Cege Ekstrรถm Ingela Gabrielsson Per Hรถrberg Gunnar Lรถf
...pรฅ din privatekonomi
Faktabok
Pejl! …på din privatekonomi Faktabok ISBN 978-91-47-09260-4 © 2008 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten, Camilla Nevby och Helene Carlsson Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: Andreas Offesson Layout: Grafisk Form LNHB Produktion: Thorwald Persson Upplaga 1:1 Typografi: Columbus 11/13,5 Printed in Slovenia by Korotan. Ljubljana, Slovenien, 2008
Bildförteckning Samtliga bilder tagna av Andreas Offesson utom följande: Holmberg, Hasse s 56 Kruse, Louise s 18, 31, 67 Nordström, Lars s 71:1 Photodisc s 15:2, 25:1, 30, 35, 37, 58, 59, 75, 79
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö Tel: 040-25 86 00. Fax: 040-97 05 50 Beställning: Tfn 08-690 93 30. Fax 08-690 93 01 www.liber.se
Inledning Att bli vuxen innebär att man får större frihet att själv bestämma över sin tillvaro. Detta är något många ser fram emot, men med den ökade friheten följer också ett ökat ansvar. När det gäller privatekonomin får man själv bygga upp sin ekonomi och fatta beslut om betalningar, lån, sparande och försäkringar. För att aktivt och på ett bra sätt kunna ta detta ansvar gäller det att skaffa sig förståelse för de privatekonomiska frågorna och för de ekonomiska samband som påverkar den egna vardagsekonomin. Omställningen är kanske störst den dag du flyttar hemifrån. Men även senare i livet ställs man inför nya situationer och val, där det är en fördel att känna till reglerna. Ekonomi är ett viktigt område för alla, oavsett om man är intresserad av det eller inte. Det är en styrka att känna till sina rättigheter och skyldigheter och att veta vart man ska vända sig för att få stöd och svar på olika frågor. Ansvaret för den framtida välfärden flyttas mer och mer över på den enskilda individen. Pejl! ...på din privatekonomi – Privatekonomisk lärobok för kurser och självstudier
Pejl! ...på din privatekonomi är ett utbildningsmaterial avsett för grundläggande kurser i ekonomi och samhällskunskap inom framför allt gymnasieskolan och vuxenutbildningen, men kan med fördel användas i alla typer av kurser och utbildningar i ekonomi. Det är också lämpligt för självstudier och att användas som handbok. Kunskaper för vardagen
Pejl! ...på din privatekonomi ger grundläggande ekonomiska kunskaper som har betydelse i de flesta människors vardag. Boken omfattar sju kapitel: Privatekonomi och familjerätt, Olika boendeformer, Vårt skyddsnät, Sparformer och värdepapper, Låneformer och krediter, Vad händer om man inte betalar? samt Försäkringar – att skydda sina saker.
Faktatext – med exempel, praktiska råd, reportage m m
Faktatexten varvas med många belysande exempel från vardagslivet som förklarar, förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Löpande i texten har dessutom lagts in faktarutor som fördjupar och ger ytterligare information. I kapitlen finns praktiska råd, checklistor och även reportage. Svenska myndigheter ligger långt framme när det gäller att via trycksaker och inte minst Internet förse medborgarna med relevant information, blanketter m m. Därför hänvisar vi i boken till användbara webbsidor, där du kan få mer detaljerad och aktuell information. Det finns också en adresslista i slutet av boken. Övningar och lärarhandledning
Separat finns ett övningshäfte med utförliga lösningar samt en fyllig lärarhandledning med pedagogiska och metodiska tips, OH-bilder m m. Pejl! – Privatekonomi & vardagsjuridik
Förutom Pejl! ...på din privatekonomi finns även ett material som utöver privatekonomi tar upp vardagsjuridik. Pejl! – Privatekonomi & vardagsjuridik är ett utbildningsmaterial som på ett lättfattligt sätt ger grundläggande ekonomiska och juridiska kunskaper. Boken omfattar tretton kapitel, fördelade på fyra block: Ekonomi och familj, Spara, låna och försäkra, Lag och rätt samt Framtiden i våra händer. Kontakta oss!
