__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Respekt för lärarprofessionen behandlar två fundamentala verktyg eller förutsättningar för läraryrkets utövande: yrkesspråk och yrkesetik. Alla lärare har tillgång till någon form av yrkesspråk och yrkesetik, men frågan är hur gemensamma och användbara dessa är för vardagsarbetet. Boken diskuterar hinder och möjligheter för lärarprofessionens utveckling. Resonemangen utgår från ett stort empiriskt material. Utifrån lärares egna berättelser, argument och diskussioner utkristalliseras såväl tillgång till som behov av att utveckla den yrkesspråkliga och yrkesetiska kompetensen. Boken identifierar och förklarar företeelser som är svåra att upptäcka i vardagsarbetet. Lärarstudenter och utbildare får en sammanfattande framställning av de krav i yrkeslivet som lärarutbildningen bör motsvara. För enskilda lärare och lärargrupper är bokens innehåll en väg till professionell utveckling och ökat yrkeskunnande vad avser lärares pedagogiska arbete. Respekt för lärarprofessionen utgör ett bra underlag för att diskutera lärarprofessionalism och yrkeskompetens inom skilda lärarkategorier.

Respekt för lärarprofessionen är en reviderad och uppdaterad version av Respekt för lärare och Respekt för läraryrket, som under många år använts inom lärarutbildning och lärarfortbildning. Gunnel Colnerud är professor i pedagogik och forskar bl.a. om läraryrket och dess moraliska dimensioner. Kjell Granström var professor i pedagogik med speciellt intresse för lärares och elevers arbete i klassrummet. Båda har bedrivit sin forskning vid Linköpings universitet.

Best.nr 47-11163-3

Tryck.nr 47-11163-3-00

9789147111633c1c.indd 1

Gunnel Colnerud & Kjell Granström Respekt för lärarprofessionen

Klassiker i ny upplaga!

Gunnel Colnerud & Kjell Granström

Respekt för lärarprofessionen Om lärares yrkesspråk och yrkesetik Klassiker i ny upplaga!

09/03/15 9:17 pm


Gunnel Colnerud & Kjell Granström

Respekt för lärarprofessionen Om lärares yrkesspråk och yrkesetik

Klassiker i ny upplaga!

9789147111633b1-196c.indd 1

10/03/15 1:39 pm


ISBN 978-91-47-11163-3 © 2015 författarna och Liber AB Förläggare: Anna Maria Thunman Redaktör och projektledare: Kajsa Lindroth Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Illustrationer: Fredrik Elvander Produktion: Lars Wallin Omslagsbild: Shutterstock/Berka7 Fjärde upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147111633b1-196c.indd 2

10/03/15 1:39 pm


INNEHÅLL

Förord – I skolan går det både fort och långsamt....................... 8 Del I LÄRARYRKET SOM PROFESSION ............................................. 13 1. Är lärare professionella? ................................................... 14 Yrken som betraktas som professioner ..................................................... 14 Är läraryrket att betrakta som ett professionellt yrke? .......................... 16 Professionalisering ......................................................................................... 18 Autonomisering ..........................................................................................................19

Förvetenskapligande av yrken ...................................................................... 20 Stängningsstrategier .................................................................................................21 Kritik av professionalisering ....................................................................................22 Försvar för professionalisering ...............................................................................23

Deprofessionalisering .................................................................................... 24

2. Hinder för att utveckla lärarprofessionalism ...................... 29 Skolan är inte frivillig ..................................................................................... 30 Samhället definierar uppgiften ..................................................................... 31 Kompetensen utvecklas i ensamhet ............................................................ 33 Läraren möter ett kollektiv ........................................................................... 34 Begränsad vetenskaplig bas ......................................................................... 35 Det svårprofessionaliserade läraryrket ...................................................... 36

Del II LÄRARES YRKESSPRÅK .......................................................... 39 3. Definition av begreppet lärarspråk .................................... 40 Yrkesspråk och fackspråk, delvis skilda begrepp ...................................... 40 Metaspråk och vardagsspråk........................................................................ 43 Blandspråk eller pseudometaspråk .............................................................. 47

9789147111633b1-196c.indd 3

16/03/15 4:03 PM


4. Lärares yrkesspråk och utvecklingsarbete .......................... 52 Lärares professionaliseringsfält................................................................... 52 Yrkesspråk och utvecklingsarbete ............................................................... 54 Projektbeskrivningar skrivna med olika ”språk” ........................................ 55 Metaspråk ...................................................................................................................55 Blandspråk (pseudometaspråk) ...............................................................................56 Vardagsspråk .............................................................................................................56

Språkligt innehåll i lärares projektbeskrivningar ....................................... 57 Språket som redskap för utveckling av yrket ............................................ 62

