UR INNEHÅLLET
Lennart Andersson
• • • • • • • • • • • • •
Kapitalmarknaden – en översikt Skatteregler för privatpersoner Skatteregler för företag Aktier Aktieindexobligationer Optioner – OMX-, aktie-, ränte-, valutaeller råvaruoptioner Terminer, swappar mm Obligationer – premieobligationer, nollkupongare, privatobligationer Värdepappersfonder Aktiesparklubbar Förvaltningskostnader Inlösen och återköp Deklarationshandledning
FÖRFATTAREN Lennart Andersson arbetar som fristående skatte- och finanskonsult. Han har arbetat med skatter under den senaste tjugofemåren och är specialiserd på värdepappersområdet.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
www.blinfo.se
Värdepapper
VÄRDEPAPPER går på ett systematiskt sätt igenom de värdepapper som finns på marknaden och hur de fungerar. Du får också en grundlig genomgång av skattereglerna för löpande avkastning och kapitalvinster. Boken innehåller ett stort antal exempel och du får många tips och råd.
LENNART ANDERSSON
VÄRDE PAPPER EN GENOMGÅNG AV KAPITALMARKNADEN OCH SKATTEREGLERNA Aktier Obligationer Optioner Fonder Konvertibler ÅTTONDE UPPLAGAN
Värdepapper En genomgüng av kapitalmarknaden och skattereglerna av Lennart Andersson
Ă…ttonde upplagan
Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se. Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2010. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 000 exemplar hos Elanders i Vällingby. Sammanlagt har tidigare upplagor av boken tryckts i 11 000 exemplar. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g.
Åttonde upplagan, april 2010 ISBN 978-91-7027-633-0
Innehåll Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Allmänt om inkomstslaget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Värdepapper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Allmänt om kapitalmarknaden Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aktiemarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kreditmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Derivatmarknaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
31 32 34 36 38
VPC-systemet och depåer Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Euroclear Sweden (VPC) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Depå hos bank eller fondkommissionär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Internethandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
41 42 43 49 50
Aktier Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aktiebyten – framskjuten beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
51 52 63 71 73
Värdepappersfonder 79 Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
Aktieindexobligationer Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konvertibla skuldebrev Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
93 94 97 98
101 102 105 107
Obligationer 111 Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .116 Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .118 Premieobligationer Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
123 124 126 127
Optioner Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika typer av optioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Optionens värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Optionens utfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Optionsstrategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Warrants. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
129 130 137 146 150 157 162 163 168
Terminer 173 Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .174 Olika slag av terminer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185
Övriga värdepapper 187 Blankning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Valuta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .191 Realränteobligationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Kapitalförluster Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aktier och aktieliknande värdepapper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
199 200 208 212
Förvaltningsutgifter 219 Förvaltningsutgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Aktiesparklubbar 227 Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Beskattning i näringsverksamhet Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aktiebolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Handelsbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Enskild firma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stiftelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ideella föreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
233 234 237 242 243 244 247
Kontrolluppgifter och preliminärskatt Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontrolluppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Preliminärskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utländsk källskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
251 252 254 260 261
Aktieinformation Aktieuppdelningar 1991–2009 (Lex Asea) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inlösen och återköp 1996–2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konkurser i marknadsnoterade bolag 2002–2009 . . . . . . . . . . . . Aktiehistorik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
265 266 269 273 275
Ordlista
281
Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287
