9789177370338 by Smakprov Media AB

789177

370338

Kommunikationssamhället i juridiken

ISBN 978-91-7737-033-8

Lena Olsen

MODERNA MEDIER som telefoni, radio och tv samt internet kan juridiskt behandlas t.ex. inom ramen för medierätt och rättsinformatik. Man kan emellertid också utgå från kommunikationssamhället, kanske så att en avsändare överför någon form av meddelande via ett medium till en mottagare. Tankesättet förekommer i lagstiftningen såväl uttryckligen som underförstått. Boken visar att angreppssättet kan användas för att analysera enskilda rättsregler men också grupper av regler med vad gäller moderna medier. I boken berörs även förhållandet till gängse metoder för rättsvetenskap liksom synen på ämnesområdet som helhet. Författaren är professor em. vid Uppsala universitet, Juridiska institutionen.

Kommunikationssamhället i juridiken Lena Olsen

KommunikationssamhĂ¤llet i juridiken Lena Olsen

Översiktligt innehåll Förord 13 Förkortningar 15 Del I Inledande frågor 17 1 Allmänt om kommunikation i det moderna samhället 19 2 Juridisk litteratur om medier, teknik och kommunikation 24 3 Frågorna för den fortsatta framställningen 43 Del II Ett rättsligt kommunikationsperspektiv på moderna media 47 4 Medie- och kommunikationsvetenskap som grund 49 5 En teori om kommunikation och rätt 70 Del III Ett kommunikationsperspektiv på avtal och kontrakt 89 6 Introduktion 91 7 Särskilda meddelanden enligt avtalslagen 94 8 Kontraktsrätt 103 Del IV Avslutande diskussion 119 9 Kommunikationsperspektiv som redskap inom rättsvetenskapen 121 10 Sammanfattande slutsatser 135 Källförteckning 141

Innehåll Förord 13 Förkortningar 15 Del I Inledande frågor 17 1 Allmänt om kommunikation i det moderna samhället 19 2 Juridisk litteratur om medier, teknik och kommunikation 24 2.1 Några skilda synsätt 24 2.2 Medierätt 26 2.3 Kommunikationsnätverk och konvergens 27 2.4 Data, information och rätt 32 2.4.1 Inledning 32 2.4.2 Informationsbehandling, datasäkerhet och information för jurister 34 Data, information och automation – några utgångspunkter 34 Datasäkerhet 36 It-stöd för juridiken 38 2.4.3 It-rätt 38 2.4.4 Informationssamhällets särskilda rätt – informationsrätt 40 2.5 Ett medie- och kommunikationsinriktat perspektiv 41 2.6 Avslutande reflektioner 42

3 Frågorna för den fortsatta framställningen 43 3.1 Juridisk analys och systematisering utifrån en kommunikationsmodell – ett kommunikationsperspektiv 43 3.2 Juridisk analys och systematisering rörande moderna medier samt avtal och kontrakt 43 3.3 Analys och systematisering av rättsregler i andra sammanhang 44 3.4 Kommunikationsperspektivet och rättsvetenskapen 44 3.5 Vetenskapliga ämnesområden och moderna medier 45 Del II Ett rättsligt kommunikationsperspektiv på moderna media 47 4 Medie- och kommunikationsvetenskap som grund 49 4.1 Utgångspunkt – det moderna kommunikations samhället i fokus 49 4.2 Allmänt om medie- och kommunikations vetenskap 50 4.3 Kommunikationsreferenser i juridiskt källmaterial 51 4.3.1 Inledning 51 4.3.2 Kommunikation/transmission inom lagstiftningens ram 52 4.3.3 Kommunikation/transmission i den juridiska litteraturen 55 4.3.4 Diskussion 57 4.4 Tillbaka till medie- och kommunikations vetenskapen 58 4.4.1 Kommunikation, kommunikationsvetenskap och kommunikationsmodeller – inledande frågor 58 4.4.2 Kommunikationsmodeller av Shannon/ Weaver och Lasswell 60 4.4.3 Reflektioner kring andra modeller 63 4.4.4 Kanalen respektive mediet 64