5. Yrkesspråk och elevhälsa .................................................. 66 Yrkesspråk i skolan ....................................................................................... 66 Yrkesspråk och elevhälsoproblem ................................................................ 68 Diagnos av elevhälsoproblem ..................................................................................69 Analys av elevhälsoproblem .....................................................................................71 Konferensen som biktstol ........................................................................................77 Beslut i elevhälsofrågor ............................................................................................78

Slutsatser om lärares språk för elevhälsoarbete ...................................... 79

6. Yrkesspråk och pedagogisk planering ................................ 83 Pedagogisk planering ..................................................................................... 84 Arbetslaget ...................................................................................................... 85 Pedagogiskt planeringsarbete vid fyra grundskolor ................................. 86 Komponenter i planeringsarbete.................................................................. 87 Hur lärare preciserar syfte med sitt arbete ............................................... 88 Möte 1 .........................................................................................................................92 Möte 2 .........................................................................................................................92 Möte 3 .........................................................................................................................92 Möte 6 .........................................................................................................................92

Mål, innehåll och ramar i logisk ordning ..................................................... 93 Slutsatser om lärares gemensamma pedagogiska planering ................... 95

7. Lärares yrkesspråk och elevers provokationer .................... 99 Lärares egna definitioner av vad som kännetecknar en professionell lärare ......................................................................................100 Lärares rapporter om störande beteenden i klassrummet.....................102

8. Yrkesspråk, utvärdering och kvalitetsarbete .................... 107 Att lägga sig i ................................................................................................108 Vad gör lärare idag? ....................................................................................110

9789147111633b1-196c.indd 4

16/03/15 4:03 PM


9. Förutsättningar för yrkesspråklig utveckling .................... 113 Språkets roll ..................................................................................................113 Språklig ”maktkamp” ....................................................................................115 Förvetenskapligande ....................................................................................115 Yrkesspråk och utvidgad lärarroll ..............................................................117 Hur kraftfullt är lärarspråket?....................................................................118 Gemensamma förklaringsmodeller ....................................................................... 120

Yrkesspråket som verktyg...........................................................................121 Hur utvecklas yrkesspråket.........................................................................121

Del III LÄRARES YRKESETIK ........................................................... 127 10. Definition av begreppet yrkesetik .................................. 128 Etikbegreppets aktualitet ..........................................................................128 Begreppen etik och moral .........................................................................131 Professionalisering och yrkesetik ............................................................135

11. Jämförelser mellan professionsetiska koder ................... 139 Etikregler – symboliska eller reella normer? ..........................................140 Allmän beskrivning av koderna ............................................................................142 Läkare.......................................................................................................................142 Advokater ................................................................................................................143 Psykologer ...............................................................................................................143 Lärare ......................................................................................................................143

Skillnader och likheter i kodernas yttre utformning .............................144 Etiska koder och sanktionssystem...........................................................144 De etiska koderna – vissa aspekter .........................................................145 Likheter och skillnader i kodernas innehåll ............................................146 Yrkesspecifika tillämpningar av allmänna etiska normer.................................146 Allmänhetens förtroende ......................................................................................147

Avslutande kommentar ..............................................................................148

12. Etiska dilemman i skolan ............................................... 149 Allmän etik och yrkesetik ..........................................................................150 Lärares etiska konflikter – några exempel .............................................151 Att skydda barn mot skada ................................................................................. 152 Att vara sanningsenlig ......................................................................................... 153 Rättvisedilemman ...................................................................................................154

9789147111633b1-196c.indd 5

16/03/15 4:03 PM


Elevers självbestämmande – när gäller det? ..........................................155 Kollegial lojalitet .........................................................................................156 Sammanfattande reflektion.......................................................................159

13. Kollegialitet, kåranda och visselpipor ............................ 160 Tre typer av etiska konflikter ...................................................................160 Begreppet ”moralisk visselpipa” ...............................................................161 När läraren blir åsyna vittne.....................................................................161 När läraren får berättat för sig ................................................................163 Att vara olydig mot systemet ...................................................................164 Vikten av att kunna blåsa i visselpipa ....................................................165 Uttalade normer..........................................................................................167 Skolans inbyggda motstridigheter ...........................................................167 Reflektion över etiska val..........................................................................168 Lokal etisk kod ............................................................................................169

14. Yrkesetik hos noviser och erfarna lärare ........................ 171 En studie av noviser och experter ...........................................................171 Tre typer av etiska konflikter ...................................................................172 Beskydd .................................................................................................................... 172 Integritet .................................................................................................................. 173 Rättvisa .................................................................................................................... 173

Beskydd ........................................................................................................173 Integritet ......................................................................................................176 Rättvisa ........................................................................................................177 Etik och omsorg ..........................................................................................179 Lärarutbildningens betydelse....................................................................180

15. Lärares yrkesetik i utveckling ........................................ 183 Lärarförbundens arbete med en yrkesetisk kod ......................................183 Etiska riktlinjer för lärare ............................................................................184 Regeletik eller dygdetik ......................................................................................... 185

