FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER
”Lagom är ett skitbra ord. Det är nämligen bara jag som kan säga vad som är lagom för mig. Spela lagom! Vadå spela lagom? Tja, vad är lagom för dig? En miljon kanske är lagom för någon, medan 200 kronor är alldeles för mycket för någon annan. Bestäm det själv, vi lägger oss inte i.” JESPER KÄRRBRINK, VD FÖR SVENSKA SPEL 2004–2008
Anton Gustavsson, född 1986, är chefredaktör för musiktidningen Novell och frilansjournalist med uppdrag för bland annat Svenska Dagbladet, Konstnären, Rodeo och Arena. Adam Svanell, född 1982, är frilansjournalist och dokumentärfilmare. Han sitter i redaktionen för Novell, har producerat filmen PressPausePlay och skriver för Svenska Dagbladet, Fokus och Expressen Kultur.
Spela lagom! Hur drömmen om snabba pengar gjorde Sverige spelberoende är deras första bok.
När de statliga spelbolagen bildades på 1930-talet var syftet att stoppa ”spelraseriet”. Spel om pengar ansågs moraliskt tvivelaktigt, men omöjligt att förbjuda. Därför skulle staten tillgodose det behov av spel som tycktes ofrånkomligt. Att läsa upp tipsresultaten i radio var strängt förbjudet. Någonting hände på vägen. Efter trettio år av spelexpansion har svenskarna ett av världens största spelutbud. Spelandet genererar miljardvinster till staten — men också till utländska bolag som allt mer otåligt knackar på dörren till den lagliga marknaden. Spela lagom! berättar den sanslösa historien om hur viljan att motverka spelandet mynnade ut i nätpoker, hundkapplöpningar, skrytbyggda bingohallar och planer på ett kasino i Lycksele. Du möter pokerstjärnan som dricker årsgångsvin i Las Vegas, lotterimiljonären som tvingas blockera alla tiggarsamtal, bingoutroparen som blev dyrkad som Jesus och den unge spelmissbrukaren som fick betala med sitt liv.
”
HUR DRÖMMEN OM SNABBA PENGAR GJORDE SVERIGE SPELBEROENDE
Alltihop tycktes oförklarligt. Christian var hennes äldste son. Hennes stolthet. En charmig 21-åring med ett bra jobb och massor av kompisar. Varför skulle han vilja ta sitt liv? Pernilla höll om honom. Hon smekte hans kind. Den var kall. Efter en stund fick hon en ingivelse. Christians dator! Där, tänkte hon, kunde det finnas ett svar, en förklaring, ett meddelande. I chock började hon springa runt och leta efter strömsladden. Hon hittade den, kopplade in den i väggen och satte sig med datorn i knät. Men det fanns inget självmordsbrev. I stället fylldes skärmen av fönster efter fönster med pokersajter.
ISBN 978 - 91-27-13218-4
9 789127 132184
Gustavsson-Spela lagom-Omslag.indd 1-5
2012-04-02 16:53
INNEHÅLL
Prolog: Exil i Sin City 7 1.
Att utdriva djävulen med Belsebub 11
2.
Drömfabriken
3.
Folkhemskasinot
4.
Mr. Poker
5.
Herre på täppan
6.
Vinnarna 223
7.
Förlorarna 261
8.
Inga fler insatser Källor Tack
12-17 Spela lagom, 3 apr 5
55 93
131 173
317
343 357
2012-04-03 10.13
Prolog: Exil i Sin City klöver sju, spader kung, hjärter dam. När Ken Lennaárd ser det sista kortet läggas upp av dealern känner han pulsen öka. Tillsammans med de två damer Ken döljer under handen bildar det en triss. Hoppas nu att han fick något, tänker Ken. Världsstjärnan mitt emot har en lätt plågad min. När kanadensaren Scott Montgomery slog sig ner vid bordet trodde han nog på en enkel seger. Som vinnare av en deltävling i senaste poker-VM, vinnare av en annan turnering i veckan och dessutom i ledning inför finalen, var han storfavorit. Jämfört med övriga spelares högar av spelmarker liknade Scott Montgomerys ett mindre fort. I stället är det svensken Ken Lennaárd som har fått en utmärkt kväll. Han har snuvat superstjärnan på ett antal potter och slagit ut de andra spelarna en efter en. Nu är de bara tre kvar: Ken, Montgomery samt en fransman i solbrillor och T-shirt med sitt onlinealias tryckt på bröstet. Ken känner igen typen. En nätspelare som har haft tur och kommit långt, men vars händer börjar darra när han är uppspelt. Livepoker har han nog knappt upplevt annat än på tv.
