ungdomstidens betydelse för kontakt och relationsskapande i stödjande verksamheter..................................................................... 159 Diskussion: konsekvenser för relationsarbete av att kategorisera brottsutsatta ungdomar ...................................................................... 164 Avslutande reflektioner ........................................................................ 166

Kapitel 10. Relationsarbete i skolan – att bryta mönster präglade av mobbning och kränkningar .........................................168 Björn Johansson & Karin Hellfeldt Elevers relationsarbete ........................................................................ 170 Mobbningsritualen ............................................................................... 171 Skam och sociala band......................................................................... 174 Skol- och elevvårdspersonalens betydelse för att stötta elevers relationsarbete ..................................................................................... 175 Trygghets- och likabehandlingsarbetets förutsättningar för erkännandet och lärandet .............................................................. 178 Avslutande reflektioner ........................................................................ 181

9789147113118b1-296c 5

02/11/17 6:19 PM

Kapitel 11. Ledarskap och aktivitet – om förutsättningar för relationsarbete på SiS särskilda ungdomshem ...............................184 Jürgen Degner Att utvecklas gynnsamt genom betydelsefulla relationer – från barn till ung vuxen .................................................... 185 Institutionen – i skärningspunkten mellan hemmiljön och livet på en avdelning .................................................................... 187 Material – med tre institutionella exempel ......................................... 188 Leda, ena och stimulera – en diskussion ............................................. 194 Att skapa mening genom ett aktivitetsbaserat och utmanande behandlingsinnehåll – avslutande reflektioner..................................... 198

Kapitel 12. Kontaktmannaskap, säkerhet och behandling i svenska fängelser – vilka professionella relationer är möjliga? .......202 Per Åke Nylander & Claes Holm Kontaktmannaskapets bakgrund, idé och genomförande .................. 203 Säkerhetsvändningen ........................................................................... 208 Kriminalvårdarna om kontaktmannaskapet ......................................... 211 Relationsarbetet under de senaste åren .............................................. 212 Avslutande reflektioner ........................................................................ 214

Kapitel 13. Relationsskapande komponenter i mötet med personer med intellektuella funktionshinder .........................218 Kristina Collén Det kommunikativa samspelet ............................................................. 219 Forskning kring kommunikation och samspel...................................... 222 Relationsskapande komponenter ........................................................ 224 Relationskompetens – att skapa en bärande relation.......................... 228 Avslutande reflektioner ........................................................................ 231

Kapitel 14. Case management – relationsarbete inom rehabilitering av personer med förvärvad hjärnskada ....................233 Thomas Strandberg Förvärvad hjärnskada ........................................................................... 234 Rehabilitering ...................................................................................... 235 Case management–modellens utveckling i Sverige .............................................................................. 236

47-11311_1-3.indd 6

03/11/17 2:44 PM

Case management–modellens utveckling i Australien och Storbritannien ............................................................................... 239 Relationsarbete inom case management-modellen ............................ 241 Case management och socialt erkännande ......................................... 243 Avslutande reflektioner – om arbetsmetoden, rollen och relationer .............................................................................................. 244 Sammanfattning ................................................................................... 246

Kapitel 15. Stöd till äldres anhöriga som relationsarbete ...............248 Veronika Wallroth Vuxna söners relation till biståndshandläggare och omsorgspersonal .................................................................................. 250 Den viktiga relationen i socialt arbete med äldre för att stödja anhöriga ............................................................................... 254 Diskussion: Att se anhöriga och omsorgstagare som ett team .......... 258 Avslutande reflektioner ........................................................................ 260

Kapitel 16. Samverkansrelationer mellan socialarbetare och andra yrkesgrupper .................................................................262 Anna L. Jonhed & Maria Bennich Samverkansrelationer – begrepp och kunskapsläge ........................... 263 Relationella faktorer i samverkan – exemplet Barnahus ..................... 266 Relationer mellan organisationer blir relationer mellan personer – en diskussion ...................................................................... 273 Avslutande reflektioner ....................................................................... 276

Slutord ...........................................................................................279 Sammanfattning om relationsarbetets utmaningar ............................. 279 Sammanfattning om hur utmaningarna kan övervinnas ...................... 282 Avslutning ............................................................................................ 283

Appendix .......................................................................................285 Global definition av professionen socialt arbete ................................ 285 Kommentarer av Akademikerförbundet SSR ....................................... 285

Författarpresentationer .................................................................291

9789147113118b1-296c 7

02/11/17 6:19 PM

Förord Idén till den här boken föddes ursprungligen för ett par år sedan ur diskussioner på enheten för socialt arbete vid Örebro universitet om vad som ska ses som det sociala arbetets specifika kunskapsfält och kärna. När vi gick igenom den forskning och de problemområden vi och våra kollegor var engagerade i, såg vi en tydlig gemensam nämnare: relationsarbete. En fråga som snabbt anmälde sig då var varför det är så svårt att hitta svensk litteratur som särskilt tar upp detta så viktiga och samtidigt svåra relationsarbete som socionomer ofta har att utföra och som riktar sig även till såväl forskare som studenter och praktiker? Tankar växte fram om en bok som särskilt fokuserar relationens betydelse i olika former av socialt arbete och som diskuterar hur detta kan gå till i praktiskt socialt arbete.

Förslaget att arbeta med ett gemensamt bokprojekt kring detta möttes genomgående med stor entusiasm bland kollegorna. Boken blev sedan ett i hög grad kollektivt projekt. De olika kapitlen har kommenterats och diskuterats vid olika gruppsammankomster på enheten för socialt arbete där även kollegor som inte står som författare i boken har deltagit. Vi vill därför rikta vårt varmaste tack till alla er som bidragit till dess tillkomst – författarna till bokens kapitel och övriga kollegor som gett värdefulla synpunkter på bokens innehåll. Vi vill också tacka vår förläggare Helena Ekholm på Liber, som oförtrutet läst olika versioner av manus och kommit med ovärderlig feedback för att göra texten mer lättillgänglig.

Anders Bruhn & Åsa Källström

8

9789147113118b1-296c 8

02/11/17 6:19 PM

Inledning

Relationsbyggande på det sociala arbetets fält – utmaningar och möjligheter Anders Bruhn & Åsa Källström

Varför en bok om socionomers relationsarbete?

Grundelementet ”relationsskapande” förefaller särskilt viktigt för att förstå hur insatser i socialt arbete är beskaffade. I relationsskapandet grundläggs förutsättningarna för att aktivera ett positivt gensvar hos klienten samt för att ge effektiv verkan åt metoder, repertoarer och tekniker. Om metoder/tekniker/repertoarer betraktas som en handske, så är relationsskapandet handen som gjuter liv i denna handske; som gör att den kan användas för att åstadkomma något. (Blom & Morén 2015, s. 67)

Betydelsen av relationsarbete (eller relationsskapande) framhålls ofta i diskussioner kring det sociala arbetets villkor och förutsättningar. Enigheten verkar vara i det närmaste total, inom socialarbetarkåren såväl som bland forskare i socialt arbete, om att en väl fungerande relation mellan socialarbetare och klient är ett nödvändigt villkor för professionellt socialt arbete.

Betydelsen av ett fungerande relationsarbete blir också mycket tydlig om man närmare reflekterar över innehållet i den globala definition av socialt arbete som antogs vid IFSW:s (International Federation of Social Workers) generalförsamling 2014 (se appendix). Inte minst gäller detta i dess skrivningar om att involvera människor, om empowerment och frigörelse av människors resurser. Denna globala definition bildar för övrigt en utgångspunkt för många av de resonemang kring professionellt socialt arbete som förs i denna bok.