Slutlig reflektion ...........................................................................................188

Litteratur .......................................................................... 190 Bilaga 1. Lärares yrkesetik – principer ................................. 194

9789147111633b1-196c.indd 6

16/03/15 4:03 PM


9789147111633b1-196c.indd 7

10/03/15 1:39 pm


FÖRORD I skolan går det både fort och långsamt Kommentarer till nya upplagan 2015 Boken Respekt för lärare gavs första gången ut 1993 och har sedan dess använts i lärarutbildning liksom av verksamma lärare i samband med fortbildning och egen kompetensutbildning. Vi reviderade boken år 2002 och ändrade titeln till Respekt för läraryrket. Vi gör en ny revision 2014 och ändrar titeln till Respekt för lärarprofessionen. En del kapitel har utgått och nya har tillkommit för att komplettera bilden av lärarprofessionen med de fenomen som uppträtt under 00-talet och 10-talet. Inför denna nytryckning kan man ställa sig frågan om det inte har hänt något alls i skolan under de senaste tjugo åren, eftersom boken fortfarande visar sig vara aktuell. Svaret är att det hänt en mängd saker på politisk nivå och systemnivå som påverkar läraryrket i många avseenden. Däremot har två av lärares egna fundamentala verktyg för professionsutövning – yrkesspråk och yrkesetik – ännu inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Dessa är nödvändiga för analys och bearbetning av vitala händelser i skolans vardag. När vi för många år sedan började studera lärares klassrumsarbete dominerade katederundervisning och likalydande uppgifter till alla elever. Idag är utrymmet större för andra och mer varierande arbetsformer. För fyrtio år sedan fanns ytterst få kvinnliga skolledare, idag är de i majoritet. Kommunaliseringen av skolan är ett annat exempel på förändring. Regelstyrningen har kommit tillbaka med anvisningar för resursfördelning, timplaner, kursplaner, kvarsittning, specialundervisning etc. Under en mellanperiod förväntades lärare och skolledare göra professionella bedömningar och fatta egna beslut utan en omfattande juridisk styrning. Samhället förändras och skolan måste också förändras. Visst kan den bli bättre, även om arbetet i svenska klassrum på de allra flesta håll fungerar bra. Relationerna mellan lärare och elever är omvittnat goda och eleverna 8

9789147111633b1-196c.indd 8

10/03/15 1:39 pm


FÖRORD

lär sig viktiga kunskaper, även om Sverige inte vinner i de internationella mätningarna. Vi får inte glömma att detta är det vanligaste förhållandet, även om vissa debattörer och skolpolitiker försöker måla en dyster bild av skolan. Det förekommer tyvärr några enkla standardlösningar som ofta efterfrågas när man talar om skolans svårigheter. Flera av dessa lösningar saknar vetenskapligt stöd. Exempel på sådana åtgärder är att skolan och undervisningen skulle bli bättre om man fick mer resurser, mindre klasser, särskilda specialklasser och en ökad konkurrens genom fler privata skolor. Tidigare fanns det kommuner som hade var tionde elev i specialklass. Därefter har man försökt lösa problemen inom klassens ram. Under senare år har många efterlyst specialklassernas återinförande. Det finns inget vetenskapligt stöd för att detta skulle gynna de svagpresterande eleverna. Mycket omfattande forskning (exempelvis Slavin, 1990; Hattie, 2009) visar att de svaga eleverna förlorar både i kunskapsmässig tillväxt och i självkänsla genom segregering. Lärare som slipper ansvar för dessa elever får naturligtvis en lättad arbetsbörda. Detta är inte ett tillräckligt skäl för att stigmatisera vissa elever och beröva dem den sociala och intellektuella stimulans som klassgemenskapen kan erbjuda. Lärare måste få stöd och avlastning på andra sätt. Det finns en omfattande forskning om klasstorlekens betydelse (exempelvis Blatchford m.fl., 2003; Hattie, 2009). Huvudresultaten visar att om klasstorleken ska ha positiv effekt på elevernas lärande och välbefinnande måste man ner i en klasstorlek under 17–18 elever. För att eleverna ska påverkas negativt måste antalet elever i klassen uppgå till 32–35. I de flesta svenska klasser finns det 20–30 elever, en klasstorlek som inte tycks spela någon större roll för eleverna. Vi ser gärna mindre klasser för lärarnas skull, men man ska inte förvänta sig några drastiska förändringar i elevernas prestationer. Skolans problem kan inte organiseras bort. Ett ytterligare exempel gäller privata skolor. Det finns en utbredd tro på att konkurrensutsättning av skolan skulle ha en kvalitetshöjande effekt. Den forskning som finns tillgänglig (exempelvis Ladd & Fiske, 2003) visar att det lika gärna kan bli negativa effekter både för elevernas lärande och för lärarnas välbefinnande. Det finns många som hävdar att skolsverige dragit nytta av friskolorna. Det statistiska underlaget och analyserna är dock undermåliga. Bortsett från det tvivelaktiga i att driva skolor av ekonomiska skäl finns inte heller något vetenskapligt stöd för att konkurrens 9

