9789147112340 by Smakprov Media AB

Grunder, praktik och funktion Nästan alla större företag hållbarhetsredovisar idag. Det betyder att de redovisar sin ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Kraven från omvärlden ökar. Företagen förutsätts visa på vilket sätt de tar ansvar och hur deras verksamheter påverkar omgivningen. Trots detta är det många som inte känner till vad hållbarhetsredovisning är och hur den används. Den här boken ger en introduktion till hållbarhetsredovisning.

Magnus Frostenson är docent och universitetslektor i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Han har publicerat ett ﬂertal artiklar, bokkapitel och rapporter inom ämnet företagsetik, samt inte minst boken Att förstå företagsetik. Sven Helin är docent och universitetslektor i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Han har tidigare arbetat som controller och revisor. Sven undervisar framförallt i redovisning och hållbart företagande.

Hållbarhetsredovisning Grunder, praktik och funktion

Frostenson • Helin • Sandström

Boken hjälper dig att förstå bakgrunden till hållbarhetsredovisning, hur man upprättar en hållbarhetsredovisning och vilken funktion den fyller. Boken tar även upp det aktuella området integrerad rapportering.

Hållbarhetsredovisning

Johan Sandström är professor i företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet. Johan undervisar både ekonomer och ingenjörer i etik och hållbar utveckling. Han har bland annat skrivit boken Organisation och ansvar (tillsammans med Tommy Jensen).

Magnus Frostenson Best.nr 47-11234-0

Sven Helin

Tryck.nr 47-11234-0-00

Upplaga 2

9789147112340c1c.indd 1

Johan Sandström

21/05/15 1:45 pm

Hållbarhetsredovisning. Grunder, praktik och funktion ISBN 978-91-47-11234-0 © 2015 Magnus Frostenson, Sven Helin, Johan Sandström och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Redaktör: Anne Laurella Projektledare: Magnus Winkler Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktion: Jürgen Borchert Andra upplagan 1 Tryck: Sahara Printing, Egypten, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147112340b1-124c.indd 2

01/06/15 10:50 am

Innehåll

Förord

Inledning

Kapitel ett. Vad är hållbarhetsredovisning? 8 Hållbarhetsredovisning som begrepp 8 Varför hållbarhetsredovisning? 11 Förekomsten av hållbarhetsredovisning 16 Hållbarhetsredovisning och ﬁnansiell redovisning 18 Diskussionen om hållbarhetsredovisning 22 Kapitel två. Standarder för hållbarhetsredovisning GRI och andra standarder 25 Relationen till lagstiftningen 30 Kapitel tre. Principer för hållbarhetsredovisning GRI:s principiella grund 34 Principer för redovisningens innehåll 35 Principer för att säkerställa redovisningens kvalitet 43 Vägledning för avgränsning av redovisningen 47 Kapitel fyra. Innehåll i hållbarhetsredovisningen Grundstruktur i redovisningen 48 Generella standardupplysningar 51 Speciﬁka standardupplysningar 53 Exempel på resultatindikatorer 55 Redovisningens omfattning 60 Kapitel fem. Organisering av hållbarhetsredovisningen 62 Processen för att upprätta hållbarhetsredovisning Granskning av hållbarhetsredovisningen 74

9789147112340b1-124c.indd 3

01/06/15 10:50 am

Innehåll

Kapitel sex. Hållbarhetsredovisningens funktion Användarvänlighet i hållbarhetsredovisningen 76 Externa intressenters användning av företagets hållbarhetsredovisning 79 Företagets användning av hållbarhetsredovisningen 82 Kapitel sju. Integrerad rapportering IIRC:s projekt 86 Syfte och användning 87 Grundläggande begrepp 88 Vägledande principer 91 Innehåll 94 Diskussionen om IR 97 Exempel på integrerad rapportering 98

Kapitel åtta. Hållbarhetsredovisningens utveckling 100 Frivillighet eller obligatorium? 100 Standardisering och anpassning 102 Relation till ﬁnansiell redovisning 104 En not om framtida forskning om hållbarhetsredovisning 107 Ytterligare läsning Noter

