9789127819184

Moderna familjer är viktig för alla som utbildar sig inom barnpsykologi och klinisk psykologi samt för yrkesverk­ samma inom hälso- och sjukvård, omvårdnad, pediatrik, sociala frågor, psykoterapi och samhällets beslutsfattande som rör barns och familjers hälsa. Boken är även intres­ sant läsning för föräldrar.

ISBN 978-91-27-81918-4

Moderna familjer Barn och föräldrar i nya konstellationer

Moderna familjer

Moderna familjer presenterar det aktuella kunskaps­ läget för en mängd olika typer av familjebildningar och hur de påverkar barnens utveckling.

Här representeras homo- och heterosexuella föräldrar, barn som tillkommit genom provrörsbefruktning (IVF) eller donation av spermier och ägg, samt surrogatmödrar, adoptivföräldrar och ensamföräldrar. Centrala teman är anknytning, föräldraskap, konflikter, psykisk hälsa, sys­ kon, temperament, könstypiskt beteende och könsidenti­ tet, kamratrelationer, mobbning – och samspelet mellan arv och miljö.

Professor Susan Golombok förmedlar och diskuterar de samlade forskningsresultaten på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt. Hennes slutsats är att det viktigaste för barns utveckling är familjerelationernas kvalitet, omgiv­ ningens stöd och attityderna i det samhälle där de lever.

Susan Golombok

Susan Golombok är professor i familje­ forskning och chef för Centre of Family Research vid University of Cambridge, Storbritannien. Hon har sedan 1970talet varit en av de ledande forskarna när det gäller barn som växt upp med homosexuella föräldrar, eller barn som tillkommit med hjälp av tekniker för assisterad befruktning.

» En fullständigt lysande bok som ger en övergripande för­ ståelse av familjerelationer, inte bara i de nya familje­ typerna. Boken återspeglar en stor forskningsbas, med adekvata reservationer för olika begränsningar, men den är skriven på ett enga­ gerande och personligt sätt som gör det lätt att följa med i resonemanget.»

Michael Rutter, professor vid King’s College i London

Susan Golombok

9 789127 819184

Golombokhel.indd Alla sidor

2018-09-20 16:28

” ’Han är bara min riktiga pappa’, sade Sophie Mol. ’Joe är min pappa. Han slår mig aldrig. Nästan aldrig.’ ” Arundhati Roy, De små tingens Gud

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 6

2018-09-18 09:36

INNEHÅLL

Förord till den svenska utgåvan

11

Författarens förord Författarens tack

17 19

1. Inledning Nya former av familjebildning Traditionella familjer Nya familjekonstellationer

21 22 25 49

2. Familjer med lesbiska mödrar 53 Familjer med frånskilda lesbiska mödrar 58 Planerade familjer med lesbiska mödrar 66 Populationsurval 73 Barnens upplevelser 78 Individuella skillnader 84 Begränsningar 86 Slutsatser 89 3. Familjer med provrörsbarn 93 Flerbarnsbörd 97 Föräldraskap i IVF-familjer 101 Barn i IVF-familjer 105 Föräldraskap i ICSI-familjer 109 Barn i ICSI-familjer 110 Föräldrars erfarenheter 113 Slutsatser 114

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 7

2018-09-18 09:36

4. Familjer med donatorsassisterad befruktning 115 Hemlighetsmakeri 117 Att sakna genetiska relationer 120 Att avslöja donatorn vid assisterad befruktning 123 Hur fungerar familjer där man inte har berättat om gametdonationen? 127 Hur fungerar familjer där man har berättat om gametdonationen? 130 Att söka efter sin donator och andra släktingar 135 Slutsatser 141 5. Surrogatfamiljer 143 Studier av surrogatfamiljer 150 Studier av surrogatmödrar och deras egna familjer 160 Slutsatser 163 6. Familjer med frivilligt ensamstående mammor 165 Frånskilda ensammammor 171 Ogifta ensammammor 177 Självvalda ensammammor 179 Ensampappor 188 Slutsatser 190 7. Familjer med homosexuella pappor 193 Olika vägar till föräldraskap 196 Adoptivfamiljer med homosexuella pappor 199 Surrogatskap 217 Slutsatser 222

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 8

2018-09-18 09:36

8.  Slutsatser 225 Familjestrukturer 228 Familjeprocesser 236 Begränsningar i forskningen 244 Framtidens familjer 246 Litteratur

253

Register

307

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 9

2018-09-18 09:36

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 10

2018-09-18 09:36

Förord till den svenska utgåvan

I mitten av 1990-talet inbjöds jag som psykolog och professor i til�lämpad psykologi att medverka i ett seminarium om pappans roll i barns psykologiska utveckling. Min förhoppning var att jag utifrån min forskning om pappor och min utvecklingspsykologiska kunskap om barn och ungdomar skulle kunna bidra till diskussionen.

Tyvärr blev det inte alls som jag hade tänkt mig. Till min förvåning kom den efterföljande paneldiskussionen att handla om huruvida pappor överhuvudtaget skulle vara involverade i små barns liv. En medlem i panelen – en psykoanalytiker – menade tvärsäkert att det var ”naturligare” (och därmed bättre) att mammor tog sig an barnen under de första åren. Enligt honom riskerar pappan annars att bryta det nära bandet mellan mor och barn och som en följd skada barnet psykologiskt. Flera frågor från publiken kom att handla om köns­typiska beteenden och olika omständigheter som ansågs vara skadliga för barn: Vad händer med barn om deras pappa beter sig som en mamma? Hur kommer barn som är adopterade påverkas under sin uppväxt? Vad händer med barn som har föräldrar av samma kön, exempelvis två mammor eller två pappor? Den sista frågan fick oss i panelen att hoppa till. Jag började genast rannsaka mitt minne efter svensk och utländsk forskning i ämnet, men psykoanalytikern hann före med sitt svar. Han hänvisade till Sigmund Freud, Jacques Lacan och andra psykoanalytiska teoretiker och menade att det inte var bra för någon, allra minst för barnet, med två föräldrar av samma kön.

Några år senare, våren 2001, skickade justitiedepartementet ut en remiss med förslaget att låta samkönade registrerade partners gemensamt prövas som adoptivföräldrar. Det fackförbund som 11

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 11

2018-09-18 09:36

moderna familjer

jag själv tillhörde, Psykologförbundet, var beklagligt nog en av de remissinstanser som vände sig emot förslaget: ”Sveriges Psykologförbund anser inte att det för närvarande finns något som talar för att möjligheten att adoptera barn bör utvidgas till homosexuella familjer”. Förbundet motiverade sitt ställningstagande med att det saknades kunskap om adoptivbarns särskilda behov. Att adopterade barn skulle få homosexuella föräldrar ansågs vara en ”nackdel” för barnen. Man menade att barnen skulle drabbas av dubbelt annor­ lundaskap, något som barnen kanske inte ”tålde”. Även Socialstyrelsen, Adoptionscentrum och Rädda Barnen gick emot förslaget. Som tur var gick regeringen på justitiedepartementets linje och riksdagen antog lagförslaget där registrerade partners gavs samma möjlighet till adoption som heterosexuella makar. Lagändringen trädde i kraft i februari 2003.

