9789152305812

9

rg be on ög ss st H ak vi le Is dq O id un av S D ats M

n io ig el R

n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er e

9 789152 305812

(523-0581-2)

P R IO PRIO Religion 9

9

e t ar on om ien en IO i är or s s R ig t l lls n P el i et hä ola R år am sk

,9 g s nd 8 9 in ed ru , 7, m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R

ISBN 978-91-523-0581-2

Innehåll Livsåskådningar

Religion och samhälle Religion – mer än en tro 7

Livsåskådning

49

Romarriket – en mångfald av religioner 15

Naturvetenskap och livsåskådningar

50

Påvemakten på sin höjdpunkt – teokrati 19

Livsåskådningar

Kopter – minoritet i Egypten

21

Några islamiska riken 22 Religion och samhälle

24–25

Upplysningstidens tankar om religion och samhälle 26 En ateist som president?

28

I skuggan av diktaturen 29 Religionsfrihet – en mänsklig rättighet 32 Khomeinis gravmonument Inga kippor, kors eller slöjor i skolan

54–55

Humanism – att se människans möjligheter

56

Sekulära livsåskådningar

61

”Det sorgliga är att religion används som maktmedel”

62–63

Religiösa livsåskådningar

66

Ett bygge som pågår hela livet

67

Kortfattat

68

34–35 37

Sekularisering 38

Etik – viktiga vägval

Fundamentalism 42 Kortfattat 44

Hur kunde det hända? 72 Etik och moral – det nödvändiga valet 76 Etiska teorier 80 Människans värde – rätten till liv 84 Världens hårdaste abortlag

85

Vem tjänar på organhandel?

88

Dödsstraff för att livet är heligt? 90 Etik – viktiga vägval 92–93

Rättigheter för allt levande? 94 Etik för global rättvisa? 95 Kortfattat 97

Innehåll

Konflikter och samförstånd

v

Nya rörelser och nyandlighet

Krig och fred i urkunder och traditioner 101

Nya rörelser på gammal grund

182

Religionens roll i några nutida konflikter 110

Slutenhet och hårda krav?

186

I Sarajevo fanns allt – sida vid sida 116–117

New Age – Nyandlighet

188

Terrorism och religion 126 Religion och fredsarbete 130 Konflikter och samförstånd 136–137

Lycklig av att meditera

192–193

Nya rörelser – Nyandlighet

196–197

Kortfattat

198

Oftare konflikt inom en och samma religion 138 Kortfattat 140

Religion i Sverige Sverige blir ett kristet land

Kristendom – tre grenar

Religion i Sverige

En ny tid En kyrka blir flera Kristendom – tre grenar

144 152–53

Tre kristna grenar idag

154

Katolska kyrkan

158

Ortodoxa och orientaliska kyrkor

164

Syrisk-ortodoxa – gammal kyrka i det moderna samhället 166–167

Protestantiska kyrkor

171

Ekumenik och religionsdialog

174

Nya kyrkor lockar unga kvinnor

175

Kortfattat

177

201 208–209 211

Vi måste göra så mycket vi kan 218–219

Religionsfrihet och mångfald Heliga Hjärtas kloster – bön och arbete

222 228–229

Kortfattat 234

R sa eli m gi hä on lle oc h

H re ur lig på io ve Va n rk d va ar in H r­a sa n a gr r eb nd m r än el är ra hä se igi ? se lle r? on ku oc sf la h rih ris et er en in g? nå gr a

Religion och samhälle

Religion – mer än en tro Vilken roll har religionen i samhället? Vilken roll bör religionerna ha? Sådana frågor är ganska typiska för västvärden idag. Här betyder ordet religion ofta en tro med ett visst innehåll och man bestämmer själv om man vill ha en tro eller inte. Men när man undersöker olika kulturer och samhällen runt om i världen, i nutiden eller längre tillbaka i tiden, passar det inte alltid särskilt bra att se religion enbart som ”innehållet i en tro”. Det finns gott om exempel på samhällen där religionen täcker in fler områden i livet än vad man tror på, vilka högtider eller riter man firar och vad man ser som rätt handlande.

Beskrivningen av vad religion är kan behöva breddas, eftersom den ofta är inblandad i hela samhällslivet, till exempel när det gäller utbildning, sjukvård och övrig omsorg. En religion kan vara så invävd i samhället, att det är svårt att säga var det ena börjar och den andra slutar. Religion kan också fungera som ett gemensamt minne som binder samman människor i olika tider.

Religioner utvecklas under lång tid. När samhällen förändras, förändras även religionerna.

Denna förmåga till anpassning och förändring är något som är kännetecknande för religion. En och samma religion kan se mycket olika ut i olika tider, på olika platser eller i olika typer av samhällen.

Därför är det viktigt att undersöka religion i sitt sammanhang, och även ta hänsyn till samhället runt omkring. Och det är bäst att inte dra för allmängiltiga slutsatser – det finns många kristendomar, islamer och buddhismer. Dessutom kan människor hämta inspiration och impulser från många olika religiösa världar samtidigt.

Kyrktorn och minareter påminner om bön och gudstjänst på bestämda tider, vecka efter vecka, år efter år.

Makt och religion Religion kan spela en viktig roll i maktutövningen i ett samhälle. Härskare kan till exempel anses regera på gudomligt uppdrag. En stat där de styrande ses som gudomliga eller som gudomens ställföreträdare kallas teokrati. I en teokrati kan det vara svårt att få ledare att stå till svars för sin maktutövning.

Lagarna i ett samhälle kan bygga på heliga skrifter. Religiösa specialister, som präster, kan ha stort inflytande, eftersom de förmedlar kontakt med gudomliga makter. Att det finns olika samhällsgrupper kan ses som en del av en gudomlig ordning. Även mäns och kvinnors olika roller kan uttryckas i religionens berättelser och traditioner.

7

8

Religion och samhälle

Modergudinnor och grottmålningar

Inom politik, religion och i många andra sammanhang skapar människor gränser: Vi är innanför, men de är utanför. Vi är inte som de. Kanske är det vanligare att avgränsa sig än att närma sig det obekanta med nyfikenhet och välvilja?

Det finns samhällen där en viss religiös tolkning ses som den enda rätta och där den som ”tror fel” stöts ut. Religionstillhörighet kan också användas som en gräns mot andra riktningar och religioner.

Det är också intressant att undersöka hur majoriteten i ett samhälle ser på minoriteterna.

Och det är viktigt att komma ihåg att religion har använts för att förtrycka och utnyttja och till och med ta livet av människor. Och omvänt har människor förföljts med hänvisning till att de har fel religion, eller för att de är religiösa över huvud taget.

Hur religion och samhälle samverkar, hur makten legitimeras, hur män och kvinnor lever, vilka som är innanför och utanför samt vilka myter som berättas, är frågor som är bra att ha med sig när man studerar religion och samhälle på olika platser och vid olika tider.

Vi börjar med några samhällen långt tillbaka i tiden.

Under tiotusentals år levde människorna som jägare, samlare och fiskare. Jägar- och samlarsamhällen består av nomader som lever i små grupper. De brukar beskrivas som jämlika samhällen, utan vare sig klasser eller yrken. Männen jagar och kvinnorna samlar föda närmare boplatsen. Kvinnornas samlande har större betydelse för försörjningen än männens jakt. Idag lever 0,001% av jordens befolkning i sådana samhällen.

Det är svårt att veta hur de äldsta jägar- och samlarsamhällena var organiserade. Fynd av ben, stenverktyg och enstaka föremål vid olika stenåldersboplatser kan jämföras och tidsbestämmas.

Men hur tänkte de som använde föremålen om livet och samhället? Det är svårt att gissa.

För över hundra år sedan hittades en kvinnofigur av kalksten i samband med ett järnvägsbygge längs Donau.

Dateringar med nutida teknik tyder på att den är från slutet av äldre stenåldern, omkring 25 000 år gammal – en av de äldsta Den lilla kvinnofiguren kallas Venus från Willendorf. Det kända avbildningfinns även andra avbildningar arna av en kvinna. från stenåldern med liknande De markerade for- former.

Religion och samhälle

merna har förknippats med fruktbarhet, förmågan att få barn. Speglar figuren ett samhälle, där kvinnoidealet var fruktsamhet? Var kvinnornas enda betydelse är att de kunde bli mödrar? Eller kan det ha handlat om ett matriarkat – ett samhälle där kvinnorna hade makten och där modergudinnan var den viktigaste gudomen? För hundra år sedan fanns det forskare som trodde att matriarkat var den ursprungliga samhällstypen och att patriarkat, med män vid makten, kommit först senare.

Det finns nutida religiösa rörelser som intresserar sig för forntidens gudinnor. Men det finns ingen forskning idag som tyder på att det funnits några ur-matriarkat.

I grottan i Lascaux i Frankrike finns djurmålningar, de äldsta är omkring 17 000 år gamla. För så länge sedan låg isen tjock över norra Europa. I grottans olika salar finns bisonoxar, hästar, hjortar, mammutar och lejon målade med svart, rött och gult. Färgerna är tillverkade av olika mineraler från jorden. De som målade stod troligen på ställningar och hade lampor som lyste upp i grottsalarna. Kanske eldades lamporna med smält renfett.