9789147111633b1-196c.indd 9

10/03/15 1:39 pm


mellan skolor har en god effekt. Detta är ett politiskt projekt – inte ett pedagogiskt. Mitt i korsdraget av dessa politiska och ekonomiska krafter utövas läraryrket! Då är det viktigt att lärare har ett eget yrkesspråk och inte övertar det politiska eller juridiska språket, som sällan ligger nära den pedagogiska praktiken. Det är också viktigt att lärare ständigt diskuterar och utvecklar sin gemensamma yrkesetik och inte låter de privata moraliska normerna okritiskt dominera över de professionella. Boken Respekt för lärarprofessionen omfattar tre kunskapsområden som är centrala för förståelsen av lärares arbete: professionsteori, studier av lärares yrkesspråk och yrkesetik. Som blivande eller verksam lärare kan det vara klargörande att betrakta läraryrket i ljuset av andra professioner. Man kan då se sitt yrke med distans och lättare förstå dess villkor, problem och möjligheter. Vi pekar på vikten av att lärare och skolledare utvecklar ett yrkesspråk. Med det menar vi att man skaffar sig tillgång till kunskap, teorier och modeller för hur skolans vardag fungerar. Det betyder kunskap om ledarskap i klassrummet, grupprocesser, teorier om lärande och barns utveckling, liksom kunskap om kunskap. Det betyder givetvis också ämneskunskap och ämnesdidaktisk kunskap, vilket vi överlåter åt kollegor med sådan specialistkompetens. Vi har sett hur lärarutbildningen i allt högre grad erbjuder lärarstudenterna detta och att de blivande lärarna väver samman teoretisk kunskap med praktiska erfarenheter. De skaffar sig en ökad förståelse för skolans vardagsarbete. De utvecklar ett yrkesspråk, dvs. de skaffar sig nödvändiga verktyg för att tillsammans med kollegor kunna språkliggöra, analysera och problematisera vardagsproblemen och tillsammans finna genomtänkta, praktiska, pedagogiska och realistiska lösningar. Man kan fråga sig om våra tidigare studier rörande lärares yrkesetik fortfarande är aktuella. För att ta reda på det har en ny undersökning genomförts under de senaste åren, 15 år efter den första studien. Studien har utförts på några av de grundskolor som ingick i den första studien och lärarna har svarat på samma fråga som vid första datainsamlingen. Frågan gäller deras egna erfarenheter av yrkesetiska svårigheter i arbetet. Resultaten visar att det är i stort sett samma yrkesetiska problem och konflikter som lärare upplever idag som tidigare. Ibland kan man undra om ingenting har hänt, trots att de yrkesetiska frågorna har synliggjorts och debatterats. Lärarförbunden har antagit yrkesetiska riktlinjer och lä10

9789147111633b1-196c.indd 10

10/03/15 1:40 pm


FÖRORD

rarutbildningen har uppmärksammat yrkesetiken liksom andra professionsfrågor. Likväl har lärare fortfarande ofta svårigheter att hantera den etiskt utmanande situationen som uppstår när man tycker att en kollega behandlar eleverna på ett etiskt klandervärt sätt. Den kollegiala lojaliteten gör det fortfarande svårt att ingripa till elevernas försvar, även när man tycker att det är befogat (Colnerud, 2009, 2014). Dessa resultat, liksom andra intressanta slutsatser, publiceras kontinuerligt. Vi kan därför konstatera att bokens innehåll fortfarande har stor relevans för lärares dagliga arbete. Kjell Granström avled 2011. Hans bidrag till tidigare upplagor finns kvar men är uppdaterade. Linköping mars 2015 Gunnel Colnerud

11

9789147111633b1-196c.indd 11

10/03/15 1:40 pm


Referenser Blatchford, P., Edmonds, S. & Martin, C. (2003). Class size, pupil attentiveness and peer relations. British Journal of Educational Psychology, 73, 15–36. Colnerud, G. (2009). Colleagues’ misconduct as ethical dilemmas. Paper presented at the 37th Congress of Nordic Educational Research Association, Trondheim, March 2009. Colnerud, G. (2014). Moral stress in teaching practice. Teachers and Teaching – theory and practice. http://dx.doi.org/10.1080/13540602 .2014.953820. Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I K. Granström (red.). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Hattie, J. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge. Ladd, H. & Fiske, E. (2003). Does competition improve teaching and learning? Evidence from New Zealand. Educational Evaluation and Policy Analysis, 25, 97–112. Slavin, R. E. (1990). Co-operative learning. Boston: Allyn and Bacon.