Dessa exempel ger ett smakprov på hur samhällsdebatten såg ut för ett tjugotal år sedan när det gällde synen på samkönade par som ville ha eller hade barn. Det handlade om tidsandan men också om avsaknaden av forskningsbaserad kunskap. I brist på kunskap hän­ visade man inte sällan till naturlagarna, sunt förnuft eller till dåligt underbyggda psykologiska teorier. Det är därför som Moderna ­familjer. Föräldrar och barn i nya familjekonstellationer är en så viktig bok. Det är den första i sitt slag som ger en heltäckande forsknings­ baserad bild av det som Cambridge-professorn Susan Golombok kallar för ”modern families”, moderna familjer. Här behandlas inte bara samkönade par och deras familjer utan även familjer med så kallade provrörsbarn, familjer med barn som har kommit till genom assi­sterad befruktning (IVF), donatorinsemination, äggdonation samt surrogatmödraskap.

I Sverige fanns, fram till för några år sedan, inte något bra ord för dessa familjeformer. År 2009 myntade den svenska konstnären Ingrid Engarås begreppet stjärnfamiljer som enligt henne är just ett samlingsbegrepp för många olika sorters familjekonstellationer där man inte värderar någon av dessa som bättre eller sämre. Ordet 12

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 12

2018-09-18 09:36

förord till den svenska utgåvan

kom till som en reaktion mot att en del politiska partier i Sverige endast pratade om kärnfamiljen – det vill säga en familj som består av två biologiska föräldrar, en man och en kvinna, och deras gemensamma barn. I de debatter som följde om kärnfamiljer kände sig många kränkta och ledsna. Begreppet stjärnfamiljer används inte i Golomboks bok, men är en fin påminnelse om att familjer kan se väldigt olika ut.

Boken Moderna familjer har en bred ansats och många förtjänster. Författaren Susan Golombok är professor i familjeforskning och chef för den ansedda centrumbildningen Centre for Family Research vid University of Cambridge i Storbritannien. Hon är en världsledande forskare inom detta område och har ägnat 40 år åt tvärvetenskaplig forskning där discipliner som psykologi, sociologi, socialt arbete och psykiatri möts och korsbefruktar varandra.

Golombok­är extremt kunnig och har ägnat lång tid åt att studera detta område, vilket bidrar till att man som läsare kan känna sig trygg i att de slutsatser som Golombok landar i är väl underbyggda, trots att de ibland är kontroversiella.

Ytterligare en förtjänst med boken är att författaren på ett kritiskt sätt tar upp och visar på alla de problem, främst metodologiska, som forskning om moderna familjer är behäftade med samt hur man (i vissa fall) har försökt komma till rätta med dessa problem.

Hon problematiserar med andra ord forskningsresultaten och pekar på eventuella fallgropar som innebär att man riskerar att dra felaktiga eller förhastade slutsatser. Ibland är det exempelvis svårt att veta vilka konklusioner man kan dra utifrån resultat där små grupper med få individer ingår, och hur man får till en rimlig och bra jämförelsegrupp. En annan svårighet handlar om det som ofta kallas för självselektion, som i korthet innebär att individer själva anmäler sitt intresse att delta i forskning vilket påverkar urvalet genom att, exempelvis personer som tycker att en viss företeelse är bra oftare vill vara med i en undersökning där forskarna studerar denna företeelse.

13

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 13

2018-09-18 09:36

moderna familjer

Författaren tar också upp problem som har att göra med när i tiden forskningen genomförs. En del av den forskning som redo­ visas i boken genomfördes exempelvis redan på 1980- och 90-talet.

Författaren pekar på att resultaten bör ses i ljuset av att den tidsanda som rådde när undersökningarna genomfördes och som då präglade samhället när det gällde HBTQ-, men även genus- och jämställdhetsfrågor. I den tidiga forskningen var man exempelvis väldigt upptagen av att något kunde ”bli fel” när det gällde barnens könsidentitet, könstypiskt beteende och sexuell läggning, något man är betydligt mindre bekymrad över i dagens forskning. Förutom att man i dag på många håll ser mera positivt på icke-traditionella könstypiska beteenden har man också börjat inse att det finns barn och ungdomar som inte är bekväma i det som kallas de binära könskategorierna det vill säga pojke/flicka.

Ett område där otroligt mycket har hänt under de senaste 20–30 åren handlar om barn som är födda med hjälp av in vitro-fertilisering, IVF. Det är inte mycket som är sig likt i dag jämfört med när det första ”provrörsbarnet” Louise Brown föddes i England år 1978.

I Sverige inträffade de första graviditeterna efter IVF 1981 och det första barnet efter en graviditet genom IVF föddes 1982 i Göteborg.

Utvecklingen under de senaste 10–15 åren har varit explosionsartad och i dag genomförs över 13 000 behandlingar med IVF i Sverige per år och som resulterar i att runt 3 500 barn föds med hjälp av metoden.

En annan svårighet när det gäller forskningen inom detta område som tas upp i boken (om än lite kortfattat) handlar om var i världen forskningen genomförs någonstans. Merparten av forsknings­ resultaten kommer från Storbritannien (med författaren i spetsen), Nederländerna och givetvis USA. Det innebär bland annat att sådana aspekter som lagstiftning, den samhälleliga kontexten, attityder och värderingar spelar in och påverkar resultaten. Problemet är givetvis att det är svårt eller till och med omöjligt att peka ut vilken betydelse dessa aspekter har för resultaten. Vilken betydelse spelar exempelvis det faktum att högsta domstolen i USA legaliserade homosexuella 14

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 14

2018-09-18 09:36

förord till den svenska utgåvan

äktenskap först 2015 (i Sverige var det år 2009) och att det fortfarande 2014 var olagligt med det man kallade sodomi, det vill säga i stort sett alla sexuella beteenden förutom vaginala samlag, i tolv delstater i USA? Eller vad innebär det för forskningen att diskriminering, det vill säga att någon missgynnas eller kränks på grund av vem hen är, vad hen tror på eller hur hen lever, förekommer i de flesta länder, men uppträder i olika former beroende på var i världen man befinner sig?

I kapitlet om surrogatmödrar blir det särskilt tydligt att förhållandena ser olika ut var i världen man befinner sig. Författaren skriver utifrån en brittisk kontext där det sedan mer än 30 år är tillåtet med surrogatmödraskap (andra länder som tillåter surrogatmödraskap är bland annat Israel, vissa delar av Australien, Brasilien, Hong Kong, Ungern, Nederländerna och Sydafrika). I dag är surrogatmödraskap inte tillåtet inom svensk hälso- och sjukvård, men det är inte olagligt att resa till ett annat land där det är tillåtet att genomföra ett surrogatarrangemang. Det finns delade meningar bland de svenska riksdagspartierna när det gäller detta. Motståndarna mot surrogatmödraskap drar paralleller till trafficking och slavhandel medan förespråkarna menar att surrogatmödraskap bör vara tillåtet om det går att fastställa att det sker utan tvång. Våren 2016 presenterades en statlig utredning om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. I den slår utredarna bland annat fast att surrogatmödraskap inte ska tillåtas inom svensk hälso- och sjukvård och att kommersiella surrogat­arrangemang bör motverkas. I debatten som följde uppmanade några experter till att det är dags att följa barn som föds av surrogatmödrar med gedigna studier så att man kan basera argumenten på konkreta fakta och vetenskap i stället för tro och tyckande. Boken Moderna familjer. Föräldrar och barn i nya familjekonstellationer ger just detta, det vill säga en bra bild av den samlade kunskapen som finns inom detta område i dag.

Slutligen en eloge till författaren som på ett så utmärkt sätt lyckats­ sammanfatta och lyfta fram det viktigaste i sin egen och andras 15

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 15

2018-09-18 09:36

moderna familjer

forskning. Förlaget Natur & Kultur bör även de ha en eloge som nappade på att översätta och ge ut den här viktiga boken. Boken kommer tveklöst att fylla en stor kunskapslucka när det gäller föräldrar och barn i nya familjekonstellationer och bör läsas av alla som på ett eller annat sätt är intresserade av att lära sig mer om familjer.

Göteborg, april 2018 Philip Hwang leg. psykolog, leg. psykoterapeut och professor i tillämpad psykologi vid Göteborgs universitet

16

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 16

2018-09-18 09:36

Författarens förord

År 1976 publicerade den feministiska tidskriften Spare Rib en artikel om det aktuella läget för lesbiska kvinnor som kämpade för att få den juridiska vårdnaden om sina barn vid en skilsmässa. Dessa kvinnor förlorade i samtliga fall. Deras exmakar fick vårdnaden, med motiveringen att barnens bästa inte skulle tillgodoses om de uppfostrades av lesbiska mödrar. Man hävdade att barn som växte upp med lesbiska mödrar skulle drabbas av psykiska problem, mobbas av sina kamrater och, vilket oroade domstolarna allra mest, själva bli homosexuella som vuxna. Beslutet att tilldela de heterosexuella fäderna vårdnaden och avslå lesbiska mödrars begäran är särskilt påfallande, eftersom vårdnaden om barnen efter en skilsmässa vid den tiden alltid tillföll mödrarna, såvida deras fysiska eller mentala hälsa inte gjorde dem till olämpliga föräldrar. Dessa utslag fälldes i såväl USA som Kanada utan att det fanns någon forskning om vad som faktiskt händer med barn i familjer där mamman är lesbisk.

Artikeln i Spare Rib uppmanade forskare att utföra en opartisk studie om hur barn i familjer med lesbiska mödrar utvecklas. Jag själv var då en ung student och läste utvecklingspsykologi. Mitt specialintresse var kvinnofrågor och jag tänkte att detta skulle kunna bli ett nyskapande och värdefullt ämne för min masteruppsats. Föga anade jag då att jag än i dag skulle syssla med forskning om detta! När uppmärksamheten riktades bort från lesbiska kvinnors vårdnadstvister till frågan om de skulle få adoptera, få tillgång till assisterad befruktning, få ingå samkönade äktenskap, uppstod samma frågor kring barnens välbefinnande om och om igen. Liknande frågor ställs nu om homosexuella fäder. Parallellt med detta har ytterligare nya familje­ konstellationer uppstått som ett resultat av vetenskapliga framsteg 17

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 17

2018-09-18 09:36

moderna familjer

inom fertilitetsforskningen, bland annat kan heterosexuella föräldrar få barn genom assisterad befruktning (IVF), donator­insemination, äggdonation och surrogatmödraskap. Än en gång väcks frågor om hur barn i sådana familjer utvecklas och mår. Syftet med den här boken är att sammanställa forskningsresultat om föräldrar och barn i alla dessa nya familjekonstellationer.

Boken är en uppföljare till en tidigare bok om samma ämne, ­Parenting: What Really Counts? (2000). I den undersökte jag de sidor av föräldraskapet som är allra viktigast för barns psykiska välbefinnande samt presenterade den tillgängliga forskningen om nya former av familjebildning. Sedan dess har forskningen om nya familjekonstellationer formligen exploderat och det är den här forskningen som är mitt fokus i denna bok. Trots alla begreppsmässiga och metodologiska framsteg som har gjorts inom familjeforskningen under de senaste 15 åren är kriterierna för vad som allmänt anses vara gott och dåligt föräldraskap relativt oförändrade. Sammanfattningen i kapitel 1 i denna bok är därför mycket lik den som finns i min tidigare bok. Jag vill tacka Taylor & Francis för tillståndet att använda detta material. Citat av familjemedlemmar (publicerade och opublicerade) kommer från deltagarna i de studier som har utförts av Centre for Family Research vid University of Cambridge.

Till skillnad från andra forskningsområden har de flesta män­ niskor olika åsikter om moderna familjer, inte minst för att de själva har familj. Åsikterna grundas ofta på spekulationer och antaganden, inte på empirisk forskning. Jag hoppas att den här boken ska utgöra ett positivt bidrag till debatten genom att kasta nytt ljus över moderna familjers liv.

18

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 18

2018-09-18 09:36

författarens förord

Författarens tack En stor del av forskningen om moderna familjer som beskrivs här i boken skulle aldrig ha kunnat genomföras utan alla insikter och expertkunskaper och all entusiasm som präglar de enastående forskare som jag har haft förmånen att få samarbeta med vid University of Cambridge Centre for Family Research – John Appleby, Shirlene Badger, Lucy Blake, Polly Casey, Irenee Daly, Sarah Evans, Tabitha Freeman, Susanna Graham, Zeynep Gurtin, Elena Ilioi, Susan Imrie,­ Humera Iqbal, Vasanti Jadva, Sarah Jennings, Pamela­Jimenez-­ Etcheverria, Nishtha Lamba, Laura Mellish, Sherina Persaud,­Elizabeth Raffanello, Jennifer Readings, Jenna Slutsky och Sophie Z ­ adeh – samt vid det före detta Family and Child Psychology Research Centre vid City University, London, särskilt Rachel Cook, Emma Goodman, Emma Lycett, Fiona MacCallum, Claire Murray, Lucy Owen och Fiona Tasker. Forskningen är beroende av både innovativa bidragsgivare och innovativa människor och den skulle inte ha varit möjlig utan en rad ekonomiska anslag, till olika projekt och program, från Wellcome Trust alltsedan 1980-talet och allra senast i form av ett särskilt pris, Senior Investigator Award, som har gett mig frihet och flexibilitet att kunna studera nya familjeformer som växer fram.

Jag vill också tacka sir Michael Rutter som väldigt tidigt visade sitt stöd för detta nya forskningsområde då få andra inom akademin betraktade det som intressant eller värdefullt, och till framlidne sir Robert Edwards som ända från början uppmuntrade forskning om barn som kommer till genom provrörsbefruktning.

Ett hjärtligt tack till mina kolleger vid Centre for Family Research:­ till Helen Statham som lät mig ta ledigt för att färdigställa boken, till Claire Hughes som visste exakt var och när referenser skulle tillfogas, Martin Richards för att han alltid tog sig tid att samtala och Abby Scott för att hon såg till att allt var lugnt och under kontroll.