Trots att insikten om relationsarbetets vikt verkar vara grundmurad bland aktiva inom socialt arbete lyfts detta sällan fram och problematise-

9

9789147113118b1-296c 9

02/11/17 6:19 PM

ras i texter som rör det sociala arbetets kärna och karaktär. Kanske ses relationens betydelse som en självklarhet? Relationsarbete är emellertid svårt och det utförs ofta inom institutionella ramar och villkor som är illa anpassade för ändamålet. Varför är då relationsarbetet så viktigt? Vad kännetecknar ett gott relationsarbete på det sociala arbetets fält? På vilka villkor kan en väl fungerande relation etableras mellan en professionell tjänsteutövare och en klient i ett mer eller mindre utsatt läge? Hur kan det utföras i den dagliga praktiken inom socionomers olika verksamhetsområden?

Detta är den här bokens centrala frågor och teman.

Idén att skriva en bok om socionomers relationsarbete föddes ursprungligen utifrån reflektioner kring vad som är kännetecknande för den forskning som bedrivs i ämnet socialt arbete. Trots många gånger relativt stora olikheter mellan forskningsområden och teman tyckte vi – författarna till denna bok – oss kunna urskilja att just relationsarbete, dess villkor och förutsättningar, finns som ett genomgående, om än ofta underliggande och förgivettaget, stråk i dem alla.

Det är sällan så att de specifika villkoren för relationsskapande inom just socialt arbete lyfts fram, problematiseras och reflekteras över. Litteratursökningar bland svensk och engelskspråkig forskningslitteratur visar att det finns relativt omfattande litteratur inom området psykologi kring interaktion och samspel mellan terapeut och klient i terapisituationer (terapeutisk allians, arbetsallians med mera). Inom socialt arbete är det dock mer sparsamt. Trevithick (2003) visar att värdet med relationsbaserat socialt arbete kom att osynliggöras genom kritiken av psykosocialt arbete under 1970- och 1980-talen både inom det sociala arbetet och utifrån, och under den påföljande vurmen för kognitiv-behavioristiska arbetssätt under 1990-talet. Howe (2008) lyfter fram att socialarbetares relationer med klienter alltmer kommit att ses som administrativa eller juridiska, men att goda relationer i själva verket är en central del i sådana förändringar i människors liv som socialt arbete syftar till. Trevithick (2003) menar att socialarbetare just av denna anledning behöver en teoretisk förståelse av vikten av att bygga och upprätthålla goda relationer med klienter/brukare/behövande samt en förmåga att omsätta denna kunskap i praktik. I antologin Relationship-based social work (Ruch, Turney & Ward 2010) diskuteras och ges exempel på de krav som ställs på socialarbetare i relationsarbetet med klienter. Vilka kunskaper och förmågor behöver socialarbetare för att arbeta relationsbaserat i kortare eller längre relationer samt vilka känslor har de att handskas med i sådan praktik?

10

Inledning. Relationsbyggande på det sociala arbetets fält – utmaningar och möjligheter

9789147113118b1-296c 10

02/11/17 6:19 PM

Boken behandlar det direkta, interaktionella, i relationsarbetet – hur socialarbetaren använder sig själv och kommunikationen med klienten i behandlingssituationen. Vi har dock inte kunnat hitta litteratur som utifrån forskning diskuterar och problematiserar samspelet mellan detta arbete och de olika organisatoriska och institutionella villkor, förutsättningar och mål med socionomers relationsarbete som präglar det sociala arbetets olika verksamhetsfält.

Det saknas alltså litteratur på detta område. Särskilt då sådan litteratur som utgår från svenska förhållanden och som riktar sig till dem som utbildar sig till socialarbetare, det vill säga studenter på socionomutbildningar.

Att denna lucka borde fyllas framstår som särskilt viktigt i dagens läge av flera olika, men samverkande skäl. Dagens utveckling på det sociala arbetets fält har inneburit en rad förändringar som på olika sätt har försämrat förutsättningarna för relationellt arbete. De senaste åren har larmrapporterna om socialsekreterares ansträngda arbetsmiljö duggat tätt. Bristande resurser i kombination med ökad arbetsbelastning leder till hög personalgenomströmning, svårigheter att rekrytera kompetent personal och en ökad användning av bemanningsföretag för att fylla luckorna. Ett ökat arbetstempo och ett minskat utrymme att bedriva ett professionellt socialt arbete kan allmänt förstås utifrån förändringar i samhällets välfärdspolitik. Som följd av dessa upplever allt fler människor försämrade sociala villkor och bristande skydd i händelse av arbetslöshet, ohälsa och andra typer av sociala problem. Delvis nya grupper av befolkningen har också kommit att behöva olika socialvårdande tjänster, samtidigt som socialtjänsten inte har byggts ut med motsvarande resurser. Parallellt med dessa ”yttre” förändringar har verksamheterna också genomgått omfattande förändringar såväl i fråga om innehållet i de tjänster som utförs som i hur verksamheterna styrs och organiseras. När det gäller innehållet introduceras olika åtgärds- och insatsmodeller för utredning och behandling inom ramen för vad som lanseras som evidensbaserad praktik (EBP) – en rörelse med rötter i det medicinska vetenskapsfältet. Dessa modeller bygger på standardisering och objektifiering där människor klassas efter något slags kategoritillhörighet (ungefär som en diagnos). På grundval av denna tillhörighet sätts sedan på förhand definierade åtgärder in. I denna process finns inte mycket plats för att ta hänsyn till individens unika förutsättningar, ej heller för relationsskapande. Dessa insatsmodeller ”gifter sig” med en administrativ styrning av arbetet som på likartat sätt kontrollerar insatsen i relation till kostnaden via mätningar av dess effekt. Sådan mätning möjliggörs genom just standardisering och sortering i kategorier. Detta är centralt i den

Inledning. Relationsbyggande på det sociala arbetets fält – utmaningar och möjligheter

9789147113118b1-296c 11

11

02/11/17 6:19 PM

förhärskande så kallade New Public Management-doktrinen (NPM) för organisatorisk styrning.

Vi kan med Hasenfeld (2015) konstatera att den styrningslogik som idag har kommit att dominera i offentliga organisationer väsentligen motverkar det sociala arbetets grundläggande mission att möta utsatta människors behov av välfärdsinsatser, att reducera sociala ojämlikheter samt att kämpa för dessa människors sociala rättigheter.

I argue that it is inescapable that the logics that guide these two respective fields – human services for meeting common human needs and advancing social rights, and management practices for revenue optimization, efficiency and organizational growth – are in conflict with each other. (Hasenfeld 2015, s. 1)

Nämnda förändringar riskerar sammantaget att leda till ökad distans mellan socialarbetare och klient. Utrymmet att skapa tillitsfulla relationer och att utveckla insatser för och tillsammans med den berörda individen, på grundval av dennes unika förutsättningar och villkor, minskar i motsvarande grad.

I det läge som här skisserats blir det särskilt viktigt att argumentera för och utveckla kunskap om det för ett kvalitativt socialt arbete så nödvändiga relationsarbetet. Denna bok är dock inte i första hand skriven för att skärskåda ovan nämnda förändringar i socionomers arbetsvillkor. Självklart berörs dessa förändringar i ett flertal av kapitlen, i några rentav tämligen utförligt (t.ex. i kapitel 2). Här vill vi dock främst lyfta fram vad som är ett gott relationsarbete, i första hand mellan den professionelle och klienten, samt hur det kan utövas under rådande förhållanden och på olika sociala verksamhetsfält. Vi har försökt skriva en bok som bidrar till en fördjupad teoretisk och praktisk förståelse av hur relationsarbete kan hanteras inom yrkesfältet. Vi vill problematisera och definiera, urskilja olika villkor, aspekter och krav på hur den professionelle ska arbeta med relationen till ”den andre”. Det handlar om att stimulera till breddat, men framför allt fördjupat och kritiskt tänkande (och lärande) om utmaningarna kring relationsskapandet. Vi hoppas att på så sätt förmedla insikter och ge verktyg för förståelse av hur denna för ett fullgott socialt arbete så fundamentala förutsättning ska kunna upprätthållas och utvecklas. Vi menar att även om handlingsutrymmet för den professionella socionomen, i likhet med många andra yrkesgrupper inom vård och omsorgsfältet, har kommit att inskränkas på senare år, så finns fortfarande många möjligheter att inom

12

Inledning. Relationsbyggande på det sociala arbetets fält – utmaningar och möjligheter

9789147113118b1-296c 12

02/11/17 6:19 PM

existerande ramar utföra ett professionellt arbete baserat på grundelementet relationsskapande.