12

9789147111633b1-196c.indd 12

10/03/15 1:40 pm


DEL I. LÄRARYRKET SOM PROFESSION

9789147111633b1-196c.indd 13

10/03/15 1:40 pm


1. ÄR LÄRARE PROFESSIONELLA? Begreppet professionell används i dagligt språkbruk i många olika betydelser. Åhörare av en föreläsning kan kommentera föredragshållaren och säga att han hade ett professionellt framträdande. En boxare sägs ha övergått från amatörboxning till professionell boxning. En person med personliga problem kan bli rekommenderad att vända sig till en professionell psykolog. Begreppet professionell ges i dessa tre exempel tre olika innebörder. Med professionell föredragshållare avser man sannolikt att föredragshållaren är kunnig och fängslande. En professionell boxare tjänar pengar på sin idrottsutövning. Den professionella psykologen är utbildad och legitimerad. Föredragshållaren, boxaren och psykologen behöver inte dela några kännetecken, även om de antagligen gör det. Ekonomisk ersättning utgår sannolikt till alla tre. Men det är inte arvodet som avgör om en föredragshållare eller psykolog är professionell. Om man vill använda begreppet professionell måste man därför försöka avgränsa det noggrannare.

Yrken som betraktas som professioner Begreppet professionell kan som synes ges olika innebörd. En viktig fråga för framför allt den sociologiska forskningen har varit att avgränsa professionella yrken från andra, ännu icke professionella yrken. Vi ska inte här redogöra för den omfattande forskning som finns rörande begreppet professionell. Vi nöjer oss med att beskriva de fyra särdrag som de flesta professionsforskare tillskriver en professionell yrkesutövare. De fyra kännetecknen är som följer. Systematisk teori. Med detta menas att yrket utövas med utgångspunkt från en gemensam kunskapsbas. Det finns således en gemensam vetenskaplig grund för yrkets utövande. Med hjälp av förvärvade teorier och förklaringsmodeller kan yrkesutövarna var för sig eller tillsammans lösa problem och vidta åtgärder. Genom sin medicinska skolning och på ba14

9789147111633b1-196c.indd 14

10/03/15 1:40 pm


1. ÄR LÄRARE PROFESSIONELLA?

sis av teorier om medicinska och biologiska samband kan läkaren göra kirurgiska ingrepp eller ordinera mediciner. Den professionella utövaren har tillägnat sig ett yrkesspråk som inbegriper begrepp men framför allt vetenskapliga teorier och antaganden om professionens innehåll och yrkesutövandet. Auktorisation. Professionella grupper kännetecknas av offentlig auktorisation, vilket betyder att de har givits en formell legitimation av samhället för att utöva yrket. Legitimationen är dessutom ett villkor för att upprätthålla yrket. Inga andra än legitimerade läkare eller psykologer får kalla sig läkare eller psykologer. Auktorisationen utestänger således andra yrkesgrupper från att utöva yrket. Yrkesmässig autonomi. Professionella utövare av ett yrke har rätt och skyldighet att själva bestämma vilka arbetsredskap och arbetsmetoder de ska använda. En sjukhusdirektör kan således inte bestämma vilken medicin en läkare ska ordinera, en rektor kan inte bestämma vilket test en skolpsykolog ska använda, utan detta är beslut som de enskilda yrkesutövarna själva ska fatta. Inom icke-professionella yrken kan en chef eller förman bestämma både verktyg och tillvägagångssätt för hur arbetet ska utföras. Egenkontrollerad yrkesetik. Detta kriterium innebär att yrkesgruppen har utformat etiska riktlinjer, principer eller regler för hur yrket ska utövas. Dessa finns nedskrivna och är kända av utövarna. Yrkeskårens etiska standard upprätthålls genom att det finns ett etiskt råd, en nämnd eller liknande. En sådan nämnd kan användas av medlemmarna för att få rådgivning i etiska spörsmål. Till nämnden kan även klienter eller kollegor anmäla yrkesutövare som bryter mot de gemensamma etiska principerna. Kopplat till dessa finns ett sanktionssystem som innebär att en enskild medlem kan få erinringar, anmärkningar eller bli utesluten ur kåren beroende på hur allvarligt etikbrottet anses vara. De flesta professionsforskare betraktar klienten som den viktigaste parten, och det är den yrkesverksammes förhållande till denne som utgör grunden för definieringen av professionalism. Begreppet allmänintresse är emellertid också intressant i detta sammanhang och vissa forskare betonar att det är både klienten och organisationen som är uppdragsgivare. Detta senare resonemang har stor relevans för läraryrket och dess utövande eftersom lärarnas ”klienter” eller uppdragsgivare är både eleverna och samhället. 15

9789147111633b1-196c.indd 15

10/03/15 1:40 pm


DEL I. LÄRARYRKET SOM PROFESSION

Det har riktats invändningar mot att betrakta läraryrket som ett yrke med professionell status. Vi ska därför redogöra för några av de argument som framförts i denna fråga.

