Page 1

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

Högläsning 

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

Högläsning – läsutveckling från teori till praktik är en bok om läsning. Boken är indelad i två delar. Den första delen är teoretisk och tar upp fakta, forskning och studier om högläsning, läsning på egen hand, lässtrategier och genrepedagogik. Det görs även nedslag i några pågående läsfrämjande insatser i Sverige.

Maria Heimer

Högläsning

Den andra delen är praktisk med handledningar till nio skönlitterära böcker och fyra faktaböcker för åk F–6 att läsa högt. Handledningarna utgår från lässtrategier och det som forskning och studier visar är gynnsamt för barns läsutveckling. Till varje bok finns också boktips för den som vill läsa vidare inom samma tema. Maria Heimer arbetar som utvecklingspedagog på Resurscentrum i Staffanstorps kommun. 2008 utsågs hon till Årets skolbibliotekarie och året därpå utsågs skolbiblioteket hon arbetade på till Årets skolbibliotek.

S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

S A M LA D

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

g n i n s ä l g ö H

Svenska

ISBN 978-91-8809-961-7

9

789188 099617

p mLAlaDd kunska SAM Bokserien Sa P m KA so NS g KUär till föNr di SK OLA för skolanFÖR som lärare. ck vill utve las r kunskap, Böckerna ge m h verktyg so inspiration oc . ag rd va ra i din är användba

g Läsutvecklin Maria Heime

r

från teori till

praktik


© 2016 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-961-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Stina Andersson Omslagsbild: Istockphoto Omslag: Tomas Rudström Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: GPS group/Ednas Print, Slovenien 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se


Innehåll Förord

5

Inledning

7

DEL 1 Läsfrämjande insatser i Sverige

12

Högläsning – fröet till all läsning Låt högläsningen få ta plats Viktigt att göra medvetna val

15 17 18

Att motivera till läsning

20

Koppling mellan läsmotivation och ett rikt utbud Vikten av att skapa gemenskap kring texter Sju regler för läsmotivation Talböcker

21 22 23 24

Läsförståelse genom lässtrategier

26

Genrepedagogik

30

DEL 2 Skönlitteraturens värld

35 Jag och sagans värld 37 Bockarna Bruse på badhuset 37 Guji-Guji 44 Asgård 49 Jag och min omvärld 54 Tilly som trodde att … 54 Konstiga djur 59 Du & Jag 68 Jag och relationer 76 Änglar, kakor och tappade tänder 76 Snöret, fågeln och jag 82 Balladen om en bruten näsa 90


Facklitteraturens värld

99 101 101 107 114 120

Litteratur

124

Jag och min omvärld Malala – orden är hennes vapen Viktiga kartor för äventyrare och dagdrömmare Så funkar det! Hemma och runtomkring Beppe testar! 15 experiment i köket


Förord Mitt intresse för läsning väcktes tidigt i livet. Det har jag mina föräldrars alla högläsningsstunder att tacka för. Deras tålamod måste ha varit oändligt, när jag allt som oftast ville höra samma bok varje kväll. Favoritboken var Strit av Grethe Janus Hertz. Än idag kan jag minnas hur mycket jag tyckte om att höra berättelsen om de tre bröderna, där den yngste brodern Strit hela tiden fick stå tillbaka för sina äldre bröder för att han var så liten, men i slutet av boken vann på att vara liten. Mitt yrkesval föll sig naturligt, jag ville arbeta med språk och läsning. Jag utbildade mig till gymnasielärare i tyska och svenska. Att undervisa i svenska var fantastiskt roligt, att få möjligheten att visa elever vägen in i litteraturens värld och att få ta del av deras upplevelser, känslor och tankar. Jag ägnade mycket tid åt att läsa ungdomsböcker för att hitta rätt texter som eleverna skulle kunna känna igen sig i och som vi tillsammans skulle kunna samtala och tänka vidare kring. Under min föräldraledighet väcktes tanken att vidareutbilda mig till skolbibliotekarie, vilket jag också gjorde. Efter föräldraledigheten arbetade jag som skolbibliotekarie i fyra år. Jag fick i uppdrag att bygga upp ett skolbibliotek som från början var ett bokrum, men som snabbt utvecklades till ett bibliotek där elever, lärare och skolledning arbetade tillsammans mot samma mål. Under de åren belönades skolbiblioteket med två nationella priser. 2008 utsågs jag till Årets skolbibliotekarie av Bonnier Carlsen och dåvarande Bonnier Utbildning (numera Sanoma Utbildning) och året därpå utsågs skolbiblioteket till Årets skolbibliotek av Nationella skolbiblioteks­gruppen. Priserna ledde till nya utmaningar. Dels fick jag en kommunövergripande tjänst med uppdrag att utveckla kommunens skolbibliotek och att arbeta förebyggande med språk-, läs- och skrivutveckling, 5


dels fick jag möjlighet att bli författare. Idag är jag anställd som utvecklingspedagog på Resurscentrum i Staffanstorps kommun, där jag är samordnare för kommunens skolbibliotekarier och arbetar före­byggande med språk-, läs- och skrivutveckling för barn och ungdomar i åldrarna 0–20 år. Jag samarbetar bland annat med folkbiblioteket, öppna förskolan, förskolor och skolor. Ett inspirerande och viktigt uppdrag. I den här boken delar jag med mig av mina erfarenheter och ger förslag på skönlitterära böcker och faktaböcker att läsa högt. Boken är indelad i två delar. Den första delen består av teori om högläsning, läsning på egen hand, lässtrategier och genrepedagogik. Det finns även ett kapitel om läsfrämjande insatser i Sverige. Den andra delen består av handledningar till böcker som fungerar utmärkt att läsa högt. Handledningarna är utförliga, metodiska och grundar sig i studier och forskning som presenteras i bokens första del. Boken vänder sig till personal på fritidshemmen och lärare i förskoleklass till och med årskurs sex. Min förhoppning är att boken ska väcka engagemang och intresse för att läsa högt både i skolan och på fritids och att tillsammans med eleverna upptäcka böckerna på djupet. Åkarp, februari 2016 Maria Heimer

6


Inledning Läsning idag skiljer sig åt från hur det var förr. Att kunna läsa och skriva är numera en förutsättning för att kunna vara delaktig i samhället. Begreppet litteracitet används för att illustrera den bredd som läsning (och skrivande) idag omfattar. Läsningen spelar även en central roll för den personliga, emotionella, kulturella, intellektuella och sociala utvecklingen. Man kan säga att böcker är nyckeln till samhället, världen och olika livsvillkor. Elevers läsutveckling är alla lärares ansvar i alla skolans ämnen. Elever behöver få aktiv undervisning i hur och varför man läser samt strukturer för att läsa, tolka och förstå texter. Det behövs också en aktiv läsare som är uppmärksam och koncentrerad en längre stund. Motivation, självkänsla och tidigare läserfarenheter påverkar läsarens utveckling och framgång. Att som barn få ta del av högläsning under sin uppväxt bidrar också det till ett större ordförråd och bättre förståelse för hur texter är uppbyggda, det visar forskning. Läsning fordrar mycket övning. I skolan satsas mycket kraft på den grundläggande läsinlärningen, men det är minst lika viktigt att fortsätta undervisningen i läshastighet, läsförståelse, ordförråd och läsmotivation genom hela grundskolan. Läsningens syfte är inte huvudsakligen att läsa i sig utan att fundera över vad man läser. Att lära sig läsa handlar lika mycket om att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och försöka förstå hur författare beskriver, förklarar och berättar med olika typer av texter och berättartekniker. Anthony J. Apple­gate och Mary D. Applegate visar med sina studier i årskurs 1–6 att elever behöver känna att de kan använda sin läsning till något, inte att läraren enbart nöjer sig med att de läser. Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin delar i sin bok, God läsutveckling, in en elevs läsutveckling i fem dimensioner: fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läs­ 7


intresse. De fem dimensionerna samspelar och skapar tillsammans en helhet, men de visar även var för sig ett eget förlopp. Dimensionerna är inte linjära. En elev kan ha kommit olika långt i dimen­ sionerna och en dimension kan ha positiv inverkan på en eller flera av de andra dimensionerna. Forskaren Pamela Schultz Nybacka definierar läsare som en person som frivilligt införlivar böcker och läsande i sitt liv. Läsande förebilder, både i skolan och hemmet, spelar en viktig roll för att utveckla läsare. Vuxna behöver visa elever att de läser och berätta om vad de läser. När jag arbetade som skolbibliotekarie läste jag de flesta av de böcker som jag köpte in till skolbiblioteket. Det var ett digert men givande arbete. Jag vågar påstå att om jag inte hade läst så många barn- och ungdomsböcker, så hade jag inte kunnat motivera eleverna till läsning i den utsträckning som jag gjorde. Efter bokprat och inför lov ringlade köerna sig långa för att få låna böcker. Eleverna­ bad mig plocka ihop en trave med titlar som jag visste skulle passa just dem, de stannade och pratade böcker i biblioteket, korridoren och matsalen. Och om de körde fast kom de och bad om hjälp för att kunna komma vidare. Läsning handlar om så mycket mer än att läsa av texten rätt och svara på frågor vars svar finns i texten. Läsning handlar om att på allvar påverka elevernas föreställningar om både verkligheten och fiktionen. Skolan har en viktig roll som en plats där alla lär sig läsa och känner sig motiverade till och engagerade i att läsa. Läsningen måste ges utrymme och tid och det är viktigt att barnen får vara aktiva, känna glädje och engagemang inför att lära och känna att de utvecklas. När det gäller barns och ungas läsning finns det flera alarmerande resultat och rapporter att ta del av. Samtidigt visar statistik från Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen att försäljningen av böcker för barn i slukaråldern (9–12 år) ökade med 22,7 procent under år 2015. Att fler barnböcker säljs kan betyda att barn i slukaråldern läser mer än tidigare. Det ska bli spännande att följa utvecklingen.

8


Jag låter nu författaren John Gardners beskrivning av läsning avsluta denna inledning: Den skapar en slags dröm, en rik och levande inre lek. Vi läser några ord i början på boken eller berättelsen och plötsligt ser vi inte orden på sidan utan ett tåg som rör sig genom Ryssland eller en gammal gråtande italienare eller en bondgård som regnet slår emot. Vi läser vidare – drömmer vidare – inte passivt utan aktivt. Vi oroas över de val karaktären gör, lyssnar i panik till något ljud bakom den fiktiva dörren, blir exalterade över hur karaktärerna lyckas, gråter över deras misslyckanden. I stor fiktion engagerar drömmen både vårt hjärta och vår själ; vi svarar inte bara på fantastiska saker – vi ser, vi hör, vi luktar – som om det vore i verkliga livet, vi svarar också på fiktiva problem som om de vore verkliga; vi sympatiserar, tänker och drömmer. Gardner, J. (1991), The Art of Fiction: Notes on Craft for Young Writers. New York: Vintage

9


DEL 1


Läsfrämjande insatser i Sverige Säkert har du tagit del av de rapporter som visat på att färre föräldrar läser högt för sina barn och att elevers läsvanor och läsfärdighet har försämrats. De negativa resultaten har fått väldigt mycket fokus såväl i media som i skolvärlden, varför jag i det här kapitlet istället har valt att fokusera på alla krafttag som görs och har gjorts för att förbättra barns och ungas läsning. Sedan den 1 juli 2011 finns det ett lagkrav på att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Ett skolbibliotek som är bemannat med för uppdraget utbildad personal och där skolbibliotekarien arbetar läsfrämjande i samarbete med lärare, bidrar på många sätt till elevernas läsutveckling. Det kan till exempel vara genom högläsning, bokprat, boksamtal, författarbesök eller en bokattack – ett kort bokprat där skolbibliotekarien tipsar om en bok. Med början höstterminen 2015 ges skolor möjlighet att delta i Skolverkets Läslyft. Läslyftet är en fortbildningssatsning för lärare i språk-, läs- och skrivdidaktik. Fortbildningen bygger på kollegialt­ lärande med stöd av rektorn och en handledare. Syftet är att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Fortbildningsinsatsen pågår lokalt på skolor och i kommuner. Läslyftet utgår från ett antal moduler som högskolor och universitet runt om i landet har utarbetat. Samtliga moduler finns tillgängliga i Läs- och skrivportalen på Skolverkets webbplats. De som deltar i satsningen analyserar vad de behöver utveckla och väljer därefter modul. Läslyftet kommer att pågå till och med läsåret 2017/2018 med chans till förlängning. Förutom Läslyftet har regeringen gett Skolverket i uppdrag att ut­ arbeta ett bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för årskurs 1–3. 12


I regeringsuppdraget betonas betydelsen av att tidigt följa elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Syftet med bedömningsstödet är dels att tidigt identifiera elever som riskerar att få, eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling, dels ge elever extra stimulans inom dessa båda områden. Bedömningsstödet är obligatoriskt i årskurs 1 från och med den 1 juli 2016 och finns på Skolverkets webbplats i Bedömningsportalen. Skolverket har även fått i uppdrag att utarbeta kunskapskrav i läsförståelse för årskurs 1. Detta kommer också att gälla från den 1 juli 2016. År 2012 initierade och startade barnboksförfattaren och tidigare mellanstadieläraren Martin Widmark i samarbete med Läsrörelsen­ projektet En läsande klass. Projektets syfte var att uppmuntra lågoch mellanstadielärare att avsätta 30 minuter till läsning och läsförståelse varje skoldag. Projektet genomförs fram till 2018 och målet är att vända den negativa trenden med barns och ungdomars sjunkande förmåga att förstå vad de läser. Metoden beskrivs i en bok som delats ut till alla låg- och mellanstadieskolor, men materialet finns också tillgängligt på projektets hemsida. Under hösten 2015 lanserades kampanjen ”Höstlov blir Läslov”. Tanken med den är att förvandla höstlovet i vecka 44 till en vecka där barns och ungas läsning, berättande och skrivande står i centrum.­ Under lovveckan ordnades bokbytardagar, skrivarverkstäder, filmvisningar, författarbesök och andra läsfrämjande aktiviteter runt om i landet. Läslov är ett läsfrämjande samarbete genom föreningen Läsrörelsen och aktörer som idrottsföreningar, bokförlag, bibliotek, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag. Kulturrådet utser sedan några år tillbaka en nationell läsambassadör, vars uppdrag är på två år. Läsambassadören verkar för att främja läslust och för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. Inspirationen är hämtad från länder som USA, Storbritannien, Irland och Australien. Landets första läsambassadör var Johan Unenge. Därefter tog Johanna Lindbäck över och sedan september 2015 är Anne-Marie Körling Kulturrådets läsambassadör. 13


Johan Unenge är numera läscoach för Paus, en läskampanj för att få fler barn och unga som idrottar att läsa böcker på fritiden. Idrottsrörelsen och Kulturrådet står bakom satsningen och idrottsföreningar och bibliotek samarbetar för att inspirera och motivera barn och unga till att läsa en bok som avkoppling och gymnastik för hjärnan, men också för att ge barnen ett rikare språk, en större värld och ökad läsförståelse. ”Bokhunden och Astrid Lindgren” är ett läsfrämjande projekt med syfte att förena barn med litteratur och sprida kunskap om Astrid­Lindgrens författarskap. Barnen får läsa högt för en hund som tillsammans med sin förare genomgått en ettårig utbildning. Hunden lyssnar på barnet och dömer inte hur barnet läser, vilket kan ha en lugnande effekt i en situation som annars kan vara stressande. Projektet vänder sig till barn i åldern 6–18 år och drivs i samarbete med föreningar, skolor och bibliotek. När projekttiden löper ut under år 2016 är det tänkt att projektet ska övergå i föreningseller företagsform.

14


Högläsning – fröet till all läsning Det sägs och skrivs ofta att högläsningen är så viktig. Men varför är den viktig? Jag tänkte att vi skulle uppehålla oss kring det en stund. Man kan säga att högläsning är fröet till all läsning, det handlar om att låta barnen och eleverna få uppleva vad läsning är. Mötet mellan vuxen, elev och text skapar en gemenskap och högläsningsstunden inbjuder till möjligheter att samtala, fråga och tänka. Jag minns med värme en kväll när jag stod hemma i köket och lagade mat. Min dotter Ellen frågade mig ”Mamma, var fanns jag innan jag fanns, var var jag någonstans när Filip var liten?” Jag minns att jag tänkte, vad ska jag svara på den frågan, men mer hann jag inte tänka innan min son svarade sin lillasyster ”Du var en sten”. ”Ja, det var jag ju!” utbrast Ellen. I samma stund som Filip sa att Ellen var en sten, förstod jag att han hämtade det från Sandvargen av Åsa Lind som vi alla tre läst tillsammans. Vi förflyttades fort in i Sandvargens värld och samtalade tillsammans kring Ellens fundering. Otaliga är de böcker som har dykt upp i våra samtal och hjälpt oss att försöka förstå både oss själva och den värld vi lever i. Högläsningen är mycket viktig för att stimulera barns och elevers språkutveckling och skapa intresse för böcker och läsning. Hög­ läsaren delar med sig av mönster för både berättelsens innehåll och språkets uppbyggnad. Under högläsningen får eleverna möjlighet att bekanta sig med skriftspråket med sina ofta längre meningar, andra uttryckssätt och rikare ordval. Det inbjuder till många samtal kring nya ord och ordens betydelse. Eftersom högläsaren vanligtvis uttalar orden tydligare vid högläsning än vid vanliga samtal får eleverna­även ta del av ordens uppbyggnad. Högläsningen visar dessutom vägen till berättelsens struktur, hur berättelser börjar och slutar och vad som skrivs däremellan samt hur och vad författare berättar. Detta bidrar till att hjälpa eleverna i den egna läsningen. 15


När vi läser högt för eleverna blir texten levande och vi ger bokstäverna liv. Vi visar att i böckerna ryms världar av äventyr, spänning, glädje, sorg och kunskap. Vi får se världen genom andras ögon och tillsammans kan vi prata om personer och händelser och upptäcka hela vårt känsloregister. Högläsningen bidrar på så sätt till att eleverna lär känna sig själva inifrån och kan utveckla sin identitet och empati för andra så att de kan förstå hur andra känner och tänker. Högläsningen stimulerar även fantasin och kreativiteten. När man läser högt för barn får de möjlighet att öva sig på att skapa inre bilder. Och när man pratar om bilder skapas nya tankar att dela med sig av. Högläsningen kan också vara ett sätt att fånga upp och bearbeta barns och elevers många tankar och funderingar kring livet, sig själv och skolan. I mitt förebyggande arbete rekommenderar och använder jag ofta högläsningen för att utgå från någon person i den fiktiva världen och sedan så sakteliga närma sig elevernas funderingar och tankar. Jag har vid olika tillfällen mött elever som oroat sig för simundervisningen i skolan. De har trott att alla andra kan simma och att de skulle bli retade och utanför för att de ännu inte lärt sig simma. Jag har då rekommenderat Badhuskrisen av Ann Caroline Håkans. Boken handlar om Juni som precis har börjat tvåan. Hon oroar sig för att Jonah ska reta henne för att hon inte kan simma. Juni använder uttrycket en kaktus i magen, som får beskriva hennes oro. Vad Juni inte vet är att Jonah inte heller kan simma. Att känna att man inte är ensam med sina känslor och tankar är viktigt för elevens självkänsla och hälsa. Många av de funderingar och tankar som barn och elever har finns också att finna i litteraturens värld. De berättelser som högläsaren delar med sig av kan även inspirera eleverna till lek, att ta med sig personer och händelser från böckerna in i lekens värld.

16


Låt högläsningen få ta plats Vi har nu tittat på varför högläsningen är viktig, men vad bör högläsaren tänka på? Det är viktigt att läsa högt varje dag och fortsätta även när elever­ na kan läsa på egen hand. En text som läses högt kan vara snäppet över elevernas läsnivå på egen hand. Vår förmåga att läsa utvecklas hela tiden. Låt högläsningen få ta plats och planera gärna in den i verksamheten, så att den inte faller bort. Förutom personalen i skolan och på fritids så är föräldrarnas högläsning betydelsefull för barnens språk-, läs- och skrivutveckling. Prioritera att uppmuntra och informera föräldrarna om vikten av att vara en läsande förebild för sina barn och att läsa högt för dem. Det finns flera forskningsstudier som under­sökt hur barns läsvanor påverkas av föräldrars läsvanor. Flera studier visar att familjen och därefter kompisar och lärare utgör de viktigaste läsande förebilderna. Det finns också undersökningar som identifierat sportutövare, i synnerhet fotbollsspelare, som läsande förebilder. Tänk om Zlatan skulle komma med en bok i handen inför en intervju eller när han kliver ut ur spelarbussen. Jag anar att den boken plötsligt skulle bli väldigt intressant och locka många till läsning. I mitt arbete pratar jag ofta högläsning på föräldramöten. Det är ett sätt att göra föräldrar medvetna om högläsningens betydelse. Det är viktigt att inte skuldbelägga föräldrar som ännu inte har läst eller av någon anledning inte kan läsa högt för sitt barn. Föräldrar som inte kan läsa högt brukar jag tipsa om att de kan lyssna på ljudböcker tillsammans med barnet och samtala kring berättelsen som de lyssnat på. Ett uppskattat inslag på föräldramöten är tipsen om böcker som passar för högläsning. Många föräldrar säger att de upplever en svårighet i att hitta rätt bok. Jag brukar uppmuntra dem att kontakta mig efter mötet för att få specifika boktips. Jag ber dem då skriva lite om vad deras barn tycker om och om de tillsammans eller barnet på egen hand har läst någon bok som var riktigt bra. Utifrån den informatio17


nen kan jag sedan skapa specifika boktips till dem. Att hitta rätt bok är betydelsefullt. Skolbibliotekarien är en värdefull samarbetspartner i skolan och kan vara till stor hjälp i urvalet av litteratur,­eftersom en skolbibliotekarie är uppdaterad på utgivningen av barnböcker och kan ge utvalda högläsningstips utifrån önskemål och behov.

Viktigt att göra medvetna val Barbro Westlund skriver i sin bok Att undervisa i läsförståelse, att ”[o]m högläsning ska betraktas som ett pedagogiskt verktyg, bör den uppfylla vissa kriterier: Den ska knyta an till barnets erfarenhet, men givetvis också inbjuda till diskussion och reflektion – ge nya erfarenheter.” Det går därför inte bara att ta en bok och läsa högt, utan det måste finnas en tanke bakom valet av högläsningsbok. Läraren, skolbibliotekarien, personalen på fritidshemmet eller någon annan vuxen i skolan behöver ställa sig flera frågor inför val av böcker som de ska arbeta med tillsammans med eleverna: Varför väljer jag just den här boken? Hur ska jag arbeta med innehållet? Vad ska läsningen av boken leda fram till? Vilka andra böcker tar upp samma tema och kan de jämföras? Att hitta rätt bok är en utmaning. Utbudet är stort och det är viktigt att välja en lagom svår text. Om texten är för svår, finns det en risk att flera elever inte förstår. Om texten är för enkel, kan det finnas elever som tappar intresset. En bra utgångspunkt är en text där eleverna förstår cirka 90 procent av ordförrådet. En högläsningstext kan vara lite svårare än den som eleven kan läsa på egen hand. Tänk på att låta eleverna möta olika texttyper, både skönlitterära och fakta­texter. Det underlättar förståelsen i den egna läsningen. En god högläsare bygger upp en förförståelse kring texten med eleverna före läsningen och knyter ihop textens innehåll med elevernas erfarenheter. Det är viktigt att låta högläsningen få ta tid, att ge eleverna möjlighet att ställa frågor och samtala före, under och efter läsningens gång. Att läsa högt innebär att också bearbeta textens innehåll tillsammans med eleverna och bland annat ställa frågor om 18


texten. Frågorna bör formuleras så att eleverna både kan använda sin bakgrundskunskap och den nya informationen från texten. Om textinnehållet inte bearbetas ger det inte några nämnvärda effekter för elevernas språkutveckling. Tidpunkten för högläsning har också visat sig vara betydelsefull för att högläsningen ska få en gynnsam effekt på barnens språk­ utveckling. En studie i förskolan, som står att läsa mer om i boken Litteraturläsning i förskolan, visade att personalen oftast läser när barnen är som tröttast eller hungrigast. Högläsningen får då ett helt annat syfte, den verkar lugnande på barnen och utvecklar inte deras språk något nämnvärt. Nu vänder den här boken sig till personal i skolan, men jag tycker att det är viktigt att ställa sig frågan: När lämpar det sig bäst att läsa högt? Det finns inget svar på den frågan som passar alla elever utan högläsaren känner sin grupp eller klass bäst och väljer tidpunkt utifrån det. Men högläsningen får aldrig väljas bort för att det inte finns tid. Högläsningen måste alltid prioriteras.

19


S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

Högläsning 

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

Högläsning – läsutveckling från teori till praktik är en bok om läsning. Boken är indelad i två delar. Den första delen är teoretisk och tar upp fakta, forskning och studier om högläsning, läsning på egen hand, lässtrategier och genrepedagogik. Det görs även nedslag i några pågående läsfrämjande insatser i Sverige.

Maria Heimer

Högläsning

Den andra delen är praktisk med handledningar till nio skönlitterära böcker och fyra faktaböcker för åk F–6 att läsa högt. Handledningarna utgår från lässtrategier och det som forskning och studier visar är gynnsamt för barns läsutveckling. Till varje bok finns också boktips för den som vill läsa vidare inom samma tema. Maria Heimer arbetar som utvecklingspedagog på Resurscentrum i Staffanstorps kommun. 2008 utsågs hon till Årets skolbibliotekarie och året därpå utsågs skolbiblioteket hon arbetade på till Årets skolbibliotek.

S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

S A M LA D

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

g n i n s ä l g ö H

Svenska

ISBN 978-91-8809-961-7

9

789188 099617

p mLAlaDd kunska SAM Bokserien Sa P m KA so NS g KUär till föNr di SK OLA för skolanFÖR som lärare. ck vill utve las r kunskap, Böckerna ge m h verktyg so inspiration oc . ag rd va ra i din är användba

g Läsutvecklin Maria Heime

r

från teori till

praktik

Profile for Smakprov Media AB

9789188099617  

9789188099617  

Profile for smakprov