4.5 Avslutande reflektioner 68 5 En teori om kommunikation och rätt 70 5.1 Teorins användning 70 5.2 Kommunikationsmodellerna och rätten 70 5.3 Ett rättsligt kommunikationsperspektiv 72 5.3.1 Allmänna frågor 72 5.3.2 Meddelandet 73 5.3.3 Parterna 76 5.3.4 Överföring och hantering i övrigt av meddelanden 79 Mediet 79 Överföring, hantering och lagring av meddelandet 81 Kommunikationens riktning – envägsrespektive flervägskommunikation 82 5.3.5 Kommunikationsperspektivet och de rättsliga huvudproblemen 85 5.4 Sammanfattande synpunkter 87 Del III Ett kommunikationsperspektiv på avtal och kontrakt 89 6 Introduktion 91 7 Särskilda meddelanden enligt avtalslagen 94 7.1 Avtal genom utbyte av anbud och accept 94 7.1.1 Några inledande frågor 94 7.1.2 Överföringen av anbudet respektive accepten 95 7.1.3 Innehållskontrollen 96 7.1.4 Kommunikationens resultat 97 7.2 Fullmakt 97 7.2.1 Allmänt om fullmakt 97 7.2.2 Fullmakten – innehåll samt överföring 98 7.2.3 Resultatet av kommunikationen 99 7.3 Avslutande reflektioner 101 8 Kontraktsrätt 103 8.1 Inledning 103 8.2 Reklamation 104

8.2.1 Krav på neutral reklamation vid fel 104 Innehållet 104 Överföringen av meddelandet 105 Resultatet av meddelandet 106 8.2.2 Reklamation m.m. vid försenad leverans 107 Innehållet 107 Överföringen 107 Resultatet av reklamationen 108 8.2.3 Avslutande reflektioner 108 8.3 Fakturor 109 8.3.1 Inledande frågor 109 8.3.2 Fakturans innehåll 111 8.3.3 Överföringen av fakturan – faktura via e-post 113 8.3.4 Fakturans effekter och några reflektioner 114 8.4 Obligationsrätt och kommunikations perspektiv 115 8.4.1 Allmänt om obligationsrätten i Sverige 115 8.4.2 Obligationsrätt respektive kommunikations perspektiv i verktygslådan – en jämförelse 116 Del IV Avslutande diskussion 119 9 Kommunikationsperspektiv som redskap inom rättsvetenskapen 121 9.1 Inledning 121 9.2 Rättsvetenskapliga frågeställningar 122 9.3 Systemintern och systemextern vetenskap 124 9.4 Former för en systemintern analys – en snäv eller vid rättsdogmatik? 126 9.4.1 Relevanta problem 126 9.4.2 Rättsdogmatik enligt en vid eller snäv syn – problem 127 9.4.3 Andra implikationer av det vida respektive snäva perspektivet 129

9.5 Klassisk och dynamisk rättsdogmatik? 132 9.6 Den systemexterna analysen 133 9.7 Slutsatser – användningen av ett kommunikations perspektiv 134 10 Sammanfattande slutsatser 135 10.1 Kommunikationsperspektivet och dess användning 135 10.2 Rättstillämpningen och användningen av ett kommunikationsperspektiv 137 10.3 Moderna medier och vetenskapliga ämnesområden 137 10.4 Slutord 139 Källförteckning 141 Rättsfall 141 Litteratur m.m. 141