En bred syn på socionomers verksamhetsfält Den röda tråden i denna bok är relationsskapande mellan professionella yrkesutövare och klienter inom sådana sociala verksamheter där socionomer vanligen återfinns. Boken inskränker sig därmed inte till att behandla enbart sådana verksamheter för socialt arbete som närmast kräver socionomexamen för anställning, det vi skulle kunna kalla professionens kärnområde.

Detta är också i linje med den globala definitionen av socialt arbete som det hänvisas till i flera av kapitlen och som återfinns i ett särskilt appendix.

Denna globala definition innehåller heller inte några specifika avgränsningar till för professionen ”inmutade” yrkesroller och områden. Socionomer återfinns inom många områden av det som vi kan kalla det sociala verksamhetsfältet. Detta faktum är boken en spegling av. Här behandlas en rad olika typer av verksamheter med olika mål, uppdrag och karaktär. Väsentliga skillnader existerar därför när det gäller verksamhetsuppdrag och organisation, såväl som de arbetsuppgifter de anställda förväntas utföra.

Därmed finns skillnader också när det gäller villkor och förutsättningar för det så viktiga relationsarbetet. Detta blir tydligt inte minst i de olika kapitlen i boken. De olika verksamheterna benämner också ”den andre”, den som är föremål för de sociala insatserna, på olika sätt. Begrepp som förekommer är dels mer allmänna såsom ”klient”, ”patient”, ”brukare”, ”medborgare” eller ”sökande”, dels sådana som används inom specifika verksamhetsfält, såsom ”barn”, ”äldre”, ”intagna” eller ”personer med” (t.ex. förvärvad hjärnskada). Dessa begrepp används synonymt i boken på så sätt att de avser den person som socialarbetaren har att upprätta en relation med. Samtidigt synliggör de olika begreppen också något olika positioner som dessa olika ”klientgrupper” har respektive önskar ha i förhållande till yrkesutövarna.

De kan därför inte ersättas med ett enda gemensamt samlingsbegrepp. De hör hemma och är etablerade inom olika verksamhetskontexter, kontexter där forskare och praktiker också på olika sätt och i olika utsträckning kommit att teoretisera kring relationen. Att relationsbegreppet skiljer sig en del och är olika väl utvecklat inom de olika yrkesfält som boken berör betyder också att bokens kapitel visar en variation i vilka aspekter av relationen som diskuteras.

Inledning. Relationsbyggande på det sociala arbetets fält – utmaningar och möjligheter

9789147113118b1-296c 13

13

02/11/17 6:19 PM

Även om det är viktigt att förstå och ta hänsyn till de särdrag som olika yrkesroller och verksamhetskontexter uppvisar så gäller också ett antal generella villkor och förutsättningar för relationsarbetet. Sådana generella drag behandlas genomgående i boken men allra främst i dess första del (kapitel 1–4).

Bokens målgrupp och upplägg Även om kapitlen i den här boken har sina egna författare så är den också i hög grad en kollektiv produkt. Den har vuxit fram i diskussioner mellan de olika kapitelförfattarna och övriga verksamma vid enheten för socialt arbete, Örebro universitet. Som sådan uppvisar boken därmed inte bara det som kan ses som gemensamma nämnare när det gäller ansatser i socialt arbete, utan även bredden i forskningen inom socialt arbete som disciplin. Vi tänker oss att en bok som denna kan läsas och användas på samtliga nivåer av socionomutbildningen, men även inom utbildningar på angränsande fält. Olika kapitel kan bli aktuella på olika kurser och terminer. Vi hoppas dessutom att den kan bidra till utvecklingen av den teoretiska diskursen kring det fundamentala inslag – det grundelement – som ett relationellt arbete bör utgöra i allt socialt arbete och att den kan vara till nytta för yrkesverksamma i diskussioner om den egna arbetspraktikens förutsättningar och villkor.

En bok med inspel från så många olika typer av verksamheter som denna erbjuder många olika alternativa sätt vad gäller ordningsföljd mellan kapitlen. Den struktur vi valt är följande: Bokens kapitel 1–2 är ämnade att ge ett sammanhållande teoretiskt ramverk. Det första innehåller en allmänteoretisk diskussion kring socionomers relationsskapande utifrån det biopsykosociala perspektiv som slås fast i den globala definitionen av socialt arbete (se appendix), det andra fokuserar den institutionella och organisatoriska omgivning som ger villkor och förutsättningar för relationsarbetet samt hur denna har kommit att förändras i och med omdaningar i rådande välfärdspolitik. I kapitel 3 diskuteras relationsarbete med utgångspunkt i dialogfilosofi. Det har därmed ett allmänteoretiskt intresse även om detta perspektiv här särskilt diskuteras i relation till samhällsarbetets förutsättningar. Kapitel 4 är även det i huvudsak teoretiskt. Här teoretiseras kring relationer mellan socialsekreterare och klienter tillhörande kulturella minoriteter.

14

Inledning. Relationsbyggande på det sociala arbetets fält – utmaningar och möjligheter

9789147113118b1-296c 14

02/11/17 6:19 PM

Barn i utsatta situationer är gemensamt fokus i de följande två kapitlen (5–6). Här behandlas två teman: relationsarbete i barnavårdsutredningar samt socialsekreterares relationer med fosterhemsplacerade barn. De följande fyra kapitlen (7–10) har en gemensam nämnare – brott och våldsbeteende. Temana är våldsbejakande miljöer, våld i familjen, brottsofferstöd och mobbning. Kapitlen 11–12 rör institutionsbehandling. Det ena handlar om relationellt arbete vid Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem, det andra kontaktmannaskapets roll i fängelsearbete. Kapitlen 13–15 skildrar arbete i vård- och omsorgsperspektiv. Arbete med intellektuellt funktionshindrade, rehabilitering av förvärvad hjärnskada samt anhörigstöd till äldre är temana här. Kapitel 16 tar upp en annan typ av relationsarbete än det med klienten, nämligen relationsskapandets vikt i samverkanssituationer där olika yrkesgrupper är involverade. Boken avslutas med en kort summering och avslutande reflektion av oss redaktörer. Boken innehåller även ett appendix med den globala definitionen av socialt arbete i översättning till svenska med kommentarer från Akademikerförbundet SSR. Vi menar att dess anda ger ett kraftfullt stöd för bokens bärande bjälke – relationsarbetet – och den refereras återkommande i olika kapitel.

Referenser Blom, B. & Morén, S. (2015). Teori för socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Hasenfeld, Y. (2015). What exactly is human services management? Human Service Organizations: Management, Leadership & Governance, 39(1), 1–5.

Howe, D. (2008). Relationship-based thinking and practice in social work. Journal of Social Work Practice First Annual Lecture, 45–56.

Ruch, G., Turney, D. & Ward, A. (2010). Relationship-based social work. London: Jessica Kingsley.

Trevithick, P. (2003). Effective relationship-based practice: A theoretical exploration. Journal of Social Work Practice, 17(2), 163–176.

Inledning. Relationsbyggande på det sociala arbetets fält – utmaningar och möjligheter

9789147113118b1-296c 15

15

02/11/17 6:19 PM

Kapitel 1.

Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system Erik Flygare

Socionomyrket kan beskrivas som ett slags relationsarbete inriktat på att i nära samarbete med klienter finna lösningar på en problematisk livssituation. Vissa yrkesfunktioner utförs på ett socialkontor, andra utövas i människors hemmiljö eller på en låst institution, vilket påverkar relationen mellan de interagerande parterna på skilda sätt. Oavsett om yrket har förebyggande karaktär, kännetecknas av utredningar och bedömningar eller utmärks av rådgivande, krisbearbetande, samtalsbehandlande, (tvångs-) vårdande eller rehabiliterande insatser kan relationsarbetet i framgångsrika fall bidra till människors tillväxt och välmåga.