Synpunkter på Pejl! emotses tacksamt. Kontakta Liber, se adress på copysidan. Lycka till med studier och privatekonomi! Författare & Redaktion
Innehåll 1 Privatekonomi och familjerätt 6 Inkomster 7
Att köpa hus 36 Hemförsäkring 37
3 Vårt skyddsnät 38
Utgifter 7
Boendekostnader 8 Göra en budget 8
Gemensam ekonomi 9 Betala räkningar 10
Betalning via Internet 11 Betalning via autogiro 11 Betalning via kuvertgiro 12 Skydd för konsumenten 12
Reklamation 13 Tvist mellan köpare och säljare 13 Att flytta ihop 14
Att leva ihop 15 Sambolagen 16 Sambolagen kan avtalas bort 17 Äktenskap 19
Skilsmässa 20 Betänketid 20 Mitt, ditt och vårt 21 Enskild egendom 22 Medan man är gift 23 2 Olika boendeformer 24 Att sätta bo 25 Att hyra lägenhet 26
Hur mycket ska man betala i hyra? 27 Lägenhetsbyte 27 Hyra i andra hand 28 Hyran 28 Att köpa bostadsrätt 32
Vad kostar det att bo i bostadsrätten? 33 Vad bestämmer priset? 33 Köp genom mäklare eller direkt av säljaren? 35 När du har bestämt dig 35
Trygghetssystemet 39 Socialförsäkringen 39
Sjukdom 39 Långvarig sjukdom 40 Arbetsskada/handikapp 41 Föräldraledighet 41 Ledighet med föräldrapenning 42 Ålderspension 43 Nytt pensionssystem 43 Pension till efterlevande 43 Arbetslöshet 43 Avtalsförsäkringar 45 Privata försäkringar 45
Olycksfallsförsäkring 45 Sjuk- och olycksfallsförsäkring 46 Pensionssparande 47 4 Sparformer och värdepapper 48 Börja spara 49
Lönekonto och kort 49 Var försiktig med ditt kort 49 Konto i butik – också ett sparande 50 Spara och placera på olika sätt 50
Sparande i bank eller annat institut 51 Bankverksamhet i olika former 51 Värdepapper 53 Obligationer 53 Aktiesparande 54 Fondsparande 55 Pensionssparande 57 Kapitalförsäkring 58 Finansiell rådgivning 58 Hur sparar vi? 61
5 Låneformer och krediter 62 Att låna 63
Vad lånar vi till? 63 Att tänka på innan du lånar 63 Snabba lån 64 Finns det billiga lån? 65 Säkerhet för lån 68
Borgen 68 Olika lån för olika ändamål 69
Låneformer för konsumtion 69 Lån till boende 70 Bunden eller rörlig ränta? 72 6 Vad händer om man inte betalar? 74 Obetalda skulder och betalningsföreläggande 75
Dröjsmålsränta 75 Om man ändå inte betalar 76 En betalningsanmärkning ger nya problem 76 Glöm inte alla andra räkningar! 77 Skuldsanering 78
Kommunens ansvar 79 7 Försäkringar – att skydda sina saker 80 Att försäkra 81 Motorfordonsförsäkring 81
Trafikförsäkring 81 Hel- och halvförsäkring 83 Hemförsäkring 83
Ansvarsskydd 84 Överfallsskydd 85 Rättsskydd 85 Reseskydd 85 Villahemförsäkring 86 Ersättning 86 Hur sätts premien? 87 Webbadresser 88 Sakregister 90
1. Privat-
i m o n o k e a f h oc t t ä r e j l i m
Det är väl egentligen ingen som struntar i sin ekonomi. De flesta drömmer om att kunna resa, köpa en bostad eller slippa oroa sig för att pengarna inte ska räcka månaden ut. Med ordning på ekonomin blir det mycket lättare att förverkliga sina drömmar. Det är också bra att veta vad som gäller när man flyttar hemifrån, blir sambo eller gifter sig. Genom att göra rätt från början och planera sin ekonomi lägger man grunden för en stabil framtid.