Särskilt tack till Kathy Oswald för att hon utförde det tidskrävande och noggranna arbetet med att sammanställa noterna med ett 19

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 19

2018-09-18 09:36

moderna familjer

oförbränneligt glatt humör. Jag är så lyckligt lottad som har Melissa Hines och Michael Lamb som mina nära kolleger. Jag sätter stort värde på våra samtal om olika aspekter av det moderna familje­ livet som beskrivs här i boken. Tack också till Michael Attwell och Douglas­Chirnside för bokens titel och för att de visade ett intresse för forskningen om moderna familjer som sträcker sig långt bortom akademins värld och tack till min förläggare Hetty Marx som uppmuntrade mig att skriva boken.

Vi hade inte kunnat utföra vår forskning utan samarbete med fertilitetskliniker och jag vill särskilt nämna London Women’s Clinic, CARE Fertility och Bourn Hall, liksom British Association for Adoption and Fostering. Jag är särskilt tacksam till alla föräldrar och barn som har pratat om sina familjer med oss under dessa år och jag är säker på att deras erfarenheter har berikat andras liv. Sist men inte minst vill jag tacka John och Jamie för att de har gett mig en egen familj.

20

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 20

2018-09-18 09:36

1. Inledning

Den populära amerikanska tv-serien Modern Family speglar vår tids stora mångfald i fråga om familjekonstellationer. Tv-serien handlar om livets prövningar och vardagliga händelser hos tre besläktade familjer: Jay, en medelålders pappa som har gift om sig med en betydligt yngre kvinna från Colombia som har en son från ett tidigare äktenskap; Jays dotter som har tre barn och en traditionell familj där pappan styr och ställer; och Jays homosexuella son, hans manliga partner och deras adopterade vietnamesiska dotter. Även om M ­ odern Family är en parodi på dagens familjeliv är verklig­heten ännu mer fantastisk. Den traditionella kärnfamiljen, ett hetero­sexuellt gift par med biologiskt besläktade barn, har blivit mer sällsynt. Ett allt större antal barn växer upp med föräldrar som bor tillsammans men inte är gifta, ensamföräldrar, styvföräldrar eller föräldrar av samma kön och många barn kommer att uppleva flera olika familjekonstellationer under sin uppväxt. Det är ännu mer anmärkningsvärt att barn nu 21

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 21

2018-09-18 09:36

moderna familjer

för tiden kan ha upp till fem olika ”föräldrar” i stället för de sedvanliga två. Bland dessa kan finnas en äggdonator, en spermiedonator, en surrogatmamma (som genomgår graviditeten) och två sociala föräldrar, de som barnet kallar mamma och pappa. På senare år har gemensamt föräldraskap av olika slag också blivit vanligare. En man och en kvinna som inte lever tillsammans i en kärleksrelation – som kan bo på olika håll eller kan ha träffats på nätet, enbart i syfte att bli föräldrar – fostrar barn tillsammans. Dessa verkligt moderna familjer är ämnet för den här boken.

Nya former av familjebildning Förändringar i familjestrukturen har skett ända sedan 1970-talet. I början av det decenniet leddes färre än 10 procent av alla familjer av ensamföräldrar, men numera är siffran omkring 30 procent i såväl USA (US Census Bureau, 2012a) som i Storbritannien (Lloyd & Lacey, 2012a; b).1 Ökningen av familjer med ensamföräldrar har sin motsvarighet i det minskade antalet ingångna äktenskap och i allt fler skilsmässor, både i USA och i Europa (Amato, 2014; US Census Bureau, 2012b). För närvarande minskar antalet skilsmässor visserligen men skilsmässostatistiken ger ingen fullständig bild eftersom det inte finns någon officiell statistik över separationer bland par som lever tillsammans utan att vara gifta. I hela USA och Europa har det blivit vanligt med samboförhållanden2. Ungefär hälften av alla barn som föds av ogifta mammor i USA har föräldrar som lever tillsammans (McLanahan & Beck, 2010) och även i Västeuropa är antalet samboförhållanden stort (Wik, Keizer & Lappegard, 2012). Enligt SCB:s statistik från 2017 visar att cirka 70 % av alla familjer i Sverige är så kallade kärnfamiljer (det vill säga de består av två vuxna och ett barn i ålder 0–21 år); 16 % av familjerna består av ensamstående mammor; 5 % av ensamstående pappor och 9 % är ”ombildade familjer”. Fackgranskarens anm.

2 I Sverige lever enligt SCB cirka 15 % av befolkningen år 2017 i samboförhållanden och 32 % är gifta (inräknat registrerat partnerskap). Fackgranskarens anm.

1

22

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 22

2018-09-18 09:36

1. inledning

en undersökning av förstföderskors civilstånd var bara 59 procent i USA och 53 procent i Storbritannien gifta, medan 24 respektive 31 procent levde i samboförhållanden och 17 respektive 16 procent var ensamföräldrar (Amato, 2014). Antalet styvfamiljer eller bonus­ familjer har också ökat markant i många västerländska samhällen. I fyrtio procent av alla äktenskap i Storbritannien är den ena eller båda parterna omgifta (Lloyd & Lacey, 2012a; b) och uppskattningsvis 10 procent av alla barn i USA bor tillsammans med en styvförälder (Kreider & Ellis, 2011)3.

Familjer med en ensamförälder, föräldrar i en samborelation, eller bonusföräldrar kallas ofta med ett samlingsnamn för ”icketraditionella familjer”. Dessa familjer är för det mesta resultatet av skilsmässor eller separationer och av att föräldrar inleder nya samboförhållanden eller äktenskap. Det finns många studier om hur barn påverkas av att växa upp i sådana familjer (se exempelvis Golombok & Tasker, 2015). Fokus i denna bok ligger dock på ”nya familjer”, inte på ”icke-traditionella familjer”. Begreppet ”nya familjer” används om familjekonstellationer som antingen inte har existerat tidigare eller inte har synts i offentligheten förrän under 1900-talets slut. Jag använder också begreppet för att markera en grundläggande förändring från traditionella familjestrukturer, inte bara för att icke-traditionella familjer har uppstått genom att relationer har brutit samman och nya förhållanden uppstått. Begreppet ”nya familjer” innefattar till exempel familjer med lesbiska mödrar eller homosexuella fäder, mödrar som frivilligt valt att vara ensamförälder samt familjer som har uppstått genom assisterad befruktning, bland annat IVF, äggdonation, insemination från donator, embryodonation och surrogatmödraskap. Vissa av dessa familjer blev synliga när kvinnorörelsen och rörelsen för de homosexuellas rättigheter tog fart på 1970-talet, andra möjliggjordes först när Av de 96 000 individer i Sverige som gifte sig 2017 var i 20 % av fallen någon av parterna tidigare skild. (Här ingår endast den som gift sig efter skilsmässa och inte de som gift sig efter att ha varit änka/änkling). Fackgranskarens anm.

3

23

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 23

2018-09-18 09:36

moderna familjer

provrörsbefruktning infördes år 1978. Även om nya familjer skiljer sig från icke-traditionella familjer utesluter de båda begreppen inte varandra. Nya familjer kan ofta vara icke-traditionella – till exempel om föräldrar till barn som föds genom ägg- eller spermiedonation skiljer sig och sedan gifter om sig för att bilda bonusfamiljer.

Trots att vi har sett en sådan ökning av olika typer av familjekonstellationer anses den traditionella kärnfamiljen fortfarande allmänt som den bästa miljö där barn kan växa upp och är fortfarande måttstocken som alla andra familjetyper jämförs med. Många förut­ sätter att ju mer en familj avviker från normen med ett traditionellt heterosexuellt äktenskap i grunden, desto större blir riskerna för barnens psykiska välbefinnande. Men stämmer det verkligen? Är det mindre sannolikt att barn kommer att utvecklas positivt i familjer med föräldrar av samma kön, mödrar som har valt att vara ensamförälder eller föräldrar som har fått barn med hjälp av fertilitetstekniska åtgärder? Är riskerna större för barn till homosexuella män som har använt sig av äggdonation och surrogatmödrar för att bli föräldrar än för barn till biologiska föräldrar som har använt assisterad befruktning? Svaret på dessa frågor beror på i vilken utsträckning familjerna avviker från traditionella familjer när det gäller de aspekter av familjelivet som har störst betydelse för en positiv psykisk utveckling hos barn, särskilt i vilken mån de ger barnen en stöttande hemmiljö. Innan man går in på föräldraskap och barns utveckling i nya familjeformer är det viktigt att utforska vilka faktorer som förknippas med optimal utveckling hos barn i traditionella familjer. Familjens inflytande på barns utveckling betraktas ofta utifrån tre ömsesidigt besläktade komponenter: föräldrarnas psykiska välbefinnande, kvaliteten på relationen mellan barn och föräldrar och barnets psykiska karaktärsdrag. Var och en av dessa komponenter ska värderas mot bakgrund av den sociala miljö som omger familjen.

24

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 24

2018-09-18 09:36

1. inledning

Traditionella familjer Föräldrarnas psykiska välbefinnande Äktenskapets kvalitet Vilka konsekvenser får det för barn om föräldrarnas äktenskap är olyckligt? Hur illa måste det bli innan barn påverkas? Förvånansvärt nog har studier kunnat konstatera att kopplingen mellan dåliga äktenskap och negativa konsekvenser för barn är svagare än väntad. En närmare granskning visar att mycket av forskningen har fokuserat på huruvida föräldrar är nöjda med sin partner eller inte och resultaten visar att otillfredsställelse i äktenskapet inte har någon större effekt på barnen. Det som däremot gör skillnad är konflikter i äktenskapet (Cummings & Davies 1994; 2010; Grych & Fincham, 1990; 2001; Reynolds, Houlston, Coleman m.fl., 2014). Barn vars föräldrar befinner sig i konflikt med varandra visar sig vara mer aggressiva, olydiga och svårbemästrade, de ägnar sig med större sannolikhet åt antisocialt beteende och får dåliga skolresultat, blir oftare ångestfyllda och deprimerade och får mer sannolikt problem med att komma överens med kamrater än barn till föräldrar som är lyckligt gifta (Cummings & Davies, 1994; 2010; Emery, 1988; Grych & F ­ incham, 2001; Reynolds, Houlston, Coleman m.fl., 2014).

Att föräldrar är i konflikt behöver dock inte betyda att deras barn kommer att drabbas av psykiska problem. Nästan alla barn är med om att föräldrarna grälar och de flesta barn påverkas inte av det. Det anses till och med i viss mån positivt för barn att utsättas för gräl, ­eftersom de lär sig att lösa meningsmotsättningar och att bli sams igen. Det som verkar vara viktigt för barn är alltså inte om föräldrarna grälar, utan hur de grälar. Sådant som är skadligt för barn är bland annat frekvent grälande, tron att bråken är ett förebud om skilsmässa, uttalad fientlighet (särskilt fysiskt våld), att själv vara föremål för föräldrarnas gräl och föräldrars oförmåga att bli sams (Cummings & Davies, 1994; 2010; Davies & Cummings, 1994; Grych & Fincham, 1993; 2001; Reynolds, Houlston, Coleman m.fl., 2014).

25

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 25

2018-09-18 09:36

moderna familjer

Det har flitigt debatterats på vilket sätt äktenskapliga konflikter påverkar barn (Cummings & Davies, 2010; Grych & Fincham, 2001; Reynolds, Houlston, Coleman m.fl., 2014). Somliga menar att äktenskapliga konflikter är dåliga för barn på grund av deras indirekta effekter på föräldraskapet. Föräldrar som är upptagna av sina egna motsättningar kanske blir avståndstagande mot sina barn, inte övervakar och säger till dem, eller inte ger dem tillräckligt mycket uppmärksamhet. Äktenskapliga konflikter kan också störa föräldrarnas känslomässiga relationer till barnen. Som jag diskuterar nedan är det mest sannolikt att föräldrar som är känslomässigt tillgängliga för sina barn, uppmärksammar deras behov och reagerar på ett adekvat sätt kommer att få barn med en trygg anknytning. Konflikter mellan föräldrarna kan undergräva barns känsla av emotionell trygghet och äventyra deras anknytning till sina föräldrar (Cummings & Davies, 2010). Att barn ser sina föräldrar bråka påverkar också deras psykiska välbefinnande eftersom det är oroväckande i sig (Cummings & Davies 1994; Emery, 1988). Att barn berörs direkt av föräldrakonflikter har bekräftats i en rad experiment som utfördes av Mark Cummings och hans kolleger. I dessa utsattes barn för gräl mellan vuxna och man observerade deras reaktioner. Ett entydigt resultat var att barn blev oroliga av att bevittna vuxnas gräl, även om grälen inte berörde dem själva (Cummings & Davies, 1994). De flesta är numera överens om att äktenskapliga konflikter kan ha såväl indirekta som direkta effekter på barns psykiska välbefinnande (Reynolds, Houlston, Coleman m.fl., 2014). Förutom att fientlighet mellan föräldrarna stör relationerna mellan föräldrarna och barnet, tycks den i sig vara upprörande. Belägg för att båda effekterna inverkar kommer från en studie av ungdomar i nedre tonåren som följdes kontinuerligt under två år (Harold & Conger, 1997). Man fann en indirekt effekt av äktenskapliga konflikter på förhållandet mellan föräldrar och barn: De föräldrar som var mer avståndstagande mot varandra blev också mer avståndstagande mot sina barn. Det fanns även en direkt koppling mellan hur ofta föräldrar grälade och hur oroliga deras barn var.

26

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 26

2018-09-18 09:36

1. inledning

Undersökningar av hur kvaliteten på föräldrarnas äktenskap påverkar barns utveckling har fokuserat på negativa effekter av konfliktfyllda äktenskap, inte på positiva effekter av harmoniska äktenskap.

Men allt fler forskningsrön tyder på att den mer positiva utvecklingen hos barn till lyckligt gifta föräldrar inte bara beror på frånvaro av allvarliga konflikter, utan snarare är mer omedelbart förknippad med relationens goda sidor, till exempel föräldrarnas sätt att kommunicera med varandra och visa ömhet (Goldberg & Carlson, 2014; Ratcliffe, Norton & Durtschi, 2014). Det framväxande forskningsfältet kommer förhoppningsvis att lära oss mycket mer om olika slags äktenskap som är bra för barn, inte bara om dåliga äktenskap.