När Lascauxgrottan återfanns på 1940-talet, tänkte forskare att den tidens jägarfolk målade sina bytesdjur för att få god jaktlycka. Som en slags magisk rit, tecknade de djur de ville fånga. På senare tid har den förklaringen avfärdats som alltför enkel eller kanske helt felaktig. Men att djuren speglar någon form av religiös föreställning som hänger ihop med livet som jägare och samlare verkar troligt. På något symboliskt sätt visar de på förhållandet mellan människa och djur. Det finns också teorier om att målningarna anknyter till stjärnbilder eller visar årets växling i bilderna av djuren, som en kalender. Det verkar också som målningar

Kan grottmålningar från stenåldern berätta något om de tidigaste jägarnas och samlarnas samhälle och religion?

suddats ut och ersatts av nya – grottan har alltså använts under mycket lång tid.

Schamaner och andra världar Livet som nomad kan vara hårt. Ibland var det svårt att finna bytesdjur, människor blev sjuka och vädret kunde vara farligt. Då fanns schamanen att fråga om råd.

Schamanen kontaktade andar och frågade om bot för sjukdomar, tog reda på varför jaktlyckan varit dålig och hur vädret skulle bli. För att hjälpa en febrig eller medvetslös person måste schamanen hitta den sjukes försvunna själ. Han lät sin egen själ lämna kroppen för att leta.

Ordet schaman kommer från Sibirien. Liknande experter har funnits i stora delar av världen. Religionsforskare använder ordet schaman även för dem, eftersom de har ungefär samma roll – som den som har personlig kontakt med andevärlden.

9

32

Religion och samhälle

Religionsfrihet – en mänsklig rättighet FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna utarbetades efter andra världskrigets slut. Gruppen som arbetade med den på FN:s uppdrag var sammansatt av människor från olika delar av världen och leddes av Eleanor Roosevelt. När den antogs av FN:s generalförsamling 1948, hoppades många att rätt till liv och frihet för alla människor, skulle förhindra nya diktaturer och folkmord.

Bland artiklarna om olika rättigheter och friheter finns artikel 18 om religionsfrihet:

Var och en har rätt till tankefrihet, samvets­ frihet och religionsfrihet. Denna rätt innefat­ tar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andakts­ utövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.

I en hel del länder har religionsfriheten skrivits in i grundlagarna. Så är det även i Sverige sedan år 1951. Då hade den lutherska protestantiska kristendomen så gott som haft monopol på religionsutövningen i Sverige i 500 år.

Antal länder där religiösa grupper trakasserats år 2007–2011

Kristna Muslimer

jun jun jun jun dec 2007 2008 2009 2010 2011

107 95 96 111 105 96 91 82 90 101

Judar

51 53 63 68 69

Övriga*

33 34 39 52 42

Hinduer

21 18 11 16 12

Buddhister Något av ovanstående

10 11 71 15 9 152 135 147 160 160

*Inkluderar sikher, medlemmar av äldre trosriktningar som zoroastrism och nyare som baha’i. ** Inkluderar traditionella afrikanska religioner, kinesiska folkreligioner, religioner hos ursprungsamerikaner och inhemska australiska religioner.

Denna mätning visar inte graden av trakasserier, alltså hur allvarliga trakasserierna är.

Källa: Pew Research Center, 2013.

I samband med ansökan om tillstånd för böneutrop vid moskén i Fittja hölls flera demonstrationer. Är personen med skylten för eller mot böneutrop?

I länder där det rapporteras om religionsförföljelser, är förföljelse av kristna vanligast och sedan muslimer. Judar kommer på tredje plats fastän de utgör mindre än en procent av världens befolkning. Man kan se att rapporterna om förföljelser har ökat något.

Religion och samhälle

Religionsfrihet i världen (2011)

Religionsfrihet

n Låg n Måttlig n Hög n Mycket hög n Uppgifter saknas

Statliga begränsningar i religionsfriheten är högst i Mellanöstern och Nordafrika, men också i flera av de länder som tidigare tillhörde Sovjetunionen. Störst religionsfrihet finns i Amerika och Afrika söder om Sahara samt i Japan och Australien.

Religionsfriheten kan också begränsas av att grupper

förföljer och trakasserar varandra. Även om inte myndigheterna står bakom våld och förföljelse, kan religiösa grupper vara hårt drabbade av diskriminering eller våld, till exempel terrordåd mot religiösa byggnader (moskéer, kyrkor, synagogor, tempel) eller sammankomster.

Religionsfrihet innebär inte bara att man får utöva religion, utan också att man får byta tro eller välja att inte ha någon religion alls. Vad man än väljer, så ska man slippa att bli diskriminerad.

Religionsfriheten skyddar den enskilda människans rätt att utöva en religion samt att undervisa och sprida information om den.

En annan sida av religionsfriheten handlar om att ett lands regering inte ska påverkas av en viss religiös grupp, utan vara tillsatt efter demokratiska val. Däremot kan ju väljarna rösta fram politiker med tydlig religionstillhörighet och religiösa värderingar.

eller sedvänjor krockar med andra viktiga värden.

Ibland handlar diskussionerna om rätten att slippa religiösa uttryck på allmänna platser. Många gånger är det fråga om ”kulturkrockar”. Normerna i ett samhälle är ofta anpassade efter majoritetens religion, fast det finns många olika kultur- och religionsgrupper. Ett sådant exempel handlar om olika religioners helgdagar. Ska alla kunna ta ledigt från skola eller arbete på sina stora helgdagar?

Olika typer av klädsel kan ha samband med religiös tro, till exempel turban (sikher) eller slöja (islam). År 2011 införde Frankrike förbud mot heltäckande slöja på allmänna platser. Lagstiftarna där menade att de vände sig mot extrema former av islam och mot förtryck av kvinnor samt hävdade att man måste kunna identifiera personer.

Har religionsfriheten gränser?

Det händer att olika religiösa uppfattningar

33

Li ås vs kå dn in ga r

K m sk roc an ap ka ? rr Vi ha el re lka en ig lig l io liv i n iö vs så oc sa ås sk h ? kå åd na dn ni tu in ng rv ga et ? rä en ri nt e

M ås te

Livsåskådningar

Vad är en människa?

Hur började allt?

Livsåskådning

Vad händer nä r

Frågor som handlar om själva existensen brukar kallas livsfrågor. Ofta kallas de existentiella frågor och beskrivs då som allmänmänskliga. De tillhör vår existens som människor. Men det innebär inte att alla går omkring och grubblar över livets stora frågor hela tiden. Och vad som är viktigt i livet skiljer sig mellan människor på olika platser, beroende på levnadsvillkor och vilka förhållanden som råder i övrigt. Fattigdom eller krig ger helt andra livsvillkor än välstånd och stabil fred. Livskriser, sjukdom eller dödsfall kan göra att man reflekterar mer.

Eller olyckor och katastrofer.

De svar en människa ger på livsfrågorna blir tillsammans den människans livstolkning eller livsåskådning. Religionsforskare brukar säga att en livsåskådning består av tre delar: ◆◆ En världsbild som svarar på frågorna om universum, människan, livet och döden. ◆◆ Värderingar och normer – vad som är rätt och fel och vilket ansvar man har som människa. ◆◆ Grundhållningen i livet – hur man känner för sitt liv, omgivningen och världen – hoppfull, dyster, varken eller.

En livsåskådning innehåller kort sagt en uppfattning om hur världen ser ut, hur livet ska värderas och om det finns anledning att vara pessimist eller optimist.

Religionerna är exempel på livsåskådningar – religiösa livsåskådningar. Jesus, Muhammed och Buddha har alla på frågor om till exempel livets mening och vad som är rätt och fel.

Livsåskådningar som inte är religiösa, kallas ofta sekulära (världsliga) livsåskådningar, till exempel humanism, feminism, ekosofi.

Finns Gud? man dör?

Vad är viktigt i livet?

Vad är rätt och vad är fel?

Vad vill jag med mitt liv?

49

Varför lever vi?

Varför är världen orättvis?

Varför finns ondska?

Vilket ansvar har jag?

En livsåskådning eller livssyn som man ibland säger, brukar ge svar på en mängd frågor. De svar du funderar på och kanske fastnar för blir din livstolkning – en del av din livsåskådning. En livsåskådning är en grundläggande syn på världen och livet. Det finns både religiösa och sekulära livsåskådningar.

50

Livsåskådningar

Naturvetenskap och livsåskådningar

Forskare har med hjälp av data från satelliter beräknat universums ålder till 13,7 miljarder år. Då

inträffade den stora smällen – Big Bang. Några hundra miljoner år senare tändes de första stjärnorna. Vår stjärna Solen är 4,6 miljarder år – samma ålder som vår hemplanet Jorden.