Är läraryrket att betrakta som ett professionellt yrke? Låt oss granska läraryrket med avseende på de fyra kriterier som kännetecknar professionella yrken. Beträffande kravet på systematisk teori kan vi konstatera att den gemensamma kunskapsbasen hittills varit otydligare för lärare än för de yrken som vilar på en viss bestämd vetenskap. Den har ökat men har fortfarande relativt liten volym. En viktig del i kunskapsbasen är naturligtvis de ämneskunskaper som lärarna besitter. Genom samhällets försorg har den blivande läraren fått en ganska omfattande kunskap i de ämnen vari undervisningen kommer att ske. Flera reformer av lärarutbildningen har inte hjälpt de blivande lärarna att i samma grad som andra professioner utveckla ett vetenskapligt språk och en kunskapsbas som är till nytta i beskrivandet och bearbetandet av den egna yrkespraktiken. En tydligare professionalisering av läraryrket skulle därför innebära, förutom ett bibehållande av goda ämneskunskaper, att lärarna gavs möjlighet att utveckla ett metaspråk för att beskriva, bearbeta och utveckla den egna praktiken. I de lärarutbildningar som inledde 2000-talet respektive 2010-talet ingår det som kallas allmänt utbildningsområde respektive utbildningsvetenskaplig kärna. Tanken bakom detta är att erbjuda de blivande lärarna möjlighet att komma i kontakt med forskning, kunskap och teorier samt läraryrkets basala frågor om lärande, om att leda lärararbete, att värdera kunskap och lärande, dvs. förvärva gemensamma teorier om läraryrket som profession. Lärare har av tradition en hög grad av autonomi när det gäller arbetets utformning i klassrummet, dvs. själva kärnan i yrkesverksamheten. Autonomin liknade tidigare suveränitet när det gällde bedömning och värdering av elevernas prestationer och betygsättning. Autonomin var emellertid individuellt baserad. Det innebär att den personliga friheten att utforma undervisningen var stor. Däremot medförde det inte att den ”professionella friheten” var stor. Staten och läromedelsförlagen har av tradition i hög grad bestämt både arbetssätt och metoder åt lärarna genom timplaner, kursplaner, huvudmoment och läromedel. Under en pe16

9789147111633b1-196c.indd 16

10/03/15 1:40 pm


1. ÄR LÄRARE PROFESSIONELLA?

riod kunde vi emellertid se flera tecken på att den professionella friheten ökade. Lärare gavs möjlighet att arbeta med slopade timplaner som tidigare varit ett centralt styrinstrument som reglerat arbetet på ett detaljerat sätt. Lärarna eller lärarlaget gavs därmed mandat att göra professionella bedömningar om hur elevernas kunskapsbehov ska kunna tillgodoses. Den individuella autonomin vad gäller rätten att bedöma elever gav tillsammans med frånvaron av en etablerad och vedertagen gemensam yrkesetik möjlighet till stort godtycke i förhållande till eleverna. Det är först på senare år som lärarförbunden enats om en gemensam formulerad etisk kod. Fortfarande är den emellertid inte etablerad och känd av alla i kåren. Lärarna är således inte professionella i samma mening som exempelvis läkare och advokater som i sina egna kårer och i allmänhetens ögon uppfattas som vetenskapligt trovärdiga med hög grad av autonomi, legitimation och etiskt medvetna. Orsakerna till detta är sannolikt flera. En förklaring är läraryrkets långa historia, där ämneskunnandet, dvs. specialiseringen har satts i förgrunden. Den obligatoriska skolans främsta uppgift har under lång tid varit att lära eleverna läsa och räkna samt bibringa dem kunskaper i kristendom, historia och hembygdskunskap. En annan orsak kan vara att den pedagogiska filosofin under slutet av 1900-talet tappade terräng i lärarutbildning och skoldebatt. Ytterligare en orsak till att ett gemensamt metaspråk och en uttalad värdegemenskap inte fått möjlighet att utvecklas är lärarnas fysiska arbetsvillkor: ensamhet i klassrummet, avsaknad av skrivbord och arbetsrum på arbetsplatsen och få organiserade tillfällen till kollektivt lärararbete. Ensamheten i klassrummet innebär att lärare isoleras från sina kollegor och överordnade och därmed måste utveckla sin kompetens helt på egen hand. Det leder till att möjligheten att gemensamt utveckla ett verksamt yrkesspråk blir mycket liten. Orsakerna till läraryrkets otydliga professionella position kan även sökas på andra nivåer. En svensk historiker, Christina Florin (1987), konstaterar att manliga lärare och lärare på högre stadier vid sekelskiftet försökte höja sin status på de kvinnliga småskollärarinnornas bekostnad. Lärarna hade således tidigt i sin historia svårigheter att formulera gemensamma intressen i sina strävanden efter professionalisering. Den ”stängnings-strategi” som andra professioner använder för att tillsluta sin grupp och avgränsa den mot andra yrken har olika lärargrupper använt mot varandra. 17

