Projektoch temaarbete i förskolan – tankar, tips, idéer Ann Granberg
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 39317 ISBN 978-91-44-11436-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Ann Granberg Printed by Interak, Poland 2017
INNEHÅLL
Inledning 11 Författarpresentation 11 Om den här boken 12 Tack! 14 1 Projektarbete – ett lekfullt lärande 17
Tema eller projekt – skillnad? 17 Bakgrund 18 Historisk tillbakablick 18 Tema och projekt i förskolans styrmedel 20 Varför tema i projektform? 23 Färg och kulör 25 Tema utifrån kulör 26 Börja med två grundkulörer 26 Fortsätt blanda 27 Kombinera 27 Måleri – material och verktyg 28 Litteraturförslag 28 Förutsättningar 29 Undersökande av företeelser 29 Inför projektarbete 30 Val av tema 30 Temats syfte 31 Hur uppnå syftet? 32 Struktur 32 Tidsplanering 32 Omfattning 32 Ansvar 32 Inledning 33 Arbetsform 33 Arbetsmetoder 33 Avslutning 33
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
3
Innehåll
Förberedelse 33 Kontakter 33 Material 33 Miljö 34 Pedagogisk medvetenhet 36 Nyfiken och lyhörd 37 Självkritik 38 Förhållningssätt 39 Frågor till barn 40 Observera och dokumentera – hur? 42 Observera 42 Dokumentera 42 Uppföljning 43 Reflektera 43 Utvärdera 43 Agera 43 Sammanfattning 44 Litteraturförslag 44 2 Berättelser från projektarbeten 45
Projekt med yngre barn 46 Tema: Röda rummet 46 Genomförande 46 Färg 48 Form 49 Collage 51 Linjer 52 Eftertankar 53 Litteraturförslag 54 Tema: Blåa rummet 54 Genomförande 55 Collage 56 Gipsrelief 58 Papier-maché 59 ”Vernissage” 60 Eftertankar 61 Förslag till uppföljning 61 Måla 62 Forma 62 Rita 62 Trycka 62
4
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
Innehåll
”Vatten” 62 ”Luft” 63 Litteraturförslag 63 Tema: Gula rummet 63 Genomförande 65 Måla 65 Rita och klottra 67 Collage 67 Gipsrelief 69 Papier-maché och gula djur 70 ”Vernissage” 71 Utvärdering 71 Eftertankar 71 Litteraturförslag 72 Tema: Ljus 73 Genomförande 75 Ljusbord 76 Overhead 84 Ficklampor 85 Ljushål 87 Måla ljuset 87 Rörkojor 88 Eftertankar 89 Förslag till uppföljning 90 Ljuseffekter 90 Overhead 90 Frottage 90 ”Stjärnhimmel” 90 ”Stjärnbilder” 90 Skuggor 90 Hus för ljus 91 Vita material 92 Utomhus 92 Litteraturförslag 93 Projekt med äldre barn 93 Tema: Vikingatid 93 Genomförande 94 Hällristningar 94 Bildstenar 95 Bildstensteckningar 1 96 Bildstensteckningar 2 98 Bildhuggare 99
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
5
Innehåll
Eftertankar 100 Förslag till uppföljning 101 Vikingaskepp – segel – båtar 101 Litteraturförslag 101 Tema: Berättande 102 Genomförande 102 Brev 104 Berättelsemiljö och huvudfigur 106 Fynd och färdmedel 107 Hinder och hjälpgåva 107 Avslutande äventyr 108 Brevsvar 109 Eftertankar 111 Förslag till uppföljning 112 Berätta utifrån konstkort eller vykort 113 Berätta utifrån sagokort 113 Berätta utifrån ting 113 Berätta utifrån en ”sagomaskin” 113 Berätta utifrån en inledande historia 113 Berättande som brevväxling 114 Litteraturförslag 114 Tema: Pirater 115 Genomförande 115 Sagostunder 116 Eftertankar 119 Litteraturförslag 120 Projekt med alla åldrar 121 Tema: Pinnar 121 Genomförande 121 Eftertankar 122 Litteraturförslag 124 Tema: Vatten 124 Genomförande 124 Hur vi tänkte 124 Hur vi gjorde 125 Början 126 Hur det gick 135 Hur det fortsatte 135 Eftertankar 144 Förslag till uppföljning 144 Litteraturförslag 146
6
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
Innehåll
Tema: Dans och musik 146 Genomförande 147 Gestalta dans i lera 147 ”Popdans” 147 Improvisationsteater 147 Musikmuseet 148 Musikinstrument 148 Musikstund 149 Dansmuseet 149 Sagor 150 Dansskulptur 150 Grottmålning 151 Danskartor 154 Rytmikstunder 155 Eftertankar 156 Ljudtapet skapar ohörsamhet 156 Förslag till uppföljning 157 Afrikanska dansmasker 157 Balett 158 Musik 159 Litteraturförslag 159 Tema: DINO – livets utveckling 160 Genomförande 160 Vulkaner 160 Dinosaurier 163 Tidslinje 167 Arkeologi 168 Grottmålning 171 Eftertankar 172 Litteraturförslag 173 Miniprojekt 174 Spindlar 174 Litteraturförslag 175 Frukt 175 Bortbytingen 175 Litteraturförslag 176 Eftergranskning ger insikt 177 Vuxenstyrning 177 Yngre barn 177 Uppleva – Upptäcka – Upprepa – Undersöka 177