12-17 Spela lagom, 3 apr 7
2012-04-03 10.13
Det här är årets stora pokerhändelse i kasinot på Wynn Las Vegas. Med egen Ferraributik och golfbana på baksidan är det ett av världens flottaste lyxhotell. Tävlingen Wynn Classic pågår i tre veckor, består av turneringar i olika varianter av poker och samlar tusentals spelare. Ikväll spelas det som kallas pokerns Cadillac: No Limit Texas Hold’em. En handfull åskådare står runt scenen. Vissa av dem är ”railbirds”, före detta spelare som har blivit panka och nu hänger nära proffsen, ger dem beröm och springer ärenden i hopp om att få en slant. Ken har bott i Sin City tillräckligt länge för att kunna motstå frestelsen att sticka till dem några dollar. Personalen däremot, dem dricksar han alltid. ”Det kan vara bra för framtiden”, som han själv säger. Nu föser fransmannen, vars marker har börjat sina, tvekande in en liten hög i potten. Montgomery skjuter genast in det fyrdubbla. Ken följer hans exempel. Fransmannen suckar och drar sig ur rundan. Med en flink rörelse vänder dealern upp ett fjärde kort. Klöver tio. Montgomery tredubblar insatsen. Ken går all in, satsar alla sina marker. Kanadensaren också. Sekunden senare ligger samtliga kort på bordet. Scott Montgomery himlar med ögonen när han ser Kens damer. Även han har en triss, men i sjuor. Han drar ut stolen och reser sig. Han är utslagen. Resten av finalen blir en promenadseger. Ken, som sitter med fyra femtedelar av markerna, pratar obekymrat, skojar och undviker att göra några aggressiva drag. Medan spelet puttrar på i maklig takt får fransmannen allt färre 8
12-17 Spela lagom, 3 apr 8
2012-04-03 10.13
marker. Efteråt säger Ken att han har spelat som en igel – långsamt tappat sin motståndare på blod. Till slut är det tomt på bordet framför fransmannen. Han har förlorat bara genom att lägga sig, blivit ”antgul” som det kallas på pokerspråk. Trots det är han överlycklig. Han skrattar, kramar om Ken och insisterar på att hans flickvän ska ta ett foto av dem tillsammans. Ken ler lugnt och ställer upp på bilden. Han brukar bjussa på sådant. Sedan hämtar han ut förstapriset, en check på 40 973 dollar, och går och äter sushi. Det är som vilken torsdag som helst. Ken Lennaárd tillhör en art, pokerstjärnor, som inte ens existerade när han föddes. Då, i början av sjuttiotalet, var spel om pengar lika med Tipsextra på lördagar, penninglotter i tobaksaffären och kokkaffe i en inrökt bingohall. Svenskarnas syn på spel präglades av Martin Luther. Ville man satsa några tusenlappar på poker fick man åka till Monte Carlo. Under sina år som pokerspelare har Ken kämpat sig upp från de småskumma spelklubbarna, kommit in i värmen och blivit en kändis. Samtidigt har spel om pengar gjort en liknande resa. Det som nyss var syndigt, olagligt eller skamligt har vuxit till en jättelik nöjesindustri där hela världen spelar med. Svenska staten, vars spelbolag kom till som ett verktyg för att motverka spelandet, har tagit täten i en utveckling mot fler och snabbare spel, med allt högre insatser. Ken har själv bidragit till utvecklingen. För fem år sedan var han ”Mr. Poker” med större delen av svenska folket. Han hjälpte statliga Svenska spel att bli en av världens le9
12-17 Spela lagom, 3 apr 9
2012-04-03 10.13
dande leverantörer av nätpoker och var med och etablerade spelet som ett folknöje. Idag har Sverige ett av världens bredaste spelutbud. Samtidigt har svenskarna genomgått ett värderingsskifte, nästan ingen tycker längre att det är fult med spel om pengar. Bingolotto och Postkodlotteriet är tv-succéer och drömmen om storvinsten sitter djupt i den svenska folksjälen. Vem vill inte bli en vinnare? Ken Lennaárd beställer en påse nötter i baren, tar upp en tjock sedelbunt ur fickan och betalar. Sedan slår han slår sig ner vid ett tomt bord. De senaste åren har han tjänat mångmiljonbelopp på att syssla med sin hobby. Han lever ett liv som tusentals unga svenskar drömmer om. Ändå syns något uppgivet i hans blick. ”Jag önskar att jag aldrig hade börjat med poker”, säger han.