Socionomprofessionens verksamhetsfält är således komplext. Komplexitet präglar också de problem som dess utövare många gånger har att ta itu med. Som professionsutövare behöver socionomen därför olika slags kunskaper. Syftet med detta kapitel är att belysa det sociala arbetets potential när det gäller att integrera olika slags kunskaper för att förstå hur klienters problem utvecklas och kan motverkas i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system.

Med utgångspunkt i den globala definitionen av socialt arbete (se appendix) ges inledningsvis exempel på socionomprofessionens kärnuppdrag och kunskapsgrund. Dessa är ofta formulerade i termer av att påverka system och strukturer som hämmar individers utvecklingspotential. Därefter följer ett avsnitt som tar fasta på att socionomprofessionens kunskapsgrund är förankrad i en biopsykosocial teoriansats där faktorer på olika nivåer av verkligheten ses som sammanlänkade med varandra och därigenom verkar såväl hindrande som möjliggörande för individens utveckling och välbefinnande. I avsnittet beskrivs vad en sådan verklighetssyn innebär och

16

9789147113118b1-296c 16

02/11/17 6:19 PM

har för relevans för socionomens relationsarbete. Med utgångspunkt i relationer som det sociala arbetets grundelement fortsätter kapitlet med att belysa i) hur relationer är inkapslade i sociala sammanhang och ii) hur sociala interaktioner påverkar individen. I dessa avseenden ges även förslag på hur socionomens kunskapsunderlag i mötet med klienter kan fördjupas genom att dels vara uppmärksam på hur såväl klienter som professionella är sammanlänkade med institutioner, organisationer och nätverk (Ahrne 2014), dels beakta hur relationsarbetet i sig kan påverka klienten på ett djupare plan. Mer precist kan socionomens relationsarbete i lyckosamma fall tillgodose så kallade transaktionella behov, det vill säga elementära mänskliga behov som är nödvändiga för att upprätthålla individens socialitet och som endast kan tillgodoses via sociala interaktioner (Turner 2002).

Socialt arbete – en profession inom ett komplext verksamhetsfält Som socionom är man involverad i möten med andra människor, ofta med individer som befinner sig i en prekär situation eller med kollegor och arbetsledning vilka – utöver klienterna själva – många gånger samråder för att utarbeta lämpliga lösningar på klienters problematiska livssituationer.

Socionomyrket kan i så måtto sägas vara ett slags relationsarbete inriktat på att lösa problem. Vad beträffar problemlösningsprocessen förväntas socionomen inta ett vetenskapligt förhållningssätt genom att med hjälp av teorier och empiriska forskningsresultat fördjupa förståelsen av klienters livssituation. Det vetenskapliga förhållningssättet legitimerar socialt arbete som akademisk disciplin och därigenom också det professionella relationsarbete som dess utövare ägnar sig åt i ämnets praktiska tillämpning.

Vad som enligt professionen bör känneteckna socionomyrket anges i en kommenterande text till en global definition av socialt arbete som professionsrepresentanter från olika länder enats om (se appendix). Av kommentarerna framgår bland annat att socionomprofessionen ”utgår från att historiska, socioekonomiska, kulturella, kontextuella, politiska och personliga faktorer, sinsemellan länkade till varandra, fungerar som möjligheter eller hinder för människors utveckling och välbefinnande” (Akademikerförbundet SSR, s. 3). En sådan utgångspunkt vilar på antagandet att verkligheten är skiktad i olika nivåer och att sammankopplingar mellan faktorer hemmahörande på olika nivåer är det som möjliggör eller hindrar

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 17

17

02/11/17 6:19 PM

individens tillväxt och välmående. Denna syn på verklighetens beskaffenhet och vad som påverkar människors handlingar, förändringspotential och psykiska tillstånd skiljer sig från andra synsätt som gör anspråk på att förklara detsamma med hänvisning till faktorer på endast en nivå. Sådana begränsade synsätt inskränker socionomens möjligheter att bedöma i vad mån klientens belägenhet sammanhänger med – och kan motverkas med hänsyn tagen till – dennes sociala relationer, personliga egenskaper och kontextuella sammanhang.

Professionens ambition att påverka system och strukturer aktualiseras ”när situationen bedöms vara i behov av förändring och utveckling, vare sig det är på individ-, familj- eller gruppnivå, om det är på lokalsamhällets nivå eller gäller samhället i stort” (Akademikerförbundet SSR, s. 4). Uppdraget att främja social förändring motiveras av ”behovet att utmana och förändra de strukturella förhållanden som bidrar till marginalisering, social utslagning och förtryck” (ibid.). Parallellt med mandatet att understödja förändring åligger det professionen att också verka för social stabilitet såvida inte vidmakthållandet av strukturella förhållanden exkluderar människor. Beträffande insatser inriktade mot att främja social utveckling ”använder socialarbetare en rad färdigheter, metoder, strategier, principer och insatser på olika nivåer med inriktning på bevarande eller förändring av systemet” (a.a., s. 6).

Då målgrupperna för socionomens insatser återfinns inom ett brett verksamhetsfält och klienternas problematik därför varierar behövs kunskaper av olika slag. Förutom kunskaper baserade på ämnesspecifik teoriutveckling används teorier från andra discipliner, till exempel psykologi, pedagogik, sociologi och juridik. I likhet med andra professioner motiveras inslaget av kunskaper från olika discipliner av arbetsuppgifternas komplexitet och mångskiftande karaktär. Trots att inspelet från olika akademiska ämnen under socionomens utbildning varierar mellan olika länder och orter inom samma land finns en gemensam strävan att se till helheten.

Denna ambition manifesteras bland annat i anspråken på att tillämpa ”ett systemteoretiskt, holistiskt förhållningssätt, med bedömningar på olika nivåer utifrån en bio-psyko-social teoriansats” (a.a., s. 4). Häri ligger det sociala arbetets potential för att förstå, bemöta och bistå klienters många gånger komplexa problematik. En bred kunskapsgrund anses som eftersträvansvärd för att i relationsarbetet kunna ”införliva både en individuell, en grupp- och en samhällsnivå som en sammanhängande helhet” (a.a., s.

6). Detta med sammanhängande helheter är det centrala kunskapsobjektet

18

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 18

02/11/17 6:19 PM

inom de systemteoretiska perspektiv som i hög grad influerat socialt arbete (se Healy 2014 för en översikt).

I socionomprofessionens kommentarer till definitionen av socialt arbete ges lätt intrycket att system är förbehållna fenomen på sociala nivåer.

Inom systemteori tillämpas dock begreppet system i vidare mening då det används som hjälpmedel för att avgränsa helheter och konstruera teorier om självreglerande system som är receptiva för påverkan från omgivningen – inte minst för att bevara systemets struktur. Systemteorins ämnesöverskridande karaktär öppnar för olika discipliner att tillämpa de generella principerna med vars hjälp system reglerar sig själva. Av de kritiska kommentarer som Healy (2014) framför i sin översikt om systemteoretiska influenser på socialt arbete framgår bland annat att det inom ämnet finns en bristande klarhet i fråga om vad som konstituerar ett system och vilka egenskaper det har. Dessa kritiska synpunkter tangerar frågan vad som skiljer ett system från en struktur. Begreppen system och strukturer kan uppfattas som förvillande lika men har olika innebörder, vilket exempelvis framgår av följande definitioner. Ett system utgörs av ”en uppsättning ömsesidigt avhängiga element, mellan vilka det råder bestämda relationer … Totaliteten av relationerna inom systemet utgör systemets struktur” (Brante & Fasth 1982, s. 109). En struktur anger ”det mönster ur vilket relationer mellan element, samt elementens egenskaper, kan härledas” (a.a., s. 106). Olika avdelningar på en arbetsplats kan till exempel ses som relativt avgränsade system bestående av individer i olika positioner mellan vilka det råder bestämda relationer. Arbetsplatsen som sammanhängande helhet utgör ett avgränsat system. Dess formella organisationsstruktur anger hur avdelningarna är relaterade till varandra och vilket ansvar och vilka befogenheter som är knutna till olika yrkesroller. Alltså, ett avgränsat socialt system har en struktur bestående av förhållandevis stabila element som strukturerar individens tillvaro i något avseende. I egenskap av sammanhängande helhet kan ett system vara sammankopplat med andra system. Jämför till exempel Bronfenbrenners sätt att argumentera för hur individens utvecklingspotential påverkas av sociala interaktioner inbäddade i sociala system som är inkapslade i varandra (Bronfenbrenner & Morris 1998). Hans ekologiska systemteori är också ett illustrativt exempel på hur faktorer på olika nivåer av verkligheten antas vara sammanlänkade med varandra.