Innehåll: Tvist mellan köpare och säljare 13
Inkomster 7
Att flytta ihop 14
Utgifter 7
Att leva ihop 15 Sambolagen 16 Sambolagen kan avtalas bort 17
Boendekostnader 8 Göra en budget 8
Gemensam ekonomi 9
Äktenskap 19
Betala räkningar 10
Skilsmässa 20 Betänketid 20 Mitt, ditt och vårt 21 Enskild egendom 22 Medan man är gift 23
Betalning via Internet 11 Betalning via autogiro 11 Betalning via kuvertgiro 12 Skydd för konsumenten 12
Reklamation 13 6
1 P R I VAT E KO N O M I O C H FA M I L J E R ÄT T
Inkomster Som inkomster räknas främst lön, sjukpenning och bidrag. Den som har studiestöd kan yrkesarbeta, men inte hur mycket som helst för då sjunker både studielån och studiebidrag. Det finns också möjlighet att få bostadsbidrag från kommunen, beroende på vilken inkomst man har och hur hög boendekostnaden är. Den som är arbetslös kan få ersättning från arbetslöshetskassa (a-kassa) och den som är föräldrale-
dig kan få ersättning från Försäkringskassan (se kap 3). När du studerar efter gymnasiet har du troligtvis inte i första hand inkomster från ett yrkesarbete, utan studiemedel i form av studielån och bidrag som ska utgöra grunden för din ekonomi.
Utgifter För att få en uppfattning om vad det kostar att leva kan man ta hjälp av Konsumentverkets beräkningar och råd. Varje år räknar Konsumentverket ut skäliga levnadskostnader för några av de vanligaste hushållsutgifterna för olika hushållstyper. Konsumentverkets tabeller för levnadskostnader finns på www.konsumentverket.se. Klicka på Ekonomi och därefter Koll på pengarna. Beräkningarna bygger inte på någon miniminivå, men inte heller på någon lyx. Levnadskostnaderna motsvarar omkring 30 % av hushållets totala konsumtion. Man antas bo i lägenhet med gemensam tvättstuga. Kostnader för tandvård och sjukvård är inte inräknade. I anslutning till beräkningarna finns beskrivet precis vad som ingår och inte.
man för anteckningar under ett par veckor kan man se vart pengarna tar vägen.
Siffrorna kan vara till nytta på flera sätt. Man kan vara osäker på hur stora olika utgifter är eller så kan beräkningarna jämföras med egna utgifter. Går det att skära ner någonstans? Om
Även för den som bor hemma men har börjat jobba finns det anledning att sätta sig in i vad det kostar att leva. Det kan vara rimligt att betala något för mat och husrum, en slags ”hyra”. 7
1 P R I VAT E KO N O M I O C H FA M I L J E R ÄT T
Exempel 1
Olle har just fått sitt första jobb. Han tänker bo kvar hemma och spara större delen av lönen. Därför blir han sur när hans mamma talar om för honom att hon tycker att han ska betala för den mat han äter hemma. Olle föreslår 500 kronor per månad. Olles mamma, som har kollat på Konsumentverkets webbsida, förklarar att han bör betala åtminstone 1 000 kronor per månad för maten. Då är bostaden gratis för Olle och även förbrukningsartiklar, t ex tvättmedel, tvål och schampo. Han har dessutom TV och dator på sitt rum.
Boendekostnader Kostnader för boende varierar mycket beroende på boendeformen. Billigast är att bo kvar hemma, även om det då kan vara rimligt att betala för hushållskostnader när man får en inkomst. Detta är en källa till diskussioner i många familjer. I Konsumentverkets Koll på pengarna finns ett förslag till vad det kan tänkas kosta att ha en 20-åring boende i föräldrahemmet.
Totalt sett tar boendekostnaden den största delen av våra inkomster sedan skatten är betald. I den egna ekonomin blir det extra viktigt att se över sina kostnader, t ex vilket elavtal man ska ha, vilken Internetanslutning, teleoperatör och så vidare. Läs mer om olika boendeformer i kap 2.
udgeten kan Med hjälp av b ödiga utgif ter… man få ner on
Göra en budget Så mycket kostar småinköpen per år Två påsar chips per vecka ca 2 300 kr En läsk per dag ca 3 650 kr Fem dosor snus per vecka ca 6 500 kr Ett paket cigaretter om dagen ca 16 400 kr
En budget ger överblick över inkomster och utgifter. Den är ett hjälpmedel om man vill förändra sin ekonomi. Man kan jämföra sina utgifter med Konsumentverkets tabeller och få en uppfattning om på vilken nivå man ligger i sin konsumtion. Utan att ha funderat på det har man kanske fått mycket höga kostnader för något. Med hjälp av budgeten kan man få ner onödiga utgifter och satsa på annat som man hellre skulle vilja ha.
Källa: Konsumentverket
Med hjälp av Konsumentverkets Koll på pengarna på www.konsumentverket.se (klicka på Ekonomi och sedan Koll på pengarna) kan man enkelt få fram underlag för sin egen budget. 8
1 P R I VAT E KO N O M I O C H FA M I L J E R ÄT T
Exempel 2
Jenny är 24 år och arbetar som försäljare i en möbelbutik i Nyköping. Hon har nu flyttat hemifrån till en bostadsrätt som hon köpt för 800 000 kronor, varav 650 000 kronor är lånat till 5 procents ränta. För att få överblick över sin ekonomi har hon gjort följande månadsbudget med hjälp av Konsumentverkets broschyr Koll på pengarna och egna beräkningar. Månadsbudget Inkomster Lön efter skatt
14 000
Utgifter Livsmedel utan lunch 1 140 Lunchkostnad 1 400 Kläder & skor 530 Fritid inklusive mobiltelefon 480 Hygien 320 Förbrukningsvaror 100 Hemutrustning (inklusive dator) 510 Media, fast telefoni, Internet m m 760 Hemförsäkring 100 Förbrukning av hushållsel (150 kwh) 200 Busskort 800 Nöjen 1 000 Månadsavgift bostadsrätt 2 000 Räntekostnad (avrundat) 2 700 Avgår skattereduktion 30 % – 810 Summa utgifter 11 230 Överskott före amortering Amortering Överskott efter amortering
Gemensam ekonomi Om man blir sambo eller gifter sig får man på något sätt ta ansvar för den gemensamma ekonomin. Rent juridiskt har dock var och en sin egen ekonomi, men många utgifter blir ändå gemensamma. När man är två i hushållet är det viktigt att båda har samma kunskap om hushållets budget och hur räkningarna betalas. Då blir det inte så jobbigt om den ena skulle bli sjuk eller av någon annan anledning inte kan sköta ekonomin. För att kunna veta hur den egna inkomsten bäst ska användas behöver man ha kunskap om helheten.
2 770 – 2 000 770
h en ck var oc o d r a h t …juridisk ekonomi… n e g e in s
Överskottet kan Jenny bland annat använda till sjuk- och tandvård, semesterresor, underhåll och reparation av lägenheten samt sparande.
9
1 P R I VAT E KO N O M I O C H FA M I L J E R ÄT T
Exempel 3
Siri, 23 år, och Marko, 28 år, har flyttat ihop som sambor i en hyreslägenhet i Malmö. Siri studerar till sjukgymnast och Marko arbetar som bilmekaniker. De har gjort följande bud-
get med hjälp av tabellerna i Konsumentverkets broschyr Koll på pengarna och egna beräkningar.
Månadsbudget Siri Inkomster Lön efter skatt Studiestöd
7 492
Individuella utgifter Livsmedel med lunchlåda Kläder & skor Fritid inklusive mobiltelefon Hygien Busskort
1 480 530 480 320 800
Marko 15 000
Totalt 15 000 7 492
1 920 520 480 250 800
Gemensamma utgifter Förbrukningsvaror Hemutrustning (inklusive dator) Media, fast telefoni, Internet m m Hemförsäkring Förbrukning av hushållsel (220 kwh) Nöjen Månadshyra Summa utgifter Överskott
Gemensamt
120 600 790 110 270 1 500 6 000
3 610
3 970
9 390
– 16 970 5 522
Överskottet kan de bland annat använda till sjuk- och tandvård, semesterresor och sparande.