Föräldrarnas psykiska tillstånd Föräldrarnas psykologiska anpassning kan också påverka barns psykiska välbefinnande (Goodman & Brand, 2008; Papp, Cummings­& Goeke-Morey, 2005; Zahn-Waxler, Duggal & Gruber, 2002). Undersökningar av barn till deprimerade föräldrar har väckt störst uppmärksamhet bland alla studier där man har utforskat vilka konsekvenser som kan drabba barn till föräldrar med psykiska problem.

Barn till deprimerade föräldrar har konsekvent visat sig ha mer av beteendemässiga, sociala och emotionella problem. Studier som har diagnostiserat förekomst eller frånvaro av psykiska problem hos både barnen och deras föräldrar visar att barn med deprimerade föräldrar inte bara oftare får olika former av psykiska problem, utan också själva riskerar att bli deprimerade (Orvaschel, Walsh-Altis & Ye, 1988; Weissman, Gammon, Merikangas m.fl., 1987; Weissman, Warner, Wickramaratne m.fl., 1997).

Det är knappast överraskande att depression hos föräldrar förknippas med psykiska problem hos barn. Psykologer är framför allt intresserade av vilka mekanismer som är inblandade i det här sambandet. En förklaring är att depression försämrar föräldrarnas förmåga att utöva ett aktivt föräldraskap (Cummings & Davies, 1994; Cummings & Davies, 2010). I likhet med äktenskapliga konflikter 27

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 27

2018-09-18 09:36

moderna familjer

anses depression störa föräldrars kontroll och förmåga att tillrätta­ visa barn samt även deras emotionella tillgänglighet och känslighet gentemot sina barn, vilket hotar barnens trygga anknytning till föräldrarna. Studier visar att deprimerade föräldrar antingen ofta är väldigt undfallande eller väldigt auktoritära (när det gäller att övervaka och tillrättavisa sina barn) och att de ofta pendlar mellan­ de två ytterligheterna (Kochanska, Kuczynski, Radke-Yarrow m.fl., 1987). Genom noggranna analyser av videoinspelningar av mödrars samspel med sina spädbarn har man konstaterat att deprimerade mödrar visar mindre värme och inte är lika bra som andra mödrar på att svara på sina barns signaler (Tronick, 1989). När man iakttog deprimerade och icke-deprimerade mödrar medan de lekte med sina ett och två år gamla barn anpassade de deprimerade mödrarna mer sällan sitt beteende efter barnens (Jameson, Gelfand, Kulcsar m.fl., 1997).

När mödrar är deprimerade återspeglas deras brist på stimulering och reaktioner i deras barns beteende, så att även barnen framstår som deprimerade. Sådana spädbarn är mer reserverade, mindre aktiva, mer irritabla och ler mindre ofta än andra barn. Det är intressant att konstatera att när icke-deprimerade mödrar uppmanas att ”spela deprimerade” blir deras barn genast oroliga och tittar bort, vilket visar att mammans beteende mot barnet har tydlig effekt på barnets känslomässiga tillstånd. Barnen är inte bara reserverade när de är tillsammans med sina deprimerade mödrar utan blir också mindre glada och aktiva när de interagerar med andra vuxna. De kan till och med få vuxna som inte är deprimerade att uppträda mindre livligt och entusiastiskt mot dem (Field, 1995). Studier har visat att barn till deprimerade mödrar oftare har en otrygg anknytning (Murray, 1992; Radke-Yarrow, Cummings, Kuczynski m.fl., 1985).

En annan förklaring är att det är de ökade äktenskapliga konflikterna när en av parterna är deprimerad – inte depressionen i sig – som gör att barn till deprimerade föräldrar får beteendeproblem 28

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 28

2018-09-18 09:36

1. inledning

och emotionella problem. Men man har ännu inte kunnat svara på om äktenskapliga konflikter kan utgöra den enda förklaringen till varför barn med deprimerade föräldrar upplever psykiska svårigheter. I en genomgång av relevanta studier konstaterade Downey och Coyne (1990) att även om äktenskaplig oenighet har ett samband med beteendeproblem som aggressivitet och störande uppträdande hos barn med deprimerade föräldrar, så kan det inte förklara varför så många barn själva är deprimerade. Forskarna drog slutsatsen att konflikterna i familjer där en förälder är deprimerad ökar risken för att barnen ska få beteendeproblem, medan det är förälderns depression – inte oenigheterna i äktenskapet – som ökar risken för att barnen ska bli deprimerade. För att göra det ännu mer komplicerat kan såväl depression som äktenskapliga konflikter orsakas av yttre faktorer och de yttre faktorerna kan i sig bidra till att barn utvecklar psykiska problem. Deprimerade föräldrar och deras barn drabbas ofta av olika svårigheter som ekonomiska problem, dåliga boendeförhållanden och brist på socialt stöd. Sådana stressfaktorer ökar inte bara risken för depression och äktenskapliga konflikter föräldrarna emellan, utan utgör också ett direkt hot mot barnens psykologiska anpassning, vilket jag diskuterar närmare nedan.

Barn med alkohol- eller drogberoende föräldrar är också missgynnade (Mayes & Truman, 2002). Jämfört med andra barn visar de oftare prov på beteendeproblem, bland annat antisocialt beteende och kriminalitet. En uppenbar förklaring till det är att föräldrar som är berusade eller drogpåverkade, eller som är fokuserade på att skaffa nästa dos, inte kan ta hand om sina barn ordentligt. Men det är inte den enda orsaken till att barnen är utsatta. Föräldrar som blir alkoholberoende eller beroende av droger som heroin och kokain lever ofta under väldigt fattiga förhållanden. De kanske också lider av något psykisk problem som depression och det har som sagt ett samband med barns utveckling av psykiska problem. Man har funnit omfattande vanvård och misshandel bland barn till alkoholiserade och drogberoende föräldrar. Det hör inte till ovanligheterna att 29

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 29

2018-09-18 09:36

moderna familjer

dessa barn växer upp i en atmosfär av hot och våld, och många av dem bor till slut utan sina föräldrar – antingen hos andra familjemedlemmar eller, som i de exempel jag citerar i kapitel 7, hos fostereller adoptivföräldrar. En studie som undersökte spädbarn födda av heroinmissbrukande mödrar visade att hälften bodde på annat håll när de var ett år gamla (Wilson, 1989). Utöver de livserfarenheter som gör att dessa barn riskerar att få psykiska problem kan de själva ha en nedärvd känslighet för alkohol- eller drogberoende (Schuckit & Smith, 1996).

För de barn vars mödrar konsumerar stora mängder alkohol eller använder droger under graviditeten tillkommer även andra risker (Mayes & Truman, 2002). Förutom låg födelsevikt visar många barn till alkoholiserade mödrar tecken på försenad utveckling under spädbarnsåren samt intellektuella svårigheter, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter under barndomen och ungdomsåren.