Men uppstod universum ur ingenting? I ungefär 50 år har fysiker arbetet med en modell över de minsta partiklarna i atomerna (neutroner, protoner, gluoner, kvarkar). Enligt forskaren Peter Higgs teori måste det ha funnits en partikel som skapade massa hos de andra partiklarna strax efter Big bang. Försök att återskapa Big Bang har gjorts i partikelacceleratorn i forskningsanläggningen CERN i Schweiz. Sommaren 2012 spreds nyheten därifrån, att forskarna funnit den partikel de letat efter – Higgspartikeln – som ansetts vara en pusselbit i en heltäckande teori om universums uppkomst. Den

Experiment i CERN-laboratoriet syftar till att återskapa sekunderna efter Big bang. Idén om en exploderande ”uratom” formulerades 1927 av astrofysikern och prästen Georges Lemaître.

Med Hubbleteleskopet, uppkallat efter astronomen som 1929 upptäckte universums expansion, ser vi tio miljarder ljusår ut i rymden. Vi ser objekten som de såg ut för tio miljarder år sedan, när ljuset lämnade dem.

Livsfrågor leder ofta in på frågor om religion och naturvetenskap. En sådan fråga handlar om universums uppkomst, utveckling och framtid. En annan fråga rör livets uppkomst och utveckling och vad en människa egentligen är. Men måste man välja bort religion för att få in naturvetenskap i sin världsbild? Eller kan man ha en religiös tro och samtidigt räkna med de vetenskapliga förklaringarna?

Universum

Livsåskådningar

har därför även kallats ”Gudspartikeln”.

De två forskare som år 2013 belönades med Nobelpriset i fysik för arbetet med Higgspartikeln, Peter Higgs och François Englert, har i olika intervjuer sagt att de fortfarande är mycket långt från att veta allt om hur universum uppstod. Men försöken från CERN visar att deras teori kan stämma.

Bland de forskare som menar att det är både möjligt och troligt att universum blivit till ”ur ingenting”, finns de som tycker det är viktigt att försöka överbevisa Gud med argument från fysiken.

Andra fysiker menar att religion och vetenskap aldrig kan ”tävla” med varandra – för de är två helt olika sidor av människans verksamhet.

Livets utveckling Charles Darwin (1809–1882) hade studerat både geologi och biologi och fick möjlighet att följa med på en jordenruntresa. Under resan kom han i kontakt med den ofantligt stora variation som finns inom djur- och växtvärlden. Efter att ha specialstuderat finkar på Galapagosöarna, utformade han sin teori om evolutionen – utvecklingsläran. Ur några få urformer har ett stort antal arter av växter och djur utvecklats. De varianter som varit bäst på att konkurrera och anpassa sig har fört sina arvsanlag vidare.

Darwins teori har med tiden vidareutvecklats.

Under första halvan av 1900-talet växte genetiken, ärftlighetsläran, fram. Studier av arvsmassa, gener, är idag en viktig del i den evolutionsbiologiska forskningen.

Evolutionsteorin kan förklara varför det finns olika arter som anpassat sig till olika livsmiljöer på jorden. Exakt hur det första livet på jorden uppstod vet vi inte. Men för ungefär 3,5 miljarder år sedan

De äldre stjärnorna i galaxen är rödaktiga, de blåaktiga är unga stjärnor som bildas i de gasrika molnen. Är utvecklingen i universum något som bara tickar på, utan att någon kan styra eller påverka det kosmiska förloppet?

fanns förutsättningarna för encelliga bakterier som sedan långsamt utvecklades till flercelliga varelser.

Utvecklingen av den biologiska mångfald vi ser idag, satte fart för drygt 500 miljoner år sedan.

Ateism ”Tänk dig en värld utan religion”. Orden är den engelske biologiprofessorn Richard Dawkins. I ett flertal böcker, debatter och tv-program, även på svenska, har han talat om fördelarna med ateism, både för den enskilda människan och för hela samhället och världen. Dawkins menar att det är högst osannolikt att någon gud existerar och att religioner inte alls behövs för att människor ska hitta mening i livet eller veta vad som är rätt och vad som är fel.

51

68

Livsåskådningar Livsåskådning

Naturvetenskap och livsåskådning

Frågor om meningen med allt och vad som är

Fysikforskare arbetar med modeller och testar

viktigt i livet brukar kallas livsfrågor och sådana

partiklar som var avgörande för universums

frågor brukar de flesta människor ställa sig,

tillkomst. Biologer kan med hjälp av evolu-

åtminstone då och då.

tionsteorin redogöra för livets utveckling.

De svar som någon ger på livsfrågorna, blir

Några forskare använder argument från veten-

tillsammans den människans livsåskådning.

skapen för att motbevisa att det finns en Gud.

En livsåskådning brukar innehålla:

Andra forskare menar att religion och veten-

u En världsbild om universum, människan, livet

skap inte kan tävla om att ha rätt, eftersom de

och döden. u Värderingar och normer, alltså vad som är

sysslar med helt olika saker.

Bland människor med religiös livsåskåd-

rätt och fel och vilket ansvar en människa

ning finns flera olika uppfattningar. Några ser

har.

en gudomlig vilja bakom allt eller tänker sig

u Vilken grundinställning man har i livet – om

man till exempel är pessimist eller optimist.

Det finns religiösa livsåskådningar och ickereligiösa, sekulära livsåskådningar. Även om man inte tillhör någon av de ”färdiga livs-åskådningarna, kan man ha en livshållning som är religiös eller sekulär.

en Gud som ännu ingriper i världen. Andra uppfattar att Gud handlar genom naturens lagar. De som tror att Gud skapade jorden under en kort begränsad tid, som skapelsedagarna i Bibeln, brukar kallas kreationister. Särskilt i USA finns kristna som vill jämställa religiös skapelsetro med vetenskap. Uppfattningen kallas ”intelligent design”.

69

Religion

kortfattat

Humanism – att se människans möjligheter

Sekulära livsåskådningar

Humanismen betonar människans värde och

Livsåskådningar utan tro på gudar eller andra

förmåga att själv ta ansvar och utforma sitt liv.

övermänskliga väsen, kan kallas sekulära livså-

Humanist kallas också den som hämtar inspi-

skådningar. Ett exempel är den sekulära huma-

ration och kunskaper från antikens tid.

nismen, där människans förnuft och respekten

Enligt filosoferna Platon och Xenon kan

för människan är viktiga grundtankar. I Sverige

människan genom sitt förnuft utveckla goda

finns Förbundet Humanisterna som strävar efter

egenskaper (dygder). Xenon menade även

att samhället ska vara sekulärt, alltså fritt från

att alla människor har samma värde och bör

religion. De erbjuder alternativ till högtider och

behandlas jämlikt. Människans värde ligger i

ceremonier utan religiösa inslag.

hennes frihet, menade Pico della Mirandola

Andra sekulära livsåskådningar har växt fram

på 1400-talet. Erasmus av Rotterdam (1500-

som proteströrelser mot sådant de menar hotar

talet) uppmuntrade människor att bilda egna

ett gott liv på jorden. Ekologi kan vara en livs-

uppfattningar.

åskådning. Då betonar man hur naturen, djuren

Tanken på medfödda mänskliga rättigheter

och människan hänger samman och inte får över-

fick stor betydelse i den amerikanska självstän-

utnyttjas. Livsstilen är ett sätt att påverka i den

dighetsförklaringen och i den franska revolu-

önskade riktningen.

tionens förklaring om människans rättigheter.

Att värna om djurens rättigheter kan också vara

Mänskliga rättigheter enligt FN handlar både

en livsåskådning. Centralt är att djur ska skyddas

om rätt till liv och frihet och om rätten att

på samma sätt som andra levande varelser. För

kunna påverka samhället och leva ett bra liv.

en anhängare kan det innebära att bli vegan.

För den som har feminism som livsåskådning kan det viktiga vara att medverka till att könsmaktsordningen ändras, alltså den ordning som innebär att männen dominerat samhället.

Et – ik vä vik gv ti g al a

H ur få Ka rm n et an H is liv ur r si ka n oc , d eso t m eo h öd n or r rä , m er ie al a rv tt ? vi än r m ar sa n a ? isk an til ov i f lh r är åg jä de o lp ? ,d ro ju m rr ät t,

76

Etik – viktiga vägval

Etik och moral – det nödvändiga valet Livet innebär valsituationer. Det händer att vi gör val som ställer frågorna om gott och ont på sin spets. Även om valsituationerna sällan är så dramatiska som i exemplen från världskrigen och Förintelsen, så krävs det ofta mod, ibland oerhört mycket mod, för att fatta ansvarsfulla beslut. Följderna av ett beslut gynnar sällan alla inblandade.

Ofta handlar det om att välja det minst onda alternativet.

Våra val och våra handlingar visar på vår moral – vad vi tycker är rätt och orätt. Etik kan beskrivas som läran om moralen – alltså våra tankar och

teorier kring den. Etikens frågor handlar om rätt och fel, ont och gott, men också vad som kännetecknar ett gott liv, en god människa och ett gott samhälle.

De flesta är överens om att människor har förmåga att tänka efter och fatta förnuftiga beslut.