Betala räkningar Genom att hitta enkla och smidiga rutiner för hur man betalar räkningar gör man livet lite enklare. Det finns flera olika sätt att betala sina räkningar på, och man bör undvika att betala dem på bankkontor eller Posten eftersom det är både dyrt och tidskrävande. 10
1 P R I VAT E KO N O M I O C H FA M I L J E R ÄT T
Betalning via Internet För att kunna betala räkningar via Internet måste man vara ansluten till någon banks Internettjänst. Alla våra vanliga banker kan erbjuda sådana tjänster. Kontakta banken och be dem hjälpa till att ordna anslutning till Internetbanken. I Internettjänsten skriver man in de räkningar som ska betalas och bestämmer vilken dag de ska betalas. Banken bevakar räkningarna och ser till att de betalas på förfallodagen. Detta är särskilt praktiskt om man ska resa bort eller av annan anledning inte kommer åt att betala sina räkningar. Man kan lägga in räkningarna i förväg och betalningen sker på rätt dag.
Betalning via autogiro Ett annat alternativ är att anmäla att betalning av vissa räkningar ska ske via Autogiro. Detta innebär att pengarna dras automatiskt från ens eget konto i banken. För räkningar som kommer regelbundet och som inte varierar så mycket i storlek, t ex försäkringar, är det enkelt och bekvämt att ha Autogiro. För att detta ska fungera måste anmälan göras till betalningsmottagaren där man anger från vilket konto pengarna ska dras. Med Autogiro blir det viktigt att se till att det finns pengar på kontot så att räkningen verkligen kan betalas i tid.
Internet ger också en bra överblick över behållningen på kontot, vilka lån och kort man har och vilka betalningar som kommer att utföras den närmaste tiden. Vissa räkningar går även att betala med eFaktura. Då kommer fakturan automatiskt och kan ses i din Internettjänst.
även att be…räkningar går ra… tala med eFaktu Tips för en bättre ekonomi • Försök att minska på utgifterna – enklaste sättet att få inkomsten att räcka längre. • Undvik dyr snabbmat och gör lunchlåda. Laga mat med kompisarna. • Behåll överblicken genom att samla viktiga papper i pärmar eller mappar. • Gör en ekonomisk årsöversikt med utgångspunkt från anteckningar, kvitton och räkningar. Vilka månader kommer de stora räkningarna? Genom att lägga ihop de fasta kostnaderna
och dela med tolv så ser man hur mycket man behöver spara varje månad och slipper ta en stor räkning med hjälp av lönen den månaden. • Har du rätt konton och kort för din ekonomi? Kontakta din bank och hör vad de har för erbjudanden. • Bygg upp ett sparande genom månatligt sparavdrag. Öppna sparkonton för olika ändamål, t ex buffert, resor med mera.
11
1 P R I VAT E KO N O M I O C H FA M I L J E R ÄT T
Betalning via kuvertgiro Man kan också betala räkningar genom att fylla i uppgifter och belopp på en särskild blankett, en betalningsorder. Betalningsordern lägger man tillsammans med de räkningar som ska betalas i ett särskilt kuvert och postar det till sin bank. Banken ser sedan till att räkningarna blir betalda. Man behåller en kopia av be-
ara ten ska v s r n jä t r e enskape g e e d Varan ell a hh valitet oc k n e d … v a r utlovat a h n e r a som sälj talningsordern och kan efter betalningen se på kontoutdraget att betalningarna har blivit gjorda. Här får man tänka på att vara ute i god tid för att betalningarna ska bli utförda på rätt dag.
Skydd för konsumenten När du som privatperson (konsument) köper av ett företag ger konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen ett grundskydd. Reglerna i dessa lagar är tvingande till förmån för konsumenten. Det betyder att du som köpare aldrig behöver acceptera sämre köpvillkor än vad lagarna anger.
som säljaren har utlovat, och mängden ska vara den som köparen har beställt. Hitta lagarna! I Sverige beslutas (stiftas) lagarna av riksdagen på förslag från regeringen eller enskilda riksdagsmän. De publiceras i Svensk författningssamling (SFS), som du kan hitta på www.riksdagen.se (under menyn Lagar). För att få fram en lag måste du veta exakt namn (rubrik) eller SFS-nummer.