Spädbarn vars mödrar är heroinberoende är beroende av drogen när de föds. De drabbas inte bara av obehagliga abstinenssymptom redan som alldeles nyfödda, utan ofta också av mer långsiktiga konsekvenser som dålig fysisk koordinationsförmåga, koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Kokains inverkan på foster går inte att visa på lika tydligt, men det finns belägg för att spädbarn vars mödrar har tagit kokain under graviditeten utvecklas långsammare (Singer, Arendt, Farkas m.fl., 1997). Huruvida de problem som i skolåldern drabbar barn vars mödrar har varit beroende av alkohol eller droger under graviditeten beror på att barnen utsattes för dessa ämnen under fosterstadiet eller på att de fostrats av en missbrukande förälder är ännu oklart. Det mest troliga är återigen att flera faktorer bidrar till barnens svårigheter. Spädbarn som utsätts för alkohol eller droger före födseln blir svåra att sköta om vilket i sin tur bidrar till att drog- eller alkoholberoende föräldrar blir mindre lyhörda och känsliga för barnens behov. Kanske har de även svårt att hantera lättskötta spädbarn. Undersökningar om hur missbrukande mödrar samspelar med sina spädbarn visar att de inte är lika 30

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 30

2018-09-18 09:36

1. inledning

engagerade och att de är mer avståndstagande än andra mödrar och sannolikheten att deras barn får en otrygg anknytning är större (Mayes & Truman, 2002).

Kvaliteten på förhållandet föräldrar–barn Kvaliteten på förhållandet föräldrar-barn har varit ett intensivt studerat område inom psykologin ända sedan Sigmund Freuds dagar.

Medan mycket av forskningen om föräldraskap bygger på anknytningsteori (Bowlby, 1969) har andra forskare studerat hur föräldraskap generellt påverkar barns psykologiska anpassningsprocess (för översikter se Bornstein 2002; 2006; Collins, Maccoby, Steinberg m.fl., 2000; Lamb, 2012; Lamb & Lewis, 2011; Maccoby, 2000).

Anknytningsteori Mycket av det vi vet i dag om de sidor av föräldraskap som mest påverkar barns psykologiska anpassning bygger på psykiatrikern John Bowlbys och psykologen Mary Ainsworths banbrytande arbete. De har belyst vikten av att barn känner sig trygga i sina relationer till sina föräldrar. Enligt Bowlby har barn en medfödd tendens att använda sina föräldrar som en trygg bas att utforska världen ifrån, och söka trygghet hos dem när de blir oroliga. Bowlby menade att det är kvaliteten på ett barns förhållande till sin mor under det första­ levnadsåret som avgör barnets framtida välbefinnande (Bowlby, 1969). Han sammanfattade sin ståndpunkt i en rapport till Världshälsoorganisationen, WHO, om barn som förlorade sina föräldrar under andra världskriget (Bowlby, 1951). Han skrev: ”Spädbarn och småbarn behöver uppleva en kärleksfull, intim och kontinuerlig relation med sin mor (eller ett permanent substitut för modern – någon som konsekvent är som en mor för barnet), där båda finner tillfredsställelse och njutning.” Vissa av Bowlbys antaganden har numera ifråga­satts. Man tror inte längre att modern måste vara barnets primära anknytningsgestalt; man anser i stället att den person som främst ägnar sig åt att ta hand om barnet – vilket ofta är 31

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 31

2018-09-18 09:36

moderna familjer

modern – blir den primära anknytningsgestalten. Numera inser man också att barnet kan knyta an till mer än en person, oftast i en tydlig prioriteringsordning. Bowlby förändrade faktiskt själv sin inställning till dessa frågor på senare år (Bowlby, 1988). Nedan används för enkelhetens skull begreppet ”mor” för att beteckna den primära anknytningsgestalten.

Om barn inte drabbas av en allvarlig förlust när de är mycket små – som var fallet med de rumänska barnhemsbarn som jag beskriver i kapitel 7 – knyter de an till sina primära vårdgivare. Men alla barn får inte en trygg anknytning till dessa vårdgivare. Mary Ainsworth intresserade sig särskilt för hur tryggt och otryggt anknutna barn skiljer sig från varandra och hon utvecklade den så kallade Främmandesituationen – på engelska Strange Situation Test, ett test som utforskade dessa skillnader (Ainsworth & Wittig, 1969). I Främmandesituationen observeras mor och barn i en obekant lekmiljö under en rad alltmer oroväckande händelser som är utformade för att framkalla ett anknytningsbeteende hos barnet, till exempel att modern lämnar barnet ensamt i rummet och att barnet lämnas ensamt med en främmande person. Barnets anknytningsbeteende betecknas antingen som ”tryggt”, ”otryggt ambivalent” eller ”otryggt undvikande”, beroende på hur barnet utforskar rummet medan modern är närvarande, hur det reagerar på främlingen, hur det reagerar när modern lämnar rummet och i synnerhet hur barnet beter sig mot modern när hon kommer tillbaka. Sättet som ett spädbarn återförenas med sin mor på, efter att de har varit åtskilda, anses vara en indikation på i hur stor utsträckning barnet förväntar sig att få tröst från henne när det är oroligt. Barn som anses ha ”trygg anknytning” vågar utforska rummet och leka med leksaker när modern är närvarande och blir inte oroade om en främling kommer in medan hon är där. Om de var upprörda medan modern var borta låter de sig snabbt tröstas och återgår snart till att leka.

Barn som anses ha ”otrygg anknytning” beter sig på ett av två följande sätt. De som sägs ha en ”otrygg ambivalent” anknytning är 32

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 32

2018-09-18 09:36

1. inledning

ofta avvaktande inför att utforska lekrummet, även när modern är närvarande. De blir extremt upprörda när modern lämnar rummet och när hon kommer tillbaka vänder de sig till henne men gör samtidigt motstånd och är svårtröstade. ”Otrygg undvikande” anknytning yttrar sig ofta i att barnen genast utforskar lekrummet och inte visar sig särskilt oroliga när modern går iväg eller bryr sig om ­huruvida hon kommer tillbaka. I stället fortsätter de ofta med vad de håller på med och verkar inte bry sig om hennes närvaro. På senare tid har man identifierat en fjärde kategori, ”des­organiserad” anknytning (Main & Solomon, 1990). Till skillnad från ambivalenta barn med otrygg anknytning (som blir oroliga av den främmande ­situationen) och de undvikande barnen med otrygg anknytning (som verkar obekymrade), tycks dessa barn inte ha något konsekvent sätt att reagera på påfrestningar. De verkar i stället bli desorienterade av upplevelsen; ibland blir de helt orörliga, som fastfrusna, eller rör sig på ett märkligt sätt när modern är närvarande. Beteendemönstret är vanligast hos barn som har blivit försummade eller misshandlade.

Mary Ainsworth var också intresserad av frågan om varför vissa barn får en trygg anknytning medan andra får en otrygg anknytning.

