Fördjupningsbok 2
Senait Bohlin Lärare i svenska och SO med lång erfarenhet av att använda datorn som redskap i undervisningen.
Cecilia Brunosson Lärare i svenska, engelska och drama, men arbetar också som skådespelare.
Liza Greczanik Lärare i svenska och SVA, men har också både skrivit och föreläser om datorn i undervisningen.
språket
I Portal Språket – Fördjupningsbok 2 finns allt material som vi hänvisar till i Portal Grundbok, när det gäller blocken Tala, lyssna och samtala, Språkbruk samt Informationssökning och källkritik. Boken innehåller bland annat prins Daniels tal, en liten teaterkurs, textexempel från svensk språkhistoria samt texter från grannspråken. En stor del av boken består av en fördjupad genomgång när det gäller svensk grammatik.
Bohlin, Brunosson, Greczanik & Johansson
Portal är ett komplett läromedelspaket i svenska för årskurs 7–9 framtaget utifrån Lgr 11.
Magnus Johansson Speciallärare med inriktning mot läsoch skrivutveckling, som också har skrivit Mango Språk och Reparationskurs.
ISBN: 978-91-40-67600-9
Senait Bohlin, Cecilia Brunosson, Liza Greczanik & Magnus Johansson
9 789140 676009
676009_omslag.indd 1
2013-12-18 09:19
Innehåll Om att tala och framträda ........................................ 6 Ett känt tal ..................................................................................... 6 Lilla teaterkursen ......................................................................... 9
Börja med en idé ......................................................................... 9 Jobba fram ett manus ................................................................ 9 Dela upp arbetet ......................................................................... 9 Ur Hampus eller Hiv ................................................................ 12
Att söka jobb ............................................................................... 16 Före intervjun/mötet ................................................................. 16 Under intervjun ........................................................................ 17
Svensk språkhistoria................................................... 18
Äldre Västgötalagen................................................................... 18 Gustav Vasas Bibel .................................................................... 20 Then swänska Argus .................................................................. 21 Gösta Berlings saga.................................................................... 22
Grannspråken ................................................................... 24 Danska ......................................................................................... 24 Prindsessen paa Ærten .............................................................. 24 Verklighet blir film.................................................................... 26 Klidboller ................................................................................. 30
Norska .......................................................................................... 31 Askeladden som kappåt med trollet .......................................... 31 Hvordan spare lommepengene dine Fickpengar ........................ 34 Ukas verste! .............................................................................. 36
4
Innehåll
676009_inlaga.indd 4
2014-01-07 09:52
Grammatik .......................................................................... 37 Flen tur och retur ....................................................................... 39 Ordklasser ................................................................................... 45 Substantiv ................................................................................. 46 Obestämd artikel ...................................................................... 48 Adjektiv .................................................................................... 50 Verb.......................................................................................... 54 Adverb...................................................................................... 60 Adverb eller adjektiv................................................................. 61 Pronomen ................................................................................. 63 Konjunktioner .......................................................................... 69 Subjunktioner ........................................................................... 71 Prepositioner ............................................................................ 72 Räkneord.................................................................................. 74 Interjektioner ............................................................................ 75
Satslära ........................................................................................ 76 Skillnad mellan ordklasser och satsdelar ................................... 77 Vad är en sats? .......................................................................... 78 Satsdelar ................................................................................... 79 Satslösning................................................................................ 84 Satslösning – så här gör du! ...................................................... 85 Ordföljd ................................................................................... 87 Huvudsats och bisats ................................................................ 89 Satsradning ............................................................................... 91
Att söka och sammanställa information ..... 92
I biblioteket ................................................................................ 92 Om jag inte vill googla? ............................................................ 92 Hur hittar jag bland böckerna i hyllorna?................................. 92
Intervju med en fotograf ........................................................... 94 ”Det jag kan har jag lärt mig själv” .......................................... 94
Texträttigheter ........................................................................... 96 Bildförteckning ........................................................................... 96
Innehåll
676009_inlaga.indd 5
5
2013-12-19 11:05
Gustav Vasas Bibel En känd text från Bibeln är det avsnitt som kallas för julevangeliet. Det är hämtat från Lukas 2:1–14. Så här skrevs texten i Gustav Vasas Bibel från 1541. Men det såg inte riktigt ut så. I böcker vid den här tiden användes tysk frakturstil, och den är väldigt svår att läsa. Thet begaff sigh i then tijdhen, at aff Keysar Augusto vutgick itt bodh, at all werlden skulle beskattas. Och thenna beskatning war then första, och skeedde vnder then Höffdingen cffuer Syricen, Kyrenio. Och the gingo allahwar vthi sin stadh, til at läta beskatta sigh. Så foor och Joseph v paff Galilea, aff hen stadhen Nazareth in vthi Judeska landet, till Dauidz stadh, som heter Bethlehem. Ty han wa raff Dauidz hus och slecht, på thet han skulle låta beskatta sigh med Maria, sijn trolofuadha hustru, hu, whilken haffuandes war. Så begaft sigh medhan the woro ther, wordo daghanar fulbordhadhe, at hon skulle födha. Och hon födde sin förstfödda Son, och swepte honom j lindaklädher, och ladhe honom nedher j een krubbo. Ty them war icke rwm j herberghena. Och j then samma egnden woro någhre Heerdar, the ther wakadhe och höllo wård om nattena offuer Titelsidan från Gustav Vasas Bibel. Här ser du hur den tyska frakturstilen såg ut.
sin hiord. Och sij, Herrans Ängel stoodh när them, och Herrans klarheet kringskeen them, och the wordo stoorligha förfäradhe. Och sadhe Ängelent il them, Warer icke förfäradhe, Sij, iagh bodhar idher stoor glädhi, hwilken allo folkena widerfaras skal, Ty hdahg är idher födder Frälsaren, som är Christus Herren, j Dauidz stadh. Och thetta skal wara idher för tekn. J skole finne Barnet swept j lindaklädher nederlaght j een krubbo. Och strax wardt medh Ängelen itt stoort taal af then himmelska häärskaran, the ther loffuadhe Gudh, och sadhe, Ära vare Gudh j högden, Och på jordenne fridh, och menniskionem en godh wilie.
Diskutera 1. Titta på stavningen. Välj ut några ord som stavas på nästan samma sätt som nu och försök att utifrån dem beskriva några förändringar i stavning som kommit till sen dess. 2. Hur kan ni märka att språket är influerat av tyskan?
20
Svensk språkhistoria
676009_inlaga.indd 20
2013-12-19 11:05
Grannspråken Danska Prindsessen paa Ærten
Prinsessan på ärten är en av Hans Christian Andersens mest kända sagor. Han var en dansk författare som skrev sagor, romaner och dikter. Utanför Danmark är han mest känd för sina berättelser för barn – sina sagor. Den här sagan handlar om hur man avgör vem som är en riktig prinsessa. Der var engang en Prinds; han vilde have sig en Prindsesse, men det skulde være en rigtig Prindsesse. Saa reiste han hele Verden rundt, for at finde saadan en, men allevegne var der noget i Veien, Ordlista allevegne överallt frygtelig förskräcklig lynede blixtrade tordnede åskade tyve tjugo slet mycket dåligt, eländigt
Prindsesser vare der nok af, men om det vare rigtige Prindsesser, kunde han ikke ganske komme efter, altid var der noget, som ikke var saa rigtigt. Saa kom han da hjem igjen og var saa bedrøvet, for han vilde saa gjerne have en virkelig Prindsesse. En Aften blev det da et frygteligt Veir; det lynede og tordnede, Regnen skyllede ned, det var ganske forskrækkeligt! Saa bankede det paa Byens Port, og den gamle Konge gik hen at lukke op. Det var en Prindsesse, som stod udenfor. Men Gud hvor hun saae ud af Regnen og det onde Veir! Vandet løb ned af hendes Haar og hendes Klæder, og det løb ind af Næsen paa Skoen og ud af Hælen, og saa sagde hun, at hun var en virkelig Prindsesse. »Ja, det skal vi nok faae at vide!« tænkte den gamle Dronning, men hun sagde ikke noget, gik ind i Sovekammeret, tog alle Seng-
lukket stängt
klæderne af og lagde en Ært paa Bunden af Sengen, derpaa tog
ædderduun ejderdun
Ædderduuns-Dyner oven paa Matrasserne.
hun tyve Matrasser, lagde dem ovenpaa Ærten, og saa endnu tyve Der skulde nu Prindsessen ligge om Natten. Om Morgenen spurgte de hende, hvorledes hun havde sovet. »O forskrækkeligt slet!« sagde Prindsessen, »Jeg har næsten
24
Grannspråken
676009_inlaga.indd 24
2013-12-19 11:05
ikke lukket mine Øine den hele Nat! Gud veed, hvad der har været i Sengen? Jeg har ligget paa noget haardt, saa jeg er ganske bruun og blaa over min hele Krop! Det er ganske forskrækkeligt!« Saa kunde de see, at det var en rigtig Prindsesse, da hun gjennem de tyve Matrasser og de tyve Ædderduuns Dyner havde mærket Ærten. Saa ømskindet kunde der ingen være, uden en virkelig Prindsesse. Prindsen tog hende da til Kone, for nu vidste han, at han havde en rigtig Prindsesse, og Ærten kom paa Kunstkammeret, hvor den endnu er at see, dersom ingen har taget den. See, det var en rigtig Historie!
Diskutera 1. Diskutera vilket som är lättast, att läsa texten tyst eller högt? När förstår ni bäst? Varför tror ni det är så? 2. Resonera kring vilka skillnaderna är mellan danska och svenska. 3. Prindsessen paa ærten är en konstsaga. Motsvarigheten är folksaga. Hur vet man skillnaderna? Ge exempel från texten som visar att detta är en konstsaga.
Prindsessen paa Ærtan
Danska
676009_inlaga.indd 25
25
2013-12-19 11:05
Adjektiv
Tänk om vi inte hade haft adjektiv, så tråkigt det skulle vara! Då hade vi inte kunnat beskriva personer, saker och miljöer. I böckernas värld skulle det innebära en smärre katastrof. Pippi Långstrump hade inte varit stark, Harry Potter hade inte gett sig ut på magiska äventyr och den fula ankungen hade varit precis som alla andra ankor. Med hjälp av ordklassen adjektiv kan vi alltså beskriva hur något eller någon är eller ser ut: George är snäll. Jag tittar på den stora, röda motorcykeln. Jag köpte en burk svart sprayfärg. I novellen om pojken, pappan och motorcykeln kan vi hitta flera adjektiv. Här är några exempel: Den lille ohyfsade pojken sprang genast in och hämtade en kvinna. Hon var antagligen lika gammal som mamma men klädde sig som om hon var min klasskompis. Låga vita jeans, bar mage och en liten topp som satt som skinnet på en korv.
Adjektiv beskriver huvudsakligen substantiv (till exempel pojken, jeans, mage och topp) men kan också kopplas ihop med pronomen: Hon var gammal.
Kongruensböjning Hur använder man adjektiv? Jo, i svenskan böjs adjektivet efter det ord det beskriver. Det kallas för kongruensböjning. Titta på exemplet nedan. Här ser du att adjektivet röd böjs på olika sätt för att passa ihop med substantiven. Adjektivets böjning bestäms av substantivets genus (en eller ett), bestämdhet (obestämd eller bestämd form) och numerus (singular eller plural). En röd moped Ett rött höghus
Den röda mopeden Det röda höghuset
Flera röda mopeder Flera röda höghus
I många andra språk, till exempel engelska, böjs inte adjektivet efter substantivet. A red dress
50
The red dress
Five red dresses
Grammatik
676009_inlaga.indd 50
2013-12-19 11:05
Komparation
Cykeln är snabb. Mopeden är snabbare. Motorcykeln är snabbast. Med hjälp av adjektiv kan vi jämföra substantiv med varandra. Vi säger att adjektiven kompareras och det finns tre komparationsformer:
positiv (grundform) komparativ (den nästa högsta graden) superlativ (den högsta graden) Det vanligaste sättet att komparera adjektiv är genom ändelserna -are och -ast.
Positiv
Komparativ
Superlativ
snabb
snabbare
snabbast
svettig
svettigare
svettigast
tokig
tokigare
tokigast
Det finns adjektiv som är för långa för att kompareras med ändelserna -are och -ast. Här är ett exempel: spännande, spännandeare, spännandeast. Nej, det där låter ju jättekonstigt eller vad tycker du? För att komparera längre adjektiv tar vi istället hjälp av orden mer och mest.
Positiv
Komparativ
Superlativ
intresserad
mer intresserad
mest intresserad
engagerad
mer engagerad
mest engagerad
spännande
mer spännande
mest spännande
Ordklasser
676009_inlaga.indd 51
51
2013-12-19 11:05
En grupp adjektiv (ofta äldre svenska ord), får ändelsen -re, -st när de kompareras. De ändrar också vokal.
Positiv
Komparativ
Superlativ
lång
längre
längst
stor
större
störst
tung
tyngre
tyngst
Ibland förändras adjektivet helt under en komparation. Det kallas för oregelbunden komparation.
Positiv
Komparativ
Superlativ
gammal
äldre
äldst
liten
mindre
minst
dålig
sämre
sämst
Några adjektiv går inte att komparera till exempel: död, gravid, tom Man kan ju inte vara dödare än död, gravidare än gravid och tommare än tom, eller hur?
52
Grammatik
676009_inlaga.indd 52
2013-12-19 11:05
Adjektivnyckel Adjektiv är ord som beskriver substantiv och pronomen.
Kongruensböjning Adjektivet hör ihop med och böjs efter det ord det beskriver: en röd bil, ett rött hus, flera röda hus
Komparation Adjektiven går att komparera (jämföra). Positiv Komparativ Superlativ snäll snällare snällast intressant mer intressant mest intressant liten mindre minst
Diskutera Nedan följer ett avsnitt från novellen. Läs det och fundera på vad som händer med texten om ni byter ut de adjektiv som finns mot andra adjektiv som ni själv kommer på. Som den gången han tog med mig på fotboll. Han var inte särskilt intresserad men jag tjatade och han gav med sig. Sylvia mot Malmö FF, på Idrottsparken. Årets viktigaste match – vinnaren fick chansen att kvala till allsvenskan. Det var så spännande att jag hade feber i två dagar innan. Vi satt på Stora läktaren, under tak. Pappa köpte korv och Cola och en svartvitrandig halsduk åt mig. Korven var uppäten men halsduken hade jag kvar. Den hängde därhemma, över sänglampan. Klockan ett på eftermiddagen nådde jag Flen. Jag parkerade med viss möda hojen vid en pressbyråkiosk och gick in, med pappas skrynkliga flyttkort i handen. Tanten därinne upplyste mig om att Norrlandsvägen låg bara två kvarter därifrån. Jag köpte en Pucko och en kexchoklad, låste fast hjälmen vid motorcykeln och traskade iväg. Norrlandsvägen 12 var en olåst port i ett ganska sjaskigt hus som en gång varit rosa men nu mest gick i grått. Pappa skulle bo på andra våningen, enligt tavlan i tamburen. Jag smög uppför trapporna. De måste ha varit ganska branta och långa för hjärtat slog som en liten Alien därinne i bröstkorgen och det susade i öronen.
Ordklasser
676009_inlaga.indd 53
53
2013-12-19 11:05
Satslära Svenskans alla ord kan sorteras in i olika ”ordklasslådor” beroende på vilka egenskaper de har, se s. 45. När vi använder språket plockar upp ord från lådorna och bygger ihop satser och meningar, på samma sätt som vagnarna i ett tåg kopplas ihop. Inom satsläran tittar man också på orden – men inte utifrån vilken ordklass de tillhör – utan vilken uppgift eller roll de har i satsen.
76
Grammatik
676009_inlaga.indd 76
2013-12-19 11:05
Skillnad mellan ordklasser och satsdelar
Ord som ingår i en mening eller en sats kallas för satsdelar. Vad är då skillnaden mellan en ordklass och en satsdel? Du kan tänka så här:
Ordklasser Ord har olika kännetecken och delas in i grupper, ordklasser. Ett ord tillhör alltid samma ordklass. Tjock kan till exempel inte vara något annat än ett adjektiv och bil är alltid ett substantiv. Satsdelar En satsdel är en del av en sats och kan bestå av ett eller flera ord. Satsdelen bestäms bland annat av ordens och frasernas funktion och placering i satsen. Ord som tillhör samma ordklass kan ha olika uppgifter och därmed tillhöra olika satsdelar. Det beror helt och hållet på hur satsen ser ut. Två viktiga satsdelar i svenskan är predikat och subjekt. Predikatet talar om vad som händer medan subjektet berättar om den, det eller de som utför handlingen. I exemplet nedan ser vi att ordet halsduken är ett substantiv oavsett var i satsen det hamnar. Ordklassen är alltså oförändrad. Hur är det med satsdelarna? I det första exemplet är halsduken ett subjekt. I det andra har halsduken plötsligt blivit ett direkt objekt. Satsdelen förändras eftersom ordet har fått en ny plats och en ny funktion. Halsduken värmer.
Pappa köpte halsduken.
Ordklass halsduken = substantiv värmer = verb
Ordklass pappa =substantiv köpte = verb halsduken = substantiv
Satsdel halsduken = subjekt värmer = predikat
Satsdel pappa = subjekt köpte = predikat halsduken = direkt objekt
På s. 79–83 kan du läsa mer om de olika satsdelarna.
Ofta består en satsdel av flera ord, en fras. Frasen består av ett huvudord med en eller flera bestämningar. Den varma randiga halsduken s
Satslära
676009_inlaga.indd 77
77
2013-12-19 11:05
Fördjupningsbok 2
Senait Bohlin Lärare i svenska och SO med lång erfarenhet av att använda datorn som redskap i undervisningen.
Cecilia Brunosson Lärare i svenska, engelska och drama, men arbetar också som skådespelare.
Liza Greczanik Lärare i svenska och SVA, men har också både skrivit och föreläser om datorn i undervisningen.
språket
I Portal Språket – Fördjupningsbok 2 finns allt material som vi hänvisar till i Portal Grundbok, när det gäller blocken Tala, lyssna och samtala, Språkbruk samt Informationssökning och källkritik. Boken innehåller bland annat prins Daniels tal, en liten teaterkurs, textexempel från svensk språkhistoria samt texter från grannspråken. En stor del av boken består av en fördjupad genomgång när det gäller svensk grammatik.
Bohlin, Brunosson, Greczanik & Johansson
Portal är ett komplett läromedelspaket i svenska för årskurs 7–9 framtaget utifrån Lgr 11.
Magnus Johansson Speciallärare med inriktning mot läsoch skrivutveckling, som också har skrivit Mango Språk och Reparationskurs.
ISBN: 978-91-40-67600-9
Senait Bohlin, Cecilia Brunosson, Liza Greczanik & Magnus Johansson
9 789140 676009
676009_omslag.indd 1
2013-12-18 09:19