Grundtanken i dessa lagar är att köparen ska ha rätt att få den vara eller tjänst som han har anledning att förvänta sig. Varan eller tjänsten ska vara av den kvalitet och ha de egenskaper
Enklast är annars att söka på lagens namn i obestämd form, t ex konsumentköplag, på www.google.se. Då kommer den upp på www.notisum.se som första träff. De flesta lagar finns också i boken Sveriges Rikes Lag (Norstedts), som finns på flertalet bibliotek.
L AGAR
Konsumentköplag (1990:932)
Konsumenttjänstlag (1985:716)
12
2.
a k i l O e d n boe er form
Alla måste vi bo någonstans, vare sig det är hemma hos föräldrar eller i en egen lya. Det finns olika boendeformer och också olika regler för dem. Mer än hälften av Sveriges befolkning bor i småhus som de vanligtvis äger, medan en dryg tredjedel hyr sin bostad, oftast en lägenhet. Ungefär en procent av befolkningen hyr sitt boende genom ett andrahandskontrakt. Att hyra sin bostad i andra hand är för det mesta en tillfällig lösning. De flesta av oss hinner genom livet att bo på flera olika sätt.
Innehåll: Köp genom mäklare eller direkt av säljaren? 35 När du har bestämt dig 35
Att sätta bo 25 Att hyra lägenhet 26
Hur mycket ska man betala i hyra? 27 Lägenhetsbyte 27 Hyra i andra hand 28 Hyran 28
Att köpa hus 36 Hemförsäkring 37
Att köpa bostadsrätt 32
Vad kostar det att bo i bostadsrätten? 33 Vad bestämmer priset? 33
24
2 OLIK A BOENDEFORMER
Att sätta bo För att få ett hyreskontrakt kräver de flesta bostadsföretag att den blivande hyresgästen har en regelbunden inkomst och inte har några betalningsanmärkningar. Ett sätt att så småningom få ett eget hem är att bospara. Genom att spara en viss summa varje månad kan du få ihop till en kontantinsats. Du kan bospara och samtidigt köa för en nybyggd bostadsrätt hos t ex HSB, SBC, Riksbyggen och en del banker.
Hyran i exemplet avser ett rum och kök, nybyggt i allmännyttan, dvs ett kommunalt ägt bostadsföretag. Övriga siffror har hämtats från Konsumentverket, Koll på pengarna. För att utrusta en lägenhet med möbler och husgeråd visar Konsumentverkets beräkningar att det kan kosta cirka 50 000 kronor. Ju mer du kan köpa begagnat och få med dig hemifrån, desto billigare blir det förstås.
För alla som ska sätta eget bo för första gången gäller det att se realistiskt på ekonomin. Förutom hyran ska pengarna räcka till mat, kläder, nöjen och så vidare. Titta på utgifterna i exemplet nedan och jämför med dina egna inkomster.
Exempel på månadsutgifter för 20-årig man Utgiftsposter
25
Kostnad kr /mån
Hyra, el
4 700
Mat utom lunch 5 dagar/ vecka
1 580
Utelunch 5 dagar/vecka
1 400
Kläder, skor
520
Fritid inklusive mobil
480
Hygien
250
Hushållskostnader ( TV, telefoni, Internet, hemförsäkring , förbrukningsvaror)
1 470
Summa utgifter per månad
10 400
2 OLIK A BOENDEFORMER
Undersök
Hur ser det ut i din kommun, planerar man att bygga bostäder för unga? Via din kommuns webbsida kan du få information om bostadsförmedlingar och om det finns någon bostadskö du kan anmäla dig till. En del bostadsföretag har egna bostadsköer.
Se upp för oseriösa bostadsförmedlare! De kan ta bra betalt för att ordna fram en lägenhet som du sedan kanske inte alls har rätt att bo i. Undvik att betala i förskott så slipper du kräva pengarna tillbaka om du inte blir nöjd. Om du inte får en lägenhet genom förmedlaren är du inte skyldig att betala någon ersättning alls.