10
12-17 Spela lagom, 3 apr 10
2012-04-03 10.13
1. Att utdriva djävulen med Belsebub Att lotterispel är något ondt, det tror jag de flesta erkänna. Beträffande de personer, som haft den turen att göra en vinst och i synnerhet en större vinst, har erfarenheten visat, att de flesta af dem blivit slösaktiga, lättjefulla och för samhället förlorade individer. Ledamot Georg Kronlund, riksdagens andra kammare, 1901
12-17 Spela lagom, 3 apr 11
2012-04-03 10.13
Kön omslöt hela Fredsgatan 12. Den ringlade runt knuten, snett emot Rosenbad, förbi Akademigränd och Jakobsgatan tills den bet sig själv i svansen. Nytillkomna köare hamnade bara några meter från de lyckliga längst fram. Det var måndag morgon, en efterlängtad sådan. Den 2 november 1903. Äntligen skulle Dramatiska teaterns lotteri inleda lottförsäljningen inför nästa dragning. Längs stenvalven på Konstakademins hus, där lotteriet hyrde bottenvåningen, stod stockholmare i femdubbla led. ”Vill ni köpa platsen?”, frågade pojkar som såg en chans att tjäna en slant. För en femtioöring kunde man skaffa sig en position i mitten av kön. För ett par kronor kom man nästan ända fram till porten. Lotteriköer hade blivit en vanlig syn runt sekelskiftet. De förekom inte bara här vid lotteriexpeditionen, utan också vid tobaksaffärer runtom i landet. Köandet var rentav en polisiär fråga – det orsakade trafikstockningar och störde närliggande butiker. Det hände att människor svimmade. I pressen diskuterades det hälsovådliga i att stå utomhus i regn och rusk i timmar. Värmlandstidningen konstaterade: ”Det är omöjligt att tänka ut någon vara (undantagandes möjligen sprit), utbjuden till än så billigt pris, som så i en hast skulle samla köplystna till en sådan mängd.” 12
12-17 Spela lagom, 3 apr 12
2012-04-03 10.13
De flesta av dem som trängdes på Fredsgatan var män, ”enkelt klädda om än ej med en direkt prägel af fattigdom” som en reporter skrev. Vissa hade stått på trottoaren sedan tvåtiden på natten. Vissa hade blivit ditskickade av agenter som skulle sälja vidare lotterna till överpris. Klockan slog tio och expeditionen öppnade. Genast övergick lugnet i ett smärre kaos. Blåfrusna människor knuffades för att ta sig genom porten. Väl inne slank de fram till den långa disken, räckte över tio kronor – flera dagslöner för en arbetare – och försvann triumferande ut med en lott i handen. De betalade för drömmen om det belopp som stod i emaljerad text på lotteriexpeditionens fönster. 50 000 kronor. Så mycket pengar att det knappt gick att greppa. När dörrarna stängde fem timmar senare hade tusentals köpare expedierats. De som inte hade hunnit fram fick vända hem tomhänta. Proceduren upprepades flera dagar i rad, till dess att expeditionens dörr åter pryddes av sitt vanliga meddelande: ”Lotterna slutsålda!” Alla slumpspel om pengar delar två avgörande egenskaper, som tillsammans har präglat samhällets syn på dem. Den ena är att spelandet alltid associeras med sociala problem. I den här boken kommer du att möta personer som har förlorat allt de äger, svikit sina närmaste eller rentav valt att avsluta sitt liv på grund av spel. Sådana spelare har funnits i alla tider, men hur man tolkat deras beteende har skiftat. Kring reformationen avfärdade den protestantiska kyrkan allt spel som syndigt. Den som spelade utan måtta var 13
12-17 Spela lagom, 3 apr 13
2012-04-03 10.13
drabbad av speldjävulen. Under upplysningen fördömdes spel för att det var oförnuftigt. Maniska spelare ansågs giriga. Idag beskrivs spelandets baksida i medicinska termer. Majoritetens spelvanor tycks vara en oförarglig form av nöjeskonsumtion. Endast den som avviker, överkonsumerar, är ett problem. Han eller hon lider av en sjukdom och behöver vård. Spelandets andra centrala egenskap är att det ger enkla inkomster. Inte för den som spelar, utan för den som säljer det. Kostnaderna för att arrangera spel om pengar är små. Som tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt har konstaterat kan man mer eller mindre bestämma hur stora intäkter man vill ha, och utifrån det sätta pris och vinstutdelning. Spel är dessutom nästan helt okänsligt för konjunkturen. Människor tippar och köper lottorader, oavsett om tiderna är ljusa eller mörka. Före detta Tipstjänst-vd:n Richard Frigren uttrycker det kanske rakast av alla: ”Spelbranschen är så oerhört lönsam att det nästan är svårt att förlora pengar.” För den som har monopol är att trycka lotter jämförbart med att trycka sedlar. I dessa två faktorer, problemen och lönsamheten, ligger nyckeln till spelfrågans dubbelhet. Det är de som gör att politikens förhållande till spel ständigt pendlar mellan två motpoler – viljan att begränsa det och frestelsen att utnyttja det som en intäktskälla. Spelhistorien är full av förbud. Men den är lika full av makthavare som har använt spelandet för att tjäna pengar. 14
12-17 Spela lagom, 3 apr 14
2012-04-03 10.13
