9789140676900 by Smakprov Media AB

Internationell

ekonomi

Internationell ekonomi svarar på dessa frågor och kopplar samman ekonomiska teorier med nutida händelser och historiska fakta. Boken förklarar ekonomiska drivkrafter och lyfter fram handelns betydelse och utveckling. Innehållet spänner från valutahandel, handelshinder, ekonomiska teorier och miljöpåverkan till ekonomisk integration och hur kultur påverkar handeln. Internationell ekonomi är framtagen för gymnasiekursen med samma namn men passar även som läromedel till andra kurser med samhälls vetenskaplig inriktning.

Ann-Charlotte Lyvall är författare till Internationell ekonomi och har tidigare undervisat på gymnasiet i ekonomiska ämnen. Lyvall är programansvarig för Fastighets företagande på Malmö högskola och undervisar bland annat i ämnet internationell ekonomi.

Internationell ekonomi

Vad styr den internationella handeln? Hur sätts växelkurser? Vilka varor handlar man mest med? Hur gör ett företag för att etablera sig utom lands? Vad är Sveriges roll i en globaliserad ekonomi?

ANN-CHARLOTTE LYVALL

internationell

ekonomi

Internationell

ekonomi

Internationell ekonomi

ANN-CHARLOTTE LYVALL

Innehåll 1. Handelns Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Det romerska riket 700 f .Kr .– 400 e .Kr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Handel under Europas medeltid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Utvecklingen i Europa under 1400- och 1500-talen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Merkantilismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Den förindustriella tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Kolonialismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Varför växte välståndet i västerlandet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Handelsrätt och handelsdomstolar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Industrialismens genombrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Liberalism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Protektionismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Första världskriget och mellankrigstiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Efter andra världskriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Central- och Östeuropa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Det glada 80-talet och 90-talets bakslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Vad är en finansiell kris? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Kriser och bubblor genom historien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Krisernas 1990-tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46 Fördjupning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

2. Varför uppstår internationell Handel? . . . . . . . . .48 Världens handelsmönster förändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 Vilka länder handlar med varandra – och varför? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Klassisk handelsteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Mer handelsteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Modern handelsteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Fördjupning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

40676900.1.1_inlaga.indd 3

2013-04-15 11:16

3. Handelspolitik ocH ekonomisk integration . . . . . 74 Frihandel och protektionism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Handelshinder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Varför bedriver ett land handelspolitik? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Några argument för frihandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Några argument mot frihandel? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 GATT och WTO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .84 Regionalt samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86 Ekonomisk integration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88 Den Europeiska unionen – EU . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .90 Regionala handelsavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Fördjupning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

4. Valutamarknaden ocH VÄXelkurssYstem . . . . . . . 102 Valutamarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Växelkurssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Den svenska valutapolitiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Fast eller rörlig växelkurs? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Valutahandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Fördjupning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133

5. VÄlstånd ocH utVeckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Bruttonationalprodukten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 BNP som välfärdsmått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Vad är ett utvecklingsland? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Miljöproblem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Fördjupning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

40676900.1.1_inlaga.indd 4

2013-04-15 11:16

6. globala Handelsmönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 En global marknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Internationell arbetsfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Den globala varumarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Tjänstehandeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Nya aktörer på världsmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Sveriges utrikeshandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Betalningsbalans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Förändringar i den globala ekonomin och framtida handelsmönster . . . . . . . . . . . 178 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Fördjupning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181

7. att göra affÄrer med utlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Att välja marknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Hur når vi våra kunder? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Vilka är riskerna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Fördjupning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195

8. kultur ocH kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Vad är kultur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Kulturskillnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Hofstedes kulturdimensionsteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Vad är kommunikation? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Interkulturell kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Vett och etikett i andra länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Förhandlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Fördjupning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221

40676900.1.1_inlaga.indd 5

2013-04-15 11:16

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

Varför uppstår internationell handel?

Man kan ställa sig frågan om det inte vore bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera varorna. Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner verkar kanske inte så konstigt, men varför importerar vi egentligen maskiner som vi själva skulle kunna tillverka? I det här kapitlet beskrivs några viktiga handelsteorier som bland annat förklarar varför länder tjänar på att handla med varandra.

40676900.1.1_inlaga.indd 48

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

VÄrldens Handelsmönster förÄndras Handel har skett mellan länder och världsdelar genom människans hela historia. Vilka typer av varor och vilka delar av världen som har varit möjliga att handla med har varierat med tidsepokerna. En sak som är tydlig är dock att handeln har varit helt beroende av hur möjligheten till kommunikation och transport har sett ut. Det är självklart stor skillnad på den handel som förknippas med en ostindiefarare jämfört med verksamheten hos en klädbutik på internet. Världen har upplevt två stora globaliseringsvågor. Den första vågen som gjorde världen mindre berodde på en rad uppfinningar, såsom järnvägar, ångfartyg och telegraf, vilket beskrevs av nationalekonomen John Maynard Keynes: What an extraordinary episode in the economic progress of man that age was which came to an end in August 1914!...The inhabitant of London could order by telephone, sipping his morning tea in bed, the various products of the whole earth, in such quantity as he might see fit, and reasonably expect their early delivery upon his doorstep. Men förutom teknikutveckling spelar även politik en stor roll för världens handelsmönster. Keynes märkte detta tydligt då första världskriget bröt ut i augusti 1914 och den första globaliseringsvågen fick ett abrupt slut. Därefter följde depressionen, protektionism och ännu ett världskrig, vilket gjorde avstånden i världen större igen och påverkade världshandeln negativt. Sedan 1970-talet har dock världshandelns andel av världens bruttonationalprodukt ökat kraftigt i en andra globaliseringsvåg. Man säger att moderna transportsätt och internet har gjort avstånden i världen mindre. Idag kan man kommunicera nästan helt fritt mellan länder på olika sidor om jordklotet och varor kan snabbt transporteras till en annan del av världen med flyg eller billigt med containertrafik till havs. En del av förklaringen till den kraftiga ökningen i världshandelns utveckling, är att innan en produkt finns till försäljning till kunderna, så har den ofta gått igenom många olika produktionsfaser i flera

Telefonen var en av de uppfinningar som innebar stora förändringar för människors vardagsliv.