108

111

Referenser Register

117

122

9789147112340b1-124c.indd 4

01/06/15 10:50 am

Förord Det här är den andra upplagan av boken Hållbarhetsredovisning. Grunder, praktik och funktion, som ursprungligen skrevs 2011–2012 inom ramen för forskningsprojektet ”Hållbarhetsredovisning och interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet”, fi nansierat av Handelns Utvecklingsråd. Vårt tack går till Liber och förläggare Helga Laurin för råd och stöd i samband med uppdateringen. Ett tack också till Anne Laurella och Magnus Winkler för all hjälp med manusbearbetning och omslag.

Mars 2015 Magnus Frostenson

Sven Helin

Johan Sandström

9789147112340b1-124c.indd 5

01/06/15 10:50 am

Inledning Den här boken handlar om hållbarhetsredovisning. Även om

den profi leras som en redovisningsbok, och kan vara lämplig som litteratur på redovisningskurser på universitet och högskolor, krävs inga särskilda förkunskaper inom redovisning. Det är fullt möjligt att använda den i kurser i till exempel företagsetik eller CSR (corporate social responsibility). Den fyller också en funktion för praktiker som vill förstå hållbarhetsredovisningens natur och hur den har vuxit fram. Avsikten med boken är att den ska hjälpa läsaren att förstå bakgrunden till hållbarhetsredovisning, hur man upprättar en hållbarhetsredovisning och vilken funktion hållbarhetsredovisning fyller. Den är dock inte en metodbok eller en uppmaning till läsaren att börja hållbarhetsredovisa. I stället ser vi på hållbarhetsredovisning som ett fenomen som har kommit att fylla en allt viktigare roll i framför allt näringslivet de senaste åren och som det helt enkelt behövs mer kunskap om. Vår strävan är att visa vad hållbarhetsredovisning är och beskriva det sammanhang som hållbarhetsredovisning ingår i. Vi har avsiktligt valt att skriva en ganska kort bok just för att den ska vara lätt illgänglig. Vår förhoppning är också att den som är intresserad av fördjupning ska få inspiration att gå vidare. Denna nya upplaga har skrivits om med hänsyn till den fjärde generationens riktlinjer för hållbarhetsredovisning som organisationen Global Reporting Initiative (GRI) lanserade 2013. Dessutom har ett kapitel om integrerad rapportering tillkommit. I kapitel ett beskriver vi bakgrunden till hållbarhetsredovisning, vad den går ut på och förekomsten av den i näringslivet. I kapitel två tar vi upp den omfattande standardisering som har växt fram på området, och då särskilt de frivilliga ramverk som präglar användandet och utformningen av hållbarhetsredovisningar. I kapitel tre redogör 6

9789147112340b1-124c.indd 6

01/06/15 10:50 am

Inledning

vi för de principer som hållbarhetsredovisning utgår från och jämför dessa principer med den traditionella fi nansiella redovisningen. Kapitel fyra rymmer en redogörelse för hur hållbarhetsredovisningar brukar utformas och vad de innehåller. Kapitel fem handlar om den process och det sammanhang där hållbarhetsredovisningen framställs. Olika faser och aktörer berörs. Hur hållbarhetsredovisningen används av olika aktörer diskuteras i kapitel sex. I kapitel sju är temat integrerad rapportering, som har stora beröringspunkter med hållbarhetsredovisning. I kapitel åtta diskuteras utvecklingstendenser och aktuella frågor för hållbarhetsredovisningen. I slutet av boken ges förslag till ytterligare läsning.

9789147112340b1-124c.indd 7

01/06/15 10:50 am

Kapitel ett.

Vad är hållbarhetsredovisning?

Hållbarhetsredovisning som begrepp Går det att redovisa vad som är hållbart? Tydligen är det så. Revisionsfi rman KPMG har funnit att 93 procent av världens 250 största företag hållbarhetsredovisar.1 I samma undersökning konstateras att bland de hundra största företagen i 41 länder är det mer regel än undantag att hållbarhetsredovisa. På grund av legala krav hållbarhetsredovisar så gott som samtliga av de hundra största företagen i Frankrike och Danmark, medan 79 av de 100 största svenska företagen gör det fastän det fortfarande i princip är frivilligt. Debatten är över, konstateras det i KPMG:s studie. Det är inte längre en fråga om företag ska hållbarhetsredovisa, frågan är snarare vad som ska redovisas och hur. Hållbarhetsredovisning är med andra ord etablerat i näringslivet i dag. Men vad är egentligen hållbarhetsredovisning? Ett sätt att utt rycka det är att hållbarhetsredovisning är en ram för att redovisa ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av företagets verksamhet.2 Det innebär att hållbarhetsredovisning i viss mån handlar om sådant som har uppmärksammats under lång tid. Till exempel har man ända sedan 1970-talet pratat om social redovisning eller miljöredovisning. 3 Man kan också beskriva hållbarhetsredovisning som ett sätt att ”mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt 8

9789147112340b1-124c.indd 8

01/06/15 10:50 am

Kapitel ett. Vad är hållbarhetsredovisning?

arbete mot en hållbar utveckling”. 4 Själva begreppet hållbarhetsredovisning är en översätt ning av sustainability reporting, som tillsammans med andra begrepp beskriver redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Hållbarhetsredovisning knyter samman frågor om hållbar utveckling med redovisningsbegreppet. Begreppet hållbar utveckling etablerades på allvar i slutet av 1980-talet, framför allt i samband med två händelser kopplade till Förenta Nationerna (FN). Den ena var den så kallade Brundtlandrapporten, ”Vår gemensamma framtid”, beställd av FN, och den andra var FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, som hölls tjugo år efter FN:s miljökonferens i Stockholm. Riokonferensen är nog mest känd som Agenda 21-konferensen, eftersom regeringschefer från över 170 länder formulerade en agenda för det tjugoförsta århundradet. I Brundtlandrapporten är miljö, utveckling och fatt igdom i fokus. Ett tydligt budskap i rapporten är att det krävs rätt visa mellan generationer. Kanske är den mest citerade delen just den som säger att en hållbar utveckling är den som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Defi nitionen manar till eftertanke, till exempel vid användningen av naturtillgångar som klassificeras som ändliga (olja, kol, gas med flera). En återkommande tanke är att dagens användning äventyrar kommande generationers möjligheter att ta del av dessa resurser för att tillfredsställa sina behov, vilket därigenom skapar en orätt visa mellan generationers möjligheter till liv på jorden. En stark version av hållbar utveckling handlar om att lämna ifrån sig planeten till kommande generationer i minst lika bra skick som den var när den ärvdes. 5 Sedan början av 1990-talet har man alltmer kommit att se hållbar utveckling som bestående av tre delar: miljö, samhälle och ekonomi. Dessa tre rymmer i sin tur en mängd områden. Några exempel kan ges:

9789147112340b1-124c.indd 9

01/06/15 10:50 am

Kapitel ett. Vad är hållbarhetsredovisning?