1 Allmänt om kommunikation i det moderna samhället Det moderna samhället präglas starkt av elektroniska medier av olika slag. Dessa befinner sig också i en dramatisk förändring. Omöjligheten att beskriva dem på ett någorlunda heltäckande sätt inom ramen för ett rimligt utrymme motiverar i stället en extremt kort framställning som bara ger en antydan av de mest centrala företeelserna på området. Telefoni och annan kommunikation mellan enskilda, såsom e-post, sms, mms, Messenger via Facebook etc., gör det möjligt för dessa att få en privat kontakt med varandra. Andra former för kontakt finns emellertid också. Sociala medier bidrar starkt till en mer offentlig form av kontakt där avsändare kan nå många personer på en gång genom att producera och sprida olika text- och bildmeddelanden. En annan form av kommunikation, massmedier, dvs. där medieföretag vänder sig till användare, förekommer bl.a. via televisionen i form av public service och gratiskanaler men också via betalkanaler. Med hjälp av digital teknik får användarna tillgång till en stor variation av innehåll, såsom nyheter och opinionsbildning, men även underhållning i olika former såsom sport, filmer, serier, teater och musik, informationsprogram av olika slag, rörande exempelvis hus, trädgård, motor, konst och design etc. Även radio omfattas delvis av public service men sändningen är analog. Internet gör det vidare möjligt att med en knapptryckning nå mediebolag som distribuerar och rentav producerar tv-serier eller filmer av skilda slag och

som kan sprida andra former av innehåll direkt från medieproducenter och distributörer till användare via betal-tv. Det finns även mycket gratismaterial som t.ex. hela operaföreställningar på YouTube, vilket kan bero på att de är för gamla för att dra in en stor publik men fortfarande är efterfrågade. Till och med privata bilder t.ex. på djur, som enskilda lägger ut på bl.a. Instagram, kan väcka större allmänt intresse. Utbudet av innehåll via olika tv-kanaler liksom internet är uppenbarligen enormt. Vissa former av innehåll är av särskilt intresse. Det kan gälla det enorma bildmaterialet och frågor kan uppstå om rättigheterna till det men också hur det samlas in, t.ex. genom avlyssning och tv-övervakning. Det gäller vidare nyheter som kan förmedlas via public service men också enskilda medieföretag. Av enorm betydelse idag är nyhetsförmedlingen via internet, som kan ske mot betalning, och som går ut på att användarna på olika sätt får tillgång till t.ex. pressens hemsidor. Mycket nyhetsmaterial produceras respektive distribueras även av enskilda personer, via exempelvis You tube och Instagram men också material distribuerat via diskussionsforum som Flashback bör nämnas i sammanhanget. Nyhetsförmedling, kanske närmast av karaktären rykten eller skvaller, men även s.k. fake news, återfinns dock t.ex. inom ramen för facebookgrupper rörande olika ämnen, även om viss självsanering pågår i branschen. Meningsutbyten kring skilda ämnen kan ske via sociala media men också t.ex. via elektroniska anslagstavlor. En av de viktigaste funktionerna med internet för mottagarna är att de kan söka förhoppningsvis saklig information om det mesta som finns på vår jord. Det finns emellertid även en del oönskat innehåll t.ex. i form av näthat. Viktiga frågor som uppkommer i synnerhet i samband med internet men även när det gäller telefoni och radio/television rör mottagarnas tillgång till såväl medierna som enskilda budskap. Frågor kan t.ex. uppstå om enskilda måste ha tillgång till dator för att köpa färdbiljetter, boka läkare, ha kontakt med myndigheter etc. Privatpersoner kan vidare vara mycket 20