40676900.1.1_inlaga.indd 49

2013-04-15 11:17

Varför uppstår internationell handel?

länder. Många elektroniska produkter, som mobiltelefoner, sätts ihop i låglöneländer som Kina, medan de ingående komponenterna kommer från länder med högre löner som Japan. Komponenter skickas mellan länder, vilket gör att en produkt kan fördubblas eller tredubblas i värde i det internationella handelsflödet.

Vilka lÄnder Handlar med Varandra – ocH Varför?

ekonomisk storlek gravitations modellen

Varje år på St Patrick’s Day, Irlands nationaldag, färgas floden i Chicago grön.

kulturellt band

Det verkar som om flera faktorer spelar in när det gäller internationell handel, men om man till exempel tittar på vilka länder som USA handlar med så står 15 länder för 71 procent av USA:s totala handel med omvärlden år 2011. Tre av USA:s största handelspartners är Kanada, Kina och Mexiko, men USA handlar också mycket med europeiska länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Orsaken till att USA handlar med dessa länder är att de har stor bruttonationalprodukt; det totala värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Storleken spelar alltså roll, eftersom det finns ett klart samband med ett lands ekonomiska storlek och volymen på export och import. Det kan man förklara med hjälp av gravitationsmodellen, baserad på Newtons lag om gravitation. Precis som attraktionskraften mellan två objekt är proportionerlig till deras massa och minskar med avståndet, så är handel mellan två länder, om allt annat är lika, proportionerlig till produkten av de två ländernas bruttonationalprodukt och minskar med avståndet mellan länderna. Gravitationsmodellen hjälper också till att hitta eventuella avvikelser i handel. I vissa fall skiljer sig länders handel mellan praktik och gravitationsmodellens teori: USA handlar exempelvis med Nederländerna, Belgien och Irland mycket mer än vad gravitationsmodellen förutser. Vad kan det bero på? När det gäller Irland så finns det kulturella band, man har ett gemensamt språk och miljontals amerikaner är ättlingar till irländska invandrare. För Nederländerna och Belgien

40676900.1.1_inlaga.indd 50

2013-04-15 11:17

Varför uppstår internationell handel?

förklarar geografi och transportkostnader deras stora handel med USA. Båda länderna är ingångsländer för mycket av handeln med norra Europa genom sina stora hamnar; Rotterdam i Nederländerna och Antwerpen i Belgien. Ytterligare avvikelser syns om man ser på handel mellan å ena sidan USA och å andra sidan Mexiko och Kanada. Det visar sig att dessa båda länder handlar mycket mer med USA än de europeiska länder som är ungefär lika stora. En förklaring är givetvis att avståndet mellan länderna är kortare. USA, Mexiko och Kanada har dessutom ingått ett handelssamarbete, NAFTA, North American Free Trade Area. Det är ett frihandelsområde, vilket innebär att man har avskaffat handelshinder såsom tullar mellan länderna.

geografi transportkostnad

avstånd

klassisk Handelsteori Länder handlar med varandra eftersom det gör det möjligt att producera och konsumera mer och billigare. Det beror på att länder har olika förutsättningar på grund av klimat, tillgång till råvaror och landets utvecklingsnivå. En grundläggande teori inom utrikeshandeln är att länderna specialiserar sig på de produkter som de är bäst på att tillverka. Då blir deras sammanlagda produktion mycket större än om varje land själv skulle producera alla varor. Varje land koncentrerar sig på tillverkning av de produkter, som det är mest effektivt på att tillverka. Man säger att landet har relativa eller komparativa fördelar att tillverka en viss produkt. Inom nationalekonomin är David Ricardos Läran om komparativa fördelar (»On the Principles of Political Economy and Taxation«, 1817) en av de äldsta lärosatserna. Innan vi går vidare med läran om de komparativa fördelarna bör vi göra en kort historisk återblick för att förstå hur och varför teorin utvecklades.

merkantilismen Under 1600- och 1700-talen förhärskade merkantilismen som ekonomisk åskådning. Merkantilismen var i hög grad nationalistisk. Nationens välmåga, oftast detsamma som härskarens välstånd, stod i centrum och för att främja nationens syften ansågs det viktigt att reglera och planera den ekonomiska verksamheten. Utrikeshandel betraktades ofta med misstänksamhet. I det merkantilistiska samhället betraktades export med gillande, så länge den gav guld i statens kassakista. Import däremot betraktades med ogillande och som ett sätt att beröva landet på den verkliga 51

40676900.1.1_inlaga.indd 51

2013-04-15 11:17

Varför uppstår internationell handel?

Under merkantilismen fanns flera handelskompanier trots att import egentligen inte var eftertraktat. Nederländerna hade en mycket stark flotta och bedrev stor handel med Asien men även med andra delar av världen.

källan till rikedom, det vill säga på ädla metaller. Staten måste därför reglera, kontrollera och begränsa handeln. Utrikeshandel ansågs därför under denna period som något övervägande negativt. Utifrån denna bakgrund utvecklades den klassiska nationalekonomin i Storbritannien. Mot merkantilismen gjorde de första nationalekonomerna uppror; David Hume, Adam Smith och senare David Ricardo. Merkantilismen byggde på att lönerna hölls nere för att skapa ett handelsöverskott, större export än import. Det menade David Hume var en omöjlighet, penningmängden bestäms av mängden guld i landet och ett handelsöverskott skapar ett kapitalflöde i form av guld, och då växer valutareserven. När penningmängden ökar i ett land stiger både priser och löner, vilket kommer att minska handelsöverskott på sikt. Hume ansåg att merkantilismen inte fungerade på grund av den klassiska prisanpassningsmekanismen (se s 107). Adam Smith och David Ricardo betonade individens betydelse och betraktade nationen som enbart summan av invånarna. För både Ricardo och Smith var konsumenten ekonomins viktigaste person. Människan arbetade och producerade för att kunna konsumera. Det hela ledde så småningom fram till krav på fri handel som grundval för den ekonomiska politiken.