Miljö: klimatförändringar, biologisk mångfald, försurning, markanvändning, energianvändning, transporter och avfall. Samhälle: hygien, hälsa, säkerhet, sjukdomar, mänskliga rätt igheter, utbildning, mångfald, jämlikhet, rätt visa, fatt igdom och svält. Ekonomi: intäkter, kostnader, resultat, tillgångar, skulder, skatter, bidrag och bistånd. Att se hållbar utveckling som bestående av tre delar har flera förespråkare. En av pionjärerna bakom hållbarhetsredovisning, John Elkington, lanserade på 1990-talet termen the triple-bottom-line, 6 vilket näringslivet tog till sig. Ett globalt storföretag som H&M tog till exempel fasta på de tre P:na, People–Profit–Planet, som knyter an till de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Vanligtvis antar vi att företag lever efter the one bottom line, där den ekonomiska delen, eller P:et som i Profit, dominerar, men Elkington hävdade att företag också behöver hantera och redovisa sin påverkan på de övriga två, miljön och samhället. En grundtanke i detta resonemang är att en balans måste råda mellan de tre delarna i organisationen eftersom de hänger samman. Elkington liknar dem vid tre kontinentalplattor. När en rör sig, rör sig även de andra två. Av resonemanget följer även en pedagogisk vinst: när två eller tre av delarna, eller plattorna, råkar i konfl ikt med varandra kan vi säga att organisationen står inför ett hållbarhetsproblem. Mellan miljö och ekonomi samt mellan samhälle och ekonomi hittar vi de kanske vanligaste krockarna, till exempel kostnader för att rena produktionen jämfört med eventuella produktivitetsvinster, eller kostnader för att miljömärka produkter jämfört med eventuell ökning av försäljningen. Men det fi nns även en vanligt förekommande spänning mellan miljö och samhälle. Den kommer exempelvis till utt ryck när man utvinner ändliga naturtillgångar, vilket leder till nya arbetstillfällen. Elkington var en av pionjärerna när det gällde att förespråka redovisning av de tre dimensionerna. Han var dock inte ensam. Redo10

9789147112340b1-124c.indd 10

01/06/15 10:50 am

Kapitel ett. Vad är hållbarhetsredovisning?

visningen av sociala frågor och miljöfrågor har en ganska lång historia. Särskilt på 1970-talet fanns ett intresse för social redovisning. Detta avtog på 1980-talet, men i slutet av decenniet och från och med 1990-talet kom miljöredovisning att alltmer bli en del av agendan,7 inte minst mot bakgrund av diskussionen om hållbar utveckling. Under det sena 1990-talet väcktes sedan intresset för att integrera miljömässiga och sociala frågor i redovisningen. Inte minst har hållbarhetsredovisning blivit ett konkret utt ryck för socialt ansvarstagande i takt med att diskussionen om CSR 8 blir allt intensivare.

Varför hållbarhetsredovisning? Hållbarhetsredovisning kan förstås mot bakgrund av förändringar som både är lokala och globala, men där våra etablerade institutioner och juridiska ramverk inte alltid är utformade för eller räcker till för att hantera konsekvenserna av dessa förändringar. I stort kan man se spridningen av begreppet hållbar utveckling som en reaktion på samhällsomvandlingar och på behovet av att adressera dessa med ett mer helhetsorienterat perspektiv. I en hållbar utveckling hör ekonomi, miljö och samhälle ihop. Men varken lagstift ning, nationalstaten eller, för den delen, överstatliga strukturer som FN eller EU har kunnat skapa en ram där övergripande problem kring miljöförstöring, korruption, mänskliga rätt igheter eller arbetslöshet hanteras eller löses. Den enkla lösningen, att lösa övergripande globala problem genom vissa regler för hur man ska agera, har inte varit möjlig. Man kan se det som en utveckling mot ökat fokus på aktörsansvar. Inte minst företagens roll har blivit uppenbar. Kraven på dem att agera har ökat, bland annat på grund av deras globala räckvidd och möjligheter att påverka. Två övergripande förändringsfaktorer har under de senaste årtiondena varit dels ökad tilltro till att marknadsstyrning ska lösa ekonomiska, miljömässiga och sociala problem mer effektivt, dels allt11

9789147112340b1-124c.indd 11

01/06/15 10:50 am

Kapitel ett. Vad är hållbarhetsredovisning?

mer tilltagande globalisering, där så kallad outsourcing och offshoring har ställt krav på en omställning av arbetsmarknaden. Globaliseringen har även påverkat hur vi hänger ihop med andra människor och platser genom vår konsumtion. De varor vi i dag köper har oft a tillverkats långt borta och transporterats under sociala och miljömässiga villkor som i Sverige inte skulle vara gångbara.9 I ljuset av globaliseringsdiskussionen får också ett begrepp som CSR spridning. Företagens verksamheter granskas av ett allt större antal aktörer, inte minst i förhållande till underleverantörer i utvecklingsländer. Näringslivets svar på utmaningar knutna till hållbar utveckling har varit skiftande. I upprinnelsen till Riokonferensen mobiliserade till exempel de globala storföretagen ett eget nätverk, ”The World Business Council for Sustainable Development”, som än i dag är mycket aktivt.10 Ledda av svensken och före detta ABB-chefen Björn Stigson defi nierade man även där hållbar utveckling som bestående av tre delar: ekonomisk tillväxt, ekologisk balans och sociala framsteg. Mycket av nätverkets arbete har därefter handlat om att visa hur hållbar utveckling är bra för företag och företagande samt hur företag och företagande är bra för hållbar utveckling. År 2010 lanserade man även en ny vision som enkelt men tydligt kommunicerar hållbarhet: ”9 billion people living well, within the resource limits of the planet by 2050.” På miljösidan har företagen rört sig från en ganska defensiv hållning i miljöfrågorna till en mer proaktiv. Under större delen av 1900-talets andra hälft strävade man främst efter att försöka följa nationell lagstift ning, men mot slutet av seklet skedde en förändring. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet tog miljöfrågorna fart och blev, övergripande sett, mer strategiska. Från att ha handlat om att förhindra utsläpp (”fi lter på skorstenen”; pollution prevention) så började det dyka upp betydligt mer genomgripande verktyg och standarder. År 1992 kom EU med en miljöledningsstandard, Eco-Management and Audit Scheme (EMAS), som dock inte fick 12

9789147112340b1-124c.indd 12

01/06/15 10:50 am

Kapitel ett. Vad är hållbarhetsredovisning?

något större genomslag. Den följdes 1994 av en betydligt mer populär standard, ISO (International Organization for Standardization) 14000. Sedan dess har en rad olika ekologiska produkter och miljömärkningar lanserats. Från ungefär 1990 har företag även arbetat med miljöredovisningar.11 Flera företag var även tidiga med olika miljöindex och livscykelanalyser samt med program där miljöfrågorna tidigt skulle bäddas in.12 Vanan vid miljöredovisningar och att arbeta med exempelvis miljöledningssystem var en av förutsätt ningarna för att hållbarhetsredovisning skulle kunna etableras. 1990-talets livliga diskussion om ämnen som socialt utanförskap och globaliseringens för- och nackdelar fick också stor betydelse för framväxten av CSR.13 Tillsammans med en mängd företagsskandaler och en utbredd förtroendekris i näringslivet kom frågor om ansvarstagande på agendan, och även frågan om hur man skulle redovisa samhälleligt – eller socialt i direktöversätt ning – ansvar mot olika intressenter. Även om frågor om hållbar utveckling och sedermera CSR kom att omfamnas av näringslivet, så gick det hand i hand med tydligt fokus på den ekonomiska delen, på traditionella krav på effektivitet och lönsamhet. Däremot blev miljöfrågor och med tiden också sociala frågor någonting som större företag behövde hantera, inte bara av legitimitetsskäl utan också för att undgå tvingande – och ofta kostsamma – regleringar. En parallell utveckling var diskussionen om transparens, kontroll och riskminimering som kom att föras från och med 1990-talet. Utvecklingen har alltmer gått i riktning mot ett granskningssamhälle, som forskaren Michael Power har hävdat.14 Organisationer granskas alltmer och avkrävs insyn, genomskinlighet, klarhet, öppenhet och tydlighet. Detta kan ses i ljuset av en ökad marknadsorientering där möjligheterna för kunden att välja rätt måste tillgodoses, men det innebär också att organisationer måste utveckla tekniker för att hantera misstro. Det handlar om granskning, regler och redovisning.15 Men det är inte bara fråga om att företagen blir passiva objekt som 13

9789147112340b1-124c.indd 13

01/06/15 10:50 am

Hållbarhetsredovisning Grunder, praktik och funktion

Frostenson • Helin • Sandström

Hållbarhetsredovisning

Magnus Frostenson Best.nr 47-11234-0

Sven Helin

Tryck.nr 47-11234-0-00

Upplaga 2

9789147112340c1c.indd 1

Johan Sandström

21/05/15 1:45 pm