Lägg en stabil grund i förskolan och skapa förutsättningar för barn att lyckas på sin språkliga resa. Ordförrådsutveckling pågår vid lunchen, i hallen, på gården och i ateljén– ja, i alla vardagsaktiviteter och rutinsituationer lär sig barn nya ord och begrepp. Författaren skriver om möjligheten att inom förskolan ta till vara på barns lust att kommunicera och använda deras kraft att erövra språket och orden. Du som pedagog ges konkreta förslag på hur du kan stödja och organisera för att utveckla barns ordförråd – i varje stund och i varje rum. I boken finns frågor att utgå ifrån vid reflektion, samtal och resonemang i arbetslaget. Anna Strid är förskol-och grundskollärare och lärarutbildare. Hon arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare för Nackas kommunala förskolor och skolor. Med denna bok vill hon inspirera alla pedagoger inom förskolan att se sin egen betydande roll i barns ordförrådsutveckling.
Bygg barns ordförråd Anna Strid
Bygg barns ordförråd
Bygg barns ordförråd s va n s s p
ets
f laddrande be tar
FÖRSKOLESERIEN
lå ng dinosaurie käke
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.
ISBN 978-91-27-43947-4
9 789127 439474
Bygg barns ordforrad.indd Alla sidor
Anna Strid
2016-06-29 13:30
Bygg barns ordfรถrrรฅd.indd 2
2016-07-14 11:51
Innehåll Allra först 5 1. Barnet erövrar orden – och världen 12 2. En pedagog betyder så mycket 28 3. Hur du planerar för o rdförrådsutveckling - i varje stund och i varje rum 38 4. I leken växer orden och får liv 62 5. Högläsningen – vidgar världen och vokabulären 74 6. Gör samlingen till en ordförrådsutvecklande stund 102 7. Ordförrådsundervisning i tema- eller projektarbete 114 8. Barns ordförrådsutveckling, ett samverkansprojekt 124 Till sist 133 Källor 134 Noter 140
Bygg barns ordförråd.indd 3
2016-07-14 11:51
4
Bygg barns ordfรถrrรฅd.indd 4
2016-07-14 11:51
Allra först Jag måste använda ord när jag talar till er! Tänk er kaptenen på en galeas, en hukarejakt, en skonare, en brigantin, en fregatt, en korvett, en snau med molnet av segelduk över sig: gaffel- och bomsegel, toppsegel, stagsegel, skothorn, fallhorn, halshorn. När det blåser till storm Kan han väl inte bara peka med handen och ropa: Ta ner dom där! Det skulle se ut. Snickaren har en låda med fackord, muraren sina, och den som ska styra en stat kan väl inte bara gasta i stormen: Dom där sitter fel! Reva dom där! Jag måste använda ord när jag talar till er. Ni måste lära er ord. Lars Forssell ur Oktoberdikter, 1971
5
Bygg barns ordförråd.indd 5
2016-07-14 11:51
Språkutveckling pågår! Sjung för mig! Prata med mig! Det lilla spädbarnet formligen suger i sig orden, fastän det ännu inte förstår dem. Barnet tar in ljuden, lyssnar till melodi och språkrytm när mamma eller pappa sjunger den gamla vaggvisan eller med värme i röst och solsken i blick ler mot henne eller honom och berättar att ”Nu får du en torr blöja på lilla rumpan, det blir väl skönt?! Och så ett par strumpor på fötterna – så du inte fryser om de små fossingarna!” Glada gurglanden och ett litet vift med foten till svar – språkutveckling pågår!