Och att det viktiga är att reflektera över sitt handlande. Och utveckla sin förmåga att hantera moraliska problem.

Livsåskådning och etik En del människor anser att de kan få bra vägledning i många valsituationer genom sin livsåskådning. Värderingar och normer – vad som är rätt och fel – ingår ju som en del i en livsåskådning (se sidan 49).

I religionerna finns budord eller etiska plikter som anhängarna håller sig till. Olika riktningar har olika tolkningar. Religionernas berättelser kan inspirera människor när de väljer hur de ska handla.

Olika gestalter kan fungera som etiska förebilder.

Men människor inom en och samma livsåskådning har inte nödvändigtvis en gemensam etik – kristna, exempelvis, gör olika bedömningar om vad som är rätt val och rätt handlande, och samma sak gäller till exempel muslimer eller sekulära humanister.

Samvete och medkänsla Ett litet barn behöver hjälp att utveckla sin moral i samspel med andra: föräldrar, andra vuxna, syskon, kamrater. ”Kompassen” som visar rätt och fel kallar vi ibland för samvete. Samvetet bestäms av uppfostran och de normer och värderingar som råder i det samhälle man växer upp.

Moralen hänger ihop med förmågan att förstå

K sa on m fli fö kt rs er tå o nd ch

S te pel r o ar ch re H u te ligi se r k rr on fr så an or ed o m is vik ? l m ti H ik a ? g a n til ur i p ro n ls ka å ll am n fr om ik å f go sa m ör on an e d ro m fli ks et m ma ef ta kr tr te fi ig o r k en oc rig de h et r l ? ev a

Konflikter och samförstånd

Kristna har deltagit i massor av krig. Buddister och muslimer har krigat, både mot varandra och mot andra buddhister och muslimer. Hinduer har stridit och judar har fört krig – människor med olika religionstillhörighet deltar i väpnade konflikter.

I alla de stora religionernas urkunder går det att hitta stöd för att krig kan vara tillåtet på vissa villkor. Samtidigt finns i alla religioner budord som tydligt talar om att inte döda eller skada andra.

Och det finns uppmaningar att inte hämnas och att sträva efter frid och fred. Religionernas budord, levnadsregler och berättelser fungerar som vägledning. Och viktiga gestalter fungerar som förebilder.

En viktig del i en livsåskådning är etiken, alltså tankar och regler om vad som är rätt och fel, gott och ont, till exempel när det gäller våld och krig eller fred och samförstånd. Krig och våld har orsakat värdekonflikter, till exempel där viljan att bekämpa en (ond) fiende står mot förbudet att döda och skada.

Krig och fred i urkunder och traditioner Krigen finns med ända från människans tidigaste historia och krigen syns också i religionernas gamla berättelser. Inom religionerna finns olika sätt att se på krig och om det kan vara tillåtet. Här följer tre vanliga synsätt – inom varje världsreligion finns exempel på alla tre: ◆◆ Rättfärdiga krig: Krig kan anses vara rätt om syftet är gott och om man håller sig till vissa regler, till exempel aldrig angreppskrig utan endast försvarskrig.

Förödelse följer i krigets spår. Efter andra världskriget blev Marshallhjälpen ett sätt att få ekonomin att fungera och undvika nya konflikter i de raserade länderna.

◆◆ Heliga krig: Krig kan anses ha gudomligt stöd eller ske på gudomlig uppmaning. De godkänns av religiösa ledare och anses vara meriterande för dem som deltar. ◆◆ Krig kan aldrig vara rätt: Allt våld och dödande är fel, under alla omständigheter. Denna inställning kallas pacifism.

Hinduism I Veda-texterna, hinduismens äldsta skrifter, finns böner till gudarna om hjälp i pågående krig och böner om att ta hand om de stupades själar. I Veda finns också berättelsen om hur Purusha – urmänniskan – ger upphov till de olika kasterna i samhället. Alltsedan dess är det krigarens plikt (dharma) är att ställa upp i krig. Men i Vedatexterna finns även regler för krig som måste följas:

101

124

Konflikter och samförstånd

Klippdomen med sin gyllene kupol på tempelplatsen i Jerusalem är från 690-talet och ett av de äldsta islamiska byggnadsverken.

Jerusalem – al-Quds I östra Jerusalem finns Tempelberget, Al-Haram ash-Sharif, med två viktiga muslimska helgedomar – Klippdomen med sin guldkupol och al-Aqsamoskén, som förknippas med ”den fjärran böneplatsen” som nämns i Koranen 17:1 (se ovan). Det judiska templet förstördes av romarna år 70, men vid sidan av Tempelberget finns murrester från det judiska tempelområdet – Västra muren. Den är en symboliskt viktig plats för många judar.

I den judiska traditionen spelar Tempelberget en viktig roll. Det är berget som i berättelsen kal�las Moria berg, där Abraham nästan offrade sin son Isak. Det är platsen där kung Salomo uppförde det första templet, som sedan förstördes, byggdes upp, renoverades och förstördes igen. Templet var centrum för offer och andra ritualer och förknippas på ett särskilt sätt med Guds närvaro.

Landområdet kung David enligt berättelsen

Västra muren är en rest av den yttermur som omgärdade templet och hit har judar sökt sig för att be, sedan århundraden tillbaka. Många kommer varje morgon

köpte för att anlägga en huvudstad kallas Sions berg. Namnet Sion har kommit att användas om Tempelberget men även om hela staden Jerusalem.

Sion och drömmen om att återvända till Jerusalem har haft stor symbolisk betydelse i judisk tradition.

I kriget 1967 erövrade Israel östra Jerusalem. Då röjdes området framför Västra Muren för judar som ville be där. Platsen hade då varit avstängd sedan kriget 1948, när Jordanien tog kontroll över östra Jerusalem. Men de israeliska myndigheterna förbjöd judar att be på själva Tempelberget – de ville hålla religionen utanför konflikten. Enligt flera rabbiner är det dessutom förbjudet att över huvud taget vistas på Tempelberget, för att man inte ska råka beträda området där templets allra heligaste del fanns. Men enstaka rabbiner har på senare tid menat att judar både ska be på Tempelberget och att templet dessutom ska återuppbyggas. Sådana besök på tempelplatsen brukar leda till oroligheter.

Konflikter och samförstånd

eller på sabbatskvällen. Mellan stenarna i muren lägger besökare lappar med böner.

I muslimsk tradition har Tempelberget, AlHaram ash-Sharif, med al-Aqsa-moskén stor betydelse som den första böneriktningen – den som gällde innan böneriktningen blev Mecka – och genom anknytningen till Muhammeds nattliga resa.

Sedan århundraden tillbaka förvaltas moskéerna av Jerusalems muslimska religiösa råd. Israel kontrollerar däremot alla uppgångarna till Tempelberget.

Al-Aqsa och Al-Quds har även stor symbolisk betydelse för muslimer runtom i världen och uppmärksammas i moskéernas predikningar speciella dagar under året.

Jerusalems och Tempelbergets stora symboliska betydelse för både judar och muslimer gör Jerusalems framtid till fredsförhandlingarnas svåraste fråga. Ett förslag är att båda parter avstår anspråken på Jerusalem. De heliga platserna i Jerusalems gamla stad och på Tempelberget skulle då i stället

Dåvarande premiärminister Ariel Sharons besök på Tempelberget år 2000, beskrivs ofta som den gnista som tände ”den andra intifadan”. Men palestinska källor uppger att upproret då redan var planerat.

förvaltas av en internationell myndighet. Ett annat förslag går ut på att dela den gamla staden, så att Västra muren och de judiska kvarteren tillhör Israel, medan Tempelberget och de arabiska stadsdelarna tillhör Palestinska myndigheten.

Tänk efter! ◆◆ På vilket sätt gäller konflikten mellan Israel och Palestina landområden? ◆◆ Ge exempel på olika sätt att se på landet Israel bland judiska israeler. ◆◆ Hur resonerar muslimer som menar att landet/ Jerusalem är heligt för dem? ◆◆ På vilket sätt kan landet vara heligt för kristna? ◆◆ Vilka förslag finns för att lösa Jerusalem-frågan?

125

132

Konflikter och samförstånd

Desmond Tuto – från apartheid till samförstånd I 1970-talets Sydafrika, när Nelson Mandela fortfarande satt i fängelse, valde de kristna kyrkornas samarbetsråd i Sydafrika biskop Desmond Tuto till sin talesperson. Från sin nya position kunde Tuto skarpt kritisera orättvisorna med apartheidsystemet och han blev en av landets tydligaste förkämpar för mänskliga rättigheter.

Under 1980-talet blev det allt vanligare med kravaller i de svartas förstäder och den vita regimen slog tillbaka hårt. Då manade Tuto till icke-våld och fredliga metoder. Med sin vassa tunga och varma humor vann han respekt i omvärlden. År 1984 tilldelades han Nobels fredspris och apartheidsystemets grymhet fick ännu större uppmärksamhet.

Många länder hade redan infört olika sanktioner mot Sydafrika, till exempel handelsbojkotter.