Om boken Praktisk handbok Denna bok handlar om de värdepapper som finns på den svenska kapitalmarknaden. Boken är upplagd som en praktisk handbok där jag i separata kapitel beskriver ett värdepapper i taget. Allmän beskrivning följt av skattereglerna Kapitlen innehåller dels en allmän beskrivning av värdepapperet, dels en genomgång av de skatteregler som gäller för respektive värdepapper. Varje kapitel innehåller dessutom exempel som bland annat visar hur du ska redovisa dina försäljningar av värdepapper på deklarationsbilagorna. Kapitalförluster I kapitlen om de olika värdepapperstyperna beskriver jag endast kortfattat kapitalförlustreglerna. Istället går jag mer utförligt igenom dessa regler i kapitlet Kapitalförluster. Främst inkomstslaget kapital Boken är främst inriktad mot de beskattningsregler som gäller för privatpersoner, dvs reglerna för inkomstslaget kapital. Inte om aktier i fåmansföretag Jag går inte igenom de omfattande och mycket speciella regler som gäller för aktier och liknande i fåmansföretag. Förlaget har gett ut en särskild bok om detta, FÅMANSFÖRETAG, som jag rekommenderar om du vill sätta dig in i dessa regler. Värdepapper i näringsverksamhet I kapitlet Beskattning i näringsverksamhet går jag igenom skattereglerna för näringsverksamhet. Kapitlet är dock inte tänkt att ge någon uttömmande beskrivning av de regler som gäller för näringsverksamhet. Bland annat berörs inte redovisningsfrågorna så mycket, vilka har en central betydelse för hanteringen av värdepapper i ett bolag. Nytt i denna upplaga Denna upplaga av boken innehåller flera omarbetade avsnitt. En del kapitel har kompletterats med ny lagstiftning och nya rätts8
Om boken fall samt annan information som bör finnas med i en sådan här bok. Antalet exempel har utökats och anpassats till de händelser som ägt rum under 2009 och början av 2010. Tabeller och annan allmän information har självfallet uppdaterats. Innehållet är uppdaterat till vad som är känt i början av mars 2010. Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. När du befinner dig på startsidan väljer du Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter boktiteln Värdepapper. Kommande upplagor Detta är den åttonde upplagan av boken. Jag är tacksam för tips och förslag till förbättringar inför eventuella kommande upplagor. Uppsala i mars 2010 Lennart Andersson
9
Inledning Värdepapper i förnyelse Det finns en lång rad värdepapper på kapitalmarknaden och listan blir allt längre för varje år eftersom nya instrument hela tiden tas fram. Oftast handlar det om korsningar, hybrider, mellan olika befintliga värdepappersslag. Några exempel på ganska framgångsrika korsningsprodukter på senare år är aktieindexobligationer, warrants och fond i fonder. Ibland tas också helt syntetiska instrument fram som aldrig är avsedda för handel utan är skräddarsydda för en viss situation, t ex syntetiska optioner. De mest frekventa De värdepapper som är mest frekventa och som det handlas mest med är: • aktier, både svenska och utländska • värdepappersfonder, dvs aktiefonder, räntefonder och blandfonder • optioner, t ex warrants, aktieoptioner, OMX-optioner, valutaoptioner, råvaruoptioner, ränteoptioner och teckningsoptioner • terminer, t ex aktieterminer, aktieindexterminer, valutaterminer och ränteterminer • obligationer, t ex privatobligationer och premieobligationer • statsskuldväxlar • certifikat • delrätter • teckningsrätter • inköpsrätter • inlösenrätter • konvertibler • aktieindexobligationer. Dessutom finns det en ganska omfattande verksamhet kring aktielån (blankning), swappar (t ex valutaswappar) mm. I detta inledande kapitel har jag tagit med ett avsnitt som allmänt beskriver inkomstslaget kapital. Därefter kommer ett avsnitt som allmänt beskriver skattereglerna för värdepapper.
10
Inledning Först har jag en kort genomgång av de ord och begrepp som jag använder i boken. I slutet av boken finns en omfattande ordlista med definitioner av olika ord och begrepp som används inom kapitalmarknaden. Ord och begrepp Jag använder genomgående ordet ”Aktier” för att beskriva en ägarandel i ett aktiebolag. I vissa sammanhang används numera begreppet ”Andel” alltmer frekvent. Värdepapperscentralen AB (VPC) fick i början av 2009 nya ägare och bytte namn till ”Eurocelar Sweden AB”. I löpande text använder jag normalt namnet ”Euroclear”. Begreppen VPC-systemet och VP-konto används fortfarande, varför jag också valt att använda dessa begrepp i denna bok. Stockholmsbörsen heter numer Nasdaq OMX, men i boken använder jag genomgående begreppet ”Stockholmsbörsen”.
11
Allmänt om inkomstslaget kapital Enklaste inkomstslaget Det inkomstslag som har de kanske enklaste reglerna är inkomstslaget kapital. Inkomstslaget näringsverksamhet har ett mycket omfattande och många gånger svårbegripligt regelsystem. Inkomstslaget tjänst fungerar som en uppsamlare av allt som inte ryms inom de övriga inkomstslagen vilket gör att reglerna ibland blir röriga och besvärliga. För inkomstslaget kapital gäller däremot ett välstrukturerat och ganska begripligt regelsystem. Dessutom har detta inkomstslag fördelen att det är så väldefinierat, dvs det är oftast mycket tydligt vad som hör till kapital (se längre fram i det här kapitlet) och vilken skatt det blir. Kapitalskatten är alltid 30%, oavsett hur stort eller litet ett överskott blir. Det finns också tydliga regler för hur ett underskott av kapital ska hanteras.
Vad som ingår i kapital Så här står det i inkomstskattelagen om vad som hör till inkomstslaget kapital: ”Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, och i form av kapitalvinster och kapitalförluster.” § 41 kap 1§ IL
Exakt vilka tillgångar och skulder och vilka inkomster och utgifter som hör till kapital definieras inte i lagtexten men man kan säga att inkomstslaget kapital omfattar fyra delar: • löpande avkastning på kapitaltillgångar, t ex utdelning, inkomstränta, lotterivinster, statliga räntebidrag och räntekompensation • utgifter för kapital, t ex utgiftsränta, tomträttsavgäld, kostnader för förtidslösen av lån, räntekompensation och förvaltningsutgifter • uthyrningsinkomster och andra inkomster från privatbostäder (gäller såväl fastigheter, bostadsrätter som hyresrätter) • kapitalvinster och kapitalförluster på tillgångar samt valutakursvinster och valutakursförluster på fordringar och skulder i utländsk valuta. 12
Allmänt om inkomstslaget kapital Avdragsgilla utgifter Huvudregeln för avdrag i inkomstslaget kapital är precis som i de övriga inkomstslagen att endast ”Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad”. Detta gäller såvida inte inkomstskattelagens regler om inte avdragsgilla utgifter slår till. § IL 9 kapitlet
Utgifter i samband med uthyrning av en privatbostad och förvaltningsutgifter vid värdepappershandel är typiska exempel på avdragsgilla utgifter i kapital. Ränteutgifter och kapitalförluster kan däremot inte alltid sägas vara utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Därför finns en särskild regel som slår fast att ränteutgifter och kapitalförluster ändå är avdragsgilla. § 42 kap 1§ 2st IL
I vissa (ovanliga) fall ska de avdragsregler som gäller i inkomstslaget näringsverksamhet även användas i inkomstslaget kapital. Det gäller t ex utgifter för representation (vilka dock mycket sällan torde vara avdragsgilla), utländsk skatt och moms. Därför finns det i lagtexten om avdrag i inkomstslaget kapital en hänvisning till vissa paragrafer i kapitlen om näringsverksamhet. § 42 kap 2§ IL
Ytterligare händelser som redovisas i kapital Förutom de ovanstående ”huvudregelsfallen” ska även vissa andra händelser redovisas i inkomstslaget kapital, detta på grund av särskilda regler: • positiva och negativa fördelningsbelopp vid räntefördelning, IL 42 kap 9§ • ränteförmånsbelopp, dvs det belopp man får dra av när man beskattas i inkomstslaget tjänst för ränteförmån och som motsvarar just det belopp man förmånsbeskattas för, IL 42 kap 11§ • underskott av andelshus (70% får dras av), IL 42 kap 33§ • underskott i en näringsverksamhet som ska kvittas mot en kapitalvinst som uppkommer vid försäljning av en näringsfastighet eller en näringsbostadsrätt, IL 45 kap 33§ respektive IL 46 kap 17§ • uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter samt återföring av sådana uppskov, IL 47 kap • slutligt underskott när en enskild näringsverksamhet läggs ner, IL 42 kap 34§ (läs mer om detta längre fram i stycket om slutligt underskott i avsnittet Beskattningstidpunkten) • premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar till pensionssparkonton vid försäljning av aktier i fåmansföretag (den del av 13
Allmänt om inkomstslaget kapital avdraget som inte får dras av som allmänt avdrag) och andelar i fåmanshandelsbolag (hela avdraget) om näringsverksamheten lagts ner, IL 59 kap 15§ (läs om dessa gynnsamma regler i vår bok FÅMANSFÖRETAG) • underprisöverlåtelser av kapitaltillgångar till ett företag som man själv eller någon närstående är delägare i, se mer längre fram i det här kapitlet • återförd ersättningsfond (exempelvis ska ersättningsfonder för mark återföras i inkomstslaget kapital) och det särskilda tillägget på 30% som påförs när villkoren för avsättningen inte längre uppfylls, IL 31 kap 21–22§§ och 41 kap 3§. Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag De särskilda fåmansreglerna om tjänstebeskattning av en viss del av utdelningar och kapitalvinster kan du läsa om i vår bok FÅMANSFÖRETAG.