sårbara. Det gäller självklart barn och unga, gamla och funktionsnedsatta personer men också människor som har andra intressen än modern teknik. Kostnaderna är höga och man talar om ca 7 000 kr/år för att hålla sig digitalt uppdaterad. Elektroniken kan också innebära risker för enskilda i form av kapning av digital utrustning, bedrägerier, brott mot identiteten eller t.o.m. mot den fysiska personen i form av sexualbrott av olika slag. Det är heller inte alla gånger lätt att veta vem man kommunicerar med – t.ex. om det rör sig om kontakter mellan människa/maskin eller människa/människa och osäkerhet kan allt oftare råda om man är iakttagen utan ens vetskap genom övervakningskameror eller kanske t.o.m. genom den egna apparaturen via särskilda appar. Internet skiljer sig från t.ex. telefoni och television genom att det är ett viktigt verktyg för lagring av information i databaser. Tidigt i internets historia skedde den individuella lagringen av data i synnerhet i hårddisken för varje dator, men det faktum att datorerna byggdes ihop till nätverk och lagringsteknikerna förbättrades gjorde att alltmer data lagras på andra ställen och idag sker en stor del av lagringen i form av s.k. molntjänster. Extern lagring gör det emellertid nödvändigt att skydda informationen. Det kan uppställas krav såväl på den geografiska placeringen av den lagrade informationen som på vem som sköter lagrandet och alltså måste vara pålitlig så att informationen inte hamnar i orätta händer. Informationen måste vidare vara digitalt skyddad så att inte vem som helst kan komma åt den. Det kan krävas lösenord och/eller andra former för identifiering. Behovet av skydd kan uppstå på grund av vad uppgifterna rör, såsom personuppgifter eller uppgifter av betydelse för rikets säkerhet. Inom den allmänna sfären rör det sig om sekretessbelagda uppgifter. Moderna medier och kommunikationsformer ger vidare enorma möjligheter för affärskommunikation av olika slag och avtal. Telefonin har varit ett centralt verktyg för affärskommunikation och används fortfarande t.ex. för marknadsföring av nät och olika former för kommunikationstjänster, som inter21

net och tv-abonnemang. Även via televisionen marknadsförs både varor och tjänster i synnerhet i betalkanalerna. Internet kan dock förmodligen sägas vara den idag dominerande marknadsföringskanalen. Detta gäller självklart förhållandet mellan näringsidkare, men särskilda marknadsplatser såsom Blocket eller webbsidor för auktion av mer eller mindre begagnade saker ger även utrymme för såväl näringsidkare-/konsument relationer som förhållandet mellan privatpersoner. Allt mer har också företag som har sin bas utanför internet flyttat in på nätet med PR och marknadsföring av produkter samt försäljning av såväl materiella saker och tjänster som immateriella. Beställning av mat sker t.ex. inte sällan via internet och detsamma gäller sådana jämförelsevis okomplicerade saker som dvd, cd, böcker, datadelar etc. men även rent virtuella produkter för spel som blommor, inredningsdetaljer, karaktärer, sociala positioner etc. marknadsförs och säljs. Bland immateriella produkter i övrigt kan nämnas e-böcker, strömmande musik, film, spel etc., allt i digital form. Kommersiella marknader innebär självklart att det finns marknadsföring och avtal. Den personliga identiteten blir plötsligt ett centralt problem eftersom man inte kan med sinnena säkert identifiera den person man interagerar med. Betalningsformerna har numera också utvecklats och ett antal kan särskilt användas via smarta mobiler, t.ex. Swish. För juridiken skapar dagens moderna medie- och kommunikationssamhälle stora, nya problem. Behov av skydd uppstår exempelvis i samband med yttrandefriheten och upphovsrätten men också när det gäller datasäkerhet så att intrång inte görs i den personliga identiteten respektive integriteten eller så att rikets säkerhet hotas. Det rör sig dock om ett gigantiskt och mycket komplicerat område. För att behandla det rättsligt kan man självklart fokusera på skilda lagar eller delfrågor, såsom personuppgiftslag, molntjänster etc. Det finns emellertid också behov av mer övergripande framställningar som förhoppningsvis ska möjliggöra en bredare förståelse för området. Det är uppenbart att detta kan ske på olika sätt och 22

med hjälp av skilda ”röda trådar”. Eftersom området är så pass nytt finns det behov av en fördjupad förståelse för angreppssätt som används idag. I följande kapitel tas några sådana infallsvinklar upp.