ANLÄGGNINGSARBETE
Anläggningsarbete
LIBER
Den här faktaboken beskriver vad det innebär att arbeta som anläggare. Den är tänkt att ge en bred bild av vanliga anläggningsområden som ingår i yrket. Boken går igenom arbetstekniker och material. Stegvis beskrivs de arbetsmoment som ingår i ett byggnadsprojekt när man anlägger vatten- och avloppsledningar, vägar, grönytor, broar, järnvägar med mera. Vilka maskiner som behövs tas också upp. Boken tar även fasta på att det finns risker i arbetsmiljön, och ger tips på hur arbetet kan utföras på ett säkert sätt.
Anläggningsarbete
Serien BYGG omfattar faktaböcker och Bygg Plus. Bygg Plus är en betaltjänst som innehåller kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för elever, samtidigt som läraren ges möjligt att få en överblick över elevernas arbete och resultat. Läs mer på: www.liber.se/elaromedel
Best.nr 47-08505-7
Tryck.nr 47-08505-7-01
Michael MichaelÅhström Åström
Anläggning_Omslag.indd 1
2011-05-25 15.10
AnlaĚˆggning_00_Inledning.indd 1
10-06-14 11.22.57
AnlaĚˆggning_00_Inledning.indd 2
10-06-14 11.22.57
Anläggningsarbete
Liber Michael Åhström
Anläggning_00_Inledning.indd 3
10-06-14 11.22.57
5
AnlaĚˆggning_00_Inledning.indd 5
10-06-14 11.23.07
6
Innehåll 8 9 11
Du anläggare! Anläggare Anläggningsbyggande och organisation 13
Byggmaterial
Ballastmaterial
15 Tillverkning och egenskaper 17 Hushållning genom återvinning 20 Jordarter 21
Bitumenbunden massa 22 Tillverkning och egenskaper 23 Betong
27 Tillverkning och egenskaper 28 Cement 30
35
Grundförstärkning och grundläggning
Geoteknik
Ledningsorganisation
15
49
Förarbeten och schaktning
Rivning och skydd
35
Flyttning av föremål, byggnader och ledningar
37
Schaktning Jordschaktning Fyllning
41 41 43
Säkerhet vid schaktning
44
Anläggning_00_Inledning.indd 6
Miljö
50 54
Pålning
55
Kalk- och kalkcementpelare
63
Markförstärkning genom avvattning Komprimering eller kompensation
Övriga grundläggningsarbeten Tätning Nedpressning Markstabilisering
Kontroll av sättning Peglar Slangsättningsmätning
Erosionsskydd Vegetationstäcke Överdike Dränering Släntskydd av grus och sten Släntskydd med syntetduk
89
64 72 79 79 79 80 81 81 82 83 84 84 85 86 87
Kallmur Bruksmur
109 110
Trappor
112
115
Vatten- och avloppsbyggnad
Vatten- och avloppsanläggningar Vatten Vattenledningar Avloppsledningar Dräneringsledningar Rörmaterial Brunnar Betäckningar Anordningar Utförande Ledningsgrav och ledningsbädd Utspetsning Förstärkning av rörgravsbotten Länshållning Läggning och fogning Deformationskontroll Underhåll
116 118 119 121 122 123 123 128 129 133 135 137 137 140 141 146 147
155 Gatu- och
vägbyggnad
Markbyggnad
Beläggningar för gata, torg och park
89
Betongplattor eller marksten Gatsten Kantstöd
91 95 98
Grönytor – gräs, planteringar och träd
103
Murar
108
Vägen som länk mellan kulturer Vägen mot modernt vägbyggande Vägbyggnadsmaterial igår och idag Ansvar för väg och underhåll Planering Lagar och föreskrifter
155 157 158 158 160 161
10-06-14 11.23.07
7 Projektering Arbetshandlingar Vägens uppbyggnad Slänter och diken Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadens material Avvattning – diken och trummor
191
161 162 163 166
Sprängjournal Regler och ansvar
224 224
Borrning
226
Laddning
168 172
Sprängämnen
228 229
179
Att lägga asfalt och betong
Skador och underhåll av beläggningar 195 Tekniska mätsystem Underhållsåtgärder
201
198 198
Brobyggnad
Brotyper
202 Att välja brotyp 205 Konstruktion och utförande 205
Brokonstruktion Underbyggnad Överbyggnad Lager Övergångskonstruktioner Räcke Drift och underhåll
206 207 209 215 217 218 219