40676900.1.1_inlaga.indd 52

2013-04-15 11:17

Varför uppstår internationell handel?

teorin om absoluta fördelar Enligt Adam Smith, som ni har läst om i kapitel 1, så leder arbetsdelning till välstånd. Han drog sina slutsatser efter att ha studerat verkliga förhållanden. I en fabrik var varje arbetare specialiserad på sin arbetsuppgift, vilket innebar att arbetstiden utnyttjades så effektivt som möjligt och att det var möjligt att producera fler enheter av en produkt på kortare tid. Smith överförde sina tankar till den internationella handeln och menade att även den internationella arbetsdelningen skulle kunna ökas och att länderna därmed skulle kunna producera mer. Det skulle innebära att länderna skulle specialisera sig och börjar producera och exportera de varor som de kan tillverka till lägre kostnader än vad andra länder kan. Smith menade att importtullar, importförbud, statliga monopol, subventioner borde tas bort för att främja den fria handeln och förespråkade laissez-faire, låt-gå, att staten inte skulle lägga sig i ekonomin. Hur fungerar då Smiths teori? Jo, på grund av sina olika förutsättningar så är länder bra på att producera olika saker. Handel mellan två länder inriktade på olika produkter är bra för båda. När ett land har resurser eller kan tillverka något som ett annat land inte kan, åtminstone till rimliga kostnader, kallas detta för att landet ifråga har absoluta fördelar. Smith använde sig av kostnader mätt i det antal arbetstimmar som det tog för att producera en vara. Som exempel kan vi ställa upp en jämförelse mellan två produkter som man handlade med på Smiths tid. I tabellen visas en fiktiv tid i arbetstimmar för att framställa ett fat vin respektive en meter tyg i länderna Portugal och England. Enligt Smith har då England en absolut fördel när det gäller produktion av tyg, som där tar 20 timmar per meter tyg. Portugal har däremot en absolut fördel när det gäller att producera vin eftersom det där tar 40 timmar per fat, medan det i England tar 80 timmar per fat. Vin

Tyg

Priskvot

England

80 h/fat

20 h/m

1 vin: 4 tyg

Portugal

40 h/fat

80 h/m

1 vin: 0,5 tyg

Adam Smiths porträtt återfinns på dagens 20 pund-sedlar. Han är den förste skotte som pryder en sedel i Storbritannien.

absoluta fördelar

Båda länderna kommer att vinna på att specialisera sig och handla med varandra, eftersom länderna i exemplet är olika duktiga på att tillverka de olika varorna. I vårt exempel innebär det att om England specialiserar sig på att producera tyg och inte bryr sig om att tillverka vin, kan man för 53

40676900.1.1_inlaga.indd 53

2013-04-15 11:17

Varför uppstår internationell handel?

den tiden som det gick åt att producera 1 fat vin (80 timmar), istället producera 4 meter tyg. För Portugals del väljer man att specialisera sig på vin, där landet har en absolut fördel, och därmed frigörs 80 timmars arbetstid, som nu istället kan utnyttjas till att producera 2 fat vin. Det innebär att världens samlade output, eller produktion, ökar med 1 fat vin och 3 meter tyg. Vin

Tyg

England

– 1 fat

+4m

Portugal

+ 2 fat

–1m

Världens output

+ 1 fat

+3m

Om ett land har absoluta fördelar vid produktion av en vara och ett annat land har en produktionsfördel av en annan vara, vinner de båda länderna på att handla med varandra. Ett land kanske kan producera kaffe, men till mycket höga priser, och ett annat land tvättmaskiner till orimliga kostnader. Då är det lämpligt att länderna specialiserar sig och byter kaffe mot tvättmaskiner. En stor del av handeln styrs av dessa förhållanden.

Kaffe dricks över hela världen och är därför en viktig exportvara för de länder där bönorna odlas.

40676900.1.1_inlaga.indd 54

2013-04-15 11:17

Varför uppstår internationell handel?

teorin om komparativa fördelar Frågan är vad som händer om ett land är mer produktivt inom alla produktionsgrenar än ett annat land. Är det fortfarande bra att båda handlar med varandra? David Ricardos svar blev ja. Han kom fram till att så länge det ena landet inte är lika mycket mindre effektivt inom alla produktionsgrenar, gör båda länderna en vinst genom att specialisera sig och handla med varandra. Man säger att det mest effektiva landet har komparativa fördelar. En annan benämning är relativa fördelar. Vi ska förklara denna princip lite närmare, eftersom den är av grundläggande betydelse för internationell handel. Vi utgår från Ricardos egen modell från början av 1800-talet. Liksom Smith så använde Ricardo England och Portugal som exempel i sin bevisföring. De producerade varorna var portvin och enfärgat ylletyg. Han förutsatte, till skillnad från Smith, att Portugal var effektivare som tillverkare av både tyg och vin. Ricardo sammanfattar kostnadsförhållandena i de båda länderna med följande tabell:

komparativa fördelar

Antal arbetstimmar för att producera: 1 enhet vin

1 enhet kläde

Totalt

Portugal

170

England

120

100

220 390

Enligt denna modell har Portugal en absolut fördel vid produktion av vin, eftersom det där behövs 80 arbetstimmar för produktion av en enhet vin, medan det behövs 120 timmar (50 procent längre tid) i England. Portugal har en absolut fördel även när det gäller produktion av tyg, eftersom det behövs 90 arbetstimmar för portugiserna för att producera en enhet tyg, medan det enligt exemplet tar 100 timmar (11 procent längre tid) för engelsk arbetskraft att producera samma mängd. Så länge som skillnaderna i produktionskostnad är olika stora, har det ena landet en komparativ fördel vid produktion av den ena varan och det andra landet har en komparativ fördel vid produktion av den andra varan. Båda länderna tjänar då på att handla med varandra och specialisera sig på det de relativt sett är bäst på, eller möjligen minst dåliga på. I exemplet har England en nackdel som är större vid vinproduktion. Landet får därför en komparativ fördel vid produktion av tyg. Vi kan visa detta genom att se vad som händer vid en specialisering, där Portugal producerar vin och England tyg för båda ländernas behov. 55

40676900.1.1_inlaga.indd 55

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

EU producerar omkring två tredjedelar av allt vin i världen, vilket motsvarar 10 miljoner hektoliter. Frankrike, Italien och Spanien är idag, liksom på Ricardos tid, de länder i världen som producerar mest vin.