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 19

19

02/11/17 6:19 PM

En nivåindelad verklighet Bronfenbrenners resonemang vilar ytterst på antagandet att verkligheten är skiktad i olika nivåer. En sådan ontologisk position vad gäller synen på världens beskaffenhet verkar också utgöra fundamentet för forskarsamhällets uppdelning i olika vetenskapliga discipliner, en uppdelning som inte är godtycklig ”utan det tycks finnas en historisk och logisk, eller snarare ontologisk, grund för uppdelningen” (Brante 1997, s. 321).

Frågan hur många nivåer av relevans för socionomens relationsarbete det finns har inget entydigt svar. Klart är dock att antalet nivåer som indikeras i ovan nämnda professionsdefinitions biopsykosociala teoriansats bör uppfattas som en förenkling.

Från forskarsamhället kan man förvänta sig varierande svar på frågan om antalet relevanta nivåer beroende på vad forskare uttalar sig om för slags verklighet. Inom fysiska och kemiska vetenskaper studeras till exempel atomer och molekyler, inom biologin undersöks bland annat celler och organ. Inom nämnda vetenskaper finns en mängd olika subdiscipliner vars föreningspunkt är att de uttalar sig om fenomen på olika nivåer av verkligheten, områden som skulle kunna betecknas i termer av livlös respektive levande natur (Eskola 1982, s. 20). Inom psykologin finns också en mängd olika subdiscipliner. De forskningsobjekt som neuropsykologer studerar befinner sig delvis på en annan nivå än de som organisationspsykologer undersöker. Det som förenar psykologer med olika specialiteter är att de uttalar sig om medveten levande materia (ibid.), det vill säga om fenomen på individnivå i form av människors psyke och upplevelser. Sociologins kunskapsobjekt återfinns likaså på olika nivåer varav en, individnivån, redan har nämnts. Brante (1997) föreslår ytterligare fyra nivåer där det som studeras på respektive nivå är relationer mellan nivåspecifika element. På den interindividuella eller interpersonella nivån exemplifierar han detta med studier om relationer mellan samspelande individer involverade i interaktionsritualer. På den institutionella nivån behandlas relationer mellan positioner och roller i formella och informella system, i organisationer och nätverk. På den interinstitutionella nivån står relationer mellan institutioner och organisationer inom ett land i blickpunkten (jfr relationer mellan stat, marknad och civilt samhälle). På internationell nivå studeras relationer mellan nationella institutioner, organisationer och multinationella företag.

Sociologins kunskapsobjekt är i allt väsentligt produkter av mänsklig verksamhet (Eskola 1982, s. 21); de är invävda i en kulturell kontext vars språk, tecken- och symbolsystem impregnerar dem med mening. Som so-

20

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 20

02/11/17 6:19 PM

cialt konstruerade objekt är det möjligt att dekonstruera deras innebörder, vilket inte gör dem mindre verkliga jämfört med naturvetenskapens studieobjekt. Till skillnad mot naturvetenskapens naturligt producerade objekt är samhällsvetenskapens objekt socialt producerade. Kunskapsobjekten inom natur- respektive samhällsvetenskaperna är dock alla socialt definierade (Sayer 1992).

De ovan tillämpade termerna livlös och levande natur, medveten levande materia samt produkter av mänsklig verksamhet används här för att understryka att olika typer av vetenskaper uttalar sig om fenomen av väsensskild karaktär och för att göra läsaren uppmärksam på de risker som är förenade med att förklara komplexa fenomen med förenklade ansatser.

Att exempelvis förklara ätstörningar med endast biokemiska mekanismer, eller individens val av livspartner enbart med hänvisning till motpartens kroppslukt, det vill säga på basis av kunskaper om den levande naturen, är att negligera nivåer som gör människan unik som artvarelse. Liknande förbiseenden förekommer bland samhällsvetare som förklarar människors förehavanden enbart med hänvisning till faktorer på individnivå respektive samhällsnivå.

I valet mellan att förenkla eller ta hänsyn till en komplex verklighet har socionomprofessionen via den globala definitionen av socialt arbete tagit ställning för det senare alternativet. Som disciplin betraktat har socialt arbete potential att integrera olika slags kunskaper till ett i relationsarbetet fruktbart kunskapsunderlag. En framkomlig väg för att utveckla denna potential är, förslagsvis, att utgå från något som utmärker socionomyrket – det vill säga just relationsarbetet. Med fokus på relationer som det sociala arbetets grundelement blir kunskaper som har direkt bäring på den interpersonella nivån centrala i socionomens kunskapsunderlag, det vill säga teorier och begrepp som rör relationer och interaktioner. Genom att samtidigt begrunda hur faktorer på institutionell (överliggande) och på individuell (underliggande) nivå inverkar på och påverkas av den interpersonella nivån motverkas förenklade synsätt. I avsnittet som följer närmast belyses den interpersonella nivån och hur den är sammanlänkad med överliggande och underliggande nivåer. Resterande avsnitt i kapitlet fördjupar detta resonemang och dess betydelse för socionomens kunskapsunderlag i relationsarbetet.

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 21

21

02/11/17 6:19 PM

Den interpersonella nivån i fokus Det som utspelar sig i människors sociala relationer kan inte helt och hållet förklaras med hänvisning till individfaktorer. Ett belysande och i relationsarbetet relevant exempel är följande, som baseras på en kombination av illustrationer från Beckett (2006) och Brante (1997). Ett äktenskap kan leda in i en ond cirkel om den ena parten trånar efter sex medan den andra önskar närhet av annat slag. Den senare irriteras av tjatet om sex medan den förre inte klarar av andra intimitetsyttringar på grund av en överskuggande oro om ett uteblivet sexliv. Den senare drar sig undan alltmer, ju mer den förre tjatar. Samlivet är på väg att krackelera. Alla otrohetsfantasier stannar vid fantasier eftersom parterna i och med äktenskapets förpliktelser har förbundit sig att älska varandra i nöd och lust. Hur kan man förstå det som äger rum mellan dem? Den äktenskapliga institutionen kan inte förklara samspelet såsom det kommit att utvecklas. Den utgör dock en kontextuell betingelse för det äktenskapliga parförhållandet. Motiven för samlivet är olika hos individerna. Olikheterna i detta avseende skapar dynamik i samspelet men kan inte heller förklara deras samspel. Om varken system på individ- eller institutionell nivå kan förklara händelseförloppet, kanske system på den interpersonella nivån kan bidra till att göra det: … det är själva interaktionen, reaktionerna på den andres agerande, som bildar den struktur som leder paret in i en ond cirkel, ett självgående system. Och detta är vad Goffman menar när han hävdar att den interpersonella nivån innehåller sina egna lagar. En konversation kan utgöra just en ”unio mystico” som fångar deltagarna i ett ritualiserat spel. (Brante 1997, s. 330)

Komplexa system på interpersonell nivå, som i detta exempel, lever delvis sina egna liv i likhet med system på andra nivåer.