L AGAR
Regler för hyra av bostad finns i ”hyreslagen” (kap 12 i jordabalken, 1970:994)
Att hyra lägenhet Att hyra innebär att någon annan äger huset med lägenheten som du hyr. Den som hyr får mot betalning bo i lägenheten, och man ingår ett hyresavtal. Hyresavtalet kan vara muntligt eller skriftligt, men bäst är att skriva ett avtal där det står vad man har kommit överens om. Den som hyr ut lägenheten kallas hyresvärd, och den som hyr kallas hyresgäst.
Ett hyresavtal som gäller för en viss tid upphör automatiskt vid hyrestidens slut om denna inte har varat längre än i nio månader. Om hyrestiden överstiger nio månader måste avtalet sägas upp för att upphöra, annars övergår avtalet automatiskt till att gälla tills vidare. Ett hyresavtal som gäller tills vidare måste alltid sägas upp för att upphöra. Efter uppsägningen gäller en viss uppsägningstid, under vilken man måste betala hyran. Om du har ett hyresavtal som löper tills vidare är uppsägningstiden tre månader.
Som hyresgäst har man ett bra skydd och kan inte tvingas att lämna sin lägenhet så lätt, man har ett s k besittningsskydd. Detta innebär att om hyrestiden varat längre än nio månader så har man vanligen rätt att få hyresavtalet förlängt när hyrestiden gått ut, allt under förutsättning att man sköter sig, inte stör grannarna, håller lägenheten i gott skick och betalar hyran i tid.
Exempel 1
Julia hyr en lägenhet i åtta månader. Efter dessa åtta månader får hon hyra den i ytterligare åtta månader. När avtalet går ut efter den andra åttamånadersperioden och hyresvärden inte har sagt upp avtalet, bor Julia kvar. Nu har Julia haft två hyresavtal i sammanlagt 16 månader. Eftersom hyresvärden inte har sagt upp avtalet med Julia och hon alltid betalar hyran i tid, har hon nu automatiskt fått ett hyresavtal som gäller tills vidare och även besittningsskydd till lägenheten.
26
...på din privatekonomi Att bli vuxen innebär att man får en större frihet att bestämma över sin egen tillvaro – och med det följer ett ökat ansvar. Genom hela livet ställs man sedan inför en rad val och beslut kring sin privatekonomi. Dessutom flyttas ansvaret för den framtida välfärden mer och mer över på den enskilda individen. Därför är det viktigt att känna till de ekonomiska spelreglerna och att kunna ta aktiva beslut kring den egna ekonomin vad gäller t ex betalningar, lån, sparande och försäkringar. ...på din privatekonomi är ett material som på ett lättfattligt sätt ger grundläggande ekonomiska kunskaper i frågor som har betydelse i de flesta människors vardag. Boken är indelad i sju kapitel: • Privatekonomi och familjerätt • Olika boendeformer • Vårt skyddsnät • Sparformer och värdepapper • Låneformer och krediter • Vad händer om man inte betalar? • Försäkringar – att skydda sina saker Faktatexten är lättsam och vardagsnära – med inslag av exempel från vardagslivet som förklarar och ger ökad praktisk förståelse. Dessutom finns fördjupande faktarutor, checklistor och reportage. Till boken finns ett övningshäfte med utförliga lösningar samt en fyllig lärarhandledning. ...på din privatekonomi är främst avsedd för grundläggande kurser i ekonomi och samhällskunskap inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen, men kan med fördel användas i alla typer av kurser och utbildningar i ekonomi. Boken är även lämplig för självstudier och att användas som handbok. Författare: Cege Ekström – ekonom och samhällsvetare, lärare och utbildare. Har författat ett flertal läromedel inom ekonomi och juridik. Ingela Gabrielsson – jurist samt privat- och familjeekonom på Nordea. Utbildare och skribent i privatekonomiska och vardagsjuridiska spörsmål. Per Hörberg – miljöhandläggare i Västra Götalandsregionen samt journalist med förflutet inom Greenpeace. Gunnar Löf – lärare inom flera ky-utbildningar, utbildningskonsult och författare med försäkringsfrågor som specialitet. Intervjuer och reportage: Louise Kruse – pol mag, journalist, fastighetsmäklare och egen företagare inom media och försäljning.
Best.nr 47-09260-4
Tryck.nr 47-09260-4-00