221 Bergschaktning och sprängning
Sprängningens grundprincip Planering och tillstånd Sprängplan Borrplan, laddplan och tändplan
Anläggning_00_Inledning.indd 7
221 222 222 222
Sprängning Pallsprängning Sprängning av rörgrav Underjordssprängning Utförande av sprängning
230 231 232 234 235
239 Järnvägsbyggande Järnvägens historia
239
Järnvägens uppbyggnad 240 Järnvägsanläggningar och järnvägstrafik– verksamhet och regelverk 241 Teknik och begrepp
242 242 244
Tåg och fordon Banan Signal- och trafikledningssystem Elförsörjning Hastighet och axellast
245 246 248
Banans komponenter
249
Banöverbyggnad – spår och ballast Räler Rälsbefästning och mellanlägg Sliprar Ballast Spårväxlar Spårbyggnad Banunderbyggnad
Spårgeometri Rälsförhöjning Övergångskurvor
Spårlutningar och vertikalkurvor 259 Spårlägesfel 259 Fritt utrymme 260
Drift och underhåll Banunderhåll
263
261 261
Anläggningsmaskiner
Schaktmaskiner Grävmaskiner Lastare Transportfordon Betongbil och pumpbil Asfaltutläggare
264 265 265 266 267 267
Packningsmaskiner Skyddsutrustning
268 269
270
Sakregister
249 250 252 253 254 255 256 257 258 259 259
10-06-14 11.23.08
8
Du anläggare! Anläggarna har knutit samman våra städer och kulturer med varandra genom århundradena. Vägar, järnvägar och broar är några exempel på anläggningar som har byggts. Anläggningsyrket är varierande och spänner över ett flertal olika områden, alltifrån stora infrastrukturprojekt till detaljer i stadens livsrum med dess torg och parker. Yrket har alltid varit ett arbete nära naturen där man måste ta hänsyn till väder och vind. Om du väljer att bli anläggare så kommer du att få ett yrke som erbjuder dig en spännande utmaning. För att bli en bra anläggare med alla de möjligheter som yrket innebär krävs en bred kunskap, dels för att kunna arbeta på ett säkert sätt, dels för att kunna ta till sig ny teknik och nya maskiner. Min förhoppning är att denna bok kommer att ge dig en bra grund att stå på inför arbetslivet. Med goda yrkeskunskaper står anläggningsområdets alla karriärvägar öppna för dig. Michael Åhström Stockholm 2010
Anläggning_00_Inledning.indd 8
10-06-14 11.23.08
9
Anläggare I den här faktaboken beskrivs de vanligaste områdena inom anläggningsyrket. Boken är tänkt att ge dig en bra bild av anläggningsarbete. Den beskriver arbetstekniker och material kopplat till de olika anläggningsområdena. De flesta anläggare specialiserar sig, men kommer samtidigt i kontakt med kollegor som har valt andra inriktningar. Inledningsvis beskriver boken yrket och organisationen på arbetsplatsen. Därefter får du följa ett arbete från starten med alla ingående arbetsmoment som gäller vid byggnation av ledningar, vägar, gator, grönytor, järnvägar och broar. Boken tar även fasta på att yrket är kantat av risker i arbetsmiljön. För att minska riskerna får du lära dig hur du ska hantera säkerhetsfrågor när du arbetar, och hur du ska utföra dina arbetsuppgifter på ett tryggt sätt. De anläggningar och projekt som du kommer att se växa fram genom att praktisera yrket, kommer att leva under årtionden och i många fall ännu längre. Med din yrkeskunskap kommer du att bidra till viktiga funktioner i samhället och vara med i utvecklingen av vår gemensamma miljö.
Anläggning_00_Inledning.indd 9
10-06-14 11.23.09
10
AnlaĚˆggning_01.indd 10
10-06-14 11.24.22
11
Anläggningsbyggande och organisation Anläggningsbyggande är ett arbete med att bygga samhällets kommunikationsnät – det som vi i dagligt tal kallar infrastruktur. Varje modernt samhälle måste ha väl utbyggda anläggningar för bland annat vatten- och avlopp, el, broar och järnväg för att kunna fungera.
