exempel lång tid att bygga ett hus, men det går fort att spränga det i luften. Det finns inte heller något objektivt sätt att avgöra vad som är mer eller mindre viktigt att förmedla. Medierna har ett stort utrymme för egna bedömningar om vad som anses vara viktiga nyheter. Visserligen blir de påverkade av allt material som de har tillgång till – från nyhetsbyråer, ur pressmeddelanden eller tips från allmänheten – men ändå är det nyhetsredaktionerna som bedömer vad som är värt att förmedla. Eftersom medierna av tradition använt ett problembaserat förhållningssätt, har det påverkat nyhetsvärderingen. Jag har under årens lopp träffat många människor som är trötta på hur medier förstärker problem, medan framgångsrika lösningar på olika problem inte får lika stort utrymme, och hur de känner sig hjälplösa när en rad negativa nyheter radas upp. Samtidigt berättar de om den inspiration, energi och framtidstro de upplever när de tar del av information om olika positiva och framgångsrika händelser, och om vad man kan göra åt olika problem. Det är mycket angeläget att medierna fortsätter att ta upp viktiga problem och orättvisor i världen. När de förmedlar dystra nyheter är det viktigt att dessa sätts in i ett sammanhang, som till exempel Svenska Dagbladet gjorde fredagen den 28 mars 2008. Tidningen rapporterade om en tragisk händelse då en 31-årig man dödade sin sambo och hennes 5-åriga dotter. Samtidigt hade tidningen faktarutor runt artikeln, där det bland annat nämndes att det är mycket ovanligt att barn dödas och att det dödliga våldet bland barn under 15 år har minskat med 40 procent. Det behövs alltså större utrymme åt alla de livsbefrämjande handlingar som sker i världen, fler skildringar av framgångsrika exempel och lösningar på problem. En sådan mer balanserad nyhetsförmedling kommer sannolikt att förbättra folkhälsan, öka människors framtidstro och engagemang för att ännu mer bidra till en bättre värld. 23
082106Glädjerapporten.ORIG.indd23 23
08-06-26 14.19.22