Lotteriköerna kring sekelskiftet bör ses i ljuset av sin tid. Visst var svenskarna lotteritokiga. Samtidigt hade de fram till nyligen inte varit tillåtna att ägna sig åt spel om pengar. Under 1800-talet hade den allt aktivare europeiska borgarklassen gått i bräschen för en förbudsvåg. Lotterier förbjöds i England 1826, i Belgien 1830, i Frankrike 1836 och i Sverige 1844. Det kungliga svenska nummerlotteriet, som varit Gustav III:s sätt att förstärka statskassan, lades ner. Spel om pengar blev straffbart. Förbudet gällde i mer än ett halvt sekel. Det började rubbas först när regeringen själv iklädde sig rollen som spelleverantör – ett skifte som började med ett intensivt byggande på Djurgården i Stockholm. Under 1800-talets sista år uppfördes storslagna paviljonger, en utställningshall signerad stjärnarkitekten Ferdinand Boberg och en jättelik kopia av det medeltida Stockholm. Allt för att årtiondets stora händelse – Stockholmsutställningen 1897 – skulle bli perfekt. Sverige befann sig i början av förvandlingen från fattig jordbruksnation till ett av världens rikaste länder. Industrialiseringen hade tagit fart. Allt fler flyttade in till städerna. Utställningen skulle bli symbolen för intåget i denna nya tid. Det fanns bara ett problem. Runt midsommar 1896 tog pengarna slut. Regeringen stod inför ett potentiellt fiasko då någon föreslog att man kunde samla in pengar genom ett lotteri. Det fick passera som nödlösning. Civilministern beviljade ett undantag från spelförbudet. 15
12-17 Spela lagom, 3 apr 15
2012-04-03 10.13
Ett statligt anordnat lotteri skulle dock inte se bra ut, så uppdraget gavs till en grupp affärsmän. De utsåg tjänstemannen Otto Rooth till föreståndare. Våren 1897 hölls tre dragningar med 100 000 lotter vardera – det första lotteriet med pengavinster på över femtio år i Sverige. Det skapade rena hysterin. ”Penningar inströmmade i en sådan mängd att vi måste använda alla papperskorgar och skicka ut i staden efter sådana för att lägga sedlar uti”, skulle Otto Rooth senare minnas. För regeringen framstod pengaflödet som en oerhört lättförtjänt inkomst. Och när man hade börjat kompromissa med förbudet mot spel var det svårt att sluta. Efter utställningslotteriet gavs tillstånd åt nio dragningar för att bekosta färdigställandet av Nordiska museet. Dessa följdes av 25 dragningar som betalade bygget av Dramaten. Sedan bidrog lotterier till att finansiera bland annat Stockholms stadion, Göteborgs konserthus, Baltiska utställningen i Malmö och en av Sven Hedins Asienexpeditioner. Otto Rooths tillfälliga uppdrag förvandlades till en stående post som lotteridirektör. I riksdagen debatterades lotterierna i ett högt tonläge. Vissa ledamöter var konsekvent emot, de förespråkade en återgång till totalförbudet. Andra ville gå i motsatt riktning och inrätta ett permanent statligt lotteribolag. I början av 1900-talet gick skiljelinjen i svensk politik mellan socialdemokrater och liberaler å ena sidan och högerpartister å den andra. Spelfrågan var inte tydligt partipolitisk. Men generellt var mer progressiva politiker starkast emot det statliga lotteriet. 16
12-17 Spela lagom, 3 apr 16
2012-04-03 10.13
Konsumtionshistorikern Orsi Husz har i sin doktorsavhandling Drömmars värde studerat lotteridebatten. Hon skriver att motståndarna ansåg spel vara passé: ”Lotterispel är ett föråldrat fenomen, en vidskeplig syssla, något som våra förfäder ägnade sig åt innan de visste bättre.” Även de ledamöter som var för idén om det statliga lotteriet beskrev det i allmänhet som ett nödvändigt ont. När liberalen Carl Carlson Bonde råkade kalla lotterier en glädjekälla möttes han av skratt i kammaren. När en annan riksdagsman nämnde att vissa av hans kollegor köpte lotter mottogs det som ett påhopp. Det här var vid samma tid som pressen förfärades över att män och kvinnor badade tillsammans på den skånska badorten Mölle. Debattören Hinke Bergegren dömdes till fängelse efter att ha propagerat för preventivmedel. Många i riksdagen förespråkade ett förbud mot rusdrycker, och både nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen växte kraftigt. Ändå var avskyn mot lotterier inte längre religiöst grundad. Spelandet betraktades mer som en last än en synd. När tidningarna varnade för ”spelsjukan” eller ”spellustan” avsåg man inte heller någon medicinsk diagnos. Snarare handlade det om en lättjefull hållning som man trodde skulle sprida sig om medborgarna kunde bli rika utan hårt arbete. Arbetsetiken var ett av det tidiga 1900-talets viktigaste värden. När det blev lågkonjunktur valde regeringen att skapa nödhjälpsjobb i stället för att ge bidrag till de arbetslösa, trots att det var dyrare, för att inte uppmuntra till slöhet. Det talades om en ”arbetslinje” inom svensk politik. 17
12-17 Spela lagom, 3 apr 17
2012-04-03 10.13
Aftonbladet uppmärksammar en kö utanför lotteriexpeditionen i Stockholm 1911. De svenska lotteriköerna blev så kända att de till och med utnyttjades av det ryska revolutionsrådet i Petrograd. Tidningen Pravda tryckte ett liknande fotografi och påstod att svenskarna köade för bröd utanför en matbutik.