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
7
Innehåll
Äldre barn 178 Undersöka – Utvidga – Utveckla – Utforska 178 Självkritik 178 Upprepa – lära 179 Läroplanen 180 Sammanfattning 183 3 Pedagogisk dokumentation 185
Varför dokumentation 185 Vad står i styrmedlen? 186 Vad är pedagogisk dokumentation? 188 Observera 190 Observationsfokus 190 Observationsverktyg 192 Observationsmål 192 Projektarbete och observationer 193 Observation – Tema Pirater 193 Dokumentera 194 Urvalskriterier 194 Dokumentation för barnen 194 Dokumentation för vårdnadshavare 194 Dokumentation för pedagoger 195 Låt väggarna tala 195 Sammanställning 195 Dokumentation – Tema Pirater 196 Reflektera 196 Fokus 196 Analysera 197 Reflektera över eget agerande 198 Reflektion – Tema Pirater 199 Agera 200 Planera för att gå vidare 200 Aktion – Tema Pirater 201 Spara dokumentationen 201 Sammanfattning av pedagogisk dokumentation 202 Observera – dokumentera – reflektera – agera 202 Litteraturförslag 202
8
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
Innehåll
4 Materialtips 205
Material 205 Form 205 Färg 207 Linjer 208 Papper 209 Lim 212 Medium 212 Verktyg 213 Att måla med 213 Modelleringsverktyg 214 Fler tekniker 214 Frottage 214 Collage 215 Tryck 215 Litteratur 217
Person- och sakregister 223
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
9
Pedagogisk dokumentation
3
Ända sedan förskolans barndom – i tyska kindergarten, svenska barnträdgårdar, lekskolor och daghem – har observation och dokumentation varit viktiga inslag i verksamheten. Barns beteenden observerades och dokumenterades som ett led i att få syn på varje barns utveckling. Utifrån utvecklingspsykologiska teorier studerades barns mognad gällande motorik, språk, intellekt samt känslomässig och social utveckling. Med observationsresultaten som grund kunde varje enskilt barn sedan ges adekvat stöd för att utvecklas enligt normalkurvan. Barn har alltid observerats i förskolan. Pedagoger har till exempel funderat över varför hen biter andra barn och vad de skulle kunna göra för att lösa det. De har studerat och dokumenterat hens beteende. När biter hen? I vilka sammanhang? Vilka andra barn blir utsatta? Utifrån denna grund har pedagogerna kunnat förändra rutiner, miljö och bemötande. I dag talas det om pedagogisk dokumentation. Vad är det då som gör dokumentationen pedagogisk? När blir den pedagogisk? Varför är det viktigt med pedagogisk dokumentation? Vad är syftet?
Varför dokumentation Dagens förskola har inte till uppgift att anpassa enskilda barn till normalitetsbegreppen. Verksamheten ska i stället formas utifrån verkligheten, det vill säga motsvara behoven hos de barn som vistas i förskolan. Dokumentationens fokus har därmed flyttats från det enskilda barnets utveckling till förskolans innehåll. Det som ska observeras och dokumenteras är hur förskolans verksamhet och pedagogik avpassas till de barn som befinner sig där. Det vill säga till de förhållanden och omständigheter som råder i dag. Tidigare observationer och dokumentationer i förskolan gjordes kanske mer sporadiskt, utifrån uppkomna problem och akuta situatio© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
185
3 Pedagogisk dokumentation
ner. I dagens styrmedel står att det ska ske kontinuerligt och systematiskt. Det är den stora skillnaden. Dåtidens observationer och dokumentationer gjordes i syfte att anpassa barnen till en normal utvecklingskurva. I dag är syftet att anpassa verksamheten till barnen genom att förändra förskolans miljö, pedagogiska innehåll och pedagogernas bemötande och agerande gentemot dem. Fokus i dagens observerande och dokumenterande ligger på hur den pedagogiska verksamheten i förskolan tillgodoser barnens behov. Dokumentationerna gör det också möjligt att kontinuerligt utvärdera verksamhetens uppfyllande av läroplanens målområden. Hur pass väl uppfyller förskolan läroplanens mål, det vill säga att barnen kan tillägna sig de normer och värden förskolan bygger på, att förskolan stimulerar och utmanar barnens utveckling och att barnen har inflytande över verksamheten? VAD STÅR I ST YRMEDLEN?