Antal arbetstimmar för att producera: 2 enheter vin

2 enheter kläde

Totalt

Portugal

160

England

200

200 360

För Englands del ser vi att det skulle det vara fördelaktigt om man exporterade tyg och importerade vin. Utan handel skulle England tvingas offra 120 timmar för varje enhet vin landet önskar konsumera. Kan man istället driva handel med en insats av 100 timmar för att producera ytterligare en enhet kläde och sedan byta denna enhet kläde mot en enhet vin, vinner man 20 timmar. Detta möjliggör en högre produktion av kläde och en högre konsumtionsstandard. Även Portugal vinner på att driva handel. Vid isolering skulle landet tvingas lägga ner 90 timmar för att få fram en enhet tyg. Istället kan man tillverka ytterligare en enhet vin med en insats av 80 timmar och byta mot en enhet kläde på den internationella marknaden. Därmed frigörs 10 timmar per enhet som kan användas för ökad konsumtion eller fritid. Om vi istället skulle utgå från att England och Portugal inte bedriver handel med varandra utan producerar och konsumerar var för sig, blir effekten en annan. Priset på varorna bestäms då av varornas respektive produktionskostnad. 56

40676900.1.1_inlaga.indd 56

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

David Ricardo (1771–1823) David Ricardo föddes i en välbärgad judisk familj i London och började tidigt arbeta i faderns mäklarfirma. Kontakten med fadern bröts emellertid sedan han år 1793 konverterade till kristendomen och gifte sig med en kväkare. Ricardo startade då en egen framgångsrik mäklarverksamhet. Efter att 1799 ha läst Adam Smiths »Wealth of Nations« ägnade Ricardo sig huvudsakligen åt nationalekonomin och drog sig 1814 tillbaka från affärslivet. I Ricardos verk »An Essay on the Influence of the Low Price of Corn on the Profits of Stock« 1815 visar han att införande av spannmålstullar skulle medföra att lönekostnaderna och jordräntan ökade och profiten sjönk, vilket på lång sikt skulle innebära lägre tillväxttakt. Hans huvudverk är emellertid »On the Principles of Political Economy and Taxation« 1817, där han lägger fram sina teorier om jordränta som värdemätare, skatter och komparativa fördelar. Ricardo var pessimistisk och menade att tillväxten skulle avta och levnadsstandarden för arbetarna sjunka. Orsaken var att jordägarnas makt och inkomster skulle öka, eftersom den växande befolkningsmängden medförde att mer jord behövde odlas upp. Ekonomin skulle då stagnera, eftersom kapitalister och arbetare skulle få en allt mindre andel av samhällets resurser. Han ansåg därför att det var nödvändigt att bekämpa protektionismen och införa frihandel. Om spannmålstullarna avskaffades skulle den totala jordbruksproduktionen kunna öka och jordägarnas andel av samhällets resurser minska.

mer Handelsteori Ekonomi brukar som bekant definieras som hushållning med knappa resurser, som också ibland kallas produktionsfaktorer. Produktionsfaktorerna delades av den brittiske nationalekonomen Alfred Marshall in i råvaror, arbetskraft och kapital (produktionsutrustning) redan i slutet av 1800-talet. Två svenska nationalekonomer, Eli Heckscher och Bertil Ohlin, utgick från detta när de på 1920-talet utvecklade den så kallade faktorproportionsteorin. Enligt denna teori kommer ett land att specialisera sig på att tillverka och exportera den produkt vars tillverkning kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om, och importera den vara som kräver mycket av landets knappa faktor. Sydostasiatiska låglöneländer med gott om arbetskraft exporterar också mycket riktigt arbetskraftsintensiva produkter som till exempel

produktionsfaktorer

40676900.1.1_inlaga.indd 57

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

Investerare och företagare lockas till länder med stora råvarutillgångar. I Namibia bryts både koppar, zink, bly och silver i gruvor nära staden Rosh Pinah. Den viktiga näringen fick stå motiv när Namibia skapade sina egna fri märken kort efter själv ständigheten 1990.

kläder. U-länder med stora råvarutillgångar exporterar i första hand dessa, medan industriländer med modern kapitalintensiv produktionsutrustning och hög kunskapsnivå exporterar elektronik, specialmaskiner, fordon, läkemedel med mera. Om det inte finns några handelshinder, och om man bortser från transportkostnaderna, kommer den internationella handeln att leda till att priserna jämnar ut sig.

Bertil Ohlin (1899–1979) Bertil Ohlin föddes i Skåne i en stor familj med sju barn. Han tog studenten i Helsingborg och eftersom matematik hade varit hans bästa ämne föreslog hans föräldrar att han skulle studera matematik, statistik och nationalekonomi vid Lunds universitet. Valet av nationalekonomi sägs bero på att Ohlin redan vid fem års ålder brukade beräkna kostnaderna för de kakor hans mamma bakade. År 1924 disputerade Ohlin på en avhandling om internationell handel som byggde på ett arbete av Eli Heckscher och som han år 1933 utvidgade till Interregional and International Trade, Heckscher-Ohlin teorin. Mellan åren 1924 och 1929 var Ohlin professor i Köpenhamn och därefter vid Handelshögskolan i Stockholm, 1929–1965. År 1934 blev Ohlin ordförande i det nybildade Folkpartiets ungdomsförbund och mellan 1944 och 1967 var han Folkpartiets partiledare. Ohlin har påverkat idéutvecklingen inom Folkpartiet och under 1930-talet formulerade han ett idésystem, socialliberalismen, som innebär att staten i en marknadsekonomi också har ansvar för människors trygghet och för att förbättra levnadsvillkoren för de sämst ställda, en del av befolkningen som han kallade »det glömda Sverige«. Ohlin bidrog till den nya grundlagen och till att partiväsendet och den politiska processen moderniserades. Bertil Ohlin fick tillsammans med James Meade Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1977 för sin utveckling av handelsteorin.

40676900.1.1_inlaga.indd 58

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

Heckscher-Ohlin konstaterade att den internationella handeln skulle komma att skapa vinnare och förlorare inom ett land. Vinnare skulle bli de som ägde den produktionsfaktor som landet har gott om, det vill säga den faktor som ingår i exportprodukten. Förlorare blir ägare till den produktionsfaktor som landet har ont om och som följaktligen kommer att importeras. För att utjämna skillnaderna kan ett land införa inkomstutjämnande åtgärder som stöd eller beskattning i olika former. Alfred Marshall forskade också om samband mellan ett lands exportoch importpriser. Han studerade bland annat hur efterfrågan påverkades av prisförändringar vid utrikeshandel, något som vi återkommer till.