Genom observationer av ett stort antal mödrar och spädbarn, både i Afrika och i USA, upptäckte hon ett samband mellan mödrarnas beteende mot sina spädbarn och den typ av anknytning som barnen fick till mödrarna (Ainsworth, 1985; Ainsworth, Blehar, Waters m.fl., 1978). Hennes iakttagelser visar att mödrar till barn med trygg anknytning ofta är inkännande mot sina barn och lyhörda för deras behov. De ler mot barnen, talar med dem och rör ofta vid dem och ägnar sig åt samspelta interaktioner med dem. Mödrar till barn med otrygg anknytning som är ambivalenta framstår som mer oberäkneliga i sitt sätt att bete sig. Ibland är de lyhörda för sina barns behov, men andra gånger är de otillgängliga eller okänsliga. De misstolkar ibland barnens signaler, reagerar på fel sätt och har svårt att etablera samspelta rutiner. Spädbarnets ambivalens gentemot sin mor när de återförenas i Främmandesituationen (att det söker kontakt och 33

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 33

2018-09-18 09:36

moderna familjer

samtidigt värjer sig emot den) anses återspegla att det inte är säkert på om hon kommer att erbjuda tröst. Mödrar till barn med otrygg anknytning som beter sig undvikande tycks däremot vara aktivt avvisande. Ofta reagerar de inte på sina barns signaler, är inte ömsinta och visar sig otåliga mot barnen. I Främmandesituationen verkar det som om dessa barn har lärt sig att försvara sig mot avvisanden genom att inte visa så mycket känslor och att undvika sina mödrar när de återkommer. Mödrar till barn med ambivalent och undvikande anknytning har beskrivits som oförutsägbart reagerande respektive förutsägbart icke-reagerande, i jämförelse med mödrar till barn som har trygg anknytning. Dessa mödrar är förutsägbart reagerande (Steele & Steele, 1994).

Under åren har det rått en del oenighet om ursprunget till relationer med trygg respektive otrygg anknytning – inte bara när det gäller hur viktig mödrarnas förmåga att vara inkännande och reagera på sina barn är, utan också i fråga om vilka aspekter av mödrars lyhördhet som spelar störst roll. Forskarna har länge intresserat sig för frågan om mödrars inkännande (i bemärkelsen att de uppfattar sina barns signaler och reagerar snabbt och adekvat på dessa) är nyckeln till trygg anknytning, eller om andra aspekter av deras beteende är viktigare (tillgivenhet, nära fysisk kontakt med mera).

Frågorna ledde år 1997 till en översikt över alla studier som undersökte huruvida moderns lyhördhet har ett samband med spädbarnets trygga anknytning (De Wolff & van IJzendoorn, 1997). Ur en statistisk analys av samtliga studier, som kombinerades, drog man slutsatsen att mödrarnas känslighet för sitt barns signaler är en viktig faktor för huruvida barnet får eller inte får en trygg anknytning; sannolikheten att barn till mödrar som reagerar snabbt och adekvat på deras signaler blir trygga är nästan dubbelt så stor som sannolikheten att barn med mer avvisande mödrar blir det. Det innebär emellertid inte att alla spädbarn med mödrar som har visat känslighet för sina barns signaler får en trygg anknytning, eller att alla spädbarn med mödrar som inte är lyhörda för sina barns behov får 34

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 34

2018-09-18 09:36

1. inledning

en otrygg anknytning. Andra sidor av föräldraskapet tycks också spela roll för framväxten av tidiga anknytningsrelationer, där­ibland moderns sätt att uttrycka tillgivenhet och hennes förmåga att stimulera sitt barn. Mödrars lyhördhet bidrar delvis till att förklara varför vissa barn utvecklar en trygg anknytning till sina mödrar, medan andra inte gör det – men det är definitivt inte hela förklaringen.

Centralt i Bowlbys teori är begreppet ”inre arbetsmodeller” av ­anknytningsrelationer – tanken att barn genom tidiga erfarenheter­ med sina mödrar eller andra anknytningspersoner bygger upp omedvetna inre modeller av, eller mönster för, dessa förhållanden (Bowlby, 1969). Bowlby menar att dessa inre arbetsmodeller påverkar inte bara barns förväntningar på och beteende mot sina anknytningspersoner, utan även deras sätt att betrakta sig själva. Barn med trygg anknytning har alltså inre arbetsmodeller av sina mödrar som tillgängliga och lyhörda och inre arbetsmodeller av sig själva som personer som är värda att älskas. Barn med otrygg ambivalent anknytning har inre arbetsmodeller av att deras mödrar inte är pålitliga­och tillgängliga när de behövs, och barn med otrygg undvikande anknytning har inre arbetsmodeller av att deras mödrar inte säkert finns till hands när det behövs. Bowlby ansåg att ingen av de båda typerna av barn som hade otrygg anknytning ansåg att de var värda att älskas. Inre modeller av anknytningspersoner och av det egna jaget anses påverka barns relationer under uppväxten.

Mycket av den tidiga anknytningsforskningen har fokuserat på de första två levnadsåren, utifrån användandet av Främmandesituationen. Även om observation av faktiskt beteende har visat sig givande vid studiet av spädbarns anknytning så har den ansatsen inte varit lika lämplig när man undersöker äldre barns anknytningsrelationer. Ju äldre barnen blir, desto svårare är det att bedöma vad som pågår i deras omedvetna enbart genom att iaktta deras beteende.

Det växande intresset för inre arbetsmodeller har lett fram till nya metoder för att se hur de representeras, varav många fokuserar på 35

18-55 N&K Moderna fam, 18 sep.indd 35

2018-09-18 09:36

Moderna familjer är viktig för alla som utbildar sig inom barnpsykologi och klinisk psykologi samt för yrkesverk­ samma inom hälso- och sjukvård, omvårdnad, pediatrik, sociala frågor, psykoterapi och samhällets beslutsfattande som rör barns och familjers hälsa. Boken är även intres­ sant läsning för föräldrar.

ISBN 978-91-27-81918-4

Moderna familjer Barn och föräldrar i nya konstellationer

Moderna familjer

Moderna familjer presenterar det aktuella kunskaps­ läget för en mängd olika typer av familjebildningar och hur de påverkar barnens utveckling.

Här representeras homo- och heterosexuella föräldrar, barn som tillkommit genom provrörsbefruktning (IVF) eller donation av spermier och ägg, samt surrogatmödrar, adoptivföräldrar och ensamföräldrar. Centrala teman är anknytning, föräldraskap, konflikter, psykisk hälsa, sys­ kon, temperament, könstypiskt beteende och könsidenti­ tet, kamratrelationer, mobbning – och samspelet mellan arv och miljö.

Professor Susan Golombok förmedlar och diskuterar de samlade forskningsresultaten på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt. Hennes slutsats är att det viktigaste för barns utveckling är familjerelationernas kvalitet, omgiv­ ningens stöd och attityderna i det samhälle där de lever.

Susan Golombok

Susan Golombok är professor i familje­ forskning och chef för Centre of Family Research vid University of Cambridge, Storbritannien. Hon har sedan 1970talet varit en av de ledande forskarna när det gäller barn som växt upp med homosexuella föräldrar, eller barn som tillkommit med hjälp av tekniker för assisterad befruktning.

» En fullständigt lysande bok som ger en övergripande för­ ståelse av familjerelationer, inte bara i de nya familje­ typerna. Boken återspeglar en stor forskningsbas, med adekvata reservationer för olika begränsningar, men den är skriven på ett enga­ gerande och personligt sätt som gör det lätt att följa med i resonemanget.»

Michael Rutter, professor vid King’s College i London

Susan Golombok

9 789127 819184

Golombokhel.indd Alla sidor

2018-09-20 16:28