Under det kalla kriget var Sydafrika en pålitlig samarbetspartner för Västmakterna i södra Afrika. I grannländerna pågick inbördeskrig mellan sovjetstödda och väststödda arméer. När läget i världen ändrades i samband med Sovjetunionens upplösning, tappade Sydafrika sitt stöd från Väst och fick i stort sett hela världen emot sig, samtidigt som stora delar av det egna landets befolkning kämpade för medborgerliga rättigheter. I det här läget måste Sydafrikas ledare tänka om. Kärnvapnen avvecklades, apartheidpolitiken mildrades och ANC som drev frågor om de svartas rättigheter tilläts verka öppet. Och efter 28 år i fängelse frigavs Nelson Mandela år 1990. Som ordförande i ANC arbetade han sedan för en fredlig övergång från apartheid till demokrati.

När Mandela blev Sydafrikas president utsåg

Konflikter och samförstånd

han Desmond Tuto till att leda en sannings- och försoningskommission som skulle undersöka brotten mot mänskliga rättigheter under apartheidtiden och göra det möjlighet för Sydafrikas olika folkgrupper att leva i samförstånd och demokrati i framtiden. En hållbar fred byggs bäst genom att människor väljer att styras av värden som kärlek, hopp, tolerans och mod, menade Tuto.

Efter övergången till demokrati har han fortsatt att kritisera missförhållanden i Sydafrika, till exempel dåligt styre och politiker som inte bryr sig om samhällets utsatta grupper. Han har fört de AIDS-sjukas talan för att de skulle få stöd och behandling. Han är en skarp kritiker av lagarna i Uganda som diskriminerar homosexuella. ”Slå ned på sexuellt utnyttjande, övergrepp och sexuellt våld i stället för på sexuell orientering!”, var den numera pensionerade biskop Tutus budskap till Ugandas president i februari 2014. (Samkönade relationer är kriminella i 36 av 55 afrikanska länder.)

”Sjätte klanen” – muslimska kvinnors röst för fred Inbördeskriget i Somalia som utbröt 1978, kom alltmer att bli ett krig mellan landets fem stora klaner.

(Ordet klan används om en folkgrupp som räknar samma härstamning och har gemensam ledning, rättskipning och religionsriktning.) Klanerna leddes av män och arméerna bestod av män, men kvinnor och barn drabbades hårt i krigets spår – av våld, svält och utsatthet. Särskilt kvinnor som gift in sig i en annan klan drabbades.

En somalisk ekonom, Asha Hagi, engagerade sig i arbetet för Somalias kvinnor och barn. Hon grundade en organisation (SSWC, Save Somali Women and Children) för att nå ut med hjälp och

Nelson Mandela sökte samförstånd. Han träffade de ledande bakom apartheidpolitiken – helt vänskapligt på te eller en lunch.

Sedan han blivit president och deltog i stora banketter, gick han alltid ut i köket och tackade personalen för maten. ”Han gjorde val som alla kan göra” sade Desmond Tuto i ett tal i samband med Nelson Mandelas död 2013.

många anslöt sig. Organisationen har även som mål att stärka kvinnors rättigheter och arbeta mot könsstympning.

För att kunna delta i fredssamtal tillsammans med de manliga representanterna för de fem klanerna, grundade Asha Hagi tillsamman med andra kvinnor ”Den sjätte klanen”. Målet är fred och en politisk utveckling utan våld. Fredsarbete, mänskliga rättigheter och religionsfrihet finner de stöd för i Koranen. ”Den sjätte klanen” har rekryterat medlemmar från flera klaner och har därför

133

K – ris tr te e n gr do en m ar

H rik ur tn upp Vi in k ga om fin lka r? k ns li ris k Va m he te oc d el te nd la r h inn om n oc re e ky h lig bä en rk sk io r e s i o ns k ol rn lln ik di um ad a a al e i e d og ni ag r ? k ?

Kristendom – tre grenar

Kristna bygger vidare på berättelserna om Jesus och de tidiga kristna församlingarna som finns i Bibelns Nya testamente. Centrala tankar är att Gud blev människa, dog och uppstod för att möjliggöra för människor att få förlåtelse för sina synder och ett evigt liv efter döden. Enligt Nya testamentets berättelser bjöd Jesus in människor av alla samhällsklasser till Guds rike. Oftast framställs de fattiga och utstötta som föredömen, men i några berättelser kommer även rika och mäktiga till tro.

Området där Nya testamentets berättelser utspelar sig, var en judisk provins i Romarriket. Jesus växte upp i den judiska traditionen, men hans undervisning, så som hans anhängare tolkade den, kom att bli grunden till en ny religion. Jesus kom att uppfattas som den Messias som de judiska profeterna hade förutsagt.

I början var kristendomen en rörelse bland judar, men när den spreds till icke-judar, som inte höll på judiska sedvänjor som sabbatsfirande, omskärelse och matregler, beslutade de ledande apostlarna att kristna inte måste följa dessa judiska bud.

Kristendom kom sedan att betraktas som en egen religion. Kristna församlingar grundades i flera städer runt om i Romarriket och de leddes av biskopar och ett råd av äldre. En medlem i de äldstes råd kallades presbyter – ’präst’ kommer från det ordet. De tidiga kristna använde de judiska skrifterna på grekiska och de texter som samlades i Nya Testamentet var också skrivna på grekiska. Kristendomen kom även att präglas av grekisk kultur och filosofi.

Förutom i Jerusalem fanns tidigt församlingar bland annat i städerna Antiokia, Alexandria, Efesos, Korinth, Thessaloniki, Kartago och Rom.

Platon (427–347 f.v.t.) skilde mellan en andlig himmelsk värld, som människan inte kan uppfatta med sina sinnen, och den materiella världen som är en ofullkomlig avbild av den andliga världen. Den andliga världens högsta idéer är förnuft och vishet – de är grunden för allt annat som existerar. Människans själ är släkt med den andliga världen och längtar efter att bli fri från materien och återvända till sitt ursprung. Med filosofins hjälp blir själen renad och frigjord (frälst).

143

174

Kristendom – tre grenar

Ekumenik och religionsdialog Kyrkornas världsråd bildades efter kriget 1948. Redan redan före och efter första världskriget hade kristna kyrkor samlats till möten i Edinburgh, Stockholm och Lausanne för att stärka gemenskapen mellan kyrkor och samverka i olika frågor.

Medlemskyrkorna i Kyrkornas världsråd representerar ungefär en fjärdedel av världens kristna (500 miljoner) – reformerta, lutheraner, anglikaner, ortodoxa, baptister och oberoende kyrkor.

En viktig fråga för kyrkorna idag är att jorden tas om hand på ett hållbart sätt. Andra viktiga frågor handlar om social rättvisa och fred.

Katolska kyrkan menar att alla kristna egentligen borde enas i katolska kyrkan och är därför inte medlem i själva organisationen, men samarbetar ändå inom flera områden. Pingströrelsens kyrkor är i regel inte heller medlemmar. Men de och olika evangelikala grupper samarbetar i en rörelse som grundades i Lausanne 1974 – Lausannerörelsen. En skillnad mellan de två spåren för samarbete handlar om synen på vad som är viktigast att satsa på – omvändelse och mission (Lausannerörelsen) eller social rättvisa (Kyrkornas världsråd).

Samarbete mellan kristna kyrkor kallas ekumenik.

Att företrädare för olika religioner samarbetar, kallas religionsdialog. Precis som ekumeniken har intresset för religionsdialog bland kristna växt fram efter andra världskriget, eller snarare efter Förintelsen. En lång tradition av antijudisk teologi hade präglat kristna kyrkor i Europa, något som sedan underlättade diskrimineringen och utrotningen av judar. Därför har flera kyrkor tydligt tagit avstånd från att kristendomen skulle ha ersatt

Maria, Maryam, Jesus mor är omnämnd I både Nya testamentet och i Koranen. I Harissa i Libanon finns en Maria-helgedom som besöks av både kristna och muslimer.

judendomen som den rätta bibliska religionen. I muslimska, buddhistiska och hinduiska områden finns erfarenheter av kolonialism, som innebar att kristna kolonialmakter under 1800- och 1900-talet legat bakom våld och tvångsomvändelse till kristendomen. Kristna kyrkor vill nu göra upp med synsättet att kristendomen skulle vara den enda sanna religionen. De trycker i stället på att möten och samtal mellan olika religionsföreträdare kan ge fördjupade insikter, utan att någon behöver ge upp den egna tron.

En form av religionsdialog är att hitta gemensamma värden eller gemensamma gestalter att samverka kring. Det finns gott om sådana möjligheter inom judendom, kristendom och islam, till exempel Abraham.

