Omslag, försättsblad och vinjetter Charlotte Ramel
Faktagranskare: Johanna Elander Leg. Läkare Jesper Kraus Schmitz Leg. Läkare
Rabén & Sjögren Box 2052, 103 12 Stockholm www.rabensjogren.se Copyright © text och bild: Respektive upphovsman 2014 Tryckt i Slovenien 2014 ISBN 978-91-29-68944-0 Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
upptäcker kroppen RedaktÜrer Birgitta Westin och Moa Brunnberg Formgivare Pia Hinnerud
Förutom allt praktiskt och nyttigt som kroppen kan göra, så finns det en del extragrejer som man kan testa – kanske är dom helt onödiga, men ändå roliga! Det är lite olika vad som går, för våra kroppar ser ju olika ut. En del saker är jättelätt att göra för vissa och omöjligt för andra. Kan du göra något trix med din kropp? RULLA / VÄNDA TUNGA VIFTA ÖRON SPELA PÅ KINDERNA
TITTA I KORS
SNEDA LÄPPAR
50
NUDDA NÄSAN MED TUNGSPETSEN
HÖJA ETT ÖGONBRYN I TAGET LÄGGA BENEN BAKOM NACKEN
RULLA MAGEN
SPLIT/SPAGAT
51
FRÅGA DOKTOR JOHANNA KAN SKELETTET RÖRA SIG? Skelettet består av massor med olika ben. De är alla sammanbundna via leder som fungerar som kroppens gångjärn. Knäet och armbågen är exempel på leder. Musklerna böjer lederna och gör att vi kan röra på oss. VAD GÖR HJÄRTAT? Hjärtat är en muskel som pumpar runt blodet i kroppen – ett slags motor. VARFÖR HAR MAN HJÄRTAT TILL VÄNSTER? Hjärtat sitter nästan mitt i kroppen, men lite, lite mer åt vänster. På höger sida sitter bland annat levern och de stora kärlen som leder blodet tillbaka till hjärtat. Alla organ i kroppen måste samsas om det utrymme som finns. Det finns personer som föds med hjärtat på höger sida, men det är ovanligt.
54
HUR KAN MAN SE IGENOM EN KROPP? Man använder en sorts fotograferingsteknik med röntgenstrålar som går igenom kroppen. Beroende på om de passerar ett ben eller inte kan det avbildas på film.
VAD SKULLE HÄNDA OM VI INTE HADE BEN I KROPPEN? Vi skulle inte kunna stå, gå eller springa, inte kunna använda armarna. Vi skulle påminna lite om maneter – de har inte några ben i kroppen.
55
56
I stora delar av kroppen är skelettet väl gömt, men inte överallt. Om du klämmer på just revbenen, på knät eller armbågen så märker du hur hårt skelettet är. Benhårt.
Bröstkorgens revben är som en fågelbur, ett hårt galler som skyddar hjärtat, lungorna och många andra viktiga delar av din kropp.
Visste du att barns skelett är mjukare än vuxnas? Fast det stelnar ju äldre du blir. Som en färsk, grön kvist på ett träd, som blir en fullvuxen gren och till slut en torr, gammal pinne. Det är därför barn inte bryter benen lika lätt som gamla gör, när de ramlar.
Inuti kroppen sitter skelettet. Det är det som gör att kroppen håller sig uppe. Vuxna har oftast 206 olika ben i skelettet. Det är som en stadig klätterställning. Stöd och stolpar, ben och knotor, hit och dit. Det spelar ingen roll hur stark du är eller hur mycket muskler du har, utan skelettet skulle kroppen säcka ihop helt och hållet.
SKELETTET
57
En dag börjar det. Bea säger hej. Sigge hinner inte svara. Swisch så är hon borta. Men hejet hänger kvar. Det börjar gro längst in i kroppen. Djupt inne i hans hjärta. Pick pick
pick pick pick Sigge hade inte riktigt tänkt på Bea förut. Nu syns hon plötsligt vid gungorna, på gården, i parken och överallt. Ser han henne inte, så är det som om Sigges ögon letar efter henne hela tiden. Hela hans kropp vill gunga högt för att få syn på henne över staket och trädtoppar.
70
En dag ser han henne i mataffären. Bea köper en limpa. Lyckliga limpa, tänker Sigge. Sigge lägger ner en likadan limpa i pappas korg. Hemma smakar han. Limpan smakar gott och i hela hans mun känns det som det kanske känns i Beas mun när hon äter limpa. En dag hamnar Sigge alldeles bakom Bea i kön till kiosken. Då kan han inte låta bli att lukta på henne. Hon luktar lite tvål. Hon luktar lite god gröt. Hon luktar också lite som mjuk kind mot kall jacka. Löv kanske. Och som någon bra frukt. Om Sigge jämför med någon annans lukt, så luktar någon annan inget särskilt. Men det gör Bea. Hon luktar särskilt.
Sigge provar med ost. Gott. Med korv. Gott. Med kaviar. Det är också gott. Magen blir mätt. Han tänker på henne. Dunk dunk
dunk dunk dunk
71
LUKTEN
Näsrygg rygg
Nästip Nästipp Näsborrar
Sno Snorrännan hete egentligen heter näs näsfåra
SNIFF SNIFF Näsan luktar och doftar på saker. Den sniffar in luktämnen, det är jättesmå luktmolekyler. Minibitar som finns i luften runt saker du känner lukten av. Det låter SNIFF SNIFF när luktsinnet jobbar. Inne e i näsan, längst upp, i höjd med ögonen, finn finns ns ftreceptorerna. När lukterna landat där skickass doftreceptorerna. doftsignalerna ftsignalerna till hjärnan. Den minns 10 000 olika olikka fter. Både härliga dofter och äckliga. Luktsinnet dofter. betar hela tiden, och gör mycket mer än vi arbetar tänker ker på.
100 0
STOPP! Ibland säger näsan: Det luktar rök, det brinner, SE UPP! Näsan känner röklukten på långa, långa vägar. Lukt och smak hör till kroppens viktiga varningssystem. Näsan och tungan kan också tala om att maten smakar ruttet eller mögligt, är farligt besk eller vidbränd. STOPP, ÄT INTE! ÄT OCH NJUT! Men doften och smaken kan också ge oss härliga upplevelser som gör oss glada, får oss att njuta och må superbra. Hela kroppen känner att just nu kan ingenting vara viktigare eller bättre än att få äta den här grillade abborren med stekta kantareller och vilda hallon och smultron till efterrätt. Eller vad säger du?
SMAKEN Läppar
Gom
Gomspene Tunga Smaklökar
Tungan smakar på saker. Tungan har en massa röda prickar. Mellan dem sitter de ännu mindre smaklökarna. De känner smaken på det du stoppar i munnen. Tungan kan bara känna fem grundsmaker. Det är sött, salt, surt, beskt och umami (parmesan till exempel). Smakerna känns ganska tydligt om man håller för näsan när man provsmakar för då kan inga doftämnen segla upp i näsan. Samma sak händer när man är förkyld.
Tungspets Ci tr o
n
–
s
t
Pa rm
an es
ur
PROVA SÖTSMAKEN Gör en blandning av socker och kanel. Det smakar gott, lite som kanelbulle. Men håller du för näsan känner du plötsligt bara sockersmaken. Kanel är en doftarom mer än en smak.
mi ma u –
nö al
r– tte
be
skt
Socker – sö tt
V Salt
101
Vill du vara frisk, pigg och snabbt kunna lära dej nya saker?
Rör dej! Det hjälper!
Dessutom blir man gladare och sover bättre.
Då blir kroppen och hjärtat starkt och håller längre.
Varför springer hamstern så gärna i sitt hjul?
126
Och sover man bättre blir man ju piggare.
Och varför är det så viktigt att rasta hunden?
Rör på dej lite varje dag.
Att röra sej jättejättemycket en dag räcker inte så långt, musklerna och hjärtat
behöver liksom övas lite varje dag.
Det måste inte vara svårt eller kosta nåt!
Ungefär som att vi borstar tänderna ett par gånger varje dag, för att hålla dom friska och hela!
trappor... Hopprep, trädgårdsfix, klättra i träd, springa, bollspel, cykla, simma, lekpark,
127
VÄLKOMMEN LILLA WONGALF Mycket riktigt, Hedda får ett syskon, klockan 3:45 natten till torsdagen. Hon längtar efter att berätta det för Pia, för Gertrud, för hela klassen och skolan och världen. Hon vill också berätta det för träden på gården och fåglarna i himlen. Hon kommer på att hon faktiskt inte har en aning om hur fåglar flyger. De måste vara jättelätta. Men strunt i det nu! Hon önskar att hon kunde flyga så att hon snabbare kom till skolan! Undrar varför kroppen inte kan flyga. Kanske hon ska fråga Gertrud om det. Heddas faster Pop har passat Hedda över natten och det var hon som berättade det för henne. Heddas syskon är tydligen en riktigt liten skit. Pappa skickade en bild till Pops mobil och Hedda fick titta.
En skit men ändå, en liten människa! Tio fingrar, tio tår, lite hår och en näsa. Efter skolan ska pappa hämta Hedda och så ska hon få träffa sin lilla syster. Hon vill så gärna att hon ska heta Wongalf men mamma och pappa har sett lite tveksamma ut när hon föreslagit det.
Nästa dag kommer mamma och pappa hem med det lilla barnet. När Hedda sitter och håller sin lilla syster i famnen så tänker hon på hur lätt hennes kropp är. Hennes syster är bara några timmar gammal och väger inte mer än kanske tre liter mjölk eller möjligtvis juice. Och sakta ska kroppen växa, och skelettet och näsan och huden ska töjas. Hedda undrar lite om hennes syster, som verkligen passar till att heta Wongalf, redan nu börjat forma tankar i sitt huvud. 136
Tankar som ännu inte är några ord. Hedda ska lära henne alla ord hon kan. Hon börjar nu. – Jag älskar dig, viskar hon i Wongalfs lilla öra.
137
upptäcker kroppen FRÅN SKRAPSÅR OCH HÅR TILL SKELETT OCH TÄNDER Smarta små upptäcker kroppen är en rolig och lekfull kroppsbok. Den berättar enkelt och konkret om vad kroppen kan, hur skelettet ser ut, varför det gör ont, vad en doft eller smak är och mycket annat spännande. Här kan du testa kroppstrix, prova blinda fläcken, ”göra ett öra”, sätta namn på kroppsdelar och prata älsklingsmat. Du kan läsa om kliande huvudlöss och hur det kan kännas att vara jättekär. Du får också möta Klass 1 Rönnen igen och läsa om Hedda som får ett syskon. Och du kan se hur fint och bra det är att vi både är lika och olika. Medverkande: Charlotte Ramel, Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Björn Bergenholtz, Johanna Elander, Kristian Hallberg, Maria Jönsson, Loka Kanarp, Grethe Rottböll, Lena Sjöberg, Kamila Slocinska, Eva Staaf, Pernilla Stalfelt, Ulf Stark, Jesús Verona, Martina Wagner, Jenny Westin Verona
Läs också: Smarta små upptäcker naturen Smarta små upptäcker skolan
upptäcker naturen
upptäcker skolan