Anläggning_01.indd 11
10-06-14 12.02.54
12 Anläggaryrket är omväxlade och i huvudsak ett utomhusarbete. Arbetet i sig kan vara fysiskt tungt men har blivit allt mindre belastande på grund av ny byggteknik och nya material. Som anläggare arbetar man med att bygga vatten- och avloppssystem, vägar, broar, tunnlar, kraftverk, fjärrvärmeanläggningar, vatten- och reningsverk, flygfält och miljön i våra städer och bostadsområden. Ofta handlar det om tunga komplexa anläggningar. Anläggare är ett samlingsbegrepp för ett flertal olika yrkesgrupper. Några är anläggningsarbetare, trädgårdsanläggare, sten- och plattsättare, rörläggare, järnvägsanläggare, brobyggare, beläggningsarbetare och maskinförare. Arbetsuppgifterna skiftar därför mycket. Alltifrån betonggjutningar till att bygga och sköta planteringar kan ingå.
Anläggnings- och byggbranschen skiljer sig åt. En stor skillnad är att arbetet inom anläggning bygger mer på samverkan mellan anläggare och maskiner. I byggbranschen är byggandet däremot mer av ett traditionellt hantverk.
Liber – Anläggningsarbete
Anläggning_01.indd 12
10-06-14 11.24.31
1
Ledningsorganisation En organisation för ett anläggningsprojekt varierar från fall till fall. Det som avgör är vilka arbetsuppgifter som ingår i projektet samt hur lång tid det får ta och hur mycket det får kosta. Organisationen byggs upp utifrån de angivna kraven och behovet av arbetskraft med rätt kompetens samt utifrån vilka maskiner som behövs. För att leda organisationen utses en platschef. Platschefen kan vid mindre byggen även vara arbetsledare. En platschef ansvarar ofta för flera arbetsplatser. För byggen med många olika arbetsmoment finns ofta flera arbetsledare som har specialfunktioner. Platschefen har det juridiska och ekonomiska ansvaret för att projektmålen uppnås samt att lagar och bestämmelser följs. Arbetsledaren har ansvar för att se till att arbetet bedrivs enligt uppgjorda planer, samt att arbetet blir tekniskt och ekonomiskt riktigt utfört.
På vissa större byggen finns även speciellt utsedda planeringsingenjörer som samlar in uppgifter om hur arbetet fortskrider och kontrollerar resultatet mot uppställda produktions- och kvalitetsmål. Kvalitets- och arbetsmiljösamordnare ska fi nnas på alla byggen. Samordnaren har ansvar för att dokumentera arbetsmiljö, miljö och kvalitet utifrån krav och lagar. Skyddsombud utses av facket och är de anställdas representant vid samverkan med arbetsgivaren i arbetsmiljöarbetet. Om facklig representation saknas på en arbetsplats så kan de som arbetar välja ett ombud och meddela arbetsgivaren detta. Skyddsombud ska finnas på alla arbetsplatser med minst fem arbetstagare. Att välja ett skyddsombud är en rättighet, ingen skyldighet.
Skyddsombudet ska verka för en bra arbetsmiljö, bevaka skydd mot ohälsa och olycksrisker samt bevaka att arbetsgivaren uppfyller arbetsmiljölagen. Vid allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa kan skyddsombudet avbryta arbetet. Arbetsgivaren har alltid det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Byggledaren företräder beställaren i ett entreprenadavtal. Byggledaren kan ofta göra tilläggsbeställningar samt föreslå ändringar i utförandet. Anläggningsbyggande och organisation
Anläggning_01.indd 13
10-06-14 11.24.33
14
AnlaĚˆggning_02_Byggmaterial.indd 14
10-06-14 09.54.38
15
Byggmaterial Några av de viktigaste grundmaterialen vid anläggningsbyggande är berg, jord och bitumen. Förädlat blir det produkter som cement, asfalt, ballast och massor för olika vegetationsbäddar. Under åren har både kunskapen om och kraven på produkterna ökat. Byggare och anläggare förväntar sig att de produkter som kommer till arbetsplatsen ska ha vissa egenskaper och kvaliteter för att anläggningsarbetet ska bli bra.
Ballastmaterial En viktig byggsten i anläggningsbyggandet är berg – förädlat till ballast. Råvaran är krossat berg, naturgrus och återvunnet material. Krossat berg används alltmer på grund av att naturmaterial som grus är en ändlig resurs, och att grus i allt högre grad utnyttjas för vattenrening. Det var i slutet av 1700-talet som skotten John McAdam upptäckte att krossad sten var mycket användbart för vägbyggnad. Namnet på produkten kallades makadam.
Upplag av krossat berg – makadam.
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 15
10-06-14 09.54.39
16
Makadam vid husbygge, vägbygge och järnvägsbygge
Materialet ballast används för anläggnings-, väg- och järnvägsbyggande. Bergmaterial finns också som specialprodukter för reningsverk och i industrin, till exempel som gjutsand.
Liber – Anläggningsarbete
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 16
10-06-14 12.07.39
1
Egenskaper och tillverkning Ballast tillverkas ofta lokalt. Produkten är både otymplig och tung, vilket gör den svårare att transportera. Bergarten för ballastproduktion är de magmatiska, hårda bergarterna, till exempel granit, gnejs och diabas. Magmatiska bergarter har bildats genom utbrott från jordens inre. De yngre sedimentära bergarterna, till exempel sandsten, är mindre lämpliga som råvara för ballast. Bergarter som innehåller glimmer bör också undvikas eftersom de lätt tar upp vatten, vilket innebär att de kan skadas av frost. Kravet på vägbeläggningsmaterial har ökat på grund av trafikökningen på våra vägar. Större krav ställs därför idag på rätt fraktion, färg och tålighet. För att vara säker på materialets kvalitet görs noggranna kontroller genom provtagning från råmaterial till leverans. Många tillverkare låter idag certifiera sina produkter, processer och tjänster. Certifieringen innebär att man har ett godkänt kvalitetssäkringssystem inom företaget.
Mätning av temperaturen i lågtempererad asfalt. Genom att lägga asfalt med lägre temperatur reduceras åldrandet i bindemedlet, utsläppen av växthusgaserna minskar, arbetsmiljön förbättras och energiåtgången minskar.
Byggmaterial
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 17
10-06-14 12.07.43
18
1 Avtäckning, borrning
2 Laddning, sprängning
3 Lastning 4 Matning
5 Krossning
6 Sortering
Bergmaterialproduktion
Olika slutprodukter ställer olika krav på egenskaperna. Några viktiga är:
• Kornfördelning • Renhet – fritt från föroreningar • Kornens form • Kornens hållfasthet och hårdhet – förmåga att motstå avnötning • Vattenuppsugningsförmåga Liber – Anläggningsarbete
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 18
10-06-14 09.54.54
19 Bergmaterial finns i olika sorteringar. En sortering består av en andel korn inom vissa storleksgränser. Korn som är mindre än den undre gränsen som anges kallas underkorn, och korn som är större än den övre gränsen kallas överkorn. Mängd
Fraktioner 4 – 8
Underkorn
Överkorn
Kornstorlek Exempel sortering 4/8 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
mm
12
Sortering 4/8
Här följer några vanliga sorteringar med beteckningar: Beteckning
Benämning - användningsområde
0/4
Betongsand
0/8
Betonggrus - rörgravsgrus
4/8
Gårdssingel – gårdsgrus
8/16
Ärtsingel – betongballast – makadam
32/64
Järnvägsmakadam
0/16
Grusslitlager
0/32
Bärlager Byggmaterial
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 19
10-06-14 09.54.56
20 Egenskapskrav för olika ändamål De krav som ställs på bergmaterial för byggnadsändamål framgår av byggregler och Europastandarder SS-EN. Exempel på regelverk för ballast för anläggningsändamål: Användning
Regler
Ballast i betong
SS-EN12620, SS 13 70 03
Överbyggnadsmaterial för vägar
SS-EN12620, SS-EN 13285
förstärkningslager bärlager slitlager Överbyggnadsmaterial för vägar asfalt betong
SS-EN 13043
Makadamballast för järnväg
SS-EN 13450, Banverkets BVS 585.52
Utöver dessa finns krav som redovisas i Vägverkets VVTK Väg, Allmänna tekniska beskrivningar för vägkonstruktion, och i Svensk Byggtjänsts AMA Anläggning 07, Allmän material- och arbetsbeskrivning.