12-17 Spela lagom, 3 apr 18
2012-04-03 10.13
Detta präglade lotteridebatten. Spel om pengar sågs som ett alternativ till arbete, en förkastlig genväg förbi strävsamhet och flit. Man talade om ”lotteriets demoraliserande verkan”, om spel som ”alstrar lättja”, om ”förslappning i nationalkaraktären”. Ett riksdagsutskott som 1906 behandlade frågan om ett statligt lotteri varnade för vad som hänt när ett sådant infördes i Danmark: ”I bagarnas brödbodar kunna konstateras en afgjord nedgång i försäljningen af rågbröd de dagar då klasslotteriets lottsedlar skola förnyas.” Lotteriet i Danmark spelade överhuvudtaget en central roll i debatten. De som var positiva till ett statligt lotteri anförde som argument att befolkningen redan köpte lotter från Köpenhamn. De pengarna, menade man, skulle göra mycket nytta om de stannade i Sverige. I motioner som inkom föreslogs att lotteriet borde bekosta allt från pensions- och sjukförsäkring till odling av skog och bekämpande av tuberkulos. Men enligt majoriteten av ledamöterna var priset för högt. Om man grundade ett permanent lotteribolag så skulle det behöva marknadsföras, vilket vore en alltför tveksam sak för staten att göra. Ett återkommande ordval var att det vore ovärdigt. ”Det är svårt att draga gränsen, om man en gång gifvit sig in på att göra undantag”, sa en hängiven lotterimotståndare, liberalernas partiledare Karl Staaff. I otaliga anföranden varnade han sina riksdagskollegor för att ”ockra på okunnigheten”, ta pengar ur ”de obemedlades fickor” och ”exploatera mörkret”. Han fick som han ville. Det grundades inget statligt 19
12-17 Spela lagom, 3 apr 19
2012-04-03 10.13
svenskt lotteri i början av seklet. Förbudet mot spel stod fast, åtminstone på papperet. Ändå var det tydligt att tiden höll på att springa ifrån spelkritikerna. Otto Rooths lotteri till förmån för kulturella ändamål tilläts fortsätta med allt fler lotter, allt tätare dragningar och allt högre vinster. På tjugotalet kom ett nytt hot mot spelförbudet. Den så kallade tippningen, ett brittiskt påfund som gick ut på att gissa utgången i fotbollsmatcher, importerades av föreningen Redbergslids IK. På bara några år växte det fram en utbredd tipsbusiness där aktörerna var idrottsklubbar. Den svenska idrottsrörelsen hade börjat ta form i slutet av 1800-talet och var på väg att bli ett massfenomen. 1924 drog fotbollsallsvenskan igång. Många politiker uttryckte dock en skepsis mot föreningarna, som de ansåg borde fokusera på andlig fostran i stället för att tävla mot varandra. Statsanslagen hölls på en knapp nivå. Fotbollstippandet blev ett sätt att få in pengar. Föreningarna startade bolag som hette Eriksdalstipset, Centrumtipset och Småklubbarnas tips, och delade ut kuponger på arbetsplatser och i tobaksbutiker. Till en början kunde det ske ganska ostört. Kanske såg myndigheterna mellan fingrarna med verksamheten. Men snart gav sig även aktörer utan idrottskoppling in på marknaden. Bolagsnamnen blev allt mer aparta – som Chaufförstipset, De Arbetslösas tippningsklubb och Majornas Brevduveklubbs gissningsavdelning. Det växte till ett ordentligt bekymmer. 1929 lär det ha funnits 80 000 tippare och ett hundratal tipsbolag bara i Göteborgsområdet. 20
12-17 Spela lagom, 3 apr 20
2012-04-03 10.13
Otto Rooth beklagade sig i en intervju: ”Det är ju en ren skandal, vilken omfattning detta tippande tagit. Vilken cigarrbod man än uppsöker, alltid finner man färggranna tippningsbroschyrer.” Att tippa var inte bara förbjudet. Det skapade också bedrägerier där påhittade personer presenterades som vinnare. Det ogillades av arbetsgivarna – som ville att de anställda skulle producera, inte ägna tid åt lycksökande – och av fackföreningarna – som tyckte att spel stal fokus från den proletära kampen. Polisen tog hårdare tag, men utan resultat. Det enda straff de kunde hota med var dagsböter. Tipsbolagen satte därför i system att alltid ha någon arbetslös som formellt ansvarig. Hösten 1932 fick problemet en ytterligare dimension, då det började dyka upp utlandsregistrerade tipsbolag. De omfattades inte av svensk lag. Handelsminister Fritjof Ekman tillsatte en utredning för att undersöka hur hålen i lagstiftningen kunde täppas till, samt om man möjligen borde grunda ett statligt kontrollerat tipsbolag. Det senare mötte starkt motstånd i riksdagen. Enligt en ledamot vore det ”vad man brukar kalla att utdriva djävulen med Belsebub”. Egentligen ville även Per Albin Hanssons regering ha ett fortsatt förbud mot tippning. Men när utredningen låg klar blev dess slutsats att det varken vore lämpligt eller möjligt att upprätthålla. Dessutom, som handelsministern fick medge, skulle det tyckas ologiskt att förbjuda fotbollstips. Man tillät ju Otto Rooth att arrangera lotterier. Till råga på allt hade riksdagen 1923 röstat för att tillåta spel på hästar, med argumentet att intäkterna skulle rädda hästaveln. 21