Dokumentationens betydelse understryks i Läroplan för förskolan och i Skolverkets allmänna råd för förskolan. Hela avsnitt 2.6 i Lpfö 98/16 med rubriken Uppföljning, Utvärdering och Utveckling tillkom vid revideringen år 2010. Där framgår tydligt att dokumentation ska förekomma i förskolan. Texten beskriver varför dokumentation behövs och vad som ska dokumenteras. Den reviderade läroplanen, Lpfö 98/16 innehåller samma text som Lpfö 98/10 Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barn utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande, kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för
186
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Pedagogisk dokumentation
utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.
I ”Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Måluppfyllelse i förskolan” (2017), står det att: Förskollärare bör planera och analysera hur undervisningen utmanar och stimulerar barns utveckling och lärande. Exempelvis hur arbetssätt och förhållningssätt påverkar barnens lek, utveckling och lärande
Lite längre ner står det att: förskolechef , förskollärare och annan personal bör kontinuerligt analysera och utvärdera hur barnens inflytande i utbildningen realiseras.
Och det påpekas att: förskolechef, förskollärare och annan personal kontinuerligt bör analy sera och utvärdera hur barnens inflytande i utbildningen realiseras.
I Skolverkets allmänna råd för Förskolan, som utkom 2013, står följande: Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändigt för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet, skapa goda villkor för lärande i verksamheten samt kunna möta, stödja och utmana barn i deras utveckling och lärande. Det handlar om att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Samtidigt handlar det också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.
I tidigare upplaga av Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan från 2005, står det om systematiskt kvalitetsarbete: Det är angeläget att utveckla och använda verktyg och metoder för dokumentation och utvärdering som är relaterade till läroplanens mål och intentioner. ---
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
187
3 Pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsredskap för att synliggöra och granska den egna praktiken. --Det är angeläget att kommuner och förskolor har system för uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse och kvalitet för att veta om och hur verksamheter uppfyller de nationella bestämmelserna i skollag och läroplan. --Det är viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras som ett stöd i arbetet med kvalitetsutvecklingen och för att synliggöra verksamhetens måluppfyllelse samt behov av utveckling.
Med utgångspunkt från olika aktiviteter har det länge varit så att barns handlingar, deras göranden, har dokumenterats. I efterhand har det kunnat konstateras att barnen utvecklats och lärt sig olika saker. Men hur gick det till? Kanske kan pedagogisk dokumentation gå ett steg längre och synliggöra hur enskilda aktiviteter har påverkat barnets lärande och utveckling. VAD ÄR PEDAGOGISK DOKUMENTATION?
I förarbetet till läroplanen ”Att erövra omvärlden” (SOU, 1997:157) skrivs om pedagogisk dokumentation som ett utvärderingsverktyg: Pedagogisk dokumentation kan vara ett redskap för att synliggöra och öppna för granskning av den egna praktiken. --En reflekterande pedagogisk kultur förutsätter att det finns ett konkret material i form av t.ex. händelser, läroprocesser eller andra pedagogiska processer att reflektera över och som kan synliggöras för alla berörda. --Dokumentationen blir således ett viktigt redskap för att kontinuerligt utveckla och utvärdera verksamheten. --Dokumentation i form av texter, video, foton, diabilder och barnens egna alster har betydelse för barnen genom att de får möjligheter att minnas, återbesöka, känna igen och reflektera kring sina egna läroprocesser. De blir på så sätt också synliga och sedda som subjekt. Föräldrarna får genom dokumentationen möjligheter att ta del av inte bara vad barnen gör, utan också hur barnen gör och vilken innebörd barnen ger till det som görs. På så sätt kan även föräldrarna bli delaktiga i en dialog och erfarenhetsutbyte kring barnens liv och lärande. Genom att dokumentera barnens tankar och handlingar blir det möjligt att få upp ögonen för barns utforskande
188
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Pedagogisk dokumentation
arbete, att synliggöra deras förmågor och låta deras röster komma till uttryck. De dokument som skapas kan synliggöra sådant som annars skulle ha förblivit osynligt: kunskaper, läroprocesser, idéer, relationer och uttryck.
Dokumentation blir pedagogisk först när den används som underlag för reflektion. Observationer sammanställs till dokumentationer. Dessa synas, diskuteras och analