9789147108060 by Smakprov Media AB

SO•Serien från Liber

SAMHÄLLE  LÄRARHANDLEDNING 

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

ISBN 978-91-47-10806-0 © 2012 Göran Svanelid och Liber AB Arbetsuppgifterna är utarbetade av Göran Svanelid, Micael Pettersson, Johnny Behrnertz, Ewa Jaquet, och Maria Fitger Redaktör: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Till läraren Kursplan Samhällskunskap SO.S Samhälle 7

SO.S Samhälle 8

SO.S Samhälle 9

Tema demokrati S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Till läraren Övningarna i lärarhandledningen Libers lärarstöd i SO är ett unikt material genom att övningarna kan kopplas till: 1. Kunskapssynen i Lgr 11 2. Forskning 3. De nationella proven (som kommer att genomföras för första gången våren 2013). Övningarnas huvudsakliga syfte är dels att ge fler elever möjligheten att utveckla de viktigaste förmågorna i SO vilket i sin tur ökar chanserna till både bättre resultat på de nationella proven och därmed på sikt bättre betyg. Vi har valt att kalla sättet att undervisa för ”ROT– pedagogik”, d.v.s. att gå till rötterna för att hitta vad allt handlar om egentligen, och där bokstäverna ROT står för: R: Gör Rätt saker O: Gör det Ofta T: Gör det Tidigt Att göra något rätt innebär i detta fall om att bygga in ”The Big 4” (se nedan) i övningarna samtidigt som dessa fyra förmågor ska synliggöras i undervisningen så ofta och tidigt som möjligt. ROT-pedagogiken bör därmed öka chanserna att fler elever kommer att uppnå de nya och betydligt högre behörighetskraven till gymnasieskolan. Då det tidigare (Lpo 94) räckte med godkända betyg i de tre ämnena svenska, engelska och matematik krävs nu åtta eller tolv godkända betyg (betyget E) för att vara behörig till de praktiska respektive teoretiska programmen inom gymnasieskolan.

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

”The Big 4”: De viktiga förmågorna i SO Alla kursplaner inleds med att ämnets syfte beskrivs och denna text avslutas med att ett antal (3–6) långsiktiga mål presenteras i punktform. I dessa mål finner vi de förmågor som undervisningen ska utveckla. Det är samma förmågor som sedan ska bedömas. En viktig insikt är att dessa förmågor är generella, de återfinns i alla skolämnen, dock med lite olika ”tyngd” beroende på ämne. I SO-övningarna är det följande fyra förmågor (The Big 4) som är i fokus: 1. Analysförmågan, d.v.s. förmågan att kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av olika händelser och skeenden. I historia kan det handla om att förstå och förklara en förändringsprocess som industrialiseringen i Sverige; i geografi fenomen som urbanisering och klimatförändringar; i samhällskunskap företeelser som makt eller inflation; och i religionskunskapen hur livsåskådningar kan ha en identitetsskapande funktion för både individer och grupper. Att analysera kan även innebära att beskriva olika samband, att hitta lösningar på problem, eller att göra jämförelser för att identifiera likheter och skillnader och/eller för- och nackdelar. Även förmågan att kunna växla perspektiv ingår i analysförmågan. 2. Kommunikativa förmågan, d.v.s. förmågan att kunna delta i en diskussion, argumentera för en åsikt, motivera en ståndpunkt, föra ett logiskt resonemang samt uttrycka en ståndpunkt. 3. Begreppslig förmåga, d.v.s. att förstå innebörden i ämnesspecifika begrepp och kunna tillämpa dem i olika och nya sammanhang. Det är genom att begripa begreppen som eleverna kan delta i ämnesspecifika diskussioner. Begreppen är därmed ett ”ämnesspråk” och kan då fungera som tankeredskap, t ex för att lättare kunna generalisera och se mönster. 4. Informationshanteringsförmåga, d.v.s. veta hur man söker, väljer ut, strukturerar och kritiskt granskar information. Observera att de två förstnämnda förmågorna, bokstavligen, inte återfinns i kunskapskraven. Till exempel så beskrivs analysförmågan bland annat i termer av orsaker och konsekvenser eller samband. På samma sätt så ”bryts” den kommunikativa förmågan ner i mer konkreta uttryck som att argumentera, diskutera, motivera, resonera. En huvudpoäng med ”The Big 4” är att de ska utvecklas, mer eller mindre, i alla skolämnen. Låt förmågorna bli hela skolans ”röda tråd”. Det är viktigt att dessa förmågor utvecklas redan i de lägre årskurserna. Senast i åk 1!

Fem olika typövningar SO.S lärarhandledningar har en stringent och tydlig struktur. Vi har valt ut några lärande typövningar som återkommer i alla fyra SO-ämnen och i alla årskurser. Dessa typövningar utgår från Lgr 11:s kunskapssyn, centrala innehåll och kunskapskrav och genom att övningarna är återkommande innebär det att de blir igenkända av eleverna. Man skulle kunna uttrycka det så att eleverna är på ett ”lärande träningsläger” där de tränar på det som är viktigt att kunna. Det återkommande inslaget och den tydliga strukturen bör vara till stor nytta för samtliga elever, men kanske mest för de s.k. svagpresterande eleverna. De behöver få en tydligare struktur genom att möta liknande typövningar och detta främst för att de ska kunna utveckla de viktiga förmågorna.

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Typövning 1: Utveckling av analysförmågan Att utveckla analysförmågan är viktigt i alla skolämnen, inte minst i SO-ämnena. I kunskapskraven ”vimlar” det av hänvisningar till just denna förmåga. För att ta några exempel: I geografi ska eleverna beskriva orsaker till och konsekvenser av bland annat klimatförändringar, befolkningsfördelning och migration. I historia förväntas också eleverna kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av bland annat samhällsförändringar och människors livsvillkor. I samhällskunskap är det ”sambandstänkandet” som är prioriterat. Exempelvis så ska eleverna kunna beskriva samband både inom och mellan olika samhällsstrukturer. Även i religionskunskap finns krav på ”sambandstänkande”. Eleverna får rikligt med tillfällen att utveckla analysförmågan och mer konkret genom att de: • Tar hjälp av en generell analysmodell. Här kan vi verkligen tala om ”återanvändning”. • Tar hjälp av ”sambandsträning”. Eleverna ska försöka identifiera och beskriva olika samband. Ju längre ”sambandskedjor” desto bättre. • Tar hjälp av en jämförande analys för att beskriva likheter och skillnader, samt för- och nackdelar. • Tar hjälp av ett stort antal ”varför–frågor” för att utveckla tänkandet kring ”orsakssidan” av analysen. Det finns även frågor som enbart fokuserar på ”konsekvenssidan”. Typövning 2: Utveckling av den kommunikativa förmågan Att utveckla elevernas kommunikativa förmåga har två sidor. Den ena sidan handlar om ”kommunikation som medel” och den andra sidan om ”kommunikation som mål”. I det första fallet finns ett stort antal övningar där eleverna via samtal och interaktion i en grupp ges tillfälle att via språket, den egna förförståelsen och egna erfarenheters hjälp nå så långt som möjligt i gruppens svar. I det andra fallet utvecklar övningarna de krav på resonemang, argument och motiveringar som kunskapskraven kräver för olika betygsnivåer. Dessutom finns några övningar där eleverna utvecklar sin kommunikativa förmåga genom att argumentera för eller emot samt ett flertal övningar där elever får träna på att föra resonemang. Typövning 3: Utveckling av begreppsförmågan Alla skolämnen har sitt specifika ämnesspråk. I SO finns krav på begreppskunskap i alla fyra ämnena. För att kunna analysera, föra ett resonemang, delta i en diskussion eller argumentera för en åsikt krävs en ämnesbegreppslig kompetens. Varje kapitel inleds med övningar på ett antal (cirka 10) centrala begrepp. Eftersom mängden begrepp är mycket stort har vi gjort ett urval så att sådana begrepp som behövs för den fortsatta förståelsen i ämnet har prioriterats. Typövning 4: Förmågan att hantera information Denna förmåga är inte lika framskriven i denna lärarhandledning som de övriga. Detta ska inte tolkas som att den är av mindre betydelse. Snarare handlar det om att elevers sökande efter information kan riktas åt så många olika håll och är ofta av dagsaktuellt slag. Vill man som lärare fördjupa sig i källkritik så kan vi rekommendera Skolverkets ”Kolla källan”, som innehåller mycket matnyttigt kring informationssökning, källkritik och säkerhet på nätet. Dessutom hittar du två bra provuppgifter på Skolverkets hemsida. Den ena behandlar källkritik och den andra fångar upp historiebruk, d.v.s. hur historien har används för olika syften.

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Typövning 5: Utveckling av elevers läsförståelse Svenska elevers läsförståelse har, enligt PISA-undersökningarna, försämrats avsevärt och detta gäller både ”starka” och ”svaga” läsare. Speciellt gäller detta förståelsen av faktatexter. Vad detta beror på vet vi inte med säkerhet, men vad vi vet är att förmågan att förstå det man läser är viktigt i alla ämnen. Ett problem är dock att det endast, och i bästa fall, är svensklärarna som känner till hur man med hjälp av olika lässtrategier kan utveckla elevernas läsförståelse, den förmåga som mer än någon annan avgör hur en enskild elev kommer att klara grundskola och alla framtida studier. Att utveckla sin läsförståelse är utan tvekan den avgörande nyckeln till lyckosamma framtida studier. Ska uttrycket ”livslångt lärande” ha någon mening krävs det en god läsförståelse. Därför har vi skapat ett stort antal övningar som har fokus på läsförståelse. Mer konkret innebär det att eleverna får träna på att sammanfatta det viktigaste i en text. Detta kan ske genom att de ska skapa en ny rubrik till den befintliga, en rubrik som ska formuleras som en fråga där svaret på frågan ska vara inriktad mot det viktigaste i texten. Ett annat sätt att förbättra läsförståelsen görs i de övningar där eleverna blir uppmärksamma på ”oklarheter” i texten och som kräver att de kan göra inferenser, d.v.s. att de kan läsa mellan raderna. Läroböckerna skulle bli otroligt mycket mer omfattande om allt som behandlas ska förklaras i detalj. Många, speciellt de s.k. ”svaga läsarna”, läser ofta ytligt, vilket leder till att de inte förstår när de inte förstår det de läser. Flera av övningarna försöker få eleverna att bli mer aktiva läsare; att de stannar upp och tänker till när de inte förstår. Typövning 6: Den stora frågan Varje nytt kapitel inleds med ”Den stora frågan”. Här har vi försökt att sammanfatta ett helt kapitel i en enda fråga. Givetvis finns det andra tänkbara ”stora frågor”, men vi har valt att prioritera frågetyper som utvecklar elevernas analysförmåga. ”Den stora frågan” är givetvis inte en frågetyp som besvaras snabbt och enkelt utan tvärt om är det en fråga som kommer att besvaras allt eftersom undervisningen fortskrider. Man skulle därför kunna kalla denna frågetyp för en ”processfråga”. ”Den stora frågan” kan med fördel presenteras i samband med introduktionen av det nya arbetsområdet/kapitlet och eleverna bör få tillfälle att ge förslag på möjliga svar utifrån sin förförståelse och sina egna erfarenheter. En möjlighet för dig som lärare, är att ställa ”Den stora frågan” vid något senare tillfällen för att se om eller vad eleverna har lärt sig fram till dess. Frågan är givetvis en given provfråga om elevernas lärande utvärderas via prov.

En generell och återkommande metodik Bortsett från de ovan beskrivna typövningarna så är metodiken kring hur eleverna ska bearbeta övningarna väl strukturerade och återkommande. En vanligt förekommande uppföljning av en övning går till på följande sätt: 1. Eleverna får individuellt försöka ge sitt bästa svar på en uppgift utifrån sin förförståelse, egna erfarenheter och kunskaper. Läraren går runt och ger feed back för att stötta, speciellt, lite mer osäkra elever. Eleverna tar med andra ord redan i inledningen ansvar för sitt eget lärande. 2. Eleverna tar hjälp av gruppen för att ge det bästa svaret. Här är samtalet och interaktionen avgörande för lärandet. Gruppens bästa svar utgår fortfarande ”bara” från gruppmedlemmarnas förförståelse, egna erfarenheter och

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

kunskaper. Läraren ger feed back när det behövs, men intar mer en observerande och stöttande roll än kontrollerande och bedömande. Detta kallar vi ”kamratlärande”. 3. Alla grupper redovisar sina bästa svar, men för att spara tid så behöver kanske inte grupper upprepa det som redan är sagt. Här är läraren mer aktiv speciellt genom att utmana eleverna. Det kan ske genom att kräva förtydligande av svar (Hur tänker ni att ..?), och att genom problematiserande frågor få eleverna att se utifrån fler/andra perspektiv. 4. Ett alternativ till punkt 3 är att göra på detta sätt: När grupperna har tänkt ut sitt bästa svar så kan gruppen byta sina svar med en annan grupp. Uppgifterna för grupperna är nu att ge respons till varandra. När det har skett förbättrar respektive grupp sitt svar. Idén med att ta del av andra gruppers diskussioner och svar har vuxit fram i kölvattnet efter det ökande intresset för formativ bedömning (bedömning för lärande). Gruppernas respons ska dels rikta sig mot två av den andra gruppens svar som var bra (”två stjärnor” delas ut och en motivering om vad som är bra bör ingå), dels ska responsen riktas mot ett av svaren som var mindre bra (”en önskan” om ett bättre svar). När eleverna har fått en vana att ge respons på det sättet kommer de med tiden att kunna skilja mellan svar som håller hög respektive låg kvalitet vilket i förlängningen bör höja deras prestationer. 5. Som avslutning leder läraren en diskussion i helklass eller hjälper till att sammanfatta elevernas kunnande. Detta sista steg är ett exempel på ett kollektivt lärande och forskning har påvisat att det samlade kollektiva vetande i en klass utgör 40 % av det som läraren tänkt lära ut. Detta bör leda till att det kan vara lärande att låta eleverna sätta ord på sin förförståelse och ta hjälp av sina egna erfarenheter, även om det inte alltid är helt korrekt. Varje klassrum bör ha så högt i tak så att felaktiga och alternativa svar tillåts. Lärarens roll går, om denna metodik tillämpas, från att huvudsakligen vara en ”lyssnade coach” till att vara en diskussionsledare vars främsta uppgift är att formulera klargörande och utmanande frågor, d.v.s. gå från en mer passiv till allt mer aktiv roll.

Koppling mellan typövningarna och forskning Libers lärarstöd i SO är unikt på flera sätt än genom de återkommande, kvalitativt inriktade, typövningarna och metodiken. Ett annat inslag handlar om att det stora flertalet av övningarna utgår från och har inspirerats av forskning. Nedan följer några exempel på detta. Lev Vygotskij är i högsta grad levande i övningarna. Tydligast framträder han nog i det faktum att det är elevernas samtal/interaktion som är ”motorn” i lärandet vilket är ett praktiskt exempel på hur Vygotskijs teori om hur språk och tänkande går hand i hand. En viktig del i vår metodik är att eleverna ska ges tid till tänkande, de ska stöttas i tron om att de kan lära av varandra, det vi kallar ”kamratlärande”. Vygotskijs tanke om ”den närmaste utvecklingszonen”, att kunna ta ett kvalitativt steg i sitt eget tänkande, behöver någon eller något som kan fungera

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

som stöd för att ta detta nästa steg. Rent konkret kommer detta ”tankestöd” huvudsakligen från två håll. Dels från elevernas lärande samtal och dels från de ”stödmallar” som strukturerar upp tänkandet. Dessa stödmallar fungerar som ”byggnadsställningar” och uppmuntrar eleverna att ta det steg för steg: Tänk först och skriv sedan. Detta är något helt annat än den lärare som, av någon anledning, sprutar ut mängder av frågor i klassrummet och där oftast ett par elever hänger med i det upptrissade tempot. När eleverna väl har skapat en god förståelse av begreppen blir även de en del av ”byggnadsställningen”, som till slut helt kan monteras ned när eleverna kommit förbi det skede som Vygotskij utryckte på följande sätt: Det man kan göra med hjälp av någon/något idag, kan man göra själv imorgon. Tanken med att skapa ett lärande samtal i klasserna utgår även från Olga Dysthes texter om ”det dialogiska klassrummet”. Jean Piaget finns också med på ett hörn. Hans tankar om att vi alla bär med oss en viss förförståelse, ett embryo till kunskap, är en utgångspunkt för övningarna i denna lärarhandledning. När elevernas förförståelse tas i beaktande händer det ofta att olika elever/grupper tänker helt olika kring en händelse, fråga eller fenomen. En klassiker är det fall då 50 procent av eleverna tror att Nilen rinner ”uppåt” och den andra halvan, tvärt om, att Nilen rinner ”nedåt”. Då har man skapat något som Piaget hade gillat; en s.k. ”kognitiv konflikt”. En konflikt som, rätt utnyttjad, kan bli en mycket bra ”hjälpmotor”. Paul Black, Dylan Wiliam och John Hattie är alla företrädare för den formativa bedömningstraditionen. Här finns inte utrymme att säga något mer om denna framgångsfaktor. För de intresserade kan vi rekommendera böcker skriva på svenska av Christian Lundahl och Anders Jönsson.

Typövningarna och de nationella proven En stor nyhet är att även SO kommer att få sina ämnesuppdelade nationella prov, dessutom redan i åk 6. I Libers lärarstöd finns det med förslag på tolv nationella prov, ett per ämne och årskurs. Våra förslag på nationella prov kan med fördel börja användas redan i åk 7. Ju tidigare och mer träning eleverna får desto mer säkra bör de bli och stressen bör därmed minska. Genom att göra dessa prov får eleverna lättare kan knäcka den hemliga ”provkoden”. Det är säkert flertalet lärare som fått frågan: Vad kommer på provet. Denna fråga ska inte eleverna behöva ställa. Eleverna ska inte veta exakt vilka frågor som kommer på provet, men de ska veta vilka typer av frågor, och därmed också kunskaper som efterfrågas. En god idé är att använda de ”summativa bedömningen” av ett prov i ett formativt syfte. Proven bör tydliggöra vilka svaga och starka sidor en enskild elev och klass har. Samtidigt får

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

ni som SO-lärare feedback hur er undervisning har fungerat. Ett sätt att öka er bedömarkompetens är att ni försöker hitta tid till att dubbelrätta ett prov. För att bedömningen ska bli så likvärdig som möjligt är det bra om elevernas svar görs anonyma och/ eller att man som lärare bedömer en annan klass än den man själv undervisar i.

Typövningarna och kursplanen Självklart så utgår övningarna i detta material från respektive ämnes syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Detta betyder inte att det har varit möjligt att täcka in allt i alla kursplaner. Det viktigaste, för dig som lärare, är att veta att alla övningar, om än på olika sätt, bidrar med att utveckla de viktigaste förmågorna i kursplanens syfte och i kunskapskraven. Det betyder i klartext att kunskapssynen i Lgr 11 är tydligt framskrivning i detta material.

Sammanfattning Det unika med SO.S Lärarhandledningar är att det finns ett stort antal välstrukturerade och återkommande typövningar där ”motorerna” är elevers språkliga interaktion utifrån deras förförståelse, egna erfarenheter och kunskaper. Övningarna har dessutom tydlig koppling till de senaste 100 årens giganter inom pedagogiken: Lev Vygotskij och Jean Piaget. Dessutom har erfarenheter och tankar hämtats från formativ bedömning, det senaste ”stjärnskottet” på den pedagogiska himlen. En annan princip bakom övningarna är Vygotskijs tanke om sambandet mellan språk och lärande. Vi vill ännu en gång påminna om det starka stödet som pedagogisk forskning har påvisat att lärandet påverkas positivt om eleverna ges tid till att tänka och samtala, och därmed lära av varandra, d.v.s. det vi tidigare kallade ”kamratlärande”. Detta betyder inte att lärarens roll skulle marginaliseras. Tvärt om. Det är genom utmanande och klargörande frågor som du som lärare både får syn på och kan utveckla elevers tänkande. Vi har i och med detta material haft en idé om att försöka leva upp till att dagens undervisning ska vila både på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet. Detta är ett krav enligt den nya skollagen. Vi på Liber har försökt få ner detta krav till en mer konkret och begriplig nivå. Avslutningsvis hoppas vi att ni får nytta av alla forskningsbaserade och lärande övningar och glöm aldrig ROT–pedagogikens tre grundtankar: Gör Rätt saker, gör det rätta Ofta och börja Tidigt. Alla elever har en medfödd önskan att förstå, men tyvärr ger de ibland upp.

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Kursplan - Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Källa: Skolverket S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Källa: Skolverket S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Centralt innehåll åk 7–9 Individer och gemenskaper • • •

•

Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Information och kommunikation • •

•

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning •

• • • •

•

De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Källa: Skolverket S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Samhällsresurser och fördelning •

• •

•

Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer • •

• •

Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. Några olika stats- och styrelseskick i världen. Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Källa: Skolverket S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla

Källa: Skolverket S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Källa: Skolverket S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

SO• S samhälle 7

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Innehåll 1. Sverige förr och nu Den stora frågan Uppgift 1 Uppgift 2: Vad betyder begreppen? Vilka är de stora förändringarna? Förbättra din läsförståelse Träna på att resonera Ut på sambandsjakt 10 viktiga varför-frågor 10 viktiga fakta Förmågan att sammanfatta en text, del 1 Förmågan att sammanfatta en text, del 2 Dags för debatt! Vilka blir konsekvenserna? Bildanalys 2. Folk i Sverige Den stora frågan Uppgift 1: Att flytta eller fly? Uppgift 2: Vad betyder begreppen? Vad är vad? Vilka kom när och varför? Den svenska invandringens historia De viktiga orsakerna Dags för debatt! Förmågan att sammanfatta en text, del 1 Förmågan att sammanfatta en text, del 2 Ut på sambandsjakt Vill du bli miljonär? 3. Att leva tillsammans Den stora frågan Begreppsförståelse Vad är det värsta som kan hända? Var går din gräns? Familjeteatern Syskonkärlek? Kill- och tjejgöra De där viktiga orsakerna! Analysera för- och nackdelar Vad är viktigast i livet? Vara ensam eller att vara tillsammans med andra? Analysera mera! Analysera mera, del 2 Vilka fakta är viktiga?

Utveckla din läsförståelse Analysera ett samhällsproblem! Debatten! Förmågan att sammanfatta en text 4. Lag och rätt Den stora frågan Vad betyder begreppen? Vem gör vad? Förbättra din läsförståelse Vem arbetar med lagen? Sortera brotten Brott och påföljd Lag och rätt på fotbollsplanen Ska vi bekämpa ungdomsbrottsligheten? Lika inför lagen Analysera personrån Svara på insändaren Beslagtagen narkotika Vad skulle du göra? ”De stora sambanden” Besvara lärobokens frågor Analysera ett samhällsproblem! Förmågan att sammanfatta en text Vill du bli miljonär? 5. Våra pengar Den stora frågan Vad betyder begreppen? Ekonomiska sammanhang Hur skulle du använda ditt bidrag? Hjälp till där hemma! Argumentera och ta ställning Inkomster och utgifter Stackars familjen Karlsson Svara på insändaren Tio nya samband! Förbättra din läsförståelse Den nyttiga analysmodellen Vill du bli miljonär?

Förslag på prov åk 7 Lag och rätt I Lag och rätt II Uppföljning av de två delproven

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

SOS Samhälle 7

1. Sverige förr och nu 1:1 Den stora frågan Var allt mycket sämre förr?

Uppgift 1 Det är säkert så att nästan alla människor som lever i Sverige idag anser att allt är mycket bättre nu än hur det var för cirka 150 år sedan. I denna övning ska du analysera för- och nackdelar med att leva idag jämfört med förr i tiden. Till din hjälp har du följande begrepp och stödord:

Namn: ______________________________________________________

Boende Jämställdhet/jämlikhet Kommunikationer Stress Sjukdomar Mobbning Rättigheter Miljöproblem Rättigheter Ta eget ansvar Familjegemenskap Droger Stress Arbetslöshet

Arbetsgång 1. Fyll i ”stödmallen” individuellt med hjälp av begreppen och några stödord. 2. Bilda grupper och jämför era svar. Skapa gruppens bästa svar. 3. Diskutera i helklass kring Den stora frågan: Var allt sämre förr? 4. Avsluta med att skriva en resonerande text kring samma fråga. 5. Byt din färdiga text med en av dina klasskamrater och ge respons enligt idén med ”två stjärnor och en önskan”. Vad är/var bättre?

Vad är/var sämre?

Sverige förr i tiden

Sverige idag

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1:1

SOS Samhälle 7

Uppgift 2: Vad betyder begreppen? Ett sätt att visa vad man kan i ett ämne är att använda ämnets begrepp. I denna övning ska du visa att du förstår betydelsen av de begrepp som står i vänsterspalten. Tänk på att dessa begrepp kommer du att ha användning av i många olika sammanhang framöver. Kapitlets viktigaste begrepp

Sätt in begreppet i en eller ett par meningar för att visa att du har förstått vad de betyder.

Landsbygd

Medellivslängd

Demokratiska rättigheter

Jämlikhet

Jämställdhet

Namn: ______________________________________________________

Välstånd

Urbanisering

Kommunikationer

Mänskliga rättigheter

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1:1

SOS Samhälle 7 Sekularisering

Religionsfrihet

Mångkulturellt land

Namn: ______________________________________________________

Arbeta vidare 1. Försök att besvara ”Den stora frågan” med hjälp av begreppen till vänster i listan. 2. Jämför, samtala med en klasskamrat om detta och skapa ert bästa gemensamma svar.

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1:1

SOS Samhälle 7

1:2 Vilka är de stora förändringarna? Sverige är ett helt annat land idag jämfört med 150 år sedan. Faktum är att de sista 150 åren har förändrat Sverige mer än någon gång tidigare i historien. I denna övning ska du fylla i stödmallen för att visa att du har förstått vad som har förändrats och även försöka ge exempel på orsaker bakom förändringarna. Det är helt okey att gissa för detta är en ganska svår övning. Arbetsgång: 1. Fyll i ”stödmallen” individuellt. 2. Bilda grupper och jämför era svar. Skapa gruppens bästa svar. 3. Diskutera i helklass kring frågan: Vilka gemensamma orsaker låg bakom dessa stora förändringar? Från en situation då när …

Till en situation nu när …

Orsaker bakom förändringen

De flesta bodde på landet

De flesta arbetade inom jordbruket

De flesta var fattiga

Namn: ______________________________________________________

Medellivslängden var låg

Sverige var odemokratiskt

Barnadödligheten var hög

Många barn måste arbeta

Sverige var ett utvandrarland

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1:2

SOS Samhälle 7

1:3 Förbättra din läsförståelse När man skriver en lärobok tvingas ibland författaren skriva lite kortfattat för annars skulle läroboken bli för tjock och därmed för dyr. I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna”, vilket är viktigt för att kunna förstå en text mer på djupet. Meningar i läroboken

Besvara frågan eller förklara det oklara

”I Sverige är den förväntade livslängden för kvinnor 83 år och för män 79 år.” (s. 7). • Varför lever kvinnor längre? ”Att järnvägarna ofta byggdes mitt i centrum av städerna, underlättade resandet.” (s. 8). • På vilket sätt underlättades resandet? ”Några beslutar sig för att arbeta utomlands ett par år av karriärskäl …” (s. 8). • Förklara vad som menas! ”Utlandsflytt kan ibland ge en högre status och har blivit en klassfråga.” (s. 8). • Förklara vad som menas! ”Men bilden av Sverige då, är att det var ett land med en ganska homogen befolkning.” (s. 9). • Vad menas med att befolkningen då var homogen? Vad är befolkningen idag? ”I Sverige är de mänskliga rättigheterna uppräknade i våra grundlagar.” (s. 13).

Namn: ______________________________________________________

• Vilka är Sveriges grundlagar och vad är en grundlag? ”Idag betraktas Sverige som ett av världens mest sekulariserade länder, där religionen är en privatsak …” (s. 13). • Vad menas med att ett land är sekulariserat? ”Än idag riktar sig många affärsinnehavare till ungdomar för att sälja produkter.” (s. 14). • Varför och hur gör de det?

Arbeta vidare 1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa gruppens bästa svar. 2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela klassen. 3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers redovisningar.

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1:3

SOS Samhälle 7

1:4 Träna på att resonera Under åren fram till slutet på åk 9 kommer du att få uppgifter där du ska resonera om olika saker. I denna övning ska du träna dig på just detta, att resonera. Det betyder att du ska skriva en lite längre text, mellan en halv till en A4-sida. Välj en av uppgifterna A–D! A ”Sverige gick under en period av 100 år från att ha varit ett mycket fattigt land till att till bli en av världens tio rikaste länder. Historiker har till och med beskrivet denna utveckling som ’Det svenska undret’. Hur var detta möjligt?” B ”För drygt 100 år sedan var Sverige ett utvandrarland. Nu är Sverige ett invandrarland. Hur kan man förklara denna förändring?” C ”Även om jämställdheten mellan könen har förbättras avsevärt de senaste 100 åren är det fortfarande så att det är betydligt fler kvinnor än män som är hemma när barnen är små eller sjuka och som i större utsträckning arbetar deltid när männen arbetar heltid. Varför är inte jämställdheten bättre idag?” D ”För cirka 100 år sedan i Sverige var det vanligt att barn utförde tungt arbete. Idag är det inte så. Samtidigt är det mycket vanligt att barn idag arbetar i många av de fattiga länderna. Varför har barnarbete försvunnit i Sverige idag, men inte i många andra länder?”

Namn: ______________________________________________________

Arbeta vidare med 1. Byt din resonerande text med en av dina klasskamrater och ge och ta emot respons utifrån idén med ”två stjärnor och en önskan”. 2. Förbättra din text efter den respons du fått av din klasskamrat. 3. Gå igenom din text ytterligare en gång för att göra den ”perfekt” och lämna sedan in texten för bedömning av din SO-lärare.

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1:4

SOS Samhälle 7

1:5 Ut på sambandsjakt I ämnet samhällskunskap och i många andra skolämnen är det viktigt att kunna beskriva olika samband. I denna övning får du tillfälle att se om du kan beskriva kortare eller längre ”sambandskedjor”. Grundregeln är alltid: Ju längre sambandskedjor desto bättre! 1. Sjukvården var inte uppbyggd för 150 år sedan. Detta ledde till … 2. Antalet äldre människor ökar i Sverige och det beror på … 3. Sveriges befolkning ökade från 7 miljoner 1950 till cirka 9,4 miljoner idag. Denna ökning beror till största delen på … 4. Rätten att rösta i de politiska valen för 150 år sedan berodde på om … 5. Ju fler kvinnor som arbetar inom ett yrke, desto …

Namn: ______________________________________________________

Fortsätt på följande vis • Samtala om och jämför dina svar med de svar som finns i din grupp. • Skapa tillsammans gruppens bästa svar. • Redovisa ert bästa svar för era klasskamrater. • Förbättra era svar på de fem frågorna nu när ni lärt av de andra gruppernas redovisningar. • Utse en vinnargrupp: Vilka har kommit på den längsta begreppskedjan?

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1:5

SOS Samhälle 7

1:6 10 viktiga varför-frågor Det är bra om du kan besvara korta faktafrågor, men det är ännu viktigare att du klarar av de mer krävande varför-frågorna. I denna övning får du möjlighet att visa att du kan besvara just dessa svårare frågor: 1. Varför är barnadödligheten mycket lägre idag jämfört med för 150 år sedan? 2. Många söker sig till Sverige från andra länder. Varför är det på detta viset? 3. Varför är de flesta som flyttar från Sverige i åldrarna 20–40 år? 4. De länder som är mest populära att flytta till (från Sverige) är USA, Spanien, Norge och Storbritannien. Varför just dessa länder, tror du? 5. De allra flesta flyttade till Nordamerika (för drygt 100 år sedan), trots att båtbiljetten kostade en hel del. Varför var just Nordamerika så populärt? 6. Under 1940-talet kom en mängd flyktingar från våra närmaste grannländer. Varför kom de just då och från våra grannländer? 7. Väldigt få män arbetar till exempel som förskollärare och sjuksköterskor och få kvinnor är rörmokare och brandmän. Varför är det så? 8. De flesta som invandrat till Sverige de senaste åren har kommit från Irak. Varför just Irak? 9. Varför är ungdomar idag en mycket viktigare grupp/målgrupp för många affärsinnehavare jämfört med när din farmor eller morfar var unga? 10. Varför arbetar så många barn i fattiga länder och vilka konsekvenser får det?

Namn: ______________________________________________________

Fortsätt på följande sätt • Samtala om och jämför dina svar med de svar som gruppen kommit fram till. • Välj ut de fyra varför-frågor som ni anser har varit svårast att besvara och skapa gruppens bästa svar på just dessa fyra frågor. • Redovisa svaren på dessa fyra frågor för de övriga i klassen. • Förbättra era svar nu när ni har tagit del av de andra gruppernas svar.

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1:6

SOS Samhälle 7

1:7 10 viktiga fakta När du diskuterar och resonerar om något eller när du ska beskriva eller förklara något behöver du ha vissa faktakunskaper. Viktiga fakta är sådana fakta som återkommer i många olika sammanhang och i flera olika SO-ämnen. I denna övning ska du visa att du känner till vissa viktiga fakta i detta kapitel. 1. Vad kallas ett land som består av många olika befolkningsgrupper från många olika länder? 2. Vad menas med barnadödlighet? 3. Ge exempel på en rättighet och en skyldighet. 4. Vad är en grundlag? 5. Vad menas med att ”industrialiseringen tog fart”? 6. Förklara begreppen invandring och utvandring. 7. Vilka yrken finns inom ”vård och omsorg”? 8. Vad menas med ett ”överhetssamhälle”? 9. Ge exempel på ett par ”mänskliga rättigheter”. 10. Ge exempel på ett par viktiga förbättringar när det gäller barns rättigheter i Sverige.

Namn: ______________________________________________________

Arbeta vidare med • Jämför dina svar med gruppens svar och skapa ert bästa svar för respektive fråga. • Redovisa fem av dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.

S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1:7

SOS Samhälle 7

1:8 Förmågan att sammanfatta en text, del 1 Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. Detta blir särskilt viktigt när du senare kommer att läsa längre texter. I denna övning ska du göra om några av rubrikerna i detta kapitel till frågor och där frågorna ska vara sådana att svaret på dem ska ta upp det viktigaste i textavsnittet. Rubrik i läroboken

Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det viktigaste i avsnittet

”Från fattigt till rikt land” (s. 6)

”Urbaniseringen” (s. 6)

”Svenskarna blir äldre” (s. 7)

”Kommunikationer” (s. 8)

Namn: ______________________________________________________

”Jämställdheten mellan könen idag” (s. 12)

”Religionsfrihet” (s. 13)

”Barn som arbetskraft” (s. 15)

Arbeta vidare • Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för fem av rubrikerna. • Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.

Får kopieras

1:8

SOS Samhälle 7

1:9 Förmågan att sammanfatta en text, del 2

Namn: ______________________________________________________

Ju längre en text är desto svårare blir det givetvis att hitta och sammanfatta det viktigaste i texten. I denna övning ska du träna på att sammanfatta längre texter. Du ska göra din sammanfattning på följande sätt: 1. Välj ut 3–4 punkter av de totalt sju och som du hittar under rubriken ”Sammanfattning” på sidan 16 i läroboken. Du ska inte sammanfatta allt utan bara det som ingår i de 3–4 punkter du själv valt. 2. Skriv din sammanfattning som kan vara mellan en halv till en A4-sida. 3. Byt sammanfattning med en av dina klasskamrater och ge respons enligt tanken med ”två stjärnor och en önskan”. 4. Gör dina förbättringar efter den respons du fått och läs upp din sammanfattning för din grupp. 5. Gruppen väljer ut den som ni tycker är den bästa sammanfattningen och läser upp denna sammanfattande text för hela klassen. Samtidigt pekar ni på vad som är styrkan i er upplysta text. Tala om vilka ”två stjärnor” som texten har. 6. Efter att ni lyssnat på de andra gruppernas redovisningar kan ni säkert komma på något sätt att förbättra er egen, bästa text.

Får kopieras

1:9

SOS Samhälle 7

1:10 Dags för debatt! I alla SO-ämnen är det viktigt att träna sig på att argumentera för en åsikt, att utrycka en egen ståndpunkt Detta gäller speciellt i ämnet samhällskunskap. När du argumenterar är det dock viktigt att du försöker stödja dina argument med fakta, beskrivningar och exempel. Utan dessa är risken stor att du ”bara tycker en massa”. Tänk även på att en diskussion blir bättre om ni försöker se en samhällsfråga utifrån olika perspektiv. Uppgift I denna övning ska du och dina klasskamrater, under ledning av din SO-lärare, diskutera följande samhällsfrågor: 1. Ska samhället via lagstiftning tvinga pappor att vara hemma lika lång tid när barnen är små och sjuka som mammorna, det vill säga dela lika. Eller ska föräldrarna själva få bestämma det helt på egen hand? 2. Ska samhället, via lagstiftning, se till att män och kvinnor har samma lön om de har samma arbete och arbetsplats? 3. Allt fler blir allt äldre och friskare. Ska samhället via lagstiftning höja pensionsåldern för alla från dagens 65 år till 70 år? 4. Om ni skulle flytta till ett annat land under cirka fem års tid, vilket land skulle ni då välja och varför? 5. Vilka orättvisor finns fortfarande mellan olika grupper i samhället och hur ska dessa orättvisor kunna minska? 6. Enligt Artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla yttrandefrihet. Betyder det att det ska vara tillåtet att säga eller skriva vad och var som helst? 7. Borde FN kunna bestraffa länder som tillåter barnarbete?

Namn: ______________________________________________________

Fortsätt på följande sätt • Samla er grupp och försök ena er om två exempel på argument som ni tyckte ”lyfte” debatten eller som breddade eller fördjupade den.

Får kopieras

1:10

SOS Samhälle 7

1:11 Vilka blir konsekvenserna? När du analyserar något är det viktigt att ”ha koll” på konsekvenserna. Konsekvenserna kan vara på kort och lång sikt och påverka individer, grupper, hela samhället eller vår gemensamma miljö. I denna övning ska du få möjlighet att utveckla din förmåga till konsekvenstänkande. Händelse och årtal när det inträffade

Konsekvenser av händelsen

Kvinnor får ta studentexamen (1870)

Kvinnlig rösträtt införs (1921)

Aga i skolan förbjuds (1958)

Aga i hemmet förbjuds i Sverige (1979)

Namn: ______________________________________________________

P-piller börjar användas (1960-talet)

Daghem införs (1970-talet)

Arbeta vidare 1. Jämför dina svar med gruppens och samtala om respektive händelse. 2. Skapa gruppens bästa svar på tre av de sex exemplen. 3. Redovisa dessa tre exempel för övriga grupper i klassen. 4. Revidera era ifyllda konsekvenser nu när ni har lärt av de andra gruppernas redovisningar.

Får kopieras

1:11

SOS Samhälle 7

1:12 Bildanalys Varje dag möter vi massor av bilder. Även läroböcker innehåller många bilder. Du ska nu utveckla din förmåga att analysera bilder vilket betyder att du ska beskriva och förklara bildernas innehåll.

Bildsida och uppgift

Din bildanalys

Namn: ______________________________________________________

Beskriv och förklara skillnaderna mellan de två bilderna (s. 4).

Skriv en passande bildtext som även passar till texten ovanför bilden (s. 7).

Skriv en passande bildtext som passar till texten nedanför bilden (s. 8).

Får kopieras

1:12

SOS Samhälle 7

Vilken är den största skillnaden mellan dåtidens och dagens kontor? (s. 11)

Varför är denna bild otypisk?

Namn: ______________________________________________________

(s. 12)

Vad är den största skillnaden mellan barnet i Sverige och det i Asien? (s. 15)

Arbeta vidare 1. Jämför din bildanalys med de andra i gruppen och skapa gruppens bästa analys av respektive bild. 2. Välj ut två av era bildanalyser och redovisa för de övriga grupperna i klassen. 3. Gör förbättringar av era bästa analyser efter att ni har lärt av de andra grupperna

Får kopieras

1:12

SOS Samhälle 7

2. Folk i Sverige 2:1 Den stora frågan Vilka är orsakerna till, konsekvenserna av och lösningarna på, segregationen mellan olika folkgrupper i vårt land?

Uppgift 1: Att flytta eller fly? Antagligen har du egna erfarenheter av att flytta från en plats till en annan eller så känner du någon som har gjort det. Idag är det ganska ovanligt att bo på samma plats hela livet. Att flytta från en plats kan vara både något positivt eller negativt. I denna övning ska du analysera både orsakerna till och olika positiva och negativa konsekvenser av att flytta från ett land till Sverige, likväl som att flytta inom Sverige. Uppgift 1. Fyll i ”stödmallen” individuellt. 2. Bilda grupper och jämför era svar. Skapa gruppens bästa svar. 3. Diskutera i helklass kring frågan: Är det bara negativt att flytta? 4. Avsluta med att skriva en resonerande text kring samma fråga. 5. Byt din färdiga text med en av dina klasskamrater och ge respons utifrån idén ”Två stjärnor och en önskan”.

Namn: ______________________________________________________

Orsakerna bakom en flytt

Positiva konsekvenser av en flytt

Negativa konsekvenser av en flytt

Flytta från ett land till Sverige

Flytta från en plats till en annan inom Sverige

Får kopieras

2:1