Gåsa, gåsa klinga Gåsa, gåsa klinga, ge mig dina vingar! Vart ska vi flyga? Till rosende lund. Där bor göken. Där gror löken. Där bygger svalan i rosende lund. Där sitter gubbar och spelar på gullstubbar där sitter gummor och spelar på gulltrummor. Där sitter snälla barn och leker med gulläpplen. Där sitter du och där sitter jag. Alice Tegnér
6
Bygg barns ordförråd.indd 6
2016-07-14 11:51
Högläsning ger positiva effekter på barnhjärnan I en ny studie av barnläkaren John S. Hutton m.fl. (2015)1 har forskare gjort hjärnscanning på förskolebarn som tidigt och ofta fått lyssna till föräldrarnas högläsning. Man har ju länge rekommenderat föräldrar att läsa för sina spädbarn, fast babyn uppenbart inte kan förstå vad den får höra, men ingen forskare har hitintills kunnat bevisa vilka effekter detta kan ha på ett barns hjärna. Denna studie är den första i sitt slag som nu har visat effekter på barnhjärnan. I studien mätte man hjärnaktiviteten vid högläsning när barnen var i 3–5-årsåldern och jämförde med barn som inte fått lyssna till högläsning i samma omfattning, och forskarna fann ett starkt positivt samband mellan den tidiga högläsningen och aktivering av områden i hjärnan som är kopplade till språk förståelse och inre föreställningsförmåga.
Den språkliga resan Du som har valt att arbeta i förskolan fascineras säkert liksom jag av det lilla barnets enorma lust att kommunicera. Med vilken kraft det erövrar språket och orden! Och med allt större säkerhet och precision använder barnet dem för att uttrycka sina känslor, sin vilja, sina tankar och frågor, för att samtala med oss vuxna och med kamrater. Ibland för att berätta historier om stort och smått, för att fantisera och drömma. Ibland bara för glädjen att få ta orden i sin mun, släppa ut dem i fria luften och invänta omgivningens reaktion. Genom fortsatt dialog med intresserade vuxna, vuxna som ger barnet respons, gensvar och förklaringar – fördjupar och förfinar barnet alltmer sin förståelse och användning av orden och gör dem till sina. Alla noter finns samlade på s 140.
7
Bygg barns ordförråd.indd 7
2016-07-14 11:51
Jag har haft förmånen att på olika sätt få arbeta med ”barn och språk” under större delen av mitt yrkesliv – som förskollärare, grundskollärare och senare lärarutbildare och -fortbildare. Genom det har jag fått följa med på åtskilliga barns språkliga resa, som reskamrat, samtalspartner och vägledare, och har fått uppleva hur de får tillgång till nya och fantastiska språklandskap när de så småningom också börjat behärska skriftspråket. Grunden för läs- och skrivutvecklingen läggs genom en genomtänkt förskolepedagogik, där fokus ligger på det talade språket. Du som arbetar i förskolan är en av de absolut viktigaste personerna i förskolebarnets liv och utveckling, vid sidan av föräldrar/vårdnadshavare. Dina insatser kan med andra ord vara avgörande för barnets språkutveckling!
Språkliga svårigheter Jag tror att du, precis som jag, i ditt arbete i förskolan också har mött barn som endast har tillgång till ett mycket torftigt språk. Barn som inte alls, eller i mycket liten grad, visar intresse för högläsning, och som inte heller roas särskilt av lek med ord och uttryck, ljud eller bokstäver. Ofta, men inte alltid, är detta också barn som inte har lika lätt att (få) delta i lek med andra barn, eller som får en underordnad roll i lekarna – ”du får vara hunden” – och där samspelet med andra barn kan bli konfliktfyllt och besvärligt. De språkliga och ibland även kommunikativa svårigheterna kan ha sin grund i arv och/eller miljö. Det kan vara barnet som har någon typ av språkstörning, eller det barn som ännu inte hunnit lära sig en tillräckligt fungerande svenska för att lätt kunna interagera med sina svensktalande kamrater. Det kan också vara ett barn som växer upp i en hemmiljö där språk stimulansen är bristfällig. Ett hem där högläsning och böcker
8
Bygg barns ordförråd.indd 8
2016-07-14 11:51
inte förekommer, och där kommunikationen mellan de vuxna och barnet präglas mer av tillsägelser och korthuggna svar än av samtal och uppmuntran på barnets kontaktförsök. För detta barn kan vägen mot skriftspråksbehärskande bli mer problematisk. Jag kommer inte att i denna bok gå in närmare på orsaker till barns språksvårigheter, eller specifika stödinsatser för barn i sådana svårigheter – om detta finns redan en mängd utmärkt litteratur att läsa (för tips se litteraturlista i slutet av boken). Jag vill i stället ge dig konkreta förslag och exempel på insatser och förhållningssätt som gynnar alla barns ordförråds- och begreppsutveckling, inom ramen för den vanliga förskolepedagogiken. Förslagen har sin grund i väldokumenterad forskning om språk-, läs- och skrivutveckling och i förskolans läroplan. Jag har också hämtat inspiration från egna yrkeserfarenheter och praktiska exempel från verksamma pedagoger. Jag vänder mig i denna bok i första hand till dig som är förskollärare och har ansvar för den pedagogiska planeringen, men boken är givetvis också riktad till övriga personalkategorier i förskolans verksamhet. Jag kommer därför att genomgående använda ”pedagog” i tilltalet. Alla som arbetar med barnen har ett ansvar för språkmiljön i förskolan.