Erving Goffman (1967) är kanske den person som främst kommit att förknippas med sociologiska analyser av den sociala interaktionsordningen.

Det interpersonella samspelet är enligt Goffman betydelsefullt i dubbel bemärkelse.

För det första måste individer interagera med varandra på ett någorlunda friktionsfritt sätt för att den sociala interaktionsordningen – och samhället i vidare mening – ska fungera. I frånvaron av en moralpolis som övervakar människors förehavanden måste samhället förlita sig på att samhällsmedlemmarna fungerar som självreglerande varelser (system). Ett sätt att försäkra sig om att individerna blir självreglerande är att göra dem del-

22

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 22

02/11/17 6:19 PM

aktiga i vardagsritualer. Genom sådana ritualer lär de sig bland annat att inte förolämpa medmänniskor utan i stället visa aktning och respekt för deras presenterade självbilder. Detta införlivas under socialisationsprocessen. Den enskilde lär sig här att på ett smidigt sätt fungera som kompetent deltagare i sociala interaktioner. För att inte försätta den sociala interaktionsordningen ur spel upprättar deltagarna ett slags tillfälligt fungerande konsensus genom vilken de åtminstone för stunden accepterar varandra som samspelspartners.

För det andra, eftersom människan som social varelse är beroende av andra för att upprätthålla sin självbild, har samspelet betydelse för huruvida individen känner sig bekräftad eller ej i möten med andra.

Givet ovanstående kan man i Goffmans anda ställa sig frågan hur människor måste bete sig mot varandra för att inte äventyra den sociala interaktionsordningen. Svaret på frågan, jämför punkt 1 ovan (individer måste interagera på ett någorlunda friktionsfritt sätt, visa aktning för varandra), ger en intressant restprodukt som knyter an till den andra punkten ovan (individens självbild upprätthålls och bekräftas). Alltså, för att inte äventyra den sociala interaktionsordningen måste individer agera i enlighet med vissa normer eller beteenderegler som anvisar hur man inleder, upprätthåller och avslutar sociala interaktioner på ett sätt som tillåter deltagarna att lämna mötet med bibehållen värdighet. Genom att följa dylika regler, vilket de flesta vanligtvis gör, vidmakthålls den sociala interaktionsordningen (som system) och i förlängningen samhället (som system) och i och med detta bekräftas individen (som system). Det som utspelar sig på den interpersonella nivån, i samspelet människor emellan, har således återverkningar på andra nivåer.

Relationer som ordnade interaktioner En stor del av människors förehavanden utspelar sig i relationer med andra personer inom ramen för någon slags grupptillhörighet. Beroende på socialt sammanhang är individen i regel benägen att agera med hänsyn tagen till därtill knutna förväntningar, exempelvis för att markera sin lojalitet gentemot gruppen. Lojaliteten ställs lätt på prov i situationer där individen utsätts för olika förväntningar från olika aktörer. Detta är något som professionella inom människoorienterade yrken inte sällan råkar ut för.

Utan inbördes rangordning kan man föreställa sig att många socionomer i relationsarbetet förutom att i) beakta klientens önskemål också ii)

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 23

23

02/11/17 6:19 PM

vägleds av ett professionellt ideal samtidigt som de iii) har att rätta sig efter arbetsledningens krav och ta hänsyn till förväntningar från iv) kollegor, v) arbetslag eller tvärprofessionella team samt möjligtvis även från vi) anhöriga till klienter. Under sådana omständigheter är det svårt att tillmötesgå allas förväntningar, i synnerhet för dem som i relationsarbetet återkommande interagerar med samma personer. Att inte agera i enlighet med förväntningar riskerar att medföra konsekvenser som på ett eller annat sätt äventyrar relationen till respektive aktör (jfr punkt i–vi ovan). Vem ska man vara mest lojal mot? Valet är inte självklart. Medan somliga väljer att hörsamma arbetsledningens krav – kanske för att dennes negativa sanktioner bedöms som de mest kraftfulla – låter andra sig vägledas av yrkeskårens professionella ideal. Beroende på vad situationen kräver kanske någon prioriterar att agera utifrån religiös grund. Jämför barnmorskan som av religiösa skäl vägrade att utföra aborter (Arbetsdomstolens dom 23/17 i mål B 10/16, 2017-04-12). Individens responser på förväntningar i sociala interaktioner är med andra ord ofta avhängiga kvaliteten på dennes relationer till någonting som är mer än hen själv.

Relation och interaktion är snarlika begrepp som på ett asymmetriskt sätt kan sägas överlappa varandra. Relationsbegreppet kan lätt appliceras för att beteckna regelbundna interaktioner människor emellan. Man kan dock ifrågasätta lämpligheten med att skildra enstaka möten och andra engångshändelser i termer av relationer. Det förefaller oproblematiskt att använda begreppet interaktioner för att beskriva hur sinsemellan främmande människor påverkar varandra i tillfälliga möten medan det tar emot att tilllämpa begreppet relationer för samma ändamål. Relationer tycks referera till någon slags etablerad förbindelse mellan personer som känner eller är bekanta med varandra och därför har en gemensam historia – något som inte automatiskt gäller för dem som är involverade i en interaktion. Därtill är förväntningar i relationer ofta kopplade till unika individer. Obekanta personer som råkar mötas har också förväntningar på varandra. Dessa är dock ofta av allmänkulturell karaktär såsom att inte tränga sig i en kö utan att i stället visa medmänniskor respekt och hänsyn genom att svara på tilltal, ta ögonkontakt med medtrafikanter i korsningar och så vidare. Denna typ av ömsesidig anpassning är ett exempel på att interaktioner koordineras till och med i sådana fall där främlingar högst slumpartat råkar träffas för ett kort ögonblick. Koordineringen gäller även vid olika slags relationer eftersom det sociala sammanhang som kringgärdar en relation också fungerar samordnande och vägledande för det som utspelar sig i den. I denna mening kan relationer förstås som ordnade interaktioner, eller för att ut-

24

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 24

02/11/17 6:19 PM

trycka det mer allmängiltigt: ”Samhället finns mellan oss, såväl i vänskap och kärlek som på arbetet eller i politiken ...” (Ahrne 2014, s. 13).

Enligt Ahrne (2014) är det i princip ingen skillnad på banden som knyter samman människor i arbetslivet och banden som håller ihop vänskapsoch kärleksrelationer. Det som enligt honom krävs för att sociala relationer ska kunna bildas och utvecklas är att följande fem element är för handen: tillhörighet, förväntningar, initiativtagande/makt, kontroll och konsekvenser.

Respektive element kommer delvis att utformas på olika sätt beroende på om relationen utspelar sig inom ramen för en institution, organisation eller ett nätverk. Sistnämnda tre begrepp tillämpas ofta mer eller mindre synonymt inom samhällsvetenskapen för att beskriva grundformerna varinom sociala relationer uppkommer, äger rum, utvecklas och förändras. Sådana former kan också förstås som sociala system som strukturerar människors vardag genom bland annat förväntningar. Enligt Ahrne skiljer sig relationens karaktär och innehåll åt beroende på vilken av de tre grundformerna den har utformats i. I avsnittet nedan, som baseras på Ahrne (2014), ges först exempel på skillnader och likheter hos dessa relationsformer, som jag här valt att kalla dem, därefter belyses elementen som krävs för att skapa och utveckla sociala relationer.

Relationsformer Institutioner refererar till traditionsbundna och förgivettagna föreställningar om grundvalarna för en viss social ordning (t.ex. familjen). De refererar till beteendemönster och ideal om vad som är moraliskt korrekt och eftersträvansvärt och de manifesteras genom outtalade förväntningar. Oftast vet man inte varför eller hur institutioner har uppstått förutom att de bygger på tidigare generationers sedvänjor. Utmärkande för institutioner är att de inte kan förstås som aktörer. Det finns inga personer som kan avkrävas ansvar i händelse av att någon utomstående skulle ifrågasätta de kollektiva föreställningarna, normerna och värdena. Institutioner bidrar till att svetsa samman individer i mer eller mindre urskiljbara grupperingar och till att skapa skilda sätt att uppfatta och förhålla sig till världen.