§ 41 kap 4§
Tillgångar i hobbyverksamhet Vinster vid försäljningar av tillgångar som ingått i en hobbyverksamhet ska i vissa fall beskattas i inkomstslaget tjänst, dvs i hobbyverksamheten. Det gäller tillgångar som tillverkats eller förädlats i hobbyverksamheten, t ex en egentränad häst eller en veteranbil som hobbyidkaren renoverat. I de flesta fall ska dock försäljningar av tillgångar beskattas i inkomstslaget kapital, även om de ingår i en hobbyverksamhet. Om hobbyverksamheten övergår till att bli näringsverksamhet genom att ägaren startar en enskild firma och tar över hobbyverksamhetens tillgångar till firman, så gäller särskilda regler om avskattning. § 41 kap 5§
Begränsat skattskyldiga Med begränsad skattskyldighet menas att endast vissa inkomster beskattas i Sverige medan andra inkomster är skattebefriade, beskattas i andra länder, osv. För människor gäller huvudprincipen att alla som inte är obegränsat skattskyldiga istället är begränsat skattskyldiga. Begränsat skattskyldiga är skattskyldiga i Sverige för: • positiv och negativ räntefördelning som avser ett fast driftställe eller en näringsfastighet i Sverige, • löpande inkomster av svenska privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter, 14
Allmänt om inkomstslaget kapital • kapitalvinster och kapitalförluster på svenska fastigheter eller bostadsrätter, • utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, • kapitalvinster på aktier, andelar i handelsbolag, andelar i ekonomiska föreningar, konvertibler och köp- och teckningsoptioner i svenska företag samt terminer och optioner som avser sådana tillgångar, om säljaren varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under försäljningsåret eller någon gång under de föregående tio kalenderåren, • inkomst av näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, • återförda avdrag för förbättrande reparationer och underhåll när en svensk näringsbostadsrätt säljs eller blir privatbostadsrätt • återförda egenavgifter i en näringsverksamhet.
Beskattningstidpunkten I inkomstslaget kapital finns tre system för att bestämma beskattningstidpunkten: • Huvudregeln (dvs kontantprincipen, dock med vissa undantag) som gäller de löpande inkomsterna och utgifterna i inkomstslaget kapital, t ex räntor, utdelningar, förvaltningsutgifter och slutligt underskott vid nedläggning av enskild näringsverksamhet • För kapitalvinster och kapitalförluster gäller normalt kontraktsdatum (datum för bindande avtal), se längre fram i det här kapitlet. För vissa tillgångar, t ex optioner, gäller särskilda regler. • Räntekompensation behandlas som ränta det år räntan enligt skuldebrevet ska betalas, men säljs skuldebrevet innan dess ska räntekompensationen dras av redan det år försäljningen ska tas upp som intäkt. Räntekompensation förekommer främst vid köp och försäljningar av nollkupongare, dvs privatobligationer utan årlig ränta och som köps till ett underpris. Inlösenpriset är alltså högre än emitteringspriset och mellanskillnaden beskattas som ränta. Kontantprincipen I inkomstslaget kapital gäller som huvudregel en strikt kontantprincip. Kapitalinkomster ska därför beskattas det år de kan disponeras. Tidigare kallades detta tillgängligt för lyftning men någon egentlig förändring är inte tänkt. Bankräntor som tillgodoräknas per den 31 december anses disponibla den dagen. § 41 kap 8§ IL
15
Allmänt om inkomstslaget kapital Kapitalutgifter Även för kapitalutgifter gäller huvudregeln om kontantprincipen. Kapitalutgifter ska dras av det år de betalas eller när man på annat sätt har kostnaderna. Det sistnämnda uttrycket visar att det ibland går att göra avsteg från kontantprincipen, t ex vid anskaffning av dyrbar utrustning med en ekonomisk livslängd på flera år. Det är nog främst i inkomstslaget tjänst som möjligheten till avsteg från kontantprincipen blir aktuell, t ex vid anskaffning av tillgångar till en hobbyverksamhet. § 41 kap 9§ IL Prop 1999/2000 del II sid 122