9
Bygg barns ordförråd.indd 9
2016-07-14 11:51
Ge alla barn goda förutsättningar Sedan början av 1990-talet, och troligen redan i början av 1970-talet, har resultaten för svenska elever i läsförståelse visat en nedåtgående trend, och i den senaste PISA-undersökningen, PISA 2012, kom det verkliga raset. Svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap var då signifikant lägre än i ett genomsnittligt OECD-land. Det var endast två länder, Chile och Mexico, som presterade märkbart sämre än Sverige inom samtliga kunskapsområden. Orsakerna till kunskapsraset är många, och sambanden komplexa. Jag har inte för avsikt att försöka reda ut dem här. Men både du och jag vet att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är viktiga för att ge alla barn goda förutsättningar att lyckas med sin fortsatta utbildning, där förskolan utgör den första och grundläggande delen. Ett flertal undersökningar visar att av de barn som i förskoleåldern kämpar med sin språkutveckling, riskerar 40–75 % att hamna i läs- och skrivsvårig heter.2 Det kan handla om olika typer av språkliga problem, och bristande ordförråd är ett av dem.3 Det är enorma skillnader mellan barn som börjar skolan när det gäller storlek och kvalitet på ordförrådet. Det kanadensiska forskarparet Hart & Risley m.fl. forskare har konstaterat att dessa skillnader får stor betydelse för läsutvecklingen – särskilt läsförståelsen – ända upp på gymnasienivå.4 Läsförståelse påverkar i sin tur kunskapsutvecklingen i alla andra ämnen. Barn som har litet ordförråd, dålig språkförståelse och en begränsad syntaktisk förmåga löper den största risken att få svårigheter med läsförståelse senare.
10
Bygg barns ordförråd.indd 10
2016-07-14 11:51
Det kanadensiska forskarparet Betty Hart och Todd R. Risley publicerade 1995 en ofta citerad undersökning/ studie om treåringars ordförråd. Den påvisade mycket stora skillnader i språkmiljö hos 42 familjer från varierande socioekonomisk bakgrund, både när det gällde kvantitet och kvalitet på de samtal som fördes mellan vuxna och barn i hemmet. De barn som växte upp i hem där de mest gynnsamma språkliga förhållandena rådde, hade vid tre års ålder ett aktivt ordförråd på ca 1 200 ord, medan treåringarna i de minst språkligt gynnade hemmiljöerna (arbetslösa, lågutbildade föräldrar) endast hade ca 500 ord i sitt aktiva ordförråd.
En logisk slutsats blir att ordförrådsundervisning måste starta tidigt – redan i förskolan. Förskolan är en plats där det finns stora möjligheter att överbrygga de skilda språkliga förutsättningar barn har med sig hemifrån – den chansen får du och dina kollegor helt enkelt inte missa. Huvudtemat i denna bok är därför just detta: att arbeta medvetet med att utveckla barns ordförråd – under hela förskoledagen. Ordförrådsundervisning bedriver du vid rutinsituationer, i samlingen, under högläsningsstunder, när barnen leker, vid tema- eller projektarbete, inne och ute. Barn behöver ord! Du måste ge dem ord!