12-17 Spela lagom, 3 apr 21
2012-04-03 10.13
Elva år senare, 1934, godkände man motvilligt även fotbollstippningen. Riksdagen beslutade att den skulle skötas av ett privat företag, men att vinsten skulle gå till idrottsrörelsen. En grupp med ledamöter från Riksidrottsförbundets och Fotbollförbundets styrelser fick uppdraget att driva bolaget. Eftersom ingen av grundarna hade erfarenhet av spel rekryterade de chefen från ett av de befintliga tipsbolagen, John Helge Walter. Han tog dessutom med sig en del av sin personal. I boken Statens spel skriver näringslivshistoriken Hans de Geer att man delvis ”övertog en verksamhet som Walter redan hade satt igång”. Det statliga spelbolaget baserades med andra ord på en rörelse från den illegala marknad som det hade grundats för att stoppa. Företagsnamnet Tipstjänst tog inspiration från en annan relativt ny institution, Radiotjänst. Tanken var att tipsbolagets namn skulle signalera att det sysslade med samma sorts allmännyttiga, hårt reglerade verksamhet. Det var ingen lätt balansgång. Tipstjänst måste erbjuda ett tillräckligt attraktivt utbud för att konkurrera ut alla illegala aktörer. Samtidigt fick det absolut inte locka fram ”ett ohämmat spelraseri”. Varken vinnarnas namn eller vinstsummorna skulle därför offentliggöras. Tobaksbutikerna som sålde kuponger instruerades att inte placera dem alltför lättåtkomligt. Tipstjänsts ledning förklarade att man inte avsåg att öka sin omsättning, utan bara tillgodose det behov av spel som trots allt fanns. Tipstjänst var en tillfällig lösning, det var alla inblandade ense om. Så småningom skulle tippning inte vara på 22
12-17 Spela lagom, 3 apr 22
2012-04-03 10.13
modet längre och bolaget kunna avvecklas. Inom idrottsrörelsen var många rentav skeptiska till det ekonomiska bidraget, eftersom de inte ville bli låsta till en intäktskälla som snart försvann. I oktober 1934 höll Tipstjänst sin första omgång av det man kallade Stryktipset. Riksidrottsförbundet hade kalkylerat med att spelandet skulle generera årsintäkter på uppåt en halv miljon kronor. Det vore ett enormt lyft jämfört med idrottens tidigare statsanslag. Ändå tog det bara några veckor innan de insåg att de hade räknat i underkant. Tipstjänst skänkte mer än en miljon kronor till idrotten redan under sitt första verksamhetsår. Året därpå drog man in drygt fyra miljoner, året efter det nära sex. 1938 var bolagets vinst uppe i nästan tretton miljoner. Det krävdes ett världskrig för att penningflödet till idrottsrörelsen skulle sina. Från 1939 blev den svenska regeringens politik helt inriktad på att hålla landet utanför kriget. De osäkra tiderna ledde till besparingar över hela budgeten. Att då tillfälligt låta Tipstjänsts intäkter gå in i statskassan tycktes självklart. Märkligare var att kopplingen till idrotten inte återuppstod. I stället tog staten 1943 över ägandet av Tipstjänst. Formuleringen att överskottet skulle användas ”till idrottens främjande” ströks ur bolagets stadgar och Riksidrottsförbundet fick nöja sig med mer måttfulla anslag. En liknande utveckling hade då redan skett på lotteriområdet. I slutet av trettiotalet höll Otto Rooths lotteri dragningar varje månad. De var inte längre kopplade till särskilda ändamål, utan till en fond varifrån regeringen delade ut pengar till teatrar och museer. 23
12-17 Spela lagom, 3 apr 23
2012-04-03 10.13
När regeringen 1938 beslutade om bildandet av ett statligt lotteri var det därför mest en formalitet. I praktiken hade lotterierna redan förvandlats till en permanent, statligt kontrollerad institution. Den 1 januari 1939 startade det statliga Svenska Penninglotteriet Aktiebolag. Den ekonomiska kopplingen till kulturlivet avskaffades. På papperet hade Sverige fortfarande förbudslagstiftning mot spel om pengar, fast nu med omfattande undantag. Samtidigt hade regeringen fått två ovärderliga bidragsgivare till statsbudgeten. En svensk spelpolitisk modell var född. De två statliga spelbolagen tillkom under det årtionde då Socialdemokraterna lade grunden för sitt folkhemsbygge. Tipstjänst startade 1934, samma år som den statliga arbetslöshetsförsäkringen föddes och makarna Myrdal gav ut Kris i befolkningsfrågan. Propositionen om att grunda Penninglotteriet debatterades samtidigt som man röstade igenom två veckors lagstadgad semester. Hur kunde spelandet – denna omoraliska intäktskälla – införlivas i ett välfärdsbygge fokuserat på arbetsmoral och social trygghet? Det var inte så märkligt som det kan tyckas. För det första gick Socialdemokraternas ökade väljarstöd hand i hand med demokratiseringen av riksdagen. Moraliserandet kring spel hade alltid varit mest utbrett bland samhällets elit, varför lagliga spel kunde ses som ett folkligt krav. För det andra innebar uppbyggnaden av välfärdsstaten generellt att fler verksamheter förstatligades. För det tredje, och kanske viktigast av allt, var det Sverige 24