Hushållning genom återvinning Eftersom man idag har insikt om att grus är en begränsad resurs så har återvinning av bergmaterial ökat. Gamla vägkroppar som rivs återanvänds som bankfyllning eller som konstruktionsmaterial för bullervallar och liknande. Asfalten kan återanvändas till 100 % genom en utvecklad teknik. Krossade betongkonstruktioner används som vägbyggnadsmaterial. Idag pågår ett arbete med att utveckla standardisering och kvalitetssäkring av hela återvinningsprocessen.
Liber – Anläggningsarbete
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 20
10-06-14 09.54.56
21
Jordarter Jordart är ett samlingsbegrepp för jordens innehåll av sönderdelat berg, exempelvis morän och lera, rester av organismer som torv, dy eller kemiska utfällningar. Olika jordarter eller blandningar har olika användningsområden inom anläggningsbyggandet. De kan användas som fyllning, tätningslager, förstärkningslager och obundna bärlager. Jordarter med stor mängd sönderdelat berg delas in efter kornstorlek i olika klasser. Jordarter
Kornfraktion
Kornstorlek
Block
Grovblock Mellanblock Finblock
> 2000 2000 – 630 630 – 200
Sten
Grovsten Finsten
200 – 63 63 – 20
Grus
Grovgrus Fingrus
20 – 6 6–2
Sand
Grovsand Mellansand Finsand (grovmo)
Silt
Grovsilt (finmo) Mellansilt (grovmjäla) Finsilt (finmjäla)
Lera
Ler
2 – 0,6 0,6 – 0,2 0,2 – 0,06 0,06 – 0,02 0,02 – 0,006 0,006 – 0,002 <-0,002
De finkorniga jordarterna används även för tillverkning av jordar för plantering. Bergmaterialindustrin delar in jordarterna på följande sätt:
• Bildningssätt • Friktion och hållfasthet • Materialtyp • Kapillära egenskaper – jordens förmåga att suga upp vatten • Sortering • Tjälfarlighet och permeabilitet (vattengenomsläpplighet)
Byggmaterial
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 21
10-06-14 09.54.56
22 Den vanligaste jordarten i Sverige är morän. Den innehåller block, sten och sand. Naturgrus har under lång tid varit en viktig produkt. Naturen har rundat av kornen och sorterat dem i storleksordning. Gruset är därför lätt att hantera och mycket lämpligt vid betongtillverkning. De runda kornen minskar cementåtgången och gör betongen mer lättarbetad. När man använder jordarter till anläggningsarbeten ska de uppfylla krav enligt AMA Anläggning eller bygghandling.
Bitumenbunden massa Bitumen är ett gemensamt begrepp för bindemedel av asfalt och tjära som är lösliga i kolsvavla. Asfalt eller mer korrekt bitumenbunden massa är en blandning av stenmaterial och bituminöst bindemedel som kallas för asfaltbetong eller gjutasfalt när den är utlagd och packad. Oljegrus är inte samma typ av produkt som asfaltbetong. Asfalt kan även användas för tätskikt. Bitumenbunden massa för olika typer av slitlager och trafikmängd väljs utifrån följande:
Läggning av asfalt
• Slitagetålighet • Bärförmåga • Friktion • Dräneringsförmåga • Ljushet • Bullerdämpning Bitumen är ett mörkbrunt till svart material med bindande förmåga, som i huvudsak består av kolväten och tillverkas av petroleum. Bitumen förekommer också färdigblandat i naturen som naturasfalt. Petroleum är en blandning av olika kolväten som bildats av växter och djur som inte förmultnat. Processen tar ungefär 100 000 år.
Liber – Anläggningsarbete
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 22
10-06-14 09.54.58
23 Vid raffinering av råolja är bitumen det tyngsta ämne som kommer ur processen. Den bästa råoljan för tillverkning kommer från Venezuela. Kolväten är svårlösliga i vatten men löser sig i fetter. Bitumen hålls flytande vid transport vid en temperatur mellan 140 och 200° C.
Emulsion är en blandning av två vätskor som normalt inte blandar sig lätt, exempelvis vatten och olja. Emulgator är en tillsats som används för att ge en jämn blandning.
I vanlig rumstemperatur kan bitumen ha konsistensen fast till mycket hård. Om den ska användas för asfalt med hög trafik eller i varma länder används bitumen som är hård. Vid låg trafik och i kallare länder används mjukare bitumen. Annars finns risk för att beläggningen spricker sönder när underliggande lager rör sig på grund av tjäle.
Tillverkning och egenskaper Blandning av asfalt (bitumen) och krossad sten sker vid asfaltverk. Genom att variera stenmaterial, fraktion och bindemedel kan man få fram olika egenskaper för den färdiga beläggningen. Krav på bitumenbundna massor hittar man bland annat i Vägverkets tekniska krav VV TBT Bitumenbundna lager, VVTK Väg samt AMA Anläggning 07. Bindemedel framställs genom destillation av råolja. Genom att blanda bitumen med lösningsmedel får man bitumenlösning. Lösningsmedlets flyktighet varierar vilket påverkar egenskaperna. Vid tillverkning av oljegrus så behöver man ett lösningsmedel som avdunstar långsamt. Bitumenemulsion tillverkas genom att bitumen finfördelas i vatten som innehåller emulgatorer och andra kemikalier.
Astaltverk i Västberga, Stockholm
Byggmaterial
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 23
10-06-14 09.54.59
24 Egenskaperna hos bitumen brukar bestämmas och redovisas för:
• Viskositet • Penetration • Mjukpunkt • Brytpunkt • Duktilitet eller tänjbarhet • Beständighet
Viskositet Provning av viskositet utförs med en kapillär- eller utloppsviskosimeter. Kapillärviskosimeter
Utloppsviskosimeter
100 g 100 g
Penetration Provning av penetration utförs med penetrationsprov. Penetrationsprovning
Liber – Anläggningsarbete
Anläggning_02_Byggmaterial.indd 24
10-06-14 09.55.02
ISBN 978-91-47-08505-7 © Liber AB Detta läromedel har tagits fram i samråd med Sveriges Byggindustrier. Redaktör: Börje Pettersson Form och layout: Svante Ahlsén, Illustrator AB Bildredaktör: Svante Ahlsén Tecknare: Svante Ahlsén och Erik Sillanpää Bildleverantörer foto: Anna Hållams /Scanpix 218nh. Atlas Copco 226ö, n, 227nm, nh, 236. Bengt Nilsson/ Scanpix 200. Caterpillar 264, 265nn, nh, 266m, nn, 267n. Daniel Griffel/Folio 201. Dynapac 173, 190, 191h, 192n, 194ö, 268, 269öh. Gat & Kantsten Sverige AB 92nh. GeoNova 52nv, 52nh. Geotech AB 50v. Herkules 48, 55h, 56, 59, 62öv. Nobelmuseet 157v, 157h. Peab Asfalt AB 17, 23, 199. Trafikverket 202, /Kasper Dudzik 63ö, /Thomas Fhalander 239, /Göran Fält 245. Volvo CE 263, 265ö, nö, n, 266 ö, nö. Michael Åhström 211. Övrigt foto: Svante Ahlsén. Tack till Jenny Ullström som bistått författare och redaktör i deras arbete. Omslag: Svante Ahlsén. Första upplagan 2 Repro: Resultat Grafisk Produktion. Tryck: 1010 Printing, Kina 2011
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. T.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08 - 690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08 - 690 93 30, fax 08 - 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Anläggning_00_Inledning.indd 4
2011-05-27 11.46
ANLÄGGNINGSARBETE
Anläggningsarbete
LIBER
Den här faktaboken beskriver vad det innebär att arbeta som anläggare. Den är tänkt att ge en bred bild av vanliga anläggningsområden som ingår i yrket. Boken går igenom arbetstekniker och material. Stegvis beskrivs de arbetsmoment som ingår i ett byggnadsprojekt när man anlägger vatten- och avloppsledningar, vägar, grönytor, broar, järnvägar med mera. Vilka maskiner som behövs tas också upp. Boken tar även fasta på att det finns risker i arbetsmiljön, och ger tips på hur arbetet kan utföras på ett säkert sätt.
Anläggningsarbete
Serien BYGG omfattar faktaböcker och Bygg Plus. Bygg Plus är en betaltjänst som innehåller kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för elever, samtidigt som läraren ges möjligt att få en överblick över elevernas arbete och resultat. Läs mer på: www.liber.se/elaromedel
Best.nr 47-08505-7
Tryck.nr 47-08505-7-01
Michael MichaelÅhström Åström
Anläggning_Omslag.indd 1
2011-05-25 15.10