Organisationer liknar institutioner såtillvida att också de skapar grupperingar och olika synsätt på omvärlden. Till skillnad mot institutioner kan organisationer förstås som aktörer. Det finns alltid någon som kan avkrävas ansvar för beslut om hur något har organiserats. Eftersom organisationer genom överenskomna beslut till exempel organiserar relationsmönster

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 25

25

02/11/17 6:19 PM

mellan individer, kan berörda personer hänvisa till dessa uppgörelser ifall banden skulle förändras på ett sätt som missgynnar endera parten. Ett organiserat beslut kan således upplevas som misslyckat av somliga, det är inte förgivettaget i samma mening som förväntningar knutna till institutioner vilka genom sin blotta existens vittnar om att de är allmänt accepterade av många människor.

Nätverk avser relationer mellan individer som regelbundet har kontakt med varandra och som därigenom utvecklar en gemensam referensram i något avseende. Banden i ett nätverk har uppstått spontant. Frånvaron av explicita överenskommelser gör att personerna kan uppträda mer otvunget gentemot varandra jämfört med agerandet i en organisation. Nätverksrelationer kan beskrivas som vänskapsförhållanden baserade på förväntningar om ett ömsesidigt utbyte. Om förväntningarna inte infrias är det enkelt att lämna ett nätverk. Då ingen kan ställas till svars för vad andra gör eller inte gör, eller själv göra sig till talesperson för alla som ingår i ett nätverk, kan nätverk inte förstås som aktörer som agerar i egenskap av enad kraft. Nätverk liknar mer institutioner än organisationer. De uppstår spontant och faktumet att de existerar indikerar att de fungerar. Detta gäller även nätverk som är inbäddade i andra sociala sammanhang, till exempel informella nätverk bland anställda i en organisation.

Relationselement De tre relationsformerna institution, organisation och nätverk påverkar karaktären hos elementen tillhörighet, förväntningar, initiativtagande/makt, kontroll och konsekvenser.

Tillhörighet tydliggör vilka som ingår och inte ingår i en relation. Institutionell tillhörighet vilar på uppfattningar om att människor som delar vissa attribut är förenade i någon slags gemenskap. Det som förenar människor kan till exempel utgöras av nationalitet, religionstillhörighet, en supporterklubb, en kriminell gruppering med mera. Tillhörigheten kommuniceras ofta utåt med hjälp av symboliska kännetecken ( flaggor, emblem, klädstil, klubbmärken, tatueringar). I en organisation tillkännages tillhörigheten genom beslut om att godkänna rekryteringen av en ny medlem. Medlemskapet verifieras ofta med något slags dokument (medlemskort, anställningsbevis). Jämfört med institutionell tillhörighet är den organisatoriska tydlig.

Det finns en tydlig gräns mellan dem som ingår respektive inte ingår i en

26

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 26

02/11/17 6:19 PM

organisation. Tillhörighet till ett nätverk erhålls genom kontakter med personer som redan är etablerade i nätverket.

Förväntningar handlar väsentligen om att etablera gemensamma föreställningar om villkoren som gäller för relationen och för respektive parts delaktighet i den. Inom ramen för institutioner uttrycks förväntningar genom normer. I organisationer motsvaras normer av regler som anvisar vem som förväntas göra vad och på vilket sätt. I organisationer vars verksamhet är beroende av specialister ersätts regelverket delvis av anställdas professionella expertkunnande (se kapitel 2 om styrningslogiker). I nätverk kretsar förväntningarna kring det ömsesidiga utbytet, vad man själv förväntas göra och vad man kan förvänta sig av andra (t.ex. att utbyta tjänster eller information).

Initiativtagande och makt: För att etablera en relation krävs att någon tar initiativ till att träffas mer regelbundet (exempelvis en chef som planerar att själv leda en arbetsgrupp), eller ett initiativ som möjliggör att interaktioner mellan andra personer upprepas över tid (exempelvis en socionom som får till stånd en kontakt mellan professionella på BUP och en ungdom med befarad psykisk problematik). Initiativtagandet sammanfaller ofta men inte nödvändigtvis med makt. I institutioner utgår makten från status, till exempel i kraft av personens könstillhörighet, ålder, expertkunnande, färdigheter, kändisskap. I organisationer fördelas makten enligt en beslutsordning som anger vem/vilka som har rätt att fatta beslut om vad. Det kan handla om ledningens rätt att bestämma vilka behandlingsmetoder som personalen ska tillämpa, vilken utstyrsel de ska ha (inom t.ex. kriminalvården måste viss personal vara uniformerad). I nätverk möjliggörs utövandet av makt huvudsakligen genom tillgängliga kontakter. Ju fler kontakter en person har, desto större potentiell makt har denne i regel att sprida information och agera med stöd i nätverket.

Kontroll: För att kunna bedöma om en relation ska fortlöpa, förändras eller avslutas måste parterna i en relation ha någon slags kontroll över andras förehavanden. Den institutionella kontrollen underlättas av synliga igenkänningstecken som vissa av dem som tillhör en gemenskap tenderar att visa upp. En särskild form av synlighet utmärkande för institutioner är fördomar, ”som bygger på förutfattade meningar om särskilda kategorier eller grupper av människor” (Ahrne 2014, s. 50). Denna typ av institutionaliserade föreställningar kan användas för att förstärka den institutionella kontrollen, exempelvis genom att sprida uppfattningar om varför det är opassande att umgås med folk som avviker från den egna gemenskapen.

Den organisatoriska kontrollen vilar på beslut om vad och hur något ska

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 27

27

02/11/17 6:19 PM

övervakas. Alla som ingår i en organisation är föremål för legitim kontroll i vissa avseenden: någon bevakar till exempel att medlemmarna gör det som ska göras och bedömer huruvida det som görs lever upp till ställda krav.

Den vanligaste formen av kontroll i nätverk är skvaller, med vars hjälp information utbyts mellan personer i nätverket. Informationen handlar inte sällan om andra som ingår i nätverket (som inte deltar i det aktuella informationsutbytet); man upplyser varandra om andras förehavanden på sistone, om och när de gjort något uppskattat eller klandervärt. Genom dylika berättelser förmedlas omdömen om enskilda personers styrkor och svagheter. Dessa blir till rykten som andra i nätverket anpassar sina förväntningar på personen efter.

Konsekvenser: Relationer utvecklas och förändras på basis av föreställningar om vilka konsekvenser som följer av att bryta mot förväntningar.

Personer som genom sin livsföring förkroppsligar institutionens ideal och normer åtnjuter respekt och tillerkänns status av likasinnade. Individer som inte lever upp till idealen, vars handlingar utmanar dem, riskerar att ringaktas och förskjutas ur gemenskapen. I organisationer tillgrips sanktioner gentemot dem som inte motsvarar förväntningarna. Den som inte levererar kan få löneavdrag. Den som begått allvarligare misstag kan varnas eller uteslutas. I nätverk utgår konsekvenserna från vilka rykten som cirkulerar kring individerna. En person som lever upp till nätverkets förväntningar om ett ömsesidigt utbyte, som till exempel delar med sig av information, förmedlar kontakter med mera, har ofta gott anseende vilket kan stärka dennes inflytande inom nätverket. Den vanligaste negativa konsekvensen av ryktesspridning inom ett nätverk är att ”de andra helt enkelt upphör att kontakta eller prata med den personen. Man talar inte om varför utan man ignorerar personen och försöker med olika medel undvika att träffas” (Ahrne 2014, s. 52).

Samhället i individens relationsmönster Ahrne (2014) hävdar att ”alla element i en relation behöver inte ha samma grundform – alltså vare sig vara organisation, institution eller nätverk – vilket är det dominerande synsättet inom samhällsvetenskapen” (a.a., s. 53).