12-17 Spela lagom, 3 apr 24
2012-04-03 10.13
Under rekordåren efter kriget rullade verksamheten ostört på Tipstjänst, utan konkurrens från spelbolag utanför statens kontroll. Alla spelkuponger skars, sorterades och kontrollerades manuellt. Den här bilden är tagen på bolagets granskningsavdelning, troligen på femtiotalet. Foto: Hernried/Svenska spel
12-17 Spela lagom, 3 apr 25
2012-04-03 10.13
där staten blev spelfabrikant ett helt annat än det där lotterier fördömdes trettio år tidigare. Mellankrigstiden hade inneburit en triumf för modernism och masskultur. Talfilmen drog storpublik till biograferna och den professionella reklamen fick sitt genombrott. Modeidealet för kvinnor gick från det konservativt strikta till låga midjor och håret uppklippt i nacken. En ny, hedonistisk konsumtionskultur växte fram – ackompanjerad av radio, jazz och korta kjolar. Inom socialdemokratin hade den tidigare renlevnadsivern gått mot en mer tolerant syn på dans och alkohol. I riksdagen röstade man 1938 för att avskaffa förbudet mot preventivmedel. Så småningom skulle motboken försvinna. Sett i det ljuset var det logiskt att även motståndet till penningspelen luckrades upp. Som konsumtionsforskaren Orsi Husz har konstaterat började lotterier betraktas som en del av masskulturen. I stället för ett substitut för arbete – ett sätt att få tag på pengar – såg man spelandet som konsumtion – ett sätt att göra av med pengar. Därmed blev det plötsligt modernt och mer oskyldigt. 1942 slog en skribent i Aftonbladet fast: ”Penninglotteriet är en drömfabrik på gott och ont. Vardagen skulle helt säkert bli mycket fattigare för många om den inte fanns.” Tio år senare vågade handelsministern John Ericsson rentav tippa öppet i Aftontidningen. Socialdemokratin tycks överlag ha varit mindre spelfientlig i Sverige än i andra länder. Inom brittiska Labour förkunnade partiföreträdare sitt förakt för den konsumtionshets som drev spelandet. I Sverige däremot, kunde 26
12-17 Spela lagom, 3 apr 26
2012-04-03 10.13
man höra en socialdemokrat kalla lotter för ett oskyldigt spänningsmoment i medborgarnas enformiga liv. En annan partiföreträdare sa krasst att spel är ”ett sätt att få skatt av folk”. Och så länge Socialdemokraterna styrde, fick de statliga spelbolagen arbeta ostört. Under rekordåren efter andra världskriget hände lite på spelmarknaden. På femtiotalet fick ideella organisationer tillstånd att starta egna lotterier för att samla in pengar till sin verksamhet. Något senare gavs de även rätten att driva bingohallar. I huvudsak höll sig dock den spelmarknad som hade utformats på trettiotalet intakt under fyra decennier. Både Tipstjänst och Penninglotteriet stod för en så gott som konstant omsättningsökning, trots att de i princip inte marknadsförde sig alls. Bolagen drevs snarare som myndigheter än som konkurrerande affärsverksamheter. I perioder satt Tipstjänsts chef rentav som styrelseordförande för Penninglotteriet, och vice versa. Allt var frid och fröjd i statens spelfabrik. Sedan gjorde en rundlagd sportjournalist entré. * Det var en utmattad Lars-Gunnar Björklund som sommaren 1978 anlände till familjens lantställe i Kungshamn. Några dagar tidigare hade han kommenterat VM-finalen i fotboll på plats i Buenos Aires, ett drömuppdrag för vilken sportreporter som helst. Ändå hade han längtat hem. Lars-Gunnar Björklund hade blivit upptäckt av Lennart Hyland redan som 21-åring och sedan dess gjort karriär i 27
12-17 Spela lagom, 3 apr 27
2012-04-03 10.13
sin mentors fotspår. Hans finurlighet och skämtlynne – parat med en gnutta självgodhet – hade gjort honom folkkär. Han hade lett underhållningsprogram i tv, basat för idrottsredaktionen på radion i Göteborg och fått Stora journalistpriset. Tillsammans med den gamle hockeybacken Rolle Stoltz utgjorde han landets mest kända kommentatorsradarpar. Han hade dessutom gett draghjälp åt spelbranschen. När TV2 inledde sina sändningar 1969 föreslog LarsGunnar att kanalen skulle direktsända engelsk ligafotboll på lördagar. Resultatet blev Tipsextra – sedermera ett av landets populäraste tv-program. I Tipsextra redovisades löpande resultat från matcherna på veckans tipskupong, vilket medförde ett rejält uppsving för Stryktipset. Lars-Gunnar stortrivdes med sitt jobb, men det innebar mycket resande. Den här gången hade han varit borta i över en månad, och trots att han hade köpt med sig ponchor till hela familjen kände han dåligt samvete. Sedan ett år tillbaka var Lars-Gunnar tvåbarnsfar. Han hade hoppats kunna tillbringa mer tid hemma, men det blev inte så. När lillgrabben Fredrik nu knappt tycktes känna igen sin far skar det till i hjärtat. Nästa dag ringde telefonen. Det var Tipstjänstchefen Lars Skiöld. ”Har du inte fått nog av att resa?”, frågade han. ”Jo”, svarade Lars-Gunnar. ”Det är bra”, sa Skiöld. ”Du ska nämligen bli marknadsdirektör på Tipstjänst.” Lars Skiöld var ingen affärsman. Tvärtom. Han var främst känd för att ha organiserat högertrafikomläggningen, han tillhörde socialdemokratin och påstods ha bekos28