11
Bygg barns ordförråd.indd 11
2016-07-14 11:51
1. Barnet erövrar orden – och världen Vokabulär är inte bara ett ”förråd av ord”. Det är mycket mer än så. Att ha ett gott ordförråd betyder också att ha kunskap och kännedom om orden och deras betydelse. Läsforskarna Stahl & Murray och Stahl & Nagy beskriver att det innebär att ha vetskap om vad ordet representerar, och att börja förstå det nätverk av begrepp som är knutet till detta ord. 5 Dessutom bygger lärandet av nya ord på tidigare kunskaper om ord. Det blir en ackumulerande effekt, som när du rullar en snöboll – ju fler ord ett barn kan, desto lättare blir det att lära sig nya ord.
12
Bygg barns ordförråd.indd 12
2016-07-14 11:51
Vad innebär det att ”kunna” ett ord? Att kunna ett ord både receptivt (att förstå det) och produktivt (att kunna uttala och använda det) innebär att ha grepp om ordets form (hur låter det här ordet, hur uttalas det), betydelse (vad representerar detta ord) och användning (när och i vilka sammanhang kan det här ordet användas). Ett barn kan känna igen och identifiera ett ord i tal utan att för den skull kunna producera och använda det själv. När barnet exponeras för ett nytt ord, behöver det sedan få möjlighet att använda ordet i varierande sammanhang. Då först ökar och fördjupas gradvis den kvalitativa kunskapen om orden. Du kan alltså inte nöja dig med att förklara ett nytt ord för barnen, och tro att de sedan ”kan” detta ord – det krävs planering från din sida för att ge alla barn goda möjligheter att göra orden till sin egendom. För att associationer och betydelsenätverk ska byggas kring nya ord och begrepp, fordras det att du bestämmer dig för en medveten strategi: Du introducerar några av de nya orden, t.ex. vid högläsning, och förklarar dem med hjälp av ord och begrepp som redan är kända för barnen. Sedan ser du till att planera för att barnen får rika tillfällen att möta, och själva använda, de nya orden i olika situationer; vid matbordet, i leken, i teman och projekt som ni arbetar med.
13
Bygg barns ordförråd.indd 13
2016-07-14 11:51
Hur lär sig barn ord? Att lära sig att tala är för människan lika naturligt som att lära sig att gå. Det lär sig barnet utan någon särskild undervisning, förutsatt att det vistas bland människor som kommunicerar med henne/honom och att inga fysiska eller kognitiva hinder föreligger. Men hur går det egentligen till? Redan som nyfödd fångar barnet upp omgivningens språkljud och börjar så småningom att höra skillnad på och sortera ut de ljud som behövs i den aktuella språkomgivningen, och sålla bort dem som inte är aktuella. Det verkar vara lättare för spädbarnet att höra skillnad på två olika språkljud om det samtidigt ser munnen och ansiktet på den som talar – barnet är inställt på samspel och kommunikation från allra första början. Vid sidan av förmågan att uppfatta och kunna skilja på språkljud (svenskan har ungefär 30 språkljud/fonem), är begreppsutvecklingen en viktig förutsättning för ordinlärning. Den tar fart under det andra halvåret – spädbarnet börjar t.ex. att titta efter en tappad leksak, vilket är det första tecknet på objektspermanens – ”ett föremål finns kvar fast jag inte ser det”. Delad eller samordnad uppmärksamhet (att två individer riktar fokus mot samma föremål, bild eller händelse, och är medvetna om att de gör det) är också det en avgörande förutsättning för kommunikation och språkutveckling. Även denna förmåga utvecklar spädbarnet under det första levnadsåret.6
fonem – den minsta betydelseskiljande enheten i språket
14
Bygg barns ordförråd.indd 14
2016-07-14 11:51
Ögonkontakt – gynnsamt för språkutvecklingen.
När barnet (oftast under sitt andra levnadsår) kan säga tio ord, förstår det kanske hundra eller ännu många fler. Det betyder att det receptiva ordförrådet (de ord barnet förstår) alltså är betydligt rikare än det produktiva (de ord barnet själv kan producera). Uppdelningen i receptivt och produktivt ordförråd har ofta kallats ”passivt” respektive ”aktivt”, men uppdelningen är inte oproblematisk, den kan faktiskt vara rent missvisande. Det är ju inte så att barnet har ett antal ord som ligger där i ”ordbanken” och bara vilar sig helt lojt. Orden finns där, och betydelsen aktiveras när barnet hör dem, men det kan ännu inte själv uttala och använda orden.
15
Bygg barns ordförråd.indd 15
2016-07-14 11:51
Redan långt innan de första ett-ords-yttrandena uppträtt, vanligtvis i ettårsåldern, har barnet uttryckt behov, känslor och tillstånd i form av ett slags signalsystem, specifika ljudkombinationer och/eller rörelser, gester. Dessa används när barnet vill ha något (begärande funktion), vill få andra att göra något (bestämmande funktion), vill känna gemenskap med någon (kontaktsökande funktion) eller vill uttrycka t.ex. tillfreds ställelse eller missnöje etc. (expressiv funktion). Runt ettårsåldern eller något senare visar sig fler funktioner i symbol-/ljudsignalanvändningen, så som utforskande (”Dä?” = ”Vad är det där?”) och föreställande (låtsaslekar m.m.). Barnets tidiga språkliga kommunikation handlar alltså om att uttrycka tillstånd, påverka omgivningen och att skapa kontakt. Det finns ännu ingenting av kunskapsöverförande i barnets språk, inget kommenterande av vad som sker i omvärlden runt barnet.
Ordförrådsspurten Den så kallade ordförrådsspurten brukar ta fart efter det att de första 25–50 orden behärskas, vilket går relativt långsamt (kanske tre nya ord per vecka). Att det går så pass långsamt i början har att göra med att orden sparas i minnets lexikon som helheter, varje ord för sig (bil, bilen, bilar, bilarna, bilarnas). Det blir med andra ord riktig trängsel däruppe i hjärnkontoret! Spurten, när ordinlärningen tar en väldig fart, kommer först när barnet har börjat lista ut att det finns vissa generella (grammatiska) regler för hur orden bildas. Detta inträffar för vissa barn redan strax efter att de fyllt ett år, för många i tvåårsåldern, medan några barn väntar ända till slutet av sitt tredje levnadsår. Då kan vissa av dem vara ganska säkra ordanvändare.7
16
Bygg barns ordförråd.indd 16
2016-07-14 11:51
Bygg barns ordfรถrrรฅd.indd 17
2016-07-14 11:51
Lägg en stabil grund i förskolan och skapa förutsättningar för barn att lyckas på sin språkliga resa. Ordförrådsutveckling pågår vid lunchen, i hallen, på gården och i ateljén– ja, i alla vardagsaktiviteter och rutinsituationer lär sig barn nya ord och begrepp. Författaren skriver om möjligheten att inom förskolan ta till vara på barns lust att kommunicera och använda deras kraft att erövra språket och orden. Du som pedagog ges konkreta förslag på hur du kan stödja och organisera för att utveckla barns ordförråd – i varje stund och i varje rum. I boken finns frågor att utgå ifrån vid reflektion, samtal och resonemang i arbetslaget. Anna Strid är förskol-och grundskollärare och lärarutbildare. Hon arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare för Nackas kommunala förskolor och skolor. Med denna bok vill hon inspirera alla pedagoger inom förskolan att se sin egen betydande roll i barns ordförrådsutveckling.
Bygg barns ordförråd Anna Strid
Bygg barns ordförråd
Bygg barns ordförråd s va n s s p
ets
f laddrande be tar
FÖRSKOLESERIEN
lå ng dinosaurie käke
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.
ISBN 978-91-27-43947-4
9 789127 439474
Bygg barns ordforrad.indd Alla sidor
Anna Strid
2016-06-29 13:30