9789147111633b1-196c.indd 17

10/03/15 1:40 pm


DEL I. LÄRARYRKET SOM PROFESSION

Läraryrket kan, enligt de flesta forskare som berört frågan, inte i dagens läge betraktas som ett professionellt yrke i strikt bemärkelse. Man saknar framför allt gemensam kunskapsbas och i egentlig mening en egenkontrollerad etik. Samhällets auktorisation är inte entydig. Lärare tilldelas behörighet men kan ändå ersättas av outbildade vikarier. Detta är inte fallet med erkänt professionella yrkesgrupper. Det saknas en vedertagen definition av vad som kännetecknar en professionell lärarroll. Det kommer att framgå senare i boken att det bland verksamma lärare finns en stor variation i uppfattningen om vad som kännetecknar en professionell lärare. Inte heller professionsforskningen kan utmynna i en sådan definition. Däremot kan forskningen bidra till att avgränsa och definiera skilda aspekter av lärarrollen. Att det förs en offentlig diskussion om skilda aspekter, förenliga såväl som oförenliga med en professionell lärarroll, bör ligga i både samhällets intresse och vara en angelägenhet för lärargruppernas sammanslutningar. Forskningens roll i detta sammanhang är i första hand att tillhandahålla begrepp och teorier som möjliggör en fördjupning av sådana diskussioner. Vi har i detta avsnitt resonerat om läraryrket som ett professionellt yrke. I sociologisk mening är inte läraryrket ett professionellt yrke eftersom det inte uppfyller de kriterier som vanligen brukar anges. Som samhällsföreteelse skulle läraryrket kunna beskrivas som professionellt eftersom allmänheten ställer stora krav och har höga förväntningar på lärarna. De utsätts för granskningar i press, radio och tv, vilket skulle kunna tolkas som att samhället förutsätter en hög grad av kompetens, etik och yrkesskicklighet. Den mest relevanta beskrivningen av läraryrket är sannolikt att betrakta det som ett yrke som befinner sig i en professionaliseringsprocess. I denna process eller strävan finns emellertid många hinder, till vilka vi ska återkomma senare. Vi övergår här till att beskriva professionaliseringsprocesser som ett generellt fenomen i samhället.

Professionalisering Med professionalisering menar vi en process eller strävan hos vissa yrken att nå professionell status. Eftersom professionella grupper har samhällets och medborgarnas förtroende har sådana grupper lyckats erhålla förmåner som andra grupper inte har. Till dessa förmåner kan vi räkna lön 18

9789147111633b1-196c.indd 18

10/03/15 1:40 pm


1. ÄR LÄRARE PROFESSIONELLA?

och arbetsvillkor, men hit hör också aktning och respekt. Uttalanden från professionella grupper tillmäts ofta en större tilltro än utsagor från andra grupper. Hos de yrkesverksamma själva kan det således finnas en önskan och strävan att förbättra sin professionella status, framför allt med tanke på de fördelar för den enskilde som kan följa med en sådan förändring. Autonomisering

I en jämförelse mellan psykologers och arkitekters arbetsvillkor visar sociologen Lennart Svensson (1989) hur psykologer i högre grad än arkitekter har kontroll över sin arbetssituation. Exempelvis planerar psykologerna själva sin arbetstid och låter klienterna anpassa sig till denna. Arkitekternas tid styrs av kundernas tider. Arkitekternas arbetsrum är belamrade med arbetsmaterial och det kan vara svårt för en klient att hitta en plats att sitta på. Psykologerna å andra sidan har ändamålsenligt planerade rum med besöksstol och dessutom särskilda terapirum. Psykologerna har ett utbrett nätverk inom sin kår, bl.a. genom erfarna kollegors handledning. Arkitekternas nätverk består av konsulter, nämnder och politiker och deras arbete styrs i hög grad av regler, normer och föreskrifter. Psykologer är i mycket ringa grad styrda av sådana lagar och regler. Psykologerna använder psykologiska teorier och förklaringsmodeller i sitt arbete, de bygger sina bedömningar på psykologiska test medan arkitekterna lånar teorier från andra discipliner, framför allt ingenjörsvetenskap. Svensson pekar på ytterligare skillnader i arbetsvillkor. Det är framför allt autonomin som är större hos psykologerna. Deras villkor sammanfaller i högre grad än arkitekternas med klassiska kriterier för en professionell grupp. Professionella yrkesgrupper har lyckats uppnå professionell status, bl.a. genom vad som skulle kunna kallas autonomisering. Med detta avser vi att en yrkesgrupp lyckats avgränsa ett kompetensområde och sina egna arbetsvillkor i så hög grad att klienter och andra intressenter får acceptera och i vissa fall anpassa sig till dessa villkor. Detta är en strategi som också lärarkåren sökt tillämpa, dock inte med samma framgång som exempelvis advokater och läkare. För lärarnas vidkommande förhindras denna strategi i och med att staten reglerar lärarnas verksamhet genom att fastställa kursplaner och timplaner samt genom att styra verksamheten med 19

9789147111633b1-196c.indd 19

10/03/15 1:40 pm


DEL I. LÄRARYRKET SOM PROFESSION

diagnostiska prov och krav på betygsättning av eleverna. Detta är begränsningar i yrkesutövandet och möjligheten att använda det professionella omdömet.