12-17 Spela lagom, 3 apr 28
2012-04-03 10.13
tat sina juridikstudier genom att hugga ved. Att han blivit vd för Tipstjänst tycktes märkligt. Han gillade inte ens spel. Ändå var det något som hade fått denne två meters kraftkarl att driva det statliga spelbolaget i en mer offensiv riktning. Kanske, skulle hans efterträdare Richard Frigren säga, handlade det om att han inte gillade att låta sig hunsas av politiker. Kanske handlade det om att han såg ett hot mot Tipstjänsts ställning. Några år tidigare hade Aktiebolaget Trav och Galopp, ATG, grundats för att styra upp det sedan länge chanserade spelet på hästar. Regeringen godtog det med kravet att statskassan och hästsporten skulle dela på intäkterna. Fram till dess hade Sverige inte haft organiserad hästsport på elitnivå. Trav och galopp syntes bara i tv någon gång per år. Det ändrades när ATG startade V65, en sorts travsportens elitserie. Med tävlingar varje lördag ledde det till en renässans för både hästsport och hästspel. Lars Skiöld reagerade med att höja Tipstjänsts vinsttak flera gånger. Samtidigt bedrev han en övertalningskampanj gentemot handelsdepartementet. Målet: att få lansera Lotto i Sverige. Nummerspelet Lotto hade redan gjort succé i stora delar av Europa. Populariteten byggde på att det inte krävde några sportkunskaper. Samtidigt upplevde många det som roligare än att köpa en lott, eftersom man själv fick välja sin sifferrad. Tipstjänst fick dock inte lansera nya spelformer hur som helst. Utgångspunkten för lagen var ju fortfarande att spel om pengar inte var tillåtet. Varje gång ett nytt spel skulle 29
12-17 Spela lagom, 3 apr 29
2012-04-03 10.13
FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER
”Lagom är ett skitbra ord. Det är nämligen bara jag som kan säga vad som är lagom för mig. Spela lagom! Vadå spela lagom? Tja, vad är lagom för dig? En miljon kanske är lagom för någon, medan 200 kronor är alldeles för mycket för någon annan. Bestäm det själv, vi lägger oss inte i.” JESPER KÄRRBRINK, VD FÖR SVENSKA SPEL 2004–2008
Anton Gustavsson, född 1986, är chefredaktör för musiktidningen Novell och frilansjournalist med uppdrag för bland annat Svenska Dagbladet, Konstnären, Rodeo och Arena. Adam Svanell, född 1982, är frilansjournalist och dokumentärfilmare. Han sitter i redaktionen för Novell, har producerat filmen PressPausePlay och skriver för Svenska Dagbladet, Fokus och Expressen Kultur.
Spela lagom! Hur drömmen om snabba pengar gjorde Sverige spelberoende är deras första bok.
När de statliga spelbolagen bildades på 1930-talet var syftet att stoppa ”spelraseriet”. Spel om pengar ansågs moraliskt tvivelaktigt, men omöjligt att förbjuda. Därför skulle staten tillgodose det behov av spel som tycktes ofrånkomligt. Att läsa upp tipsresultaten i radio var strängt förbjudet. Någonting hände på vägen. Efter trettio år av spelexpansion har svenskarna ett av världens största spelutbud. Spelandet genererar miljardvinster till staten — men också till utländska bolag som allt mer otåligt knackar på dörren till den lagliga marknaden. Spela lagom! berättar den sanslösa historien om hur viljan att motverka spelandet mynnade ut i nätpoker, hundkapplöpningar, skrytbyggda bingohallar och planer på ett kasino i Lycksele. Du möter pokerstjärnan som dricker årsgångsvin i Las Vegas, lotterimiljonären som tvingas blockera alla tiggarsamtal, bingoutroparen som blev dyrkad som Jesus och den unge spelmissbrukaren som fick betala med sitt liv.
”
HUR DRÖMMEN OM SNABBA PENGAR GJORDE SVERIGE SPELBEROENDE
Alltihop tycktes oförklarligt. Christian var hennes äldste son. Hennes stolthet. En charmig 21-åring med ett bra jobb och massor av kompisar. Varför skulle han vilja ta sitt liv? Pernilla höll om honom. Hon smekte hans kind. Den var kall. Efter en stund fick hon en ingivelse. Christians dator! Där, tänkte hon, kunde det finnas ett svar, en förklaring, ett meddelande. I chock började hon springa runt och leta efter strömsladden. Hon hittade den, kopplade in den i väggen och satte sig med datorn i knät. Men det fanns inget självmordsbrev. I stället fylldes skärmen av fönster efter fönster med pokersajter.
ISBN 978 - 91-27-13218-4
9 789127 132184
Gustavsson-Spela lagom-Omslag.indd 1-5
2012-04-02 16:53