175

Religion

Reportage

Nya kyrkor lockar unga kvinnor De märks direkt när de kommer gående i något av de latinamerikanska storstädernas fattiga områden, längst gatorna med de många vattenpölarna, med små affärer, barer och enkla hus. I sina mörka kostymer och oklanderligt vita skjortor och en liten läderklädd Bibel i handen sticker de ut, särskilt jämfört med de flesta andra som går klädda i t-shirts, enkla klänningar och gympaskor eller sandaler. De är evangelister eller pastorer i någon av de många nya protestantiska fria församlingarna – flera av dem ligger pingströrelsen nära. Kanske är de på väg till ett stort tältmöte eller till någon nyuppförd megakyrka. Det finns kyrkolokaler i Latinamerika med plats för över 40 000 besökare! Många församlingar tv-sänder även sina gudstjänster och möten.

Fram till 1980-talet var nästan alla latinamerikaner katoliker och Sydamerika var världens mest katolska kontinent. Men de senaste decennierna har antalet väckelsekyrkor vuxit kraftigt i Latinamerika. Särskilt i Brasilien och Centralamerika har människor lämnat katolicismen för att gå med i någon av de nya kyrkorna.

Vad är det människor söker i de evangeliska kyrkorna? Budskapet om omvändelse och nystart i livet är viktigt. För många handlar det om att ta sin tro helt och fullt på allvar och dessutom med starkare religiösa upplevelser.

En annan förklaring har med det latinamerikanska samhällets macho-ideal att göra. Att självsäkra, aggressiva män samtidigt ”erövrar” och föraktar kvinnor, drabbar kvinnor och barn hårt.

Trots att präster och politiska ledare predikar familjemoral, gör de inte tillräckligt för att motverka macho-moralen och uppvärdera kvinnans svaga roll, exempelvis när kvinnor lämnas ensamma med allt famljeansvar och när unga flickor utsätts för övergrepp.

I många av de nya protestantiska församlingarna, däremot, är moral och ansvar för familjen oerhört viktigt. Där förväntas männen komma hem efter jobbet, ta hand om sina familjer och se till så att barnen går i skolan och de super inte upp pengarna. Så även om man har en traditionell syn på könsroller, så innebär uppvärderingen av familjen, att kvinnornas position förstärks i samhället. Och det har visat sig att särskilt kvinnor, många under 30, väljer frikyrkorna.

I de fria församlingarna hjälper människor dessutom ofta varandra ekonomiskt och socialt.

Kritiken mot de nya fria kyrkorna kan handla om att det kristna budskapet ibland är förenklat med för stort tryck på att tro ger framgång och välstånd. Att fattigdom och social utsatthet hänger på individens tro. Några kyrkor har också haft kopplingar till politiska partier långt ut till höger.

N oc ya h rö ny re an ls e dl r ig he t

V rö ad re är ls ty N er p ä ? is oc r kt k h a ”h n fö H rn jä m ur rn an ya se tv t rn re ät al lig ya t” a ? om nd iö sa lig ”s he ek te te r” n ut ?

182

Nya rörelser och nyandlighet

Nya rörelser på gammal grund I USA, norra och västra Europa har från slutet av 1800-talet och under hela 1900-talet flera så kal�lade nya religiösa rörelser uppstått. De kallas ”nya” för att de grundats i modern tid. Men medlemmar i flera av rörelserna ser det i stället som att de återupplivat uråldrig eller ursprunglig religion.

Flera av de nya religiösa rörelserna har en hel del gemensamma tankar med stora världsreligioner, men också sådant som skiljer. Förutom rörelser med kristen anknytning, som till exempel Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga, Jehovas vittnen och Familjefederationen för världsfred, finns Hare Krishna-rörelsen med koppling till hinduism.

En del rörelser är mer fristående från världsreligionerna. Inom Scientologikyrkan lär man snarast ut en metod för ”andligt helande”, men man har även religiösa sammankomster.

Vissa av rörelserna är kritiska till att kristendomen genomsyrat västvärlden under så lång tid. Så kallade ”nyhedniska rörelser” vill återuppväcka religioner från tiden innan kristendomen, till exempel Wicca eller asatro. Även satanismen är kritisk till kristendomen.

Många nya rörelser är små minoriteter i de samhällen där de finns och de har sällan inflytande bland samhällets makthavare. En del av dem är kritiska mot samhället och vill avskärma sig. Å andra sidan kan det vara svårt för medlemmarna att bli accepterade av majoriteten.

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga De som tillhör denna kyrka kallas också ofta mormoner. Kyrkan bygger på de visioner (syner,

Särskilt unga män reser ut i världen och missionerar för Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. I Polynesien, där bilden är tagen, värvar rörelsen många nya anhängare. Även i Latinamerika och på Filippinerna har många gått med.

uppenbarelser) från 1823, som amerikanen Joseph Smith (1805–44) berättat om. Det budskap han tog del av samlades sedan i Mormons bok och blev startpunkten för den nya kyrkan.

Men kyrkan förföljdes och grundaren, Smith, dödades. Medlemmarna slog sig ned i Utah och grundade bland annat staden Salt Lake City. Där har samfundet ännu idag sitt högkvarter.

I Mormons bok kan man läsa att Jesus efter uppståndelsen och innan himmelsfärden, for till Amerika och grundade kyrkan där. Mormonkyrkan tillhör den ursprungliga kristendomen enligt Mormons bok.

Inom Sista dagars heliga kan man förrätta dop av redan avlidna personer, för att även dessa ska bli frälsta. Äktenskapet anses vara evigt och fortsätta efter döden. Familjen har stor betydelse. Frågor som rör livsstilen är viktiga, till exempel undviker man alkohol, tobak, kaffe och té.

Unga medlemmar åker ofta ut i olika länder för att missionera och sprida läran.

196

Religion

Grafik

B hi udd nd h ui ism sm ,

Nya rörelser

under 1800–1900-talet Några har kopplingar till en världsreligion

Ps ut yko ve log ck lin i/pe g rso nli g

◆◆Jehovas vittnen (kristendom) ◆◆Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (kristendom)

Taoi sm

◆◆Hare Krishna (hinduism) ◆◆Familjefederationen för världsfred (kristendom) ◆◆Satanism (i opposition mot kristendom)

Några har kopplingar till ”förkristen tro”

◆◆Wicca

Några är slutna

Inom religioner och nya rörelser, men också helt utanför religionens värld finns slutna rörelser med hårda krav:

◆◆Asatroende

◆◆Ledare kräver lydnad ◆◆Sträng livsstil ◆◆Hinder mot fritt tänkande ◆◆Monopol på sanningen ◆◆Värvar utan att berätta allt

Indiansk religion

Shamanism

197

Nyandlighet – andlighet utanför religioner och religiösa rörelser

En ny positiv tidsålder

”New Age”

Teosofi Spiritism Astrologi

Välbefinnande Mindfulness Healing Yoga Meditation

R i S eli ve gio ri n ge

V sk arf a ör ky bl Va rk ev rin r i an d ga nn de en e H r b n ev på ar ut ur en an ? se re 18 da ge rd lig 00 til lisk ag io -ta lå -l ne le en tn ut ns ts s a? he re om fö rlig r rå än iö de dsa ? la nd sk ap

Religion i Sverige

Sverige blir ett kristet land Vi vet att nordbor under vikingatiden (800–1050) genom sina resor i österled kom i kontakt med östkristna, men också med muslimer och judar. Och genom sina färder i västerled mötte de den västkristna kyrkan. Bland annat plundrade vikingar kyrkor och kloster, till exempel det engelska klostret Lindisfarne. Vi vet också att den frankiske munken och missionären Ansgar besökte staden Birka på 800-talet.

Strax före år 1000 hade svearnas rike blivit en del av den västliga kristna kyrkan. I och med kristnandet kom samhället att organiseras om till ett kristet kungarike, indelat i socknar och stift. En socken är ett område där invånarna ansvarar för en gemensam kyrka och betalar skatt för kyrkan och prästen.

Ett stift är det område som en biskop ansvarar för.

Präster och biskopar spelade en viktig roll – genom dem fanns tråden tillbaka till apostlarna, ögonvittnena, och till den ursprungliga kristna läran. Under medeltiden utvecklade kyrkan allt större självständighet i samhället och såg bland annat till att få frihet från att betala skatt.

Kyrkan på svenskt område kom först att ha sitt centrum i Sigtuna. På 1100-talet flyttades biskopen till Uppsala. Där uppfördes en kyrka på en plats där det enligt vissa osäkra källor tidigare fanns ett tempel till asagudarna Tor, Oden och Frej. År 1164 gjorde påven Uppsala till ärkebiskopsdöme och Sverige blev en egen kyrkoprovins.

Under 1100-talet grundades flera kloster av olika munk- och nunneordnar som kom söderifrån – cistercienser, dominikaner och franciskaner. År 1370 fick Birgitta Birgersdotter påvens tillåtelse att

Vid utgrävningar på Birka i Mälaren fann man en ung flickas grav. Vid sin begravning för ungefär 1200 år sedan hade hon fått med sig sitt förgyllda spänne, glaspärlor, en kniv och en benbehållare med synålar i. Hennes familj hade det troligen gott ställt. Kanske var hennes far silversmed. Analyser av kvarlevorna visar att Birkaflickan var född utanför det område som idag är Sverige. Nordborna på den tiden kunde vara invandrare, likaväl som utvandrare och resenärer. Med sig hade de sina föreställningar, vanor och traditioner. Olika kulturer möttes och påverkade varandra.

grunda en helt ny orden och klostret i Vadstena började uppföras. Det var ett dubbelkloster för både munkar och nunnor.

201

206

Religion i Sverige

Karl XII bidrog till ett ökat intresse för den muslimska världen och under 1700-talet utvecklades både kulturoch handelskontakter med Osmanska riket.

Invandrare fick inte sprida sin tro i Sverige och inte heller hålla egna gudstjänster. Men det gjordes undantag. Holländare och fransmän samt valloner (från Vallonien i nuvarande Belgien) som anställdes vid järnbruken tillhörde den reformerta kyrkan och dessa kunde man trots allt tolerera. De utgjorde inget hot och ansågs nyttiga för landets ekonomi. Likaså de ryska handelsmännen fick fira ortodox gudstjänst i Stockholm. Men judar och muslimer måste döpa sig och övergå till den evangelisk-lutherska tron om de skulle få stanna i Sverige.

Under stormaktstiden erövrade Sverige baltiska och nordtyska områden samt Skåne. Ett led i försvenskningen av Skåne, som erövrats från

Danmark 1658, var att prästerna skulle ha svenska prästkläder och predika på svenska och att danska biblar, katekeser och psalmböcker förbjöds.

Karl XII:s (1697–1718) utkämpade flera stora krig. Det sista kom att sätta punkt för den svenska stormaktstiden. Sveriges huvudfiende var Ryssland och den svenske kungen ingick en allians med det muslimska Osmanska riket i kriget mot Ryssland.

I det osmanska riket vistades han i ungefär fem år.

Under kriget drog kungen på sig stora skulder och när han återvände fanns flera av hans långivare från osmanska riket med – araber, armenier, judar

Religion i Sverige

Den finskspråkiga församlingen i Stockholm flyttade in i bollhuset vid Slottsbacken 1725 efter att länge hållit till i olika provisoriska byggnader. Finsktalande fanns på flera håll i den svenska halvan av riket.

och turkar. De ville ju ha tillbaka sina pengar. Nu lättade kungen lite på religionsfriheten – judar och muslimer tilläts bosätta sig och hålla gudstjänst och andra religiösa ceremonier i garnisonsstaden Karlskrona (stad med militärförläggning).

Under 1700-talet ökade invandringen till Sverige.

Det behövdes både arbetskraft och människor med specialkunskaper inom olika typer av tillverkning.

Antalet utländska köpmän ökade. Särskilt britter och tyskar grundade handelshus i svenska hamnstäder för både export och import.

Senare, under Gustav III, tilläts både katoliker och judar att uppföra gudstjänstlokaler och hålla gudstjänster. För judar gällde tillståndet endast i fyra städer: Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Men den negativa inställningen till judar som funnits både inom kyrkan och i samhället i stort upphörde inte.

Prästens roll I och med 1686 års kyrkolag skulle prästen se till att läskunnigheten ökade i församlingen. Alla skulle nu kunna läsa Luthers lärobok i kristen tro Lilla

Husförhör i 1800-talets Skåne. Konstnären, Frans Lindberg (1857–1944) skildrade livet på Österlen i vardag och fest.

katekesen utantill. Här finns de tio budorden, bönen ”Fader vår” och trosbekännelsen med förklaringar till. Föräldrar och husbönder hade ansvar för att alla som hörde till gården lärde sig katekesen tillräckligt bra. Prästen kontrollerade kunskaperna genom att besöka de olika gårdarna i sin socken och hålla husförhör. Sedan noterades sockenbornas kunskaper i så kallade husförhörslängder.

Innan man lärt sig grunderna i läsning och den kristna tron ansågs man inte mogen att ta ut lysning och gifta sig.

Prästen var den enda som hade rätt att predika och fick uttala sig i frågor om den kristna tron. Men prästen var också statens förlängda arm i socknen.

Han, för det var alltid en man, läste bland annat upp nya lagar och förordningar från predikstolen.

Han kunde också döma ut straff. Mindre brott som arbete på söndagen, superi eller lösaktighet (utomäktenskapliga relationer) kunde leda till stockstraff.

Det innebar att den dömde fick sitta fastkedjad i en stock utanför kyrkporten vid söndagens gudstjänst och där ta emot hela församlingens avsky. Det var ett hårt straff som kunde förhindra giftermål och

207

230

Religion i Sverige

Antje Jackelén är Sveriges 70:e ärkebiskop och den första kvinnan som haft det ämbetet inom Svenska kyrkan.

Hon installerades i Uppsala domkyrka i juni 2014.

utan medlem blir den som döps i kyrkan. Landets statschef (kung eller drottning) är den enda som fortfarande måste ”dela den luthersk-evangeliska tron”. För så står det i vår grundlag.

Sedan dess är Svenska kyrkan ett registrerat trossamfund som ska vila på samma grundvärden som samhället i övrigt. Men Svenska kyrkan får inte som de övriga trossamfunden ekonomiskt stöd via myndigheten SST. I stället slipper Svenska kyrkan betala för att staten tar upp medlemsavgiften via skattsedeln och dessutom ger staten bidrag till kostnader för att underhålla kyrkliga byggnader – av historiska skäl.

Eftersom Svenska kyrkan ansvarar för begravningar och begravningsplatser i nästan hela

Sverige, betalar alla som är folkbokförda i Sverige en obligatorisk begravningsavgift till Svenska kyrkan via skatten. Men denna avgift är skild från medlemsavgiften.

Svenska Kyrkan följer lagar som beslutas av riksdagen (lagen om trossamfund och lagen om Svenska kyrkan). Svenska kyrkan vilar på en demokratisk grund. Det betyder att man har val till alla grupper av människor där beslut fattas. Vart fjärde år är det kyrkoval, där alla medlemmar i Svenska kyrkan över 16 år har rösträtt. I kyrkovalet röstar man fram representanter som ska styra kyrkan på tre nivåer, församling, stift och på riksnivå.

Utspridda från norr till söder finns cirka 1400 församlingar. Flera små församlingar kan samlas till ett pastorat (cirka 700 stycken), som leds av en präst kallad kyrkoherde. Pastorat och församlingar ingår i kontrakt (129 stycken) som leds av en prost.

Ett kontrakt ingår i sin tur i något av de 13 stiften, som leds av en biskop. Ärkebiskopen som är ansvarig för hela Svenska kyrkan, är sedan medeltiden placerad i Uppsala. Här finns även hela Svenska kyrkans ledning.

Privatreligiositet Varje år sedan 1986 genomförs stor enkätundersökning i Sverige där 3000 personer mellan 16 och 85 år svarar på frågor om politik, samhälle, medier och social bakgrund – SOM-undersökningen.

(SOM står för Samhälle, Opinion, Massmedier.)

Deltagarna i undersökningen ska representera ett Sverige i miniatyr. Och några av frågorna handlar om gudstro och religionstillhörighet.

Enligt statistik från 2013, som bygger på SOMundersökningen året innan, tror 45 procent av svenskarna på Gud och 78 procent tillhör en

Religion i Sverige

religiös organisation. I undersökningen har ungefär 10 procent uppgett att de besöker en gudstjänst eller ett religiöst möte minst en gång i månaden och 20 procent uppger att de ber till Gud minst en gång i månaden. Det är fler kvinnor än män och fler äldre än yngre som ber och besöker gudstjänster. Siffrorna såg ungefär likadana ut i den allra första SOM-undersökningen från 1986.

Siffrorna från SOM-undersökningen visar att en stor majoritet av Sveriges befolkning är medlemmar i en religiös organisation, men betydligt färre verkar vara aktiva och utöva sin religion i vardagen.

En förklaring till att så många är medlemmar i samfund i förhållande till hur många som verkar utöva en religion, kan förklaras med att Sverige haft ett system med statskyrka, där så gott som

Församling, stift och kyrkomöte Det är i församlingarna som Svenska kyrkans centrala verksamhet äger rum: Gudstjänster – både söndagsgudstjänster och gudstjänster vid dop, nattvard, vigsel och begravning.

Undervisning – till exempel konfirmationsundervisning och barn- och ungdomsverksamhet Diakoni – olika typer av stödverksamhet, samtal och besök

Till varje stift väljs stiftsfullmäktige som sedan utser en stiftsstyrelse, som ska stödja församlingarnas arbete i stiftet. I varje stift finns också ett domkapitel som har tillsyn över stiftets präster och diakoner.

Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet, som kan liknas vid kyrkans ”riksdag”.

Kyrkomötet besår av 251 ledamöter och träffas varje höst i Uppsala.

Mission – sprida det kristna budskapet bland annat genom stöd till kyrkor och biståndsprojekt runt om i världen Församlingar och pastorat har ansvar för kyrkobyggnader och kyrkogårdar. Alla kyrkor äger dessutom många värdefulla föremål, som bildframställningar, dräkter, nattvardssilver, dukar och ljusstakar. De används till utsmyckning i kyrkan och vid de olika ceremonier som prästen genomför vid gudstjänsterna och måste skötas om på rätt sätt.

Församlingarna har lokalt självstyre, men är även en del av det gemensamma stiftet och trossamfundet Svenska kyrkan. I församlingen tillsätts kyrkofullmäktige genom kyrkovalet. Kyrkofullmäktige ansvarar för ekonomin och fattar beslut om riktlinjer samt utser kyrkorådet som ansvarar för verksamheten – att församlingens grundläggande uppgifter genomförs.

Till kyrkomötets invigning brukar representanter för övriga stora kristna kyrkor i Sverige vara inbjudna.

231

232

ng Idrotts-/friluftsföreni Miljöorganisation d Politiskt parti/förbun Facklig organisation

0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 Religion i Sverige 0 Kulturförening 0 ening, byalag Lokal samhällsför 0 Invandrarförening 0 Pensionärsförening 0 anisation Humanitär hjälporg 0 /organisation

_____ _______________ ning _______________ Annan typ av före _______________ _______________ ___ ___ ___ ___ ___ _______________ eller religion? t på Ja, och jag har vari er de religiöst samfund varit på du någon kyrka, Ja, men jag har inte er de gudstjänst/möte und na Fråga 42 Tillhör öte und senaste 12 månader

gudstjänst/m na senaste 12 månader

Nej

0 0

0 0 0

0

Svenska kyrkan 0 0 a/samfund Annan kristen kyrk 0 Jag är muslim 0 0 religion som __ _______________ Jag tillhör en annaneller muslimsk 0 _______________ varken är kristen _______________ ___ ___ ___ ___ ____________ ___ ___ ___ ___ ____________ du på Gud? Fråga 43 Tror ______________ _______________ 0 Nej _______________ 0 Ja _______________ _______________ ___ ___ ___ ___ e? _________ gjort följand aste 12 månaderna Någon Flera har du under de sen Någon Någon gång Någoni Någon Fråga 44 Hur ofta gång i i gånger i gång under de

halv-

kvar-

gång i

0 0

0 0

0 0

gång an

veckan

månaden veck Ingen senaste 12 året talet Varje år genomförs SOM-undersökningen av Göteborgs 0 gång månaderna 0 0 0 0 0 0 0för Samhälle, Opinion, 0 universitet.

SOM står Medier.

0 0 0 tionerat/tränat

Mo 0 /lotteri etc.

Spelat på tips/trav 0 ar/pub på kvällstid Gått på restaurang/b

0 0 0

0

0 0

0 0

0

0

0 0 0 hundra alla var medlemmar år. 0 0 0 flera 0 under 0 rköl 0 0 Druckit sprit/vin/sta 0 0 0 0 0 arr/pipa stor andel i undersökningen 0 r/cig rette Att så pass uppger 0 ciga t Rök 0 0 0 0 0 sat Snu 0 0 0 0 0 attt påde tror på Gud, förklarar religionsforskare 0 med 0 0 bio 0 Gåt 0 0 0 0 0 0 teater 0 roll i Sverige. (Se Gått påprivatreligiositet 0 stor att 0 0spelar 0 ra 0 ope , sert kon 0 0 Gått på klassisk 0 0 0 sert 0 kon /pop sert 0 kon 0 39 och 195.) mer om privatreligiositet på sidorna Gått på rock 0 0 0 0 0 0 0 0 Diskuterat politik 0 0 0 växer upp i ett sekulariserat 0 0 För människor som on 0 0 Deltagit i demonstrati 0 0 met hem för Ätit frukost utan land utan band till något religiöst samfund, ligger

Ätit kött

11

det nära till hands att utforma en egen privat tro.

Man kan söka sig fram genom utbudet av religiösa församlingar, nya eller gamla rörelser och andliga tekniker.

De flesta i undersökningen uppger att de inte tror på Gud, ber eller går i gudstjänster. Bland dem finns förstås människor med olika inställning till religion. En del är engagerade i någon sekulär livsåskådning till exempel Förbundet Humanisterna eller Förenade humanisterna.

Men det är viktigt att komma ihåg att religionens betydelse varierar under en människas liv och beroende på livssituation. Samma människa kan alltså ge olika svar på frågor om tro, bön och gudstjänst vid olika tillfällen i livet.

Maria har kommit tillbaka Hon står och spanar lite skyggt mot marmorkistorna bakom den järnsmidda grinden, där en gång den medeltida domkyrkans Mariaaltare fanns. Men efter reformationen kom Maria att förknippas med katolsk tro. Hennes person fick inte ta för mycket plats vid sidan av Jesus, och Marias altare i Uppsala domkyrka blev så småningom Gustav Vasas gravplats.

Men nu har Maria har kommit tillbaka – som en småväxt kvinna med sjal, lång kappa och kängor. Bibelberättelsernas Maria har mänskliga drag som många kan identifiera sig med och som också kommer fram i Maria-skulpturen, till exempel mamman och flyktingkvinnan.

Skulpturen är gjord av Anders Widoff och finns sedan 2005 i Uppsala domkyrka.

Religion i Sverige

Uppgifter 1.

Vilka religioner och religiösa riktningar kom vikingatidens nordbor i kontakt med?

2. religioner Hur var organiserad svenskt område i början av medeltiden?

1. Vilka ochkyrkan religiösa riktningar på kom 11. Beskriv sambandet mellan väckelserörelsen 3.

Vilka var reformationens vikingatidens nordbor i kontakt med?viktigaste tankar? och demokratins utveckling i Sverige.

4.

Berätta kort om den roll a) Olaus Petri och b) Gustav Vasa spelade under reformationen.

12. Några väckelserörelser stannade kvar inom 5.

Vad innebar övergången från att ha tillhört den västkristna kyrkan till att bli område i början av medeltiden?

Svenska kyrkan. a) Ge exempel statskyrka? b) Hur kan man förklara att de blev kvar?

6. var reformationens Varför ansågs det viktigt tankar? under 1600-talet att alla i Sverige hade samma evangelisk3. Vilka viktigaste lutherska tro?

13. Nämn några utmärkande drag för 4. Berätta kort om den roll a) Olaus Petri och 7.

Hur kan man förklara att vissa religioner tilläts vid sidan avb)den evangelisk-lutherska a) metodism baptism c) pingströrelsen. b) Gustav Vasa spelade under reformationen. tron under 1700-talet?

14. I vilket tidsskede infördes fullständig religions8. innebarFörklara ordenfrån a) katekes b) husförhör 5. Vad övergången att ha tillhört den c) stockstraff. frihet i Sverige?

9.

Förklara begreppen a)pietism b) konventikel c) konventikelplakatet västkristna kyrkan till att bli statskyrka?

10.

Vilka var väckelsen viktiga tankar om kristen tro? bakgrunden till varför Svenska 15. Förklara 6. Varför ansågs det viktigt under 1600-talet 11.

Beskriv sambandet mellan väckelserörelsen och demokratins utveckling Kyrkan skildes från staten. i Sverige. att alla i Sverige hade samma evangelisk12.

Några väckelserörelser stannade kvar inom Svenska kyrkan. a) Ge exempel. b) Hur lutherska tro?

16. Jämför kristna och muslimer när det kan man förklara att de blev kvar? gäller betydelsen av religion.

13. kan man Nämn någraattutmärkande dragtil�för a) metodism, b) baptism, c) pingströrelsen.

7. Hur förklara vissa religioner 14. vid sidan I vilket tidsskede infördes fullständig i Sverige? läts av den evangelisk-lutherska tron religionsfrihet 17. Berätta om a) asiatiska buddhister 15. 1700-talet?

Förklara bakgrunden till varför Svenska Kyrkan skildes frånkonvertiter, staten. under b) buddhistiska i Sverige.

16.

Jämför kristna och muslimer när det gäller betydelsen av religion.

8. Förklara orden a) katekes b) husförhör 18. Jämför medlemsutvecklingen mellan Svenska 17.

Berätta om a) asiatiska buddhister, och b) buddhistiska konvertiter, i Sverige. c) stockstraff. kyrkan och frikyrkorna de senaste årtiondena.

18.

Jämför medlemsutvecklingen mellan Svenska kyrkan och frikyrkorna de senaste årtiondena.

9. Förklara begreppen a) pietism 19. Beskriv kort hur Svenska kyrkan idag är Beskriv kort hur Svenska kyrkan idag är organiserad. b)19. konventikel c) konventikelplakatet organiserad.

20.

Vad innebär begreppet privatreligiositet?

2. Hur var kyrkan organiserad på svenskt

10. Vilka var väckelsens viktiga tankar om kristen tro?

20. Vad innebär begreppet privatreligiositet?

233

9

rg be on ög ss st H ak vi le Is dq O id un av S D ats M

n io ig el R

n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er e

9 789152 305812

(523-0581-2)

P R IO PRIO Religion 9

9

e t ar on om ien en IO i är or s s R ig t l lls n P el i et hä ola R år am sk

,9 g s nd 8 9 in ed ru , 7, m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R

ISBN 978-91-523-0581-2