Förvetenskapligande av yrken Eftersom de klassiskt professionella yrkena har haft sin utbildning förlagd till universitet har det funnits en strävan hos andra icke-akademiska yrkesgrupper att få sin utbildning flyttad till högskolan. Detta är också en strävan som sammanfallit med statsmakternas önskemål om att höja kvaliteten på vissa offentliga tjänster. Den utbildning av exempelvis sjuksköterskor eller barnomsorgspersonal som givits vid särskilda institut eller seminarier finns numera inom högskolans ram. Detsamma gäller lärarutbildningen. Tidigare fanns åtskilda små- och folkskoleseminarier med egna traditioner, men numera ligger all lärarutbildning inom högskolan. Journalister utbildas inom journalisthögskolan. De tidigare yrkesvalslärarna (med seminarieutbildning) är idag utbytta mot studie- och yrkesvägledare samt syo-konsulenter som har en akademisk utbildning. Genom att inrätta professurer och bedriva forskning inom yrkesområdet kan en grupp skaffa sig ökad kontroll över yrkesteori och yrkespraktik. Journalister har idag en egen professur. Det finns sjuksköterskor som bedriver vårdforskning och idag finns flera disputerade sjuksköterskor. Detta var tidigare ett privilegium förunnat endast läkarna. Även sjukgymnaster och arbetsterapeuter har idag forskarutbildade inom kåren. För lärarnas del har möjligheten att disputera inom pedagogikämnet funnits länge, även om antalet lärare som tagit vara på denna möjlighet är litet med tanke på yrkesgruppens storlek. Enstaka disputerade gymnasielärare finns visserligen inom undervisningsämnen men rör sällan läraryrkets teori och kunskapsområde. På senare år har ett antal professorstjänster inrättats med inriktning mot didaktik och pedagogiskt arbete. Detta kan tolkas som att staten ställt sig välvillig till ett förvetenskapligande av läraryrket. Förvetenskapligande av yrken kan ses som en strävan att uppnå en systematisk teori (vetenskaplig bas) för yrkesutövandet. Detta kriterium har en stor symbolisk betydelse för ett yrkes status och det har skett en del förändringar inom detta område på senare tid. 20

9789147111633b1-196c.indd 20

10/03/15 1:40 pm


Respekt för lärarprofessionen behandlar två fundamentala verktyg eller förutsättningar för läraryrkets utövande: yrkesspråk och yrkesetik. Alla lärare har tillgång till någon form av yrkesspråk och yrkesetik, men frågan är hur gemensamma och användbara dessa är för vardagsarbetet. Boken diskuterar hinder och möjligheter för lärarprofessionens utveckling. Resonemangen utgår från ett stort empiriskt material. Utifrån lärares egna berättelser, argument och diskussioner utkristalliseras såväl tillgång till som behov av att utveckla den yrkesspråkliga och yrkesetiska kompetensen. Boken identifierar och förklarar företeelser som är svåra att upptäcka i vardagsarbetet. Lärarstudenter och utbildare får en sammanfattande framställning av de krav i yrkeslivet som lärarutbildningen bör motsvara. För enskilda lärare och lärargrupper är bokens innehåll en väg till professionell utveckling och ökat yrkeskunnande vad avser lärares pedagogiska arbete. Respekt för lärarprofessionen utgör ett bra underlag för att diskutera lärarprofessionalism och yrkeskompetens inom skilda lärarkategorier.

Respekt för lärarprofessionen är en reviderad och uppdaterad version av Respekt för lärare och Respekt för läraryrket, som under många år använts inom lärarutbildning och lärarfortbildning. Gunnel Colnerud är professor i pedagogik och forskar bl.a. om läraryrket och dess moraliska dimensioner. Kjell Granström var professor i pedagogik med speciellt intresse för lärares och elevers arbete i klassrummet. Båda har bedrivit sin forskning vid Linköpings universitet.

Best.nr 47-11163-3

Tryck.nr 47-11163-3-00

9789147111633c1c.indd 1

Gunnel Colnerud & Kjell Granström Respekt för lärarprofessionen

Klassiker i ny upplaga!

Gunnel Colnerud & Kjell Granström

Respekt för lärarprofessionen Om lärares yrkesspråk och yrkesetik Klassiker i ny upplaga!

09/03/15 9:17 pm

Profile for Smakprov Media AB

9789147111633  

9789147111633  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded