ing n d le d n a rh bb e w L ä ra ra r ä l med
Sp
Tala Läsa Skriva
ÅK 5
M IC HA EL
ON A ER IK SS IN PÄ R SA HL
rå k
lä r a
ÅK 5
M IC HA EL
A ER IK SS ON PÄ R SA HL IN
ÅK 5
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
KlaraSvenskan5_omslag_LHL.indd 1
2016-04-08 16:56
LHL5.indb 1
30/06/16 15:26
Innehåll Inledning 6 Komponenterna i Klara svenskan 7 Att arbeta med Tala, läsa, skriva 8 Att arbeta med Språklära 9
Carolin Heyer och Ingeborg Hull: Formativ bedömning i klassrummet 10
Argument och åsikter 38 Hitta åsikten 40 Textkopplingar 41 Bindeord 42 Nu är det din tur att sammanfatta 43
Skriva 44
Forskningsbakgrund 12
Introduktion till Argumenterande text – skriva 44
Genrepedagogik 12
Argument 45
Cirkelmodellen 12
Rubrik, åsikt och inledning 46
Läsförståelse 13
Avslutning och uppmaning 47
Varför tala, läsa och skriva? 14
Signatur 48
Traditionell och funktionell grammatik 14
Nu är det din tur att skriva 49
Förhållningssätt och metoder 16
Tala 50
Bedömning i enlighet med Lgr 11 19
Introduktion till Argumenterande text – tala 50
Självbedömning och kamratbedömning 19
Reklamknep 51
Matriser och checklistor 20
Argumentera för att sälja 53
Förmågor och centralt innehåll 20
Slogan 54
Kopieringsunderlag I 1–I 9 22
Nu är det din tur att tala 55 Reflektera 56
Tala Läsa S k r i va
Kopieringsunderlag A1–A15 57
Återberättande text 72 Kartläggning 73
Argumenterande text 32 Kartläggning 33 Kapiteluppstart 34
Mål 75
Tala 76
Mål 35
Introduktion till Återberättande text – tala 76
Läsa 36
Öppna och stängda frågor 77
Introduktion till Argumenterande text – läsa 36
LHL5.indb 3
Kapiteluppstart 74
Nu är det din tur att intervjua 78
30/06/16 15:26
Skriva 79
Tala 129
Introduktion till Återberättande text – skriva 79
Introduktion till Berättande text – tala 129
Skriv en artikel 80
Samtala vidare 133
Textsamtal 130
Ställ journalistiska frågor 82 Visa citat med talstreck 84 Bild och bildtext 85 Rubrik och ingress 86
Reflektera 134 Kopieringsunderlag B1–B10 135
Nu är det din tur att skriva 88
Läsa 90
Faktatext 148
Introduktion till Återberättande text – läsa 90
Kartläggning 149
Nu är det din tur att läsa 91
Kapiteluppstart 150
Textkopplingar 92
Mål 151
Källkritik 94 Reflektera 96 Kopieringsunderlag Å1–Å9 97
Läsa 152 Introduktion till faktatext – läsa 152 Ta stöd av textstrukturen 154 Avgör vad som är viktigt 156
Berättande text 108 Kartläggning 109 Kapiteluppstart 110 Mål 111
Fyll i Förklaringskedjan 158 Särdrag i den förklarande faktatexten 160 Ställ frågor när du läser 162
Skriva 164 Introduktion till faktatext – skriva 164
Läsa 112
Nu är det din tur att skriva 165
Introduktion till Berättande text – läsa 112
Fyll i Förklaringskedjan 167
Bipersoner, motiv och ledtrådar 114 Miljö 118 Vändpunkt och slut 120 Nu är det din tur att sammanfatta 123
Skriva 124
Tala 169 Introduktion till Faktatext – tala 169 Nu är det din tur att redovisa 170 Reflektera 172 Kopieringsunderlag F1–F12 173
Introduktion till Berättande text – skriva 124 Planera ditt skrivande – brottet och miljön 125 Planera ditt skrivande – personer 126 Planera ditt skrivande – motiv, villospår och ledtrådar 127 Nu är det din tur att skriva 128
LHL5.indb 4
30/06/16 15:26
Språklä
Ordkunskap 242
ra
Kartläggning 242 Vad betyder ordet? 243
Alfabetet 186 Kartläggning 186 Alfabetisk ordning 187 Vokaler och konsonanter 190 Kopieringsunderlag A1–A4 192
Meningsbyggnad 196 Kartläggning 196 Meningar 197 Stora skiljetecken 200 Små skiljetecken 202 Syfta rätt 204 Dialog 207 Kopieringsunderlag M1–M6 210
Lånord 246 Sammansatta och särskrivna ord 248 Liknelser 250 Homonymer, homofoner och homografer 252 Kopieringsunderlag O1–O7 254
Ordklasser 262 Kartläggning 262 Substantiv 263 Verb 266 Adjektiv 270 Pronomen 273 Räkneord 276 Prepositioner 278
Stavning 216
Interjektioner 280 Kopieringsunderlag O1–O11 282
Kartläggning 217 Ng-ljudet 218 N-ljudet 220 M-ljudet 222 J-ljudet 224 Tj-ljudet 226 Sj-ljudet 228 Ä-ljudet 230 Kopieringsunderlag S1–S10 232
LHL5.indb 5
Språkbruk 294 Kartläggning 294 Ordspråk och talesätt 295 Chattspråk 298 Nordiska språk 300 Norska 302 Danska 304 Kopieringsunderlag S1–S6 306
30/06/16 15:26
Inledning Välkommen till Klara svenskan! Klara svenskan ger dig hela det centrala innehållet i svenska men även utrymme för egenplanerade aktiviteter. Med det här materialet vill vi ge dig ett läromedel som gör dig rustad för att möta mångfalden i klassrummet och som vilar på modern forskning om pedagogik och metodik. I Klara svenskan byggs kunskap upp med hjälp av lärar- och kamratstöd i varsam progression, genom så kallad scaffolding eller vägledd undervisning. Formativa verktyg och tydliga mål gör att eleverna genom samspel med varandra och läraren blir kreativa och självständiga textskapare. Materialet baseras på cirkelmodellen, som i korthet innebär att elevernas förkunskaper inventeras och byggs på med ny kunskap med stöd av modelltexter och vägledd undervisning. Inför elevernas fortsatta, mer självständiga, arbete skrivs en gemensam text som tjänar som förebild då eleverna ska skriva och bedöma sina egna individuella texter. Elevers förkunskaper och förutsättningar skiftar. Cirkelmodellen lyfter specifikt andraspråkselever, men den har visat sig gynna alla elever. Vi som skrivit Klara svenskan ser läraren som den ovärderliga nyckeln till att skapa förutsättningar för elevernas utveckling. I klassrum där kreativitet och nyfikenhet råder, där man samtalar, berättar, läser, skriver, och lyssnar på varandra, fördjupas kunskaperna hos eleverna. Det är viktigt att skapa en miljö som präglas av en stöttande undervisning, höga förväntningar och en tilltro till elevernas utvecklingsförmåga. Välkommen till Klara svenskan och lycka till med arbetet! Michaela Eriksson och Pär Sahlin Pär är 1–7-lärare i svenska och SO samt 8–GY i svenska. Under många år var han ansvarig för litteratur- och dramainriktningen på Södermalmsskolan i Stockholm. Han har skrivit flera läromedel i svenska för såväl grundskolan som gymnasiet och bidragit med stödmaterial till Skolverkets NT-satsning. Michaela är 1–7-lärare och arbetar på mellanstadiet i den mångkulturella Enöglaskolan i Enköping. Hon är förstelärare med ansvar för att bidra till utvecklingen inom svenska, SVA och SO och har ett särskilt intresse för att hela tiden hitta nya vägar för att utveckla undervisningen i klassrummet.
6 I N L E D N I N G
LHL5.indb 6
30/06/16 15:26
Komponenterna i Klara svenskan Klara svenskan består av en lärarhandledning med tillhörande lärarwebb, två elevböcker samt digital färdighetsträning. Varje avsnitt och uppslag i elevböckerna föregås av gemensamt arbete utifrån lärarhandledningen. Lärarhandledningen är således utgångspunkten för hela materialet. Klassen studerar modelltexter tillsammans och får vägledning inför det allt mer självständiga arbetet i elevböckerna. Elevboken Tala, läsa, skriva för åk 5 innehåller arbete med olika texttyper i fyra kapitel: Argumenterande text, Återberättande text, Berättande text och Faktatext. Tydliga mål presenteras för arbetet med varje texttyp och för att konkretisera dem finns exempeltexter, grafiska stödstrukturer, vägledande checklistor och bedömningsmatriser som underlättar den formativa bedömningen. Kunskap om texttypernas struktur och särdrag gynnar läsförståelsen och underlättar vid elevernas självständiga textskapande. Varje texttyp i Tala, läsa, skriva behandlas utifrån tre vinklar: tala, läsa och skriva. Elevboken Språklära för åk 5 innehåller textexempel, övningar och regler inom områdena: Alfabetet, Meningsbyggnad, Stavning, Ordkunskap, Ordklasser och Språkbruk. Beroende på elevernas förkunskaper bedömer du som lärare i vilken omfattning din klass behöver arbeta med olika områden i Språklära. Som lärare kan du välja att göra nedslag vid olika uppslag och kapitel, t.ex. kan du välja att arbeta med talstreck och citattecken under arbetet med återberättande texter. Eller så koncentrerar du dig under en period på att arbeta explicit med hela kapitlet Ordklasser, oberoende av arbetet i elevboken Tala, läsa, skriva. I den webbaserade färdighetsträningen kan eleverna befästa momenten i Språklära på dator, surfplatta eller i mobiltelefon. Denna färdighetsLärarhandledning träning finns också samlad i ett separat kopieringsunderlag. Via aktiveringskoden, som du finner på omslagets insida i den här lärarhandledningen, kommer du åt alla kopieringsunderlag i digital version. Det innebär att du kan arbeta med dem på digital storbild, alternativt skriva ut dem och Elevbok dela ut kopior till eleverna. Tala, läsa, skriva
ning dled rhan ebb Lära rar w lä med
Sp
Tala Läsa Skriva
ÅK 5
MICHAE
råkl
ära
ÅK 5
N LA ERIKSSO PÄR SAHLIN
MICHAE
LA ERIKSSO N PÄR SAHLIN
ÅK 5
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
Det här är Klara svenskan:
Digital färdighetsträning
Undervisningsmaterial på lärarwebben
Elevbok Språklära
Kopieringsunderlag
INLEDNING
LHL5.indb 7
7
30/06/16 15:26
Klara svenskan åk 5 Tala Läsa Skriva
årskurs 5 per: ext, texttyp , smatriser.
Tala Läsa Skriv a
ghetsträning Språkl
ära
ÅK 5
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
ÅK 5
som andraspråk g vägledning xtskapare.
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
ISBN 978-91-27-44388-4
9 789127 443884
2016-02-12 12:51
Att arbeta med Tala, läsa, skriva Varje kapitel i elevboken Tala, läsa, skriva inleds med tydliga mål och en kartläggningsuppgift utifrån lärarhandledningen. Inför varje nytt uppslag i elevboken introducerar du som lärare ämnesområdet med hjälp av de exempel och övningar som finns i lärarhandledningen. Den vägledda undervisningen skapar förförståelse inför de uppgifter och övningar eleverna möter i elevboken. I elevboken Tala, läsa, skriva arbetar eleverna mer enskilt. Till stöd för att hålla fokus på innehåll och mål finns checklistor och matriser varvade med uppgifterna. Dessa redskap underlättar också den formativa bedömningen som pågår fortlöpande. Arbetet fortsätter på samma sätt genom respektive kapitel: från gemensamt arbete utifrån lärarhandledningen, till mer enskilt och självständigt arbete i elevboken. Vid varje kapitels slut finns uppslaget Reflektera, som syftar till att ge eleverna möjlighet att få syn på sin lärandeprocess genom reflektion och kunskapsutvärdering. Målet med arbetet i elevboken Tala, läsa, skriva är att eleverna genom vägledande undervisning och övningar inom tala-, läsa- och skrivaområdena ska utveckla sina förmågor i svenskämnet, så att de blir säkra och självständiga talare, läsare och skribenter. Syftet med att tala, läsa och skriva inom olika texttyper är att eleverna med hjälp av den förvärvade kunskapen ska kunna bearbeta sina egna texter och anpassa dem till både innehåll och form för användning i olika sammanhang.
8 I N L E D N I N G
LHL5.indb 8
30/06/16 15:26
Klara svenskan åk 5
klä r a
Språklära
ör årskurs 5 gar och regler inom sbyggnad, stavning, pråkbruk. För att ge ten i Språkläran ingår
Språ
r av: rwebb
igital färdighetsträning Språkl
ära
ÅK 5
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
ÅK 5
a och svenska som andraspråk ygge och tydlig vägledning älvständiga textskapare.
MICHAELA ERIKSSON ISBN 978-91-27-44389-1
PÄR SAHLIN
9 789127 443891
2016-02-12 12:56
Att arbeta med Språklära I lärarhandledningen till varje kapitel i elevboken Språklära finns syfte och mål presenterade. Till varje kapitel hör en skriftlig kartläggningsuppgift där du som lärare i förhand kan kartlägga elevernas förkunskaper. Innan eleverna börjar arbeta med ett uppslag i elevboken Språklära introducerar du ämnesområdet gemensamt i gruppen. Det kan exempelvis innebära att ni genomför en laborativ övning som följs upp med en modelltext ni studerar. Material för genomgångarna och de laborativa uppgifterna finns i lärarhandledningen. Genom gemensam förberedelse och introduktion av viktiga begrepp, skapas en förförståelse inför de övningar eleverna kommer att möta i elevboken. I elevboken Språklära och den webbaserade färdighetsträningen får eleverna möjlighet att på egen hand öva och befästa sina kunskaper. Målet med arbetet i elevboken Språklära är att dels ge eleverna kunskaper om språkliga strukturer, normer och språkbruk, dels att ge dem möjlighet att öva och befästa kunskaperna inom varje område. Syftet med arbetet i Språklära är att eleverna med hjälp av den förvärvade kunskapen ska kunna bearbeta sina egna texter till både innehåll och form, kunna ge och ta emot respons samt kunna samtala om människors språkbruk.
INLEDNING
LHL5.indb 9
9
30/06/16 15:26
Argumenterande text Den argumenterande texten har ett tydligt syfte – att med hjälp av argument övertyga läsaren/lyssnaren om en åsikt eller att övertala någon att handla på ett särskilt sätt. Enligt Lgr 11 ska undervisningen syfta till att eleverna bl.a. utvecklar sin förmåga att kunna argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Eleverna ska även bli förtrogna med att läsa och skriva argumenterande texter och de ska lära sig att urskilja texttypens särdrag.
I kapitlet Den argumenterande texten har en tydlig struktur och i Klara svenskan får eleverna lära sig att använda sig av den grafiska stödstrukturen Argumentbyrån. Denna stödstruktur visar på ett överskådligt sätt hur texttypen är uppbyggd. I det här avsnittet får eleverna träna sig på att läsa och tolka argumenterande texter för att utveckla sin läsförståelse. De får skriva egna argumenterande texter och de får även träna på att muntligt argumentera för att sälja en vara. På så sätt får de även insikt i hur reklam fungerar.
Argumentbyrån
Arg um
Rubrik
A2
en tby rån
Inledning
Bindeord: Argument 1:
Bindeord: Argument 2:
Bindeord: Argument 3:
Avslutning
Signatur/avsändare
56 A R G U M E N T E R A N D E T E X T
Kopieringsunderlag © 2016 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 5, ISBN 978-91-27-44387-7
Överst i den grafiska stödstrukturen Argumentbyrån skrivs rubriken. Därefter kommer en inledning som följs av tre argument med tillhörande bindeord. De två nedersta ”lådorna” i byrån ska fyllas med en avslutning och en signatur. Varje ”låda” motsvarar ett stycke.
32 A R G U M E N T E R A N D E T E X T
LHL5.indb 32
30/06/16 15:26
Kartläggning
För att ta reda på elevernas förkunskaper på individnivå, så att du som lärare ska kunna anpassa din undervisning efter elevernas behov, är det viktigt att göra en kartläggning. Kartläggningen ger också en utgångspunkt att jämföra med för att synliggöra elevernas kunskapsutveckling under arbetets gång.
• •
Mer vegetariskt på matsedeln
Be eleverna att enskilt skriva en egen text där de argumenterar för eller emot något. Texten ska de skriva utan att du har haft någon förberedande introduktion innan. Om du vill kan du ge förslag till rubriker som de kan välja på för att de ska komma igång. Samla in elevtexterna för analys och spara dem som dokumentation. Dessa texter ger dig och eleven goda möjligheter att formulera en formativ återkoppling på elevens utveckling i slutet av kapitlet. Låt eleverna göra en självbedömning. Använd gärna det formativa verktyget Tummen för att lättare skaffa dig en överblick. Ställ påståenden som: – Jag förstod hur jag skulle skriva min text. – Jag visste vilka delar som skulle finnas med i en argumenterande text. – Min text blev tydlig. – Jag är nöjd med min text. – Jag behöver utveckla mina kunskaper om argumenterande text. – Jag tyckte det var lätt att skriva en argumenterande text. Notera om någon elev tycks vara i behov av någon form av stöd eller utmaning under arbetsområdet. Jag vill vara med och påverka …
•
Bär skoluniform i skolan
Inför idrott i skolan varje dag
Så här kan du göra
•
Förslag på rubriker:
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 5
B0 I1 Jag kan:
Läsa
Tala
Jag kan:
Skriva
Jag kan:
Klara f rd ga gå!
y skriva en tydlig rubrik, inledning och avslutning, y formulera en tydlig åsikt, y använda mig av tydliga argument, y använda passande bindeord, y skriva en signatur.
5
2016-02-12 09:47
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
Argumenterande text
Mål
y läsa och urskilja den argumenterande textens struktur, y hitta åsikten i en argumenterande text, y hitta argumenten som stödjer åsikten, y urskilja viktiga bindeord, y göra textkopplingar utifrån en argumenterande text, y sammanfatta huvuddragen i det jag läst.
1
2
y hitta på och använda en säljande slogan, y använda reklamknep, y använda övertygande argument i min reklam.
3
Elevens namn:
5
4
6
7
8
9
10
11
12
13
14
16
15
17
18
19
21
20
22
23
24
läsa och urskilja den argumenterande textens struktur, hitta åsikten i en argumenterande text,
Läsa
urskilja viktiga bindeord,
Jag kan:
hitta argumenten som stödjer åsikten,
göra textkopplingar utifrån en argumenterande text, sammanfatta huvuddragen i det jag läst. skriva en tydlig rubrik, inledning och avslutning, formulera en tydlig åsikt, Jag kan:
Skriva
använda mig av tydliga argument, använda passande bindeord, skriva en signatur. hitta på och använda en säljande slogan,
22 I N L E D N I N G
Tala
använda övertygande argument i min reklam.
Jag kan:
använda reklamknep,
Kopieringsunderlag © 2016 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 5, ISBN 978-91-27-44387-7
I matriserna som visar kapitelmålen kan du göra anteckningar om kunskapsläget hos eleverna under arbetets gång. Du hittar dem i inledningskapitlet från s. 22.
A R G U M E N T E R A N D E T E X T 33
LHL5.indb 33
30/06/16 15:26
Jag vill vara med och påverka …
Mål Läsa
Skriva
Jag kan: y läsa och urskilja den argumenterande textens struktur, y hitta åsikten i en argumenterande text, y hitta argumenten som stödjer åsikten, y urskilja viktiga bindeord, y göra textkopplingar utifrån en argumenterande text, y sammanfatta huvuddragen i det jag läst.
Jag kan: y skriva en tydlig rubrik, inledning och avslutning, y formulera en tydlig åsikt, y använda mig av tydliga argument, y använda passande bindeord, y skriva en signatur.
Argumenterande
text
Tala
Klara f rd g a g å!
Jag kan: y hitta på och använda en säljande slogan, y använda reklamknep, y använda övertygande argument i min reklam.
Har du någon gång känt att det skulle vara bra att kunna övertyga någon så att du får som du vill? Det är faktiskt möjligt! Det finns knep som du kan använda dig av för att övertyga andra om din åsikt. Det kallas för att argumentera. När du argumenterar för något kan du skriva eller tala för din sak. Det kan till exempel vara genom en insändare i en tidning eller när du tar upp en fråga på ett klassråd. Vissa använder sig av argument för att sälja en vara. Det märker du inte minst när du ser reklam på teve.
4
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 4
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
2016-02-12 09:47
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 5
5
2016-02-12 09:47
Kapiteluppstart, s. 4–5 På introduktionsuppslaget finns den argumenterande textens syfte och kapitlets mål tydligt utskrivna. Genom läsning och diskussioner i klassen om vad som är bekant och vad som är nytt, kopplas syfte och mål till elevernas förkunskaper.
Så här kan du göra
• •
•
Introducera uppslaget Argumenterande text i elevboken. Läs tillsammans om texttypen och tydliggör dess syfte: att med hjälp av argument övertyga läsaren/lyssnaren om en åsikt eller att övertala någon att handla på ett särskilt sätt. Diskutera:
Jag vill vara med och påverka …
– Har du någon gång försökt övertala/övertyga någon om något? Vem? När? Varför? Hur gick det? – Hur gör man för att övertyga någon om något? – När behöver vi argumenterande texter? Då vi vill övertyga någon om att vår åsikt är den rätta eller övertala någon att handla på ett särskilt sätt. – Var hittar vi argumenterande texter? I exempelvis insändare, debattartiklar och i reklam. – Har vi arbetat med argumenterande texter tidigare? När? Visa kopieringsunderlag A1 – Mål, s. 57, på digital storbild. (På nästa sida kan du läsa mer om varje mål.) Försök att finna konkreta exempel på målens innebörd utifrån klassens erfarenheter. Diskutera tillsammans:
Mål Läsa Jag kan: y läsa och urskilja den argumenterande textens struktur, y hitta åsikten i en argumenterande text, y hitta argumenten som stödjer åsikten, y urskilja viktiga bindeord, y göra textkopplingar utifrån en argumenterande text, y sammanfatta huvuddragen i det jag läst.
Tala Jag kan: y hitta på och använda en säljande slogan, y använda reklamknep, y använda övertygande argument i min reklam.
A1
Skriva Jag kan: y skriva en tydlig rubrik, inledning och avslutning, y formulera en tydlig åsikt, y använda mig av tydliga argument, y använda passande bindeord, y skriva en signatur.
Klara f rd ga gå!
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 5
Kopieringsunderlag © 2016 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 5, ISBN 978-91-27-44387-7
5
2016-02-12 09:47
ARGUMENTERANDE TEXT
55
– Vad betyder målet? – Har vi arbetat med det här målet tidigare? När? Hur? Ge exempel! – Vad kan vi? Vad är nytt?
34 A R G U M E N T E R A N D E T E X T
LHL5.indb 34
30/06/16 15:26
Mål Läsa
Skriva
Jag kan:
och urskilja den argumenterande textens struktur,
Jag kan:
yy läsa
yy skriva
Den argumenterande texten kännetecknas av följande struktur: rubrik, inledning med tydlig åsikt, tydliga argument med bindeord och avslutning med en uppmaning.
Rubriken sammanfattar vad texten handlar om och den ska locka till läsning. I inledningen, som är textens första stycke, presenterar man sin åsikt och eventuellt bakgrunden till åsikten. Avslutningen är en kort sammanfattning av det som sagts i texten. Här kan man upprepa sitt bästa argument och eventuellt ge en uppmaning till läsaren.
yy hitta
åsikten i en argumenterande text,
Utgångspunkten i en argumenterande text är att man har en åsikt som man argumenterar för.
yy hitta
argumenten som stödjer åsikten,
För att stärka sin åsikt ger man ett antal argument som stödjer åsikten.
yy urskilja
viktiga bindeord,
Bindeord skapar struktur i texten. De kan användas för att inleda argumenten, t.ex. För det första, för det andra, för det tredje. Dessutom används bindeord för att utveckla resonemangen i argumenten, t.ex. eftersom, för att, dessutom. yy göra
textkopplingar utifrån en argumenterande text,
Vid läsning skapar man inre bilder i huvudet. Men texter kan också få en att tänka på olika saker – man gör textkopplingar. Man använder då sina kunskaper och erfarenheter för att göra: text-till-själv-koppling ar, text-till-text-kopplingar och text-till-världenkopplingar (se s. 13). yy sammanfatta
huvuddragen i det jag läst.
När eleverna sammanfattar textens olika delar i Argumentbyrån tränar de på att ta fram de viktigaste delarna i texten, dvs. det som gör att texten är en argumenterande text.
en tydlig rubrik, inledning och avslutning,
yy formulera
en tydlig åsikt,
I den argumenterande texten ska åsikten och bakgrunden till åsikten tydligt framgå.
yy använda
mig av tydliga argument,
Det är vanligt att man använder sig av tre tydliga argument som stödjer ens åsikt och som förklarar varför man tycker att åsikten är den rätta.
yy använda
passande bindeord,
Bindeord används för att skapa struktur i texten.
yy skriva
en signatur.
I argumenterande texter skriver man inte alltid under med sitt eget namn. Istället kan man använda sig av en signatur, ett påhittat namn.
Tala Jag kan:
yy hitta
på och använda en säljande slogan,
En slogan är en kort mening som används för att göra reklam för något. Den ska vara kort, kärnfull och säljande.
yy använda
reklamknep,
Det finns många knep för att sälja en vara. Man kan t.ex. använda sig av: expert/kändis, billigast pris eller bäst/nyast.
yy använda
övertygande argument i min reklam.
Den som gör reklam lyfter fram fördelarna med en viss vara genom att använda sig av positivt laddade ord i sina argument.
ARGUMENTERANDE TEXT
LHL5.indb 35
35
30/06/16 15:26
Introduktion till Argumenterande text – läsa I Argumenterande text – läsa, kommer eleverna få läsa olika insändare med elevnära innehåll. Detta för att de ska bli förtrogna med texttypens struktur. Eleverna får träna på att fylla i och använda sig av stödstrukturen Argumentbyrån. Denna kan de sedan ha som stöd när de läser eller muntligt sammanfattar det de läst.
Exempel på argumenterande text För att hjälpa eleverna att förstå vad en argumenterande text är och hur den är uppbyggd läser du och visar en argumenterande text för eleverna.
Så här kan du göra
• Visa kopieringsunderlag A3 – Glädjande besked från kommunen, s. 59, på digital storbild.
• Fundera tillsammans på var i texten åsikten finns. Kommer den tidigt eller sent i texten? Åsikten brukar finnas tidigt i texten, i inledningen. Leta upp åsikten tillsammans och ringa in den. Vi i skolledningen är positiva ...
• Visa vilket stycke som är inledning. • Hur försöker rektorn argumentera för att åsikten som hon har är rätt? Leta upp argumenten i texten och markera dessa.
• Leta efter bindeord som visar var argumentet börjar: Det första skälet, Det andra skälet, Det tredje skälet. Stryk under orden.
• Leta efter bindeord som hjälper till att bygga ut och förklara argumenten: eftersom, på grund av att, vilket nu blir. Stryk under dessa.
• Sista stycket kallas för avslutning. Visa avslutningen. • Prata om hur rektorn avslutar sitt brev. Hon uppmanar till handling. Information till vårdnadshavare på Centrumskolan
Glädjande besked från kommunen – gamla fotbollsplanen blir bilparkering Idag har skolan fått ett glädjande besked. Kommunen kommer att bygga en parkeringsplats på den gamla fotbollsplanen. Vi i skolledningen är positiva till beslutet av flera skäl. Det första skälet är att skolans ekonomi kommer att bli bättre eftersom vi då inte behöver betala så mycket i markhyra. Det andra skälet är att marken behövs för att lösa kommunens brist på parkeringsplatser. Nya parkeringsplatser behövs på grund av att antalet bilar har ökat här i staden under den senaste tiden. Att finna en parkeringsplats på Storgatan är som att leta efter en nål i en höstack. Vem av er har inte kört varv efter varv för att hitta en parkeringsplats på Storgatan? Det tredje skälet är att den gamla fotbollsplanen länge har varit i behov av upprustning vilket nu blir en kostnad som vi slipper. Eleverna kommer i fortsättningen att kunna spela fotboll på asfaltsplanen. Mer information om den nya parkeringsplatsen finns på kommunens hemsida. Gå gärna in och titta på det fina förslaget. Med vänliga hälsningar Aina Johansson rektor
36 A R G U M E N T E R A N D E T E X T
LHL5.indb 36
LÄSA
30/06/16 15:26
• • •
Visa kopieringsunderlag A2 – Argumentbyrån, s. 58, på digital storbild. Fyll i stödord i Argumentbyrån och koppla stödstrukturen till hur en argumenterande text är uppbyggd. Eleverna får gärna hjälpa till och komma med förslag. Sammanfatta sedan insändaren muntligt genom att ta hjälp av stödorden. Titta på målen för Läsa på s. 5 i elevboken och jämför dem med vad som ska bedömas i matrisen på s. 13. Gör eleverna medvetna om vad de ska bedömas på.
Argumentbyrån med stödord
Ar gu
lädjande besked från kommunen: gamla fotbollsplanen blir bilparkering
Rubrik
me y rå nt b
Inledning
n
kommunen parkeringsplats på fotbollsplan skolledningen positiv
Bindeord:
Det första skälet
Argument 1:
Bindeord:
Det andra skälet
Argument 2:
Bindeord:
skolans ekonomi bättre, markhyra
fler parkeringsplatser behövs
Det tredje skälet
Argument 3:
slippa rusta upp fotbollsplan
Avslutning
mer information kommunens hemsida, gå in och titta Signatur/avsändare
Aina Johansson, rektor
ARGUMENTERANDE TEXT
LHL5.indb 37
LÄSA
37
30/06/16 15:26
Läsa
Argument och åsikter
Hitta åsikten i elevernas svar till rektorn och ringa in den med blått. Stryk under argumenten som stödjer åsikten med rött.
Den som skriver en argumenterande text vill övertyga läsaren om något. Läs elevernas svar på rektorns brev om fotbollsplanen.
Sammanställ elevernas argument mot byggandet av en parkeringsplats i T-tabellen. Rektorns argument för parkeringsplatsen är redan ifyllda.
Stoppa parkeringsplatsen, satsa på barnen! FÖR parkeringsplats
I fredags fick våra föräldrar ett brev från Centrumskolans rektor, Aina Johansson. I brevet berättar hon att kommunen planerar att
MOT parkeringsplats
T- tabel
l
Skolans ekonomi kommer att bli bättre och vi behöver inte betala så mycket i markhyra.
bygga en parkeringsplats på vår fotbollsplan eftersom det finns för få parkeringsplatser i stan. Hon skriver att skolan tycker att det är en bra idé för att då blir skolans ekonomi bättre. Vi håller inte med rektorn! För det första förstår vi inte hur skolan kan tycka att det är
Marken behövs för att lösa kommunens brist på parkeringsplatser.
bra att vår skolgård blir hälften så stor. Var ska alla vi elever på Centrumskolan få plats på rasten? Rektorn skriver att vi får spela fotboll på asfaltsplanen. Men det går inte eftersom andra elever spelar
Den gamla fotbollsplanen är i behov av upprustning. En kostnad som vi nu slipper.
basket där. För det andra får vi elever ständigt höra om hur lata och slöa vi är, att vi mest sitter som zombies framför datorn och inte gör något. Att ta bort vår fotbollsplan kommer inte att göra det lättare för oss att bli aktiva och röra på oss på rasterna. För det tredje tycker vi att det är konstigt att vår rektor vill att det ska bli en parkeringsplats på fotbollsplanen. Hur tänker hon då? Är bilar viktigare än barn? Vi trodde att vi var värda att satsas på? Avslutningsvis vill vi därför uppmana alla vuxna att protestera mot
tänker om och ändrar sig. Stoppa parkeringsplatsen, satsa på barnen! Arga elever på Centrumskolan
6
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
LÄSA
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 6
2016-02-12 09:47
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Vi hoppas dessutom att Centrumskolans rektor, Aina Johansson,
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
förslaget om en parkeringsplats på Centrumskolans fotbollsplan.
Vilket argument tycker du är bäst? Varför?
Diskutera med en kamrat. Vilka har bäst argument? Rektorn eller eleverna? Förklara varför.
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 7
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
LÄSA
7
2016-02-12 09:47
Vägledning inför arbetet i elevboken, s. 6 –7
Argument och åsikter Till skillnad från faktatexter får argumenterande texter innehålla åsikter. Åsikten presenteras tillsammans med en bakgrund till åsikten. För att stärka sin åsikt ger skribenten ett antal argument som stödjer åsikten.
Så här kan du göra
• Fundera tillsammans över: Vad är en åsikt? En åsikt är en persons synsätt i en fråga. I en argumenterande text uttalar personen vad den tycker i en fråga.
• Återknyt till texten på kopieringsunderlag A3 – Glädjande besked från kommunen, s. 59. Vilken var åsikten där?
• Ge exempel på vad åsikter kan vara: Jag vill ha längre raster. Förläng sommarlovet. Byt ut golvet i gymnastiksalen.
• Betona att det inte räcker med att enbart skriva åsikten i en argumente-
rande text. Åsikten måste följas av argument där man skriver varför man tycker som man gör.
38 A R G U M E N T E R A N D E T E X T
LHL5.indb 38
LÄSA
30/06/16 15:26
• Visa exempel på hur ett argument skulle kunna se ut: – Jag vill ha längre raster eftersom mycket frisk luft gör att jag blir piggare och orkar med lektionerna bättre. – Förläng sommarlovet med två veckor för vi elever måste faktiskt få vila upp oss ordentligt efter två terminer. – Byt ut golvet i gymnastiksalen då det golv vi har nu är för hårt och vi får ont i knäna när vi springer på det.
• Dela ut kopieringsunderlag A4 – Åsikter och argument, s. 60. Låt eleverna para ihop rätt åsikt med rätt argument.
• Introducera uppslaget Argument och åsikter och låt eleverna arbeta i elevboken.
Arbeta vidare Lek Heta stolen. Skriv ner ett antal åsikter på lappar. Ta hjälp av listan här nedan om du vill. Låt eleverna sitta i en ring medan du läser upp lapparna högt. Om man har samma åsikt som påståendet som läses upp stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Det finns inga felaktiga svar, utan man svarar utifrån vad man själv känner och tycker.
Åsikter Lärarna är för slappa mot bråkiga elever. Eleverna borde få bestämma mer i skolan. Skolan är bra på att stoppa mobbning. Alla föds med samma självförtroende. Kläder kan ge självförtroende. Alla behöver vänner. Att vara duktig i skolan ger bra självförtroende. Man kan förbättra sitt självförtroende. De som pratar mycket har bra självförtroende. Man måste få beröm för att få bra självförtroende. Skolan är bra på att stärka självförtroendet hos elever. Skolan behandlar alltid pojkar och flickor rättvist. Det är bra att dela på flickor och pojkar i en del ämnen. Det går att samarbeta bra med någon som man inte gillar. Man kan bli vän med sin värsta fiende.
ARGUMENTERANDE TEXT
LHL5.indb 39
LÄSA
39
30/06/16 15:26
Hitta åsikten Åsikten finns ofta utskriven i den argumenterande textens rubrik. Men kan du hitta åsikten utan rubrik? Läs varje tankebubbla och hitta åsikterna. Skriv åsikterna på plakaten.
Dagens forskning säger att köttproduktionen påverkar miljön negativt och att vi därför måste äta mer vegetariskt. Jag tycker att vi ska servera mer vegetarisk mat i skolorna!
I dag tillbringar många barn mycket tid framför datorer och liknande. Därför tycker jag att vi ska ta bort läxorna i skolan. Då får barnen mer tid på fritiden till att göra det de tycker är roligt.
Om vi kortar ner sommarlovet för skolbarnen till fem veckor i stället för tio så lär sig barnen mer i skolan.
8
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
LÄSA
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 8
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Det finns många hundar som rastas utan att vara kopplade. Jag är hundrädd och jag tycker att det borde vara lag på att alla hundar ska vara kopplade när de är ute. Då slipper jag vara rädd när jag går ut!
2016-02-12 09:47
Vägledning inför arbetet i elevboken, s. 8
Hitta åsikten På förra uppslaget fick eleverna en introduktion i vad en åsikt är. Här ska de ur en mening själva få nysta fram åsikten.
Så här kan du göra
• Visa övning på kopieringsunderlag A5 – Hitta åsikten, s. 61, på digital
storbild eller kopiera upp den och dela ut den. Låt eleverna jobba i par eller i grupper.
• Diskutera tillsammans vad paren/grupperna kommit fram till. • Formulera åsikterna i ”plakatform”, t.ex. Ursprungsmärk leksaker! Se till att barnen kommer i säng! Alla ska städa sina rum! Fler djur i vården!
• Introducera uppslaget Hitta åsikten och låt eleverna arbeta i elevboken. Arbeta vidare
• Låt eleverna läsa insändare i dagstidningar och försöka hitta åsikterna i dessa.
40 A R G U M E N T E R A N D E T E X T
LHL5.indb 40
LÄSA
30/06/16 15:26
Textkopplingar När du resonerar och tänker runt texten du läser, gör du textkopplingar. Läs elevernas svar till rektorn på sidan 6 och fundera över vilka textkopplingar du gör. Skriv vad du kommer fram till på raderna.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Diskutera följande frågor muntligt med en kamrat. Skriv och berätta på raderna. y Eleverna på skolan på sidan 6 protesterar mot att rektorn vill bygga en parkeringsplats på fotbollsplanen. Har du någon gång varit med om att ett beslut har tagits som du inte var nöjd med?
Text-till- sjä
y Har du någon gång läst om barn som har protesterat mot beslut som har fattats? Det kan vara i en tidning eller i en bok.
Text-till- tex
lv
t
y Fundera över barns möjligheter att påverka i Sverige och världen. Var i världen tror du att barn har störst möjlighet att påverka beslut? Varför tror du att det är så?
Text -till-
världen
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 9
LÄSA
9
2016-02-12 09:47
Vägledning inför arbetet i elevboken, s. 9
Textkopplingar Vid läsning skapar läsaren inre bilder i huvudet. Men texter kan också få läsaren att tänka på olika saker. Läsaren gör textkopplingar och rör sig både bakåt och framåt i texten.
Så här kan du göra
• Visa texten A3 – Glädjande besked från kommunen, s. 59, på digital storbild. Läs den högt och ”tänk högt” så att eleverna förstår hur man kan göra textkopplingar när man läser. Se exempel här nedan.
– När jag läser brevet så gör jag en text-till-själv-koppling. När jag ska parkera vid skolan är det ofta svårt att få tag i parkeringsplatser så jag förstår att rektorn i texten vill bygga fler parkeringsplatser. – När jag läser brevet så gör jag en text-till-text-koppling. Rektorn tar ett beslut utan att tänka på eleverna. I några texter som jag läst har vuxna tagit beslut som inte är för barnens bästa. I Madicken tar överläraren t.ex. ett beslut om att smiska Lus-Mia när hon tagit hans portmonnä. – När jag läser texten så gör jag en text-till-världen-koppling. I staden där vi bor finns det gott om parkeringar men jag har hört att i storstäder är det svårt att få tag en plats. Man kan få betala flera tusen varje månad för att parkera sin bil. • Introducera sidan Textkopplingar och låt eleverna arbeta i elevboken.
Text-till-själv-koppling Texten får läsaren att tänka på sig själv och sina egna upplevelser. Läsaren kan även sätta sig in i hur andra upp lever saker och ting. Text-till-text-koppling Texten får läsaren att tänka på en annan text, bok, film eller bild som hen läst eller sett. Text-till-världen- koppling Texten sätter igång tankar om det som hänt eller händer i verkliga livet och läsaren kopplar texten till världen utanför.
ARGUMENTERANDE TEXT
LHL5.indb 41
LÄSA
41
30/06/16 15:26
Bindeord
Bindeord används för att inleda ett argument och för att förklara och förtydliga argumenten.
Om du skriver en argumenterande text kan du göra dina argument extra tydliga genom att använda bindeord. Fyll i luckorna i texten nedan med passande bindeord. Ta hjälp av lappen i kanten. Jämför med en kamrat när du är klar.
Rör inte Centrumskolans fotbollsplan Centrumskolans fotbollsplan ska byggas om till parkeringsplats. Beslutet gör många av oss ledsna. Jag är en av dem. Jag är förälder till två barn, som är elever på skolan. Men jag är också fotbollstränare i Vansby FF. vill jag uttrycka min förvåning över att kommunen hellre satsar på bilparkeringar än
Läs meningarna och ringa in bindeorden.
y Jag vill förbjuda biltrafik eftersom bilar släpper ut så mycket avgaser.
Ytterligare För det förs ta För det and ra För det tred je Slutligen Till sist Inledningsvis Avslutningsvis
y Min kompis har en sjukdom och hans familj har inte så mycket pengar. Därför anser jag att medicin borde vara gratis för alla. y På grund av att många barn rör sig för lite på fritiden borde alla skolbarn få en timmes idrott varje dag.
på grund av beroende på därför att först eftersom för att dessutom
y Slutligen anser jag att skoluniform borde införas så att eleverna inte behöver lägga tid på att välja kläder på morgonen. y För det första anser jag att cykelhjälmen räddar liv. Därför borde det vara lag på att alla cyklister ska använda hjälm.
på stadens framtid, våra barn och ungdomar. Hur kan de ens komma på tanken att bygga en parkering på skolgården?
y Jag tycker att vi ska ha färre läxor eftersom jag inte hinner gå ut och leka på min fritid.
vill jag uttrycka min besvikelse över att en naturlig plats för våra unga försvinner.
y För det tredje anser jag att teve-sporten borde sända lika mycket damidrott som herridrott eftersom hälften av befolkningen är kvinnor.
Har politiker och rektorn på skolan sett hur många barn och ungdomar som träffas där på eftermiddagarna? De leker och spelar fotboll. sådana här beslut
Det är som våra ungar tappar förtroende för vuxenvärlden.
Fyll i en egen åsikt som du har på raderna här nedan.
vi har träningar på planen minst två gånger i veckan. Vart ska vi ta vägen nu? Jag uppmanar alla att protestera mot förslaget om en ny bilparkering på Centrumskolans fotbollsplan. Arg mamma och fotbollstränare
10
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
LÄSA
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 10
2016-02-12 09:47
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
för Vansby FF, uttrycka min oro
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
vill jag som fotbollstränare
Jag tycker att
eftersom
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 11
.
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
LÄSA
11
2016-02-12 09:47
Vägledning inför arbetet i elevboken, s. 10 –11
Bindeord Bindeord skapar struktur i texten. De kan inleda argumenten, t.ex. För det första, för det andra, för det tredje. Dessutom används bindeord för att utveckla resonemangen i argumenten, t.ex. eftersom, för att, dessutom.
Så här kan du göra
• Titta tillsammans på kopieringsunderlag A3 – Glädjande besked från
k ommunen, s. 59, på digital storbild. Leta tillsammans efter bindeord som inleder argumenten och stryk under dessa.
• Diskutera vilka fördelarna är med att inleda sina argument med bindeord. • Leta upp bindeord som inleder eller utvecklar resonemangen. I texten är dessa: Det första skälet, det andra skälet, det tredje skälet, eftersom, på grund av, vilket.
• Diskutera vilka fördelarna är med att bygga ut sina argument med hjälp av de här bindeorden.
• Visa kopieringsunderlag A6 – Inför skoluniform i alla Sveriges skolor! s. 62, på digital storbild. Diskutera tillsammans:
– Vilka bindeord passar till argumenten? Motivera varför. • Introducera uppslaget Bindeord och låt eleverna arbeta i elevboken.
Arbeta vidare Låt eleverna leta insändare i tidningar eller på nätet och undersöka hur argumenten är uppbyggda i dessa.
42 A R G U M E N T E R A N D E T E X T
LHL5.indb 42
LÄSA
30/06/16 15:26
Nu är det din tur att sammanfatta
Vu xna har n e all d r
Skriv in bindeorden och rektorns argument i Argumentbyråns lådor.
Ett ytterligare skäl till att vi har svängt i frågan är att vi har förstått att fotbollsplanen fyller en viktig funktion för ungdomarna på kvällar och helger.
Ar me
Skolledningen säger nej till parkeringsplats på fotbollsplanen
gu
Rubrik
n
bygga om fotbollsplanen ändrat oss i frågan.
Till sist vill jag rikta ett stort tack till elevrådet och föräldraföreningen, som fört kloka och sansade diskussioner med skolledningen. Era argument har övertygat oss om att inte säga ja till en ombyggnad. Visst fortsätter vi med samma goda samtalsklimat i fortsättningen?
y rå nt b
Inledning
Beslutet vi i skolledningen
Skolledningen säger nej till parkeringsplats på fotbollsplanen
Det har varit en omtumlande vecka för oss alla. Beslutet att ta bort fotbollsplanen har väckt starka känslor hos både elever och föräldrar. Jag vill härmed meddela att vi i skolledningen har ändrat oss i frågan. När vi tog beslutet såg vi enbart till ekonomin. På grund av detta glömde vi bort att tänka på elevernas bästa. Det ber vi om ursäkt för.
Läs rektorns svar på nästa sida till elever och föräldrar. Ringa in rektorns argument och stryk under de bindeord hon använder.
en omtumlande starka känslor
Information till vårdnadshavare på Centrumskolan.
Bindeord:
Gör en självbedömning i matrisen av dina kunskaper från kapitlet.
Argument 1:
Bindeord:
Jag har i dag informerat Trafikkontoret att vi har ändrat oss. Vi i skolledningen kommer att göra allt som står i vår makt för att behålla fotbollsplanen. Jag uppmanar även er föräldrar att engagera er i frågan. Med vänliga hälsningar Aina Johansson, rektor Centrumskolan
Argument 2:
Bindeord:
Signatur/avsändare
Aina Johansson, rektor Centrumskolan
Sammanfatta muntligt för en kamrat varför skolledningen har ändrat sig.
LÄSA
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 12
2016-02-12 09:47
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
behålla fotbollsplanen.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
göra allt som står i vår makt
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
Ja
Matris
läsa och urskilja den argumenterande textens struktur,
Avslutning
12
Inte Ofta än
Jag kan:
Argument 3:
hitta åsikten i argumenterande text, hitta argumenten som stödjer åsikten, urskilja viktiga bindeord, göra textkopplingar, sammanfatta huvuddragen i det jag läst.
A R G U M E NT E R A N D E T E X T
13
LÄSA
KlaraSvenskan5_TalaLasaSkriva.indd 13
2016-02-12 09:47
Vägledning inför arbetet i elevboken, s. 12–13
Nu är det din tur att sammanfatta I elevboken ska eleverna fylla i stödord från texten Skolledningen säger nej till parkeringsplats på fotbollsplanen och sedan sammanfatta denna text muntligt.
Så här kan du göra
•
Rubrik
Stoppa parkeringsplatsen, satsa på barnen!
tby
brev, kommun, parkeringsplats, skola – bra idé, vi – dålig idé
– Vilket bindeord inleder de olika argumenten och vilket är argumentet? – Hur sammanfattar vi det med stödord? Återberätta sedan texten muntligt för eleverna med hjälp av stödorden.
Argument 3:
Bindeord: Argument 1:
Bindeord: Argument 2:
Bindeord:
Avslutning
Alla vuxna protestera
Rektorn ändrar sig.
Signatur/avsändare
Arga elever på Centrumskolan
Kopieringsunderlag © 2016 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 5, ISBN 978-91-27-44387-7
ARGUMENTERANDE TEXT
LHL5.indb 43
rån
Inledning
Läs igenom texten tillsammans och fyll sedan i de tomma lådorna i Argumentbyrån. Du är sekreterare och vägleder eleverna genom att ställa frågor som:
Introducera uppslaget Nu är det din tur att sammanfatta och låt eleverna arbeta i elevboken.
en
• •
A7
um
•
Visa kopieringsunderlag A8 – Stoppa parkeringsplatsen, satsa på barnen! 2, s. 64 på digital storbild.
Stoppa parkeringsplatsen, satsa på barnen! 1
Arg
•
Visa kopieringsunderlag A7 – Stoppa parkeringsplatsen, satsa på barnen! 1, s. 63, på digital storbild och berätta att ni nu ska fylla i de tomma lådorna med stödord och sedan använda Argumentbyrån för att muntligt sammanfatta texten.
ARGUMENTERANDE TEXT
LÄSA
61
43
30/06/16 15:26
Små skiljetecken
Sätt ut kommatecken för att göra meningarna mer lättlästa.
,
– Ska vi skejta i parken Bettan?
Titta på bilden. På den första raden sitter Lo, Jack och Ali.
,
På höstlovet ska jag åka till mina kusiner som bor en bit utanför Malmö.
,
Filmen var en av de mest spännande jag har sett men inte lika bra som den första Harry Potter-filmen. I meningarna här nedan finns en så kallad inskjuten sats. Sätt ut två kommatecken i varje mening för att göra den tydligare.
,
, ,
I fredags när Noa var på disko tappade han sin mobiltelefon.
,
Miras hund som är en labrador har fått valpar.
,
, ,
Jacks brorsa som är ett år äldre än mig har börjat läsa spanska.
,
Elsa vars favoritmat är pizza och pasta ska åka till Italien på lovet.
Skriv en egen mening där du använder dig av en inskjuten sats.
12
MENINGSBYGGNAD
KlaraSvenskan5_Spraklara_FACIT.indd 12
Kommatecknet använder man bland annat för att underlätta läsningen: Jag älskar glass, framför allt smakerna lakrits och dajm. Kommatecknet används även vid uppräkningar: Det var Pernilla, Yasmine, Fred och jag som badade och vid inskjutna satser: Min pappa, som heter Gunnar, är 43 år gammal. Kolon används bland annat före uppräkningar: Jag tycker om flera djur: katter, gorillor och bältdjur.
På jullovet var jag på bio med laget.
,
, ,
På min rad som var den andra raden satt
,
Elsa Josef och Bosse. Filmen var rolig
spännande och lite läskig. Det här var det
2016-03-18 09.00
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
1: Lo, Jack och Ali Rad 2: Elsa, Vidar, Bosse och Josef Rad 3: Mira, Liv och Noa Rad 4: Julia och Aron Rad 5: Sam, Nadja, Safa och Hedda
Rad
Sätt ut kommatecken och kolon där det saknas.
Små skiljetecken kallas de skiljetecken som används inuti en mening. Kommatecknet tillhör de små skiljetecknen.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Skriv på raderna här nedanför vilka som sitter på vilken rad. Använd både kolon och kommatecken.
KlaraSvenskan5_Spraklara_FACIT.indd 13
:
,
,
bästa med biobesöket filmen popcornen läsken och att jag fick sitta bredvid Elsa!
,
,
Efteråt gick jag Elsa Sam och Mira och fikade på Anna-Gretas. Jag åt en
,
chokladboll ett wienerbröd och en syltkaka.
:
,
Tips till nästa gång Ät inte så mycket Vidar!
MENINGSBYGGNAD
13
2016-03-18 09.00
Vägledning inför arbete i elevboken, s. 12–13
Små skiljetecken Tredje uppslaget i kapitlet Meningsbyggnad tar upp de små skiljetecknens funktion i en mening.
Om små skiljetecken Små skiljetecken är de avgränsande skiljetecken som står inuti meningar, till skillnad från de stora skiljetecknen som avslutar meningar. Små skiljetecken är bland annat kommatecken, kolon och semikolon. Kommatecknet har flera funktioner, till exempel att markera mellan huvudsats och bisats i långa meningar, vid anföring och vid uppräkning. I detta avsnitt kommer vi främst att fokusera på kommatecknets funktion vid uppräkning: Det var jag, Gila, Frida och Hugo och vid s.k. inskjutna satser: Min kamrat, som heter Gila, är jättebra på friidrott. Under dialoguppslaget kommer kommatecknets funktion vid anföring att beröras. Kolon används bl.a. före uppräkningar, exemplifieringar och förklaringar. Kolonet pekar framåt mot det som följer i satsen, t.ex. Jag har tre vänner: Gila, Frida och Hugo. Kolon före citat och repliker som inleds med en anföringsfras kommer i uppslaget om dialoger.
Så här kan du göra I de laborativa övningarna kan eleverna arbeta i grupper om 2–4 personer. • Repetera de stora skiljetecknen punkt, frågetecken och utropstecken.
202 M E N I N G S B Y G G N A D
LHL5.indb 202
30/06/16 15:29
• Berätta att det finns två andra skiljetecken som också är vanliga. De kallas för kommatecken och kolon. Skriv ett exempel på tavlan.
De här var med mig på bio: Gila, Frida och Hugo.
• Repetera att man använder kommatecken mellan alla sakerna eller personerna som räknas upp, utom på det sista då man skriver och/eller.
• Berätta för eleverna att man även kan använda kommatecknet för att en
mening ska bli mer lättläst och korrekt. Skriv följande mening två gånger på tavlan: Benådas ej avrättas.
• Sätt sedan ut kommatecken på de två meningarna och diskutera vilken funktion kommatecknet har i de två meningarna. Benådas ej, avrättas. Benådas, ej avrättas.
• Berätta för eleverna att kommatecknet även kan användas i s.k. inskjutna sat-
ser. En inskjuten sats använder man när man vill förtydliga något i meningen. Skriv på tavlan: Min kamrat är duktig på friidrott.
Skriv sedan: Min kamrat, som heter Gila, är duktig på friidrott.
• Berätta att det andra skiljetecknet som vi ska titta på är kolon. Det används
också inuti meningar. Man kan till exempel sätta ett kolon före en uppräkning. Jag har tre vänner: Gila, Frida och Hugo.
• Visa kopieringsunderlag M4 – Gilas sportlov, s. 213, på digital storbild och/eller kopiera upp till eleverna. Be eleverna att läsa texten och försöka identifiera kommatecknens funktioner.
• Fråga:
– Kan ni hitta något exempel där kommatecknet används vid uppräkning? – Kan ni hitta något exempel där kommatecknet används som en inskjuten sats? – Fanns det något kolon med i texten? Vilken roll har kolonet i texten? Det används före en uppräkning.
• Be eleverna att skriva en lista över vilka som åker i de tre bilarna. De ska använda både kolon och kommatecken.
• Introducera uppslaget Små skiljetecken och låt eleverna arbeta i elevboken. Arbeta vidare Låt eleverna arbeta med övningarna Små skiljetecken i det separata kopieringsunderlaget Språklära Färdighetsträning.
Facit Bil 1: Gila, mamma och pappa Bil 2: Farmor, farfar och lillasyster Sara Bil 3: Jocke, Filippa, Gustav, Disa och Daniel
MENINGSBYGGNAD
LHL5.indb 203
203
30/06/16 15:29
Syfta rätt Läs tidningsurklippen. Vad har blivit tokigt?
Välj rätt mening genom att stryka den som syftar fel.
Krockade m ed älg på motorcy kel
för Två personer häktade g. mordförsök på restauran
De tog på sig sina vantar och mössor. De tog på sig deras vantar och mössor.
ts Patienterna skö alen av vårdperson
Han åt upp sin mat. Han åt upp hans mat.
e Jägare sköt har med gevär på er. hundra met
I förra veckan läste jag en bok av Johanna Lindbäck, som heter Jan Svensson. I förra veckan läste jag boken Jan Svensson av Johanna Lindbäck.
ittad l upph Nycke am som d e av en e i ett snör hängd
Patient söker för fästingbett i huvudet. Det borttages med pincett. Patient söker för fästingbett i huvudet. Fästingen borttages med pincett.
Felaktiga skyltar. Skriv om skyltarnas texter så att de syftar rätt.
Smycke upphitta t, åter fås mot beskrivning av Åke.
tter ndar och ka Låt inte hu . mplantorna kissa på blo m! Då dör do
Soptun nan är avsedd endast för badg äster. Ej hush ållssopo r.
När du skriver får du se upp så att du syftar rätt annars finns det risk att det blir ett syftningsfel: Jag fick ett äpple av en vän som jag åt upp. Det bästa är att läsa sin text högt för sig själv.
14
MENINGSBYGGNAD
KlaraSvenskan5_Spraklara_FACIT.indd 14
2016-03-18 09.00
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Ord som syftar tillbaka på ett annat ord i en text kallas för en syftning: Jag åt ett äpple. Det var gott. Ordet ”Det” syftar tillbaka på äpplet.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Välj två av urklippen och skriv om dem så att de syftar rätt.
Förskolan stängd i dag på grund av magsjuka löss.
KlaraSvenskan5_Spraklara_FACIT.indd 15
Vi klär midsom marstången med barn frå n musikskolan .
MENINGSBYGGNAD
15
2016-03-18 09.01
Vägledning inför arbete i elevboken, s.14–15
Syfta rätt Det fjärde uppslaget i kapitlet Meningsbyggnad handlar om att syfta rätt i skriven text.
Om att syfta rätt En syftning är ett ord som syftar tillbaka på ett ord som nämnts tidigare i texten. Ett syftningsfel är ett språkligt fel som uppstår när det inte är tydligt vad eller vem man syftar på och därför lätt kan misstolkas: Jag fick ett äpple av en vän som jag åt upp. Sådana typer av syftningsfel lockar ofta till skratt. De allra flesta syftningsfel har kanske inte den effekten, utan passerar obemärkt förbi. Ofta beror det på att läsaren trots syftningsfelet förstår skribentens andemening och inte störs nämnvärt. Syftningsfel uppstår ofta när eleverna försöker skriva mer avancerade meningar än de riktigt behärskar och därför bör vi som lärare ha en liberal syn på felen och se dem som en utvecklingsfas. Uppslagets mål är kanske inte att i första hand lära eleverna vad ett syftningsfel är, utan snarare göra dem uppmärksamma på att det kan inträffa (och att det kan bli lite tokroligt ibland). Ett vanligt fel i elevernas texter (och i vuxnas!), som vi kan hjälpa dem med, är användningen av sin/sig/hans/hennes/deras/dess. Sin och sig syftar tillbaka på subjektet i satsen (vilket de andra inte gör). Rätt är att skriva: Frida tog på sin jacka. Skriver man: Frida tog på sig hennes jacka är det någon annans jacka hon tar på sig. Det är skillnad på att skriva: Han slog sig och Han slog honom.
204 M E N I N G S B Y G G N A D
LHL5.indb 204
30/06/16 15:29
Ett annat vanligt misstag sker ibland vid bisatser som inleds med som. Ordet som i en bisats syftar tillbaka på ett ord (till skillnad från ordet vilket, som syftar tillbaka på hela föregående sats). Därför ska ordet som åsyftas stå i anslutning till ”som” för att undvika syftningsfel: Av en vän fick jag ett äpple, som jag åt upp.
Så här kan du göra I de laborativa övningarna kan eleverna arbeta i grupper om 2–4 personer. • Berätta för eleverna att ni idag ska tala om att syfta rätt. Förklara vad ordet syftning betyder (en syftning syftar tillbaka på ett ord som har stått tidigare i texten). Ge två exempel: Maria åt ett äpple. Det var gott. Det syftar tillbaka på äpplet. Han tog på sig sin jacka. Sin syftar tillbaka på hans jacka. • Berätta att det ibland händer att man syftar fel. För det mesta märker vi inte att det blir ett syftningsfel, men ibland händer det att det blir tokigt. Skriv på tavlan: Han tog på sig hans jacka.
– Kan ni se vad som blir tokigt i meningen? (Om de inte kommer på det, ställ frågan: Vems jacka tar han på sig?)
• Berätta om regeln med sin. Ge gärna några fler exempel med sin och sig. Skriv på tavlan:
Karin hämtade sin tröja. Karin hämtade hennes tröja. Gustav slog sig. Gustav slog honom.
• Skriv följande mening på tavlan: Åsa fick en ny cykel, som fyllde 12 år.
– Kan ni se vad det är som blir fel i den här meningen? Berätta att ”som fyllde 12 år” kallas för en bisats. Ordet som syftar tillbaka på ett ord i texten. Därför bör det ordet stå i anslutning till som. Skriv på tavlan: Åsa, som fyllde 12 år, fick en ny cykel.
• Skriv sedan följande meningar på tavlan: Jag äter lunch med delar av min familj. Ät två personer – betala för en.
Be eleverna att först fundera över vilka syftningsfel de kan hitta i meningarna. Be dem sedan att skriva om meningarna så att de syftar rätt.
MENINGSBYGGNAD
LHL5.indb 205
205
30/06/16 15:29
• Visa kopieringsunderlag M5 – Tokiga meningar, s. 124, på digital storbild
och/eller kopiera upp till eleverna. Texten består av meningar som har syftningsfel. Elevernas uppgift är att identifiera felaktigheterna och skriva om dem så att de syftar rätt. Gå igenom meningarna och låt eleverna ge förslag på hur de skulle kunna skriva meningarna rätt. Diskutera:
– Upptäckte ni felen i meningarna? – Var det några meningar som var svårare att finna felen i? Vad berodde det på? • Introducera uppslaget Syfta rätt och låt eleverna arbeta i elevboken.
Facit Tokiga meningar Han tog på sig sina skor. Frida blev osams med sin kompis. Mina föräldrar tog sin bil och körde hem. När Bosse vaknade gick han upp och klädde på sig sina kläder. Av en kompis fick jag en påse godis, som jag genast åt upp. Solen, som sken in genom fönstret, väckte Martin.
206 M E N I N G S B Y G G N A D
LHL5.indb 206
30/06/16 15:29
Dialog
Fyll i talstreck/citattecken, skiljetecken och sägeverb.
Titta på bilden. Vad säger personerna till varandra? Skriv en dialog. Använd talstreck/citattecken och olika sägeverb.
Vad gjorde du på påsklovet Jag var på scoutläger
? frågade Fabian.
,
.
Olivia
Vad gjorde ni ?
Fabian.
En natt sov vi under bar himmel Bar himmel
,
?
Olivia
.
Fabian Vad betyder det
Att man sover utomhus, utan tak över huvudet Det låter verkligen spännande
KlaraSvenskan5_Spraklara_FACIT.indd 16
*
Mamma klagar över den långa kön till färjan.
Mamma svarar att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
2016-03-18 09.01
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Kommatecken efter vem som säger något: − Jag vill bada, sa Lovisa. ”Jag vill bada”, sa Lovisa. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
John svarar att han längtar till kompisarna på ön.
I en dialog använder man så kallade sägeverb för att beskriva hur personen säger repliken. − Ska vi gå till badhuset? frågade mamma. ”Ja, det gör vi!” utbrast Lovisa.
. ! eller .
Olivia
.
Fabian
Vill man tala om vem det är som talar finns det två olika sätt: Kolon före vem som säger något: Lovisa sa: − Jag vill bada. ”Jag vill bada.”
Är repliken en fråga eller ett utrop skrivs ordet efter repliken med liten bokstav. − Ska du bada? frågade mamma. ”Ska du bada?” frågade mamma.
MENINGSBYGGNAD
,
!*
Skriv om meningarna till repliker. Du väljer själv om du vill använda talstreck eller citattecken. Glöm inte att använda dig av sägeverb.
När två eller fler personer talar kallas det för dialog och att man säger repliker. När man skriver dialoger och repliker i en text använder man så kallade talstreck eller citattecken. Det står först på raden. – Jag vill bada. ”Jag vill bada.”
16
.
?
Mamma skrattar och ropar skepp ohoj till männen på färjan.
John säger till mamma att sluta eftersom hon är så pinsam.
KlaraSvenskan5_Spraklara_FACIT.indd 17
17
MENINGSBYGGNAD
2016-03-18 09.01
Vägledning inför arbete i elevboken, s. 16–17
Dialog Det femte och sista uppslaget i kapitlet Meningsbyggnad handlar om dialoger i skriven text.
Om dialog Dialog är ett samtal mellan två eller flera personer. För att göra texten mer läsbar och för att göra det enklare för läsaren att veta vem som talar, finns det vissa regler för att grafiskt visa detta i en text. De två vanligaste sätten är att använda sig av talstreck eller av citattecken. Talstrecket ska stå först på raden, gärna med indrag. Vid varje ny replik byter man rad och sätter ut ett nytt talstreck. Efter talstrecket ska det vara stor bokstav: – Titta, där kommer mamma! Det går även att använda citattecken vid dialog ”Titta, där kommer mamma!” För att hålla reda på vem som pratar är det bra att använda anföringsfraser. Dessa fraser kan antingen sättas före repliken: Nea sa: – Titta, där kommer mamma! eller efter repliken: – Titta, där kommer mamma! sa Nea. Observera att det i anföringsfrasen efter repliken inte blir någon stor bokstav. Anföringsfraserna kan varieras med olika så kallade sägeverb, t.ex. frågade, utbrast, undrade, suckade. Detta gör texten mer varierad.
MENINGSBYGGNAD
LHL5.indb 207
207
30/06/16 15:29
Så här kan du göra I de laborativa övningarna kan eleverna arbeta i grupper om 2–4 personer. • Berätta för eleverna att det finns olika sätt att visa i text när två eller flera talar. Man kan antingen använda sig av talstreck eller citattecken. Skriv på tavlan: – Jag vill åka till stranden. ”Jag vill åka till stranden.”
Diskutera och samtala om elevernas erfarenheter. – Har ni sett hur författarna gör i böckerna som ni läser? • Berätta gärna för eleverna att citattecken även används när man citerar något ur en bok eller text.
• Berätta för eleverna att författaren i sina dialoger ibland måste tala om vem som säger vad.
– Då använder författaren sig av något som kallas för anföring. Denna kan skrivas före repliken eller efter. Vi ska först titta på hur den ser ut när vi skriver den före repliken. Fyll på replikerna som du har skrivit på tavlan: Ylva sa: – Jag vill åka till stranden. Ylva sa: ”Jag vill åka till stranden.”
• Samtala om sättet och sudda sedan ut anföringen och skriv den efter repliken istället:
– Jag vill åka till stranden, sa Ylva. ”Jag vill åka till stranden”, sa Ylva.
– Ser ni vad som hände med punkten i meningen? Att den istället blev ett kommatecken och att punkten sattes efter Ylva. • Berätta för eleverna att författare även varierar sina så kallade sägeverb. Sudda ut ”sa” i dina meningar och skriv istället: – Jag vill åka till stranden, skrek Ylva. ”Jag vill åka till stranden”, muttrade Ylva.
Diskutera med eleverna om de upplevde någon skillnad i texten med de nya sägeverben. Eleverna kommer förhoppningsvis tycka att det blir mer levande/ gestaltande i texten när man varierar sägeverben. Kanske kommer någon elev vilja sätta ut ett utropstecken på den första repliken eftersom Ylva skriker. • Skriv: – Jag vill åka till stranden! skrek Ylva.
Påpeka att trots att det är ett utropstecken blir det liten bokstav på anföringen.
208 M E N I N G S B Y G G N A D
LHL5.indb 208
30/06/16 15:29
• Visa kopieringsunderlag M6 – På badstranden, s. 215, på digital storbild
och/eller kopiera upp till eleverna. Bilden föreställer två personer som sitter på stranden i varsin solstol. De talar med varandra. Uppgiften för eleverna är att fantisera om vad de olika personerna säger till varandra och skriva ner dialogen i repliker med talstreck/citattecken och sägeverb.
• Ge eleverna ett par minuter att skriva replikerna. Låt dem redovisa för varandra i grupperna och i storgrupp. Välj ut några repliker och skriv dem på tavlan. Diskutera och samtala gärna om de valde talstreck eller citattecken och vilka sägeverb de använt och vilken effekt de har på dialogen.
• Introducera uppslaget Dialog och låt eleverna arbeta i elevboken. Arbeta vidare
I denna övning kan eleverna arbeta i grupper om 2–4 personer. Låt eleverna leta upp bilder i tidningar och skriva dialoger till dessa. Låt eleverna arbeta med övningarna Dialog i det separata kopieringsunderlaget Språklära Färdighetsträning.
MENINGSBYGGNAD
LHL5.indb 209
209
30/06/16 15:29
Klara svenskan – Lärarhandledning för årskurs 5 innehåller vägledning och stöd för läraren i arbetet med elevböckerna Tala, läsa, skriva och Språklära. Till lärarhandledningen medföljer inloggning till lärarwebben där samtliga modelltexter och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Klara svenskan för åk 5 består av: Lärarhandledning med lärarwebb Elevbok – Tala Läsa Skriva Elevbok – Språklära med digital färdighetsträning
Klara svenskan är ett läromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 4 – 6. Med gemensamt kunskapsbygge och tydlig vägledning rustas eleverna till att bli kreativa och självständiga textskapare.
ISBN 978-91-27-44387-7
9 789127 443877
KlaraSvenskan5_omslag_LHL.indd 2
2016-04-08 16:57