Förskottsräntor Ett särskilt reglerat avsteg från kontantprincipen gäller förskottsräntor (annars skulle det nog skatteplaneras en hel del inför årsskiften). Förskottsräntor får man bara dra av till den del de avser januari året efter, resterande del av eventuell förskottsränta får man istället dra av året efter. § 41 kap 9§ 2st IL
Slutligt underskott i enskild firma Om en enskild näringsverksamhet läggs ned och det då finns ett underskott i verksamheten, är 70% av detta underskott avdragsgillt i inkomstslaget kapital. Ett sådant underskott brukar kallas slutligt underskott. Ett slutligt underskott får du inte dra av redan i deklarationen för det år verksamheten avslutades utan först året därpå. Underskottet ska nämligen fastställas i deklarationen för nedläggningsåret (vilket görs på näringsbilagan i deklarationen). I deklarationen året efter den sista näringsdeklarationen omvandlas så underskottet till ett avdrag i inkomstslaget kapital. Detta gör du genom att fylla i beloppet på blankett INK1, punkt 83. För att inte effekten av ett stort underskottsavdrag ska gå förlorad pga att de skattepliktiga inkomsterna inte är tillräckligt stora det året, så finns en specialregel. Man får, om man begär det i deklarationen, dela upp avdraget på maximalt tre år, dvs i deklarationen för året efter nedläggningen och i deklarationen för de därpå följande två åren. Fördelningen av avdraget är fri. § 41 kap 9§ 3 st och 42 kap 34§ IL
Redan utnyttjade underskott, t ex genom kvittning mot kapitalvinst på en fastighet eller bostadsrätt, får givetvis inte dras av med stöd av reglerna om slutligt underskott. Inte heller underskott som hade fallit bort om tillgångar eller tjänster som har tagits ut ur verksam16
Allmänt om inkomstslaget kapital heten hade uttagsbeskattats (att ”glömma” att uttagsbeskatta straffar sig alltså). Vid konkurs, ackord och skuldsanering ska underskottet minskas med summan av de skulder i verksamheten som fallit bort på grund av åtgärderna. Observera att det är det okvoterade underskottet som ska minskas och alltså inte det 70-procentiga avdraget. § Prop 1999/2000:2 del II sid 509
Kapitalvinster och kapitalförluster Inkomstskattelagens definition av kapitalvinst är: ”Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses • vinst och förlust vid avyttring av tillgångar, • kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk valuta, och • vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köpeller säljoptioner och liknande avtal.” § 41 kap 2§ IL
Observera dock att en människa (en fysisk person) eller ett dödsbo inte kan anses bedriva yrkesmässig handel med värdepapper. Även om handeln är mycket omfattande, t ex daytrading på heltid, ska transaktionerna redovisas i kapital. Utdelning från konkurs Utdelning från konkurser till aktieägarna räknas som kapitalvinst. En sådan utdelning blir en återföring av en tidigare avdragen kapitalförlust. Man drar ju av aktieförlusten redan när bolaget försätts i konkurs och visar det sig sedan att konkursen avslutas med överskott får aktieägarna ut överskottet. § 41 kap 2§ 2st IL
Kapitalförluster Uttrycket kapitalförlust visar att det handlar om förluster på kapitaltillgångar, t ex fastigheter, aktier och lösöre. Av praktiska skäl har man valt att i inkomstskattelagens bestämmelser endast nämna kapitalvinster. Men alla regler som gäller för kapitalvinster gäller även för kapitalförluster, så länge det inte finns en uttrycklig regel som säger något annat. § 44 kap 2§ IL
17
Allmänt om inkomstslaget kapital Beskattas vid avyttringen För kapitalvinster och kapitalförluster gäller inte kontantprincipen utan istället ska beskattningen göras det år tillgången avyttras. Det innebär som huvudregel att den dag då det finns ett bindande avtal om överlåtelsen, dvs ett köpekontrakt eller liknande, så anses tillgången avyttrad vilket utlöser kapitalvinstbeskattning. Före 1991 gällde däremot den så kallade första kronans princip, dvs beskattningen utlöstes för hela ersättningen när den första kronan i ersättning betalades. Läs om avyttring längre fram i kapitlet. Tilläggsköpeskilling I vissa fall betalas en tillgång helt eller delvis vid ett senare tillfälle. Är då den totala köpeskillingen känd när affären avtalas ska hela intäkten beskattas redan försäljningsåret. Men om köpeskillingen beror på någon framtida händelse (så kallad tilläggsköpeskilling) kan det totala försäljningsbeloppet inte bestämmas vid deklarationen för försäljningsåret. Då ska beloppen beskattas de år de blir kända efter den skattesats som gäller då. Beräkningen ska dock göras enligt de kapitalvinstregler som gällde under försäljningsåret. § IL 44 kap 28§
Vinstberäkningen Kapitalvinsten respektive kapitalförlusten beräknas som skillnaden mellan ersättningen (köpeskillingen) minskad med eventuella försäljningsutgifter (t ex mäklarprovision) och omkostnadsbeloppet. Begreppet omkostnadsbelopp används i inkomstskattelagen konsekvent som det slutliga avdrag man beräknar i samband med en avyttring. Omkostnadsbeloppet består dels av anskaffningsutgiften, dit även inköpsprovision, stämpelskatt mm räknas och dels av förbättringsutgifter. Termen ingångsvärde används inte längre utan har ersatts av uttrycket anskaffningsutgift. § 44 kap 13–14§§ IL Prop 1999/2000:2 del II sid 530
Den faktiska betalningen räknas som försäljningspris respektive omkostnadsbelopp, även om det skulle visa sig att egendomen har ett lägre marknadsvärde. Om betalningen utgörs av en räntefri revers ska reversens värde (efter en diskontering till nuvärdet) räknas som försäljningspris respektive omkostnadsbelopp, dvs till ett lägre värde än den egentliga köpeskillingen. Om det blir en vinst vid t ex en fastighetsförsäljning där säljaren får en hyresrätt i utbyte, anses inte hyresrätten ha något värde 18
Allmänt om inkomstslaget kapital (det är ju förbjudet att sälja bostadshyresrätter enligt Jordabalken 12 kap 65§). Något tillägg till köpeskillingen görs alltså inte på grund av hyresrätten. § RÅ 1987 ref 102, RÅ 1988 ref 148, RR 2001-10-20, RÅ 1987 ref 89 I och II
Kontinuitetsprincipen vid benefika fång Vid benefika fång (arv, testamente, gåva eller bodelning) inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation – detta enligt den så kallade kontinuitetsprincipen som gäller i inkomstslaget kapital. Förvärvaren tar därmed över den tidigare ägarens omkostnadsbelopp mm. § IL 44 kap 21§ 1 st
Nedsättning av köpeskillingen Ibland sätts köpeskillingen ned i efterhand, t ex på grund av dolda fel i en fastighet eller av någon annan anledning. Då ska deklarationen för försäljningsåret omprövas så att kapitalvinsten minskar (eller kapitalförlusten ökar). Man får då även ta hänsyn till utgifter för exempelvis juristhjälp och resor. En omprövning kan göras senast femte året efter taxeringsåret. Susanne deklarerade en vinst på en fastighetsförsäljning och beskattades för den. Några år senare begärde hon att inkomsten från fastighetsförsäljningen skulle sättas ned med 40 227 kr. Hon hade nämligen tvingats återbetala en del av köpeskillingen på grund av ett dolt fel i fastigheten. Återbetalningsplikten framgick av en dom i tingsrätten där den förlikning hon nått med köparen hade fastslagits. Dessutom hade hon åsamkats advokatkostnader och resekostnader för inställelsen i tingsrätten. Målet avgjordes av Regeringsrätten som godkände att inkomsten från fastighetsförsäljningen sattes ned med 40 227 kr. § RÅ 1994 not 293 Paul sålde fastigheten Håsta 3:35 i Hudiksvall för 510 000 kr och deklarerade en vinst på 32 394 kr. Senare begärde Paul att deklarationen skulle omprövas. Till stöd anförde han bland annat att han enligt ett förlikningsavtal hade förpliktats att till de nuvarande ägarna av fastigheten betala en ersättning för dolda fel i fastigheten på 17 500 kr. Han hade även haft advokatkostnader på grund av förlikningsförfarandet med 2 548 kr. Målet avgjordes av Regeringsrätten som godkände att inkomsten från fastighetsförsäljningen sattes ned med 17 500 + 2 548 = 20 048 kr till 32 394 – 20 048 = 12 346 kr. § RÅ 1994 not 299
