FÖRORD
lär sig viktiga kunskaper, även om Sverige inte vinner i de internationella mätningarna. Vi får inte glömma att detta är det vanligaste förhållandet, även om vissa debattörer och skolpolitiker försöker måla en dyster bild av skolan. Det förekommer tyvärr några enkla standardlösningar som ofta efterfrågas när man talar om skolans svårigheter. Flera av dessa lösningar saknar vetenskapligt stöd. Exempel på sådana åtgärder är att skolan och undervisningen skulle bli bättre om man fick mer resurser, mindre klasser, särskilda specialklasser och en ökad konkurrens genom fler privata skolor. Tidigare fanns det kommuner som hade var tionde elev i specialklass. Därefter har man försökt lösa problemen inom klassens ram. Under senare år har många efterlyst specialklassernas återinförande. Det finns inget vetenskapligt stöd för att detta skulle gynna de svagpresterande eleverna. Mycket omfattande forskning (exempelvis Slavin, 1990; Hattie, 2009) visar att de svaga eleverna förlorar både i kunskapsmässig tillväxt och i självkänsla genom segregering. Lärare som slipper ansvar för dessa elever får naturligtvis en lättad arbetsbörda. Detta är inte ett tillräckligt skäl för att stigmatisera vissa elever och beröva dem den sociala och intellektuella stimulans som klassgemenskapen kan erbjuda. Lärare måste få stöd och avlastning på andra sätt. Det finns en omfattande forskning om klasstorlekens betydelse (exempelvis Blatchford m.fl., 2003; Hattie, 2009). Huvudresultaten visar att om klasstorleken ska ha positiv effekt på elevernas lärande och välbefinnande måste man ner i en klasstorlek under 17–18 elever. För att eleverna ska påverkas negativt måste antalet elever i klassen uppgå till 32–35. I de flesta svenska klasser finns det 20–30 elever, en klasstorlek som inte tycks spela någon större roll för eleverna. Vi ser gärna mindre klasser för lärarnas skull, men man ska inte förvänta sig några drastiska förändringar i elevernas prestationer. Skolans problem kan inte organiseras bort. Ett ytterligare exempel gäller privata skolor. Det finns en utbredd tro på att konkurrensutsättning av skolan skulle ha en kvalitetshöjande effekt. Den forskning som finns tillgänglig (exempelvis Ladd & Fiske, 2003) visar att det lika gärna kan bli negativa effekter både för elevernas lärande och för lärarnas välbefinnande. Det finns många som hävdar att skolsverige dragit nytta av friskolorna. Det statistiska underlaget och analyserna är dock undermåliga. Bortsett från det tvivelaktiga i att driva skolor av ekonomiska skäl finns inte heller något vetenskapligt stöd för att konkurrens 9
9789147111633b1-196c.indd 9
10/03/15 1:39 pm