Hans poäng är att de olika relationselementen – tillhörighet, förväntningar, initiativtagande/makt, kontroll och konsekvenser – kan utformas utifrån olika kombinationer av institution, organisation och nätverk. Genom sådana mönster av relationer är individen sammanlänkad med samhället.

28

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 28

02/11/17 6:19 PM

Att människor formar samhället är för många ett påstående som är lätt att acceptera. I västerlandets individualiserade samhälle är det omvända påståendet, att samhället formar människorna, måhända mer svårtillgängligt.

Ett omtalat exempel på detta gav Margaret Thatcher, f.d. premiärminister i Storbritannien, uttryck för i en intervju med Douglas Keys 1987: ”… who is society? There is no such thing!” (Beckett 2006, s. 96). Även om det kan vara ”svårt att se samhället för alla människor” (Ahrne 2014, s. 8) är samhället allestädes närvarande i människors relationsmönster. Genom sådana mönster av relationer delar individer erfarenheter med varandra. Eftersom det ömsesidiga utbytet av tankar och känslor ytterst vilar på människans förmåga att överskrida sig själv och få inblick i andra människors medvetanden (empati) är individens medvetande inte endast subjektivt utan partiellt även intersubjektivt, det vill säga det som ett subjekt uppfattar om någonting är tillgängligt för fler subjekt. Intersubjektiviteten är inbyggd i människans konstitution som artvarelse och därför så självklar och förgivettagen att vi till mans inte tar notis om hur den möjliggör upplevelser av delade verklighetsuppfattningar och känslor av gemenskap. Svårigheten att se samhället för alla människor sammanhänger delvis med detta. Intersubjektiviteten är en förutsättning för människans socialitet och det är i egenskap av detta som den ingår i de transaktionella behoven, vilka beskrivs nedan.

Tillgodoseendet av transaktionella behov som konsekvenser av ett lyckat relationsarbete Relationsarbetet går i mångt och mycket ut på att utreda och fastställa klienters behov av råd, stöd, försörjning, bistånd, vård, behandling och så vidare och att med olika typer av insatser försöka tillgodose dem. Texten nedan handlar inte om behov i ovanstående mening utan om något mycket mer grundläggande, nämligen om så kallade transaktionella behov nödvändiga för individens existens som social varelse och som därför endast kan tillgodoses genom sociala interaktioner (Turner 2002).

Teorier om sociala interaktionsprocesser inbegriper antaganden om handlingsmotiverande drivkrafter hos individen. Några exempel är följande: Individens val av handlingar motiveras av vinstmaximering, maktanspråk, undvikandet av skam, en strävan efter intersubjektivitet, grupptillhörighet, tillit, kulturellt kapital, positiva emotioner, självbekräftelse med mera (Turner 2002).

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 29

29

02/11/17 6:19 PM

Det som alla dessa teorier betonar, om än på ganska olika sätt, är att människor har behov som de försöker tillfredsställa. Om dessa behov inte tillgodoses erfar individer negativa emotioner och beroende på de emotionella reaktionerna kommer de att fortsätta att försöka uppfylla behoven eller så drar de sig undan mötet, om de kan. (Turner 2002, s. 98)

Turners teoretiska resonemang om transaktionella behov (eller transaktionella krafter) kan närmast ses som en syntes av andra forskares verk. Begreppet transaktionella behov används som samlingsbeteckning för behov som människan strävar att tillgodose för att bevara sin socialitet. Eftersom individen tillgodoser vissa fundamentala mänskliga behov genom att interagera med andra fungerar behoven som handlingsmotiverande drivkrafter i sociala interaktioner. Individen attraheras av interaktioner där de transaktionella behoven förväntas bli tillgodosedda och försöker undvika interaktioner där utsikterna för detta bedöms som små. Turner urskiljer fem typer av transaktionella behov: behov av att bekräfta/verifiera självet, att få ut något givande av ett utbyte med andra, grupptillhörighet, tillit/förtroende och behov av ”fakticitet”. Det sista kan beskrivas som behov av att vara förankrad i en gemensam, intersubjektiv verklighet. Behovens allmängiltiga karaktär innebär att de kan tillgodoses i olika slags interaktioner, inte minst i sådana som utspelar sig i relationsarbetet. Det viktigaste behovet att få tillgodosett är bekräftandet av det sociala jaget, självet, som därför givits mest utrymme nedan.

Behov av att bekräfta/verifiera självet: Teorier om individens sociala jag framställer ofta självet som en kognitiv konstruktion baserad på individens självbild (symbolisk interaktionism), eller på en uppsättning av individens uppfattningar om sig själv i olika situationer (jfr Goffman 1974). Samtidigt som Turner utgår från denna teoritradition vidareutvecklar han den genom att föra in en emotionell dimension. Med utgångspunkt i antagandet att individens självuppfattning (kognition) är ingjuten i emotioner urskiljer han tre aspekter av självet, vilka han betecknar i termer av kärnsjälv, subidentiteter och rollidentiteter: a. Individen har en känsla av vem hen är oberoende av situation (kärnsjälv). b. Individen har en känsla av vem hen är i vissa typiska situationer inramade av olika institutionella sammanhang, som till exempel familjeliv och arbetsliv (subidentiteter). c. Individen har en känsla av vem hen är i specifika situationer (rollidentiteter).

30

Kapitel 1. Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system

9789147113118b1-296c 30

02/11/17 6:19 PM

Relationer i socialt arbete – i gränslandet mellan profession och person

Anders Bruhn & Åsa Källström (red.)

9789147113118b1-296c 1

02/11/17 6:19 PM

– i gränslandet mellan profession och person En väl fungerande relation mellan socialarbetare och klient är ett nödvändigt villkor och ett grundelement i allt professionellt socialt arbete. Men trots att relationsarbete är svårt, så problematiseras det sällan i texter som rör det sociala arbetets kärna och karaktär.

I den här boken tar vi oss an just den uppgiften. Några exempel på frågeställningar som boken tar upp: • Vad kännetecknar ett gott relationsarbete på det sociala arbetets fält?

• Hur kan en väl fungerande relation etableras mellan den professionelle tjänsteutövaren och en klient i ett mer eller mindre utsatt läge?

• Hur och under vilka villkor kan ett gott relationsarbete utföras av socialarbetare inom olika verksamhetsområden?

Anders Bruhn är professor i socialt arbete vid Örebro universitet. Han är arbetsoch yrkeslivsforskare som förutom socionomer också har forskat om arbetsmiljöinspektörer, kriminalvårdare, lärare samt handläggare vid CSN och Försäkringskassan. Åsa Källström är professor i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon forskar om barns och ungdomars utsatthet för och upplevelser av våld och andra kränkningar och om hur samhället kan tillgodose barnens behov av stöd.

I boken medverkar också Kjerstin Andersson Bruck, Pia Aronsson, Markus Arvidson, Rúna í Baianstovu, Maria Bennich, Kristina Collén, Jürgen Degner, Erik Flygare, Terese Glatz, Karin Hellfeldt, Claes Holm, Björn Johansson, Sara Johansson, Anna L. Jonhed, Robert Lindahl, Helene Lindström, Per Åke Nylander, Thomas Strandberg, Sara Thunberg och Veronika Wallroth.

Relationer i socialt arbete – i gränslandet mellan profession och person

Anders Bruhn & Åsa Källström (red.)

Bokens kapitel inrymmer både teoretiska fördjupningar och praktiska exempel och kan därför användas såväl inom utbildningar för socionomer och angränsande yrken som för praktiker på det sociala verksamhetsfältet.

Relationer i socialt arbete

Relationer i socialt arbete

Best.nr 47-11311-8 Tryck.nr 47-11311-8

9789147113118c1c.indd 1

Anders Bruhn & Åsa Källström (red.)

02/11/17 6:23 PM