19
Allmänt om inkomstslaget kapital Enligt en kammarrättsdom ska reparationer som säljaren bekostar på en fastighet efter avyttringen, räknas som ett skadestånd som sätter ned köpeskillingen och därmed minskar kapitalvinsten. § Kammarrätten i Göteborg 484-2003
Om det istället hade varit fråga om att säljaren hade bekostat förbättringar på fastigheten, hade dessa fått räknas med i omkostnadsbeloppet för fastigheten. § RÅ 1968 Fi 981 och RÅ 1985 Aa223
Handpenning och upphävt köp Hävs köpeavtalet av köparen har säljaren normalt rätt att få ersättning för den ekonomiska skada han lider på grund av det upphävda köpet. Det vanliga vid t ex fastighetsaffärer är att köparen betalar en handpenning som ska kunna täcka den ekonomiska skadan. Det belopp säljaren får av köparen ska beskattas som kapitalinkomst. § IL 41 kap 1§ och RÅ 1958 ref 33, RÅ 1933 ref 45, RÅ 1932 Fi 701
För köparen är det dock inte säkert att ett skadestånd för att han inte fullföljer affären är avdragsgillt, detta enligt rättspraxis. Det krävs då att skadeståndet har en koppling till en intäkt, något som normalt saknas vid t ex en fastighetsaffär som går i stöpet. § RÅ82 1:10 och RSV/FB Dt 1985:34
Underprisöverlåtelser av kapitaltillgångar till företag För underprisöverlåtelser av kapitaltillgångar till företag, svenska och utländska, som man själv eller någon närstående direkt eller indirekt är delägare i, gäller att överlåtelsen ska beskattas som om den gjorts till tillgångens omkostnadsbelopp (eller marknadsvärde om det är lägre). Ett slags uttagsbeskattning alltså som hindrar att man framkallar kapitalförluster och som hindrar att värden överförs utan beskattning till ett företag. § IL 53 kap
Dödsbon Vid dödsfall överförs den avlidnes tillgångar till dödsboet genom ett särskilt fång som inte utlöser någon beskattning. Dödsboet övertar den avlidnes beskattningssituation (se ovan, avsnittet om kontinuitetsprincipen). Dödsboet beskattas därefter för avkastning under sitt innehav (t ex för räntor och utdelningar) och för kapitalvinster vid avyttringar (t ex om dödsboet avyttrar en fastighet eller värdepapper). Ett arvskifte eller en bodelning medför inte någon beskattning för dödsboet. Inte heller för mottagarna innebär ett arvskifte eller en bodelning någon kapitalbeskattning. § IL 8 kap 2§
20
Allmänt om inkomstslaget kapital En vinst vid avyttring av en andel i ett dödsbo är en skattepliktig kapitalvinst för dödsbodelägaren enligt reglerna för kapitalplaceringstillgångar. Dödsbodelägaren kan knappast anses ha någon anskaffningsutgift för andelen så hela försäljningssumman torde bli en skattepliktig vinst. § RÅ 1989 ref 70 IL 52 kap
21
Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER
KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG
www.blinfo.se
UR INNEHÅLLET
Lennart Andersson
• • • • • • • • • • • • •
Kapitalmarknaden – en översikt Skatteregler för privatpersoner Skatteregler för företag Aktier Aktieindexobligationer Optioner – OMX-, aktie-, ränte-, valutaeller råvaruoptioner Terminer, swappar mm Obligationer – premieobligationer, nollkupongare, privatobligationer Värdepappersfonder Aktiesparklubbar Förvaltningskostnader Inlösen och återköp Deklarationshandledning
FÖRFATTAREN Lennart Andersson arbetar som fristående skatte- och finanskonsult. Han har arbetat med skatter under den senaste tjugofemåren och är specialiserd på värdepappersområdet.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
www.blinfo.se
Värdepapper
VÄRDEPAPPER går på ett systematiskt sätt igenom de värdepapper som finns på marknaden och hur de fungerar. Du får också en grundlig genomgång av skattereglerna för löpande avkastning och kapitalvinster. Boken innehåller ett stort antal exempel och du får många tips och råd.
LENNART ANDERSSON
VÄRDE PAPPER EN GENOMGÅNG AV KAPITALMARKNADEN OCH SKATTEREGLERNA Aktier Obligationer Optioner Fonder Konvertibler ÅTTONDE UPPLAGAN