Alfred Marshall (1842–1924) Alfred Marshall var professor vid universitetet i Cambridge 1885–1908. Marshalls viktigaste arbete »Principles of Economics« utkom 1890 och var en sammanfattning av nationalekonomin och innehöll läran om utbud och efterfrågan. Det blev den första läroboken som använde matematisk analys för att analysera utbud och efterfrågan på olika marknader. Under 40 år hade Marshall det dominerande inflytandet över brittisk nationalekonomi. Marshall introducerade även begreppet elasticitet och menade att de flesta problem kunde analyseras i utbuds- och efterfrågekurvor.

Hur fungerar utbud och efterfrågan? I en väl fungerande marknadsekonomi får tillgång och efterfrågan styra och vi får ett pris på världsmarknaden för produkten. Man utgår normalt från en speciell modell där samverkan mellan utbud och efterfrågan studeras. Den enklaste marknadsmodellen kan illustreras med hjälp av följande diagram: Pris

Pris

Utbud Efterfrågan

Mängd

Fig 2.1

40676900.1.1_inlaga.indd 59

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

Saluhallar och marknadsstånd utövar tydligt handel utifrån principen om utbud och efterfrågan. Priser anpassas enligt vad andra säljer och vad kunderna är villiga att köpa och betala.

jämviktspris utbudsöverskott efterfrågeöver skott

Många faktorer påverkar efterfrågan. För att kunna bedöma vad som sker brukar man göra vissa förenklade antaganden. Man antar att priset förändras och därmed påverkas efterfrågans storlek. Troligt samband blir då att konsumenten efterfrågar en större kvantitet vid lägre pris och vice versa. På liknande sätt kan vi analysera vad som händer på utbudssidan av marknaden. De som tillverkar och säljer varor påverkas av en rad faktorer som till exempel tillverkningskostnad och lönsamhetsmål. Om man antar att företagen på marknaden har en given produktionsutrustning, kan man anta att priset måste stiga för att den utbjudna kvantiteten ska öka. När efterfråge- och utbudskurvorna sätts samman får man i skärningen ett jämviktsläge där utbud och efterfrågan är i balans. Detta ger ett jämviktspris (fig. 2.2). Höjs priset i denna modell sjunker efterfrågan samtidigt som utbudet ökar. Vi får ett utbudsöverskott. På motsvarande sätt får vi vid sänkta priser ett efterfrågeöverskott (fig. 2.3). När löner eller andra produktionskostnader ökar, minskar utbudet, eftersom det blir dyrare att tillverka varor. Om produktionsmetoderna

40676900.1.1_inlaga.indd 60

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

Pris

Pris Utbudsöverskott

Utbud p1

Utbud

p Efterfrågan

Efterfrågan p2

Efterfrågeöverskott q1

Mängd

Fig 2.2

Mängd

Fig 2.3

istället förbättras kommer produktiviteten att öka och därmed kan ett större antal varor bjudas ut.

produktionsmöjlighetskurvan För att kunna avgöra vad som är möjligt att producera i en ekonomi används teorin om produktionsmöjlighetskurvan, Production-possibility frontier, PPF. Den förutsätter att en ekonomi är självförsörjande, det kallas autarki. Teorin visar hur ekonomi ofta handlar om att göra val och att valet att producera mer av en vara kan leda till att man måste producera mindre av en annan. I detta exempel föreställer vi oss en ö-ekonomi. De har möjligheten att producera vin och tyg. Hur stor den totala produktionen är bestäms av produktionsfaktorerna: arbetskraft, realkapital och råvaror. Öborna kan välja att antingen lägga alla sina resurser på att producera endast vin eller endast tyg alternativt att kombinera och producera båda. Följande tabell visar vilka de möjliga kombinationerna är: Tyg

Vin

produktions möjlighetskurvan, PPF autarki

40676900.1.1_inlaga.indd 61

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

Det kan man visa i ett diagram, där produktionsmöjlighetskurvan visar alla möjliga kombinationer av varor och tjänster som kan produceras med givna produktionsfaktorer. Hur mycket landet kan producera bestäms av de punkter där kurvan skär axlarna för respektive vara eller tjänst. B

Tyg

Vin

Fig 2.4

strukturomvandling

alternativkostnad

Alla olika kombinationer av mängden vin och tyg, som ligger på produktionsmöjlighetskurvan, den gröna linjen, är ekonomiskt effektiva eftersom alla tillgängliga resurser används, se punkterna B, D och C. Punkter under produktionsmöjlighetskurvan, som punkt A, är ineffektiva produktkombinationer. Då används inte resurserna fullt ut, det vill säga det finns ledig kapacitet som till exempel arbetskraft. När det finns ledig kapacitet råder det ineffektivitet och då är det möjligt att öka resursutnyttjandet för att producera mer av både vin och säd. Öborna kan välja vilken punkt som helst till höger om A för att bättra nyttja sina resurser och öka produktionen. Punkter ovanför kurvan, som punkt X, är inte möjliga att nå under autarki på annat sätt än att någon av resurserna ökar. Ekonomiämnet sägs ofta vara just teorin om val (theory of choice), eftersom företag eller, som i vårt exempel, öborna kan välja vilken kombination av vin eller tyg som de är tycker är bäst med hänsyn till de resurser som finns tillgängliga på ön. Val av inriktning innebär att man väljer var någonstans man vill sätta in resurserna. För att flytta ett lands produktion efter produktionsmöjlighetskurvan, krävs att resurser flyttas från den ena tillverkningen till den andra – en strukturomvandling sker. Strukturomvandling är en process, som innebär att resurser omfördelas i ekonomin. Vid en ökning av produktionen av den ena varan uppstår det en kostnad, som kallas alternativkostnad. Den kan mätas som den förlust av

40676900.1.1_inlaga.indd 62

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

produktion som uppstår när man flyttar resurser från den ena produkten till den andra. Öborna kan inte öka produktionen av tyg utan att minska produktionen av vin. Alternativkostnaden stiger när man ökar produktionen av den ena produkten, eftersom man får ge upp allt mer vin för att få fram ytterligare en enhet tyg.

producent- och konsumentöverskott Hittills har vi sett på grupperna producenter och konsumenter som enhetliga men i praktiken har de olika förutsättningar som skiljer dem åt inom grupperna. Producenterna kan ha olika kostnader för att producera samma vara – vilket gör att de kan delas upp i högkostnadsproducenter och lågkostnadsproducenter. På liknande sätt kan konsumenter delas upp i högnyttakonsumenter och lågnyttakonsumenter. I utbudskurvan, fig 2.5, visas den kvantitet av varor som producenterna är beredda att bjuda ut vid olika marknadspriser. I den ena ändan finns högkostnadsproducenter och i den andra finns lågkostnadsproducenter, som är effektiva producenter. Om marknadspriset ligger på den nivå som finns i diagrammet kommer lågkostnadsproducenterna att få sina kostnader täckta och dessutom ett överskott eftersom priset är högre än kostnaderna. Ett producentöverskott (markerat med en pil i figur 2.5) uppstår, ett begrepp som formulerades av Alfred Marshall. Högkostnadsproducenterna är ineffektiva producenter. De får inte sina kostnader täckta och de är därför inte beredda på att producera varorna så länge marknadspriset ligger på den nivån. Det är egentligen bara intressant för producenter att producera upp till den nivå där marknadspriset skär utbudskurvan. Om marknadspriset däremot skulle stiga är fler producenter intresserade av att bjuda ut varan.

högkostnads producent lågkostnads producent

Pris Högkostnadsproducent

Marknadspris

Producentöverskott Lågkostnadsproducent

Kvantitet

Fig 2.5

40676900.1.1_inlaga.indd 63

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

konsument överskott

På liknande sätt kan vi analysera vad som händer på efterfrågesidan av marknaden. Efterfrågan påverkas av flera olika faktorer men efterfrågan skiljer sig också åt inom gruppen konsumenter. Konsumenter har olika möjligheter att betala ett visst pris för en producerad vara och man kan antingen vara beredd att betala mer eller mindre än det pris som varan säljs för. Konsumenter som tycker att konsumtionen är förenad med hög nytta är beredda att betala ett högre pris. Då det finns konsumenter som är beredda att betala ett högre pris än vad marknadspriset ligger på så gör dessa konsumenter en nyttovinst eller ett konsumentöverskott. De upplever att de får kapital över till att göra andra köp och köpets nytta har då ökat. Om en konsument exempelvis är beredd att betala 150 000 för att köpa en bil men priset visar sig vara 100 000 så innebär det en nyttovinst – eller ett konsumentöverskott. Pris Högnyttakonsumenter Konsumentöverskott Marknadspris

Fig 2.6

Lågnyttakonsumenter

Kvantitet

efterfråge- och utbudsdiagram vid utrikeshandel För handel i ett land med självförsörjning bestäms pris och kvantitet av inhemsk efterfrågan och utbud. För att det ska vara lönsamt att importera måste då världsmarknadspriset, P2 i fig 2.7, vara lägre än det inhemska priset. Konkurrensen från världsmarknaden leder till att de inhemska producenterna, som inte är beredda att bjuda ut varan till ett pris som är lägre än det inhemska priset, lämnar marknaden. Samtidigt ökar den efterfrågade kvantiteten då fler konsumenter är beredda att köpa produkten till det nya lägre priset. Inhemsk efterfrågan blir större än inhemskt utbud och mellanskillnaden importeras. Konsumentöverskottet kommer att öka, eftersom då priset sjunker kommer de konsumenter som redan före sänkningen var beredda att köpa varan till det högre priset nu att kunna köpa varan till ett lägre pris. Både konsumtionen och den totala nyttan ökar eftersom även nya konsumenter är beredda att köpa varan. 64

40676900.1.1_inlaga.indd 64

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

De inhemska producenterna som tidigare producerade varan till det högre priset och som inte får sina kostnader täckta lämnar produktionen. Deras varor ersätts av import från lågkostnadsproducenter på världsmarknaden. När resurser frigörs kan de användas effektivare inom landet. Om världsmarknadspriset däremot är högre än det inhemska priset, P1, kan inhemska producenter öka sin produktion och få sina ökade kostnader täckta. Det gäller förstås under förutsättningen att landet har så liten andel av världsproduktionen att det inte kan påverka priset på världsmarknaden. Pris Export

Inhemskt utbud

p1 Inhemskt pris P p2 Import

Inhemsk efterfrågan

Kvantitet

Fig 2.7

priselasticitet Produkter kan vara olika känsliga för prisförändringar, vilket kallas för priselasticitet. En vara med elastisk efterfrågan är känslig för prisförändringar, det vill säga en viss procentuell förändring av prisnivån ger större procentuell förändring av efterfrågan. Varor med elastisk efterfrågan är kapitalvaror och mer lyx-betonade varor. Efterfrågan på en vara med oelastisk efterfrågan påverkas inte mycket procentuellt sett av en prisförändring. Exempel på varor med oelastisk efterfrågan är basvaror såsom mjölk och potatis. Ibland kan en vara ersättas med en annan (substitut). Margarin kan exempelvis vara en billig ersättare till smör, vilket resulterar i minskad efterfrågan för den ursprungliga produkten.

Resor är en vara som får minskad efterfrågan när ekonomin går dåligt och människor har mindre pengar att röra sig med. Bilindustrin påverkas också negativt.

40676900.1.1_inlaga.indd 65

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

internationella produktcykelteorin Raymond Vernon skapade 1966 den internationella produktcykelteorin, som utgår ifrån att teknisk konkurrens mellan länder påverkar deras handelsstruktur. Eftersom vissa länder har ett tekniskt försprång så har de ett slags absoluta fördelar som grund för handeln. Den tekniska utvecklingen är ojämn och skapar ett tillfälligt monopol för det land som behärskar den nya tekniken. Dessa innovativa länder börjar med att skapa och exportera den nya produkten medan andra så småningom imiterar produktionstekniken. Vernon urskiljer tre olika faser: 1 Introduktionsfasen

Produktionen börjar i ett innovativt och tekniskt avancerat land. Invånarna i landet har en relativt hög inkomst eftersom landet är mer utvecklat än omvärlden, vilket skapar ett behov på den inhemska marknaden. 2 Standardiseringsfasen

Produkten och tillverkningen standardiseras. Då kan man utnyttja skalfördelar med minskande styckkostnader; produktionen blir gradvis billigare. Företaget börjar exportera till andra höginkomstländer. 3 Produktion utomlands

Så småningom startas produktion utomlands för att minska transportkostnaderna. Då kan man också dra nytta av produktionsfaktorer

Under 60-talet fick flera länder i västvärlden en god ekonomisk ställning och tillgången till tekniska apparater ökade snabbt. Reklam blev då allt viktigare för att kunna locka kunder och särskilja sig från konkurrenterna.

40676900.1.1_inlaga.indd 66

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

som till exempel billigare arbetskraft. Andra länder kan nu imitera produktionstekniken och det leder till att produkten och produktionstekniken blir standard i världsekonomin. Produkten blir känd och accepterad. Det första landet kommer nu att gradvis sluta tillverka produkten och istället börja importera den. Modellen utgår från de förhållanden som rådde i USA på 1960-talet och då många produkter som TV-apparater, kylskåp och tvättmaskiner började sina liv i USA. Modellen är mindre tillämpbar idag allt eftersom globaliseringen ökar. Numera kan det ingå komponenter från många länder i en produkt och själva ihopsättandet av produkten kan ske på ytterligare en plats. Eftersom den tekniska utvecklingen idag är så snabb, lanserar många företag nya produkter på flera marknader samtidigt. Modellen är användbar för att förklara tillverkningsmönster för vissa typer av produkter, som till exempel standardiserade konsumentvaror. Men den är mindre användbar för att förutse framtida mönster, speciellt i industrier som domineras av ett fåtal globala företag.

modern Handelsteori De tidigare teorierna räcker inte till för att förklara uppkomsten av internationell handel, eftersom världens handelsstruktur har förändrats. De transnationella företagen står för en stor del av förändringen eftersom de ökar i betydelse. Det beror i sin tur på globaliseringen av tillverkning och handel mellan bolag inom koncerner. Inom modern handelsteori tittar man därför på fördelar med internationell handel för företag. Ricardo och Heckscher-Ohlin förklarade handel med hjälp av skillnader mellan länder i teknologi eller faktortillgångar. Det förklarar varför Sverige exporterar bilar till Vietnam och istället importerar vietnamesiska skor. Men hur förklarar vi att länder med likartad teknologi och faktortillgångar handlar med varandra? Varför både exporterar och importerar man samma vara – intrahandel? Varför exporterar Sverige mobiltelefoner till Finland samtidigt som vi också importerar mobiltelefoner från Finland?

intrahandel

paul krugmans skalfördelar Den amerikanske nationalekonomen Paul Krugman är en av de mer tongivande ekonomerna inom nyare handelsteorier och han förklarar handeln med likartade varor; intrahandel. Krugman menar att det är allra vanligast att det inte råder fullständig konkurrens på marknaden, utan 67

40676900.1.1_inlaga.indd 67

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

monopolistisk konkurrens interna stordrifts fördelar

differentierade produkter

nisch

monopolistisk konkurrens. Med det menas att varje företag har en viss grad av monopolmakt och kan påverka prissättningen på produkterna. Andra företags priser tas som givna. Produktionen kännetecknas av interna stordriftsfördelar, eftersom genomsnittskostnaden beror på företagets storlek. Vinster hos företagen i den här situationen leder till att andra producenter blir intresserade av att etablera sig på marknaden för att få del av vinsterna. Om fler företag etablerar sig på marknaden ökar konkurrensen och vinsterna faller tills genomsnittskostnaden är lika stor som priset. Nu är det fler producenter på samma marknad vilket innebär att varje producent tillverkar en mindre volym av sin produkt än tidigare. Eftersom företagets totala kostnader i stort är detsamma så innebär det att färre antal varor ska bära företagets kostnader och då kan man säga att genomsnittskostnaden för att producera varje enskild produkt ökar. De nya företagens inträde på marknaden kan förhindras genom att differentiera produkterna och erbjuda kunderna en mängd olika varianter, för att på så sätt behålla deras lojalitet. Differentierade produkter innebär att produkterna i grunden är snarlika och att producenterna konkurrerar genom att försöka särskilja produkternas egenskaper och kvaliteter. Detta innebär ofta stora fasta kostnader i forskning- och utveckling. På grund av omställningskostnader hos maskiner och människor samt lagerkostnad går de interna stordriftsfördelarna i hög grad förlorade om man varierar produkten. Problemet är att konsumenterna föredrar valfrihet och gärna vill variera sin konsumtion. Det här medför konflikt mellan variation och pris på en liten marknad som i ett specifikt land. Ett företag kan ha få varianter av en produkt och därmed hålla låga priser eller ha många varianter och höga priser. Men är det möjligt för ett företag att ha många varianter och samtidigt låga priser? Lösningen är internationell handel. Export gör det möjligt att ha långa serielängder och därmed lägre styckkostnader och försäljningspriser. Import gör det möjligt att erbjuda konsumenterna stor valfrihet och variation i produktutformningen. Detta är en viktig förklaring till att likartade länder handlar med varandra och med likartade men inte identiska produkter. Framför allt mellan industriländerna sker export och import med samma slags varor. Både Sverige och exempelvis Japan och USA tillverkar maskinutrustning, mobiltelefoner och bilar. Hemmamarknadens storlek varierar. Svenska företag har till exempel en liten hemmamarknad. Utan export blir det därför svårt att få de stordriftsfördelar som ofta krävs för att kunna tillverka många produkter på ett konkurrenskraftigt sätt. Företag som finner en nisch har större möjligheter att nå en stor internationell marknad.

40676900.1.1_inlaga.indd 68

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

kluster Det finns naturligtvis många orsaker till det stora handelsutbytet mellan länder. Bertil Ohlin skrev i Interregional and International Trade att internationell handel är en del av en lokaliseringsteori, ett område som gränsar mellan ekonomisk geografi och nationalekonomi. Paul Krugman definierar externa skalfördelar, att genomsnittskostnaden i företag minskar när branschens eller industrisektorns output ökar. Det kan medföra regionalt koncentrerad industrilokalisering eller kluster av företag. Ett kluster består av geografiska koncentrationer av relaterade företag som både konkurrerar och samverkar. Några fördelar med geografisk koncentration är till exempel tillgången till specialiserad arbetskraft, specialiserade insatsvaror, teknologi, information och erfarenhetsbaserad kunskap. Kärnan i flertalet kluster utgörs av affärsdrivande Silicon Valley är ett område runt San Francisco som är hem åt många företag inom databranschen. Facebooks huvudkontor ligger vid kanten av San Franciscobukten.

40676900.1.1_inlaga.indd 69

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

företagsnätverk, som samverkar kring konkreta aktiviteter som inköpssamverkan, regionala varumärken eller gemensam produktutveckling. Kunskap om produktion och innovationer sprids lättare om företagen finns nära varandra. De kan även dra nytta av gemensam forskning och utveckling. Klustret interagerar ofta med samhället, där universitet och högskolor ger specialistutbildningar och bedriver grundforskning. I ett kluster är det inte så vanligt med konkurser, men man ser desto oftare sammanslagningar och övertaganden. Ett kluster kan växa fram organiskt, utan uttalat stöd från den offentliga sektorn. Ett klusterinitiativ är däremot ett gemensamt projekt där näringsliv och offentlig sektor samverkar för att stärka tillväxten och konkurrenskraften i ett kluster. Exempel på framgångsrika kluster är filmindustrin i Hollywood eller i Bollywood (Mumbay, Indien), Silicon Valley (IT) i Kalifornien, Cambridge i Storbritannien (Centrum för teknik och bioteknik) och italiensk design- och modeindustri runt Milano.

Samarbete i nätverk – nyckeln till italienska framgångar I Italien finns det en stor mängd viktiga industridistrikt. Ibland är så många som 300–400 företag inblandade i samma produktion. Nätverksarbetet leder till att kunskap och nytänkande sprids i hela klustret. De involverade företagen är medvetna om att de inte skulle kunna åstadkomma samma framgång på egen hand, men att de tillsammans är mycket starka. Med moderna metoder och gamla hantverkstraditioner skapas en intressant mix, som leder till konkurrensfördelar. Design fungerar som motorn i den industriella processen. Det är designen som skapar ett mervärde till produkterna, vilket är nödvändigt eftersom Italien inte kan konkurrera prismässigt med andra länder. Design är även ett viktigt inslag i produktionsprocessen för att optimera tillverkningen. I den italienska kulturen är det entreprenören som väver in designen i produktionen. Ett exempel är Mario Maroni, som med gediget materialkunnande och skaparglädje tog fram en cykel i trä till priset 45 000 kronor. Maroni sålde 900 cyklar! Den som håller samman arbetet i ett kluster är en lokal koordinator i form av ett större företag eller en annan organisation. I Italien använder man uttrycket Genius Loci, som handlar om att ta tillvara på områdets talang. Platsens nisch hänger ofta ihop med gamla traditioner i området, vilket också har en identitetsskapande effekt på invånarna och ger dem självförtroende.

40676900.1.1_inlaga.indd 70

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

frågor 1 Förklara följande begrepp: a NAFTA b Absolut fördel c Alternativkostnad d Komparativ fördel e Monopolistisk konkurrens f Differentierade produkter g Interna skalfördelar h Externa skalfördelar 2 Land A och land B kan båda producera två produkter; sojabönor och textilier. Arbetskraft är den enda produktionsfaktorn och i tabellen nedan visas arbets kraftsåtgången i timmar för att producera en enhet av respektive sojabönor och textilier. Land A

Land B

Sojabönor

12 h

Textiler

a Är det lönsamt för de här länderna att handla med varandra enligt Adam Smith? Varför?

b Vad blir följden om A och B handlar med varandra? c Vad blir alternativkostnaden för de olika produkterna? 3 I föregående uppgift hade land A och B absoluta fördelar vid produktionen av olika produkter. Men vad händer om ett land har absoluta fördelar vid produktionen av båda produkterna? Är det ändå lönsamt att bedriva handel? Vad händer om de båda länderna handlar med varandra? Motivera dina svar med hjälp av David Ricardos teori. Se arbetskraftsåtgången i timmar per enhet sojabönor och textilier för de båda länderna i tabellen nedan. Land A

Land B

Sojabönor

12 h

Textiler

40676900.1.1_inlaga.indd 71

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

4 Den totala tillgången på arbetskraft i land A är 12 000 h. Landet B har tillgång till 9 600 h arbetskraft. Övrigt enligt uppgift 3.

a Rita ländernas produktionsmöjlighetskurvor. b Vad är alternativkostnaden för sojabönor uttryckt i textilier i de båda län derna?

c Vad är alternativkostnaden för textilier uttryckt i sojabönor i de båda län derna?

5 Några av Sveriges största handelspartners är Danmark, Norge och Tyskland. Förklara varför med hjälp av gravitationsmodellen.

6 Varför menade några av de första nationalekonomerna, som till exempel David Hume, att internationell handel enligt merkantilismens principer inte skulle fungera på sikt?

7 Hur förklarade Adam Smith att handel mellan länder var att föredra jämfört med att varje land var självförsörjande (autarki)? Vilka konsekvenser menade Adam Smith att handel mellan länder skulle få för världens samlade output och resursanvändning?

8 David Ricardo menade att det var fördelaktigt för länder att handla med var andra även om det ena landet hade absoluta fördelar vid produktionen av alla produkter. Varför?

9 Hur förklarade de två svenska nationalekonomerna HeckscherOhlin interna tionell handel?

10 Beskriv varför internationell handel uppstår med hjälp av den internationella produktcykelteorin av Vernon.

11 Använd modern handelsteori i form av Paul Krugmans teorier för att förklara varför länder med likartad teknologi och faktortillgångar handlar med varan dra? Varför både exporterar och importerar Sverige mobiltelefoner, så kallad intrahandel?

12 Hur kan man med hjälp av Paul Krugman förklara varför det uppstår kluster av likartade företag i ett geografiskt område?

40676900.1.1_inlaga.indd 72

2013-04-15 11:17

VARFÖR UPPSTåR INTERNATIONELL HANDEL?

fördjupning a Internationell handel – det bästa alternativet? Många nationalekonomer anser att fri internationell handel är det allra bästa alternativet. Men andra menar att fri handel inte är det bästa alternativet och framför följande argument:

• Fri handel är fördelaktigt endast om landet är mer produktivt än andra länder. • Fri handel med låglöneländer skadar länder med högre löner. • Fri handel exploaterar mindre produktiva länder. Om du resonerar utifrån Ricardos komparativa fördelar, hur ser du på dessa påståenden?

b Nationalekonomer I detta och i kommande kapitel nämns en del nationalekonomer och varje år delar Riksbanken ut Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Välj någon nationalekonom och ta reda på bakgrundsinformation kring denne, försök redogöra för nationalekonomens teorier och den praktiska användning en av dessa.

40676900.1.1_inlaga.indd 73

2013-04-15 11:17

Internationell

ekonomi

Internationell ekonomi

ANN-CHARLOTTE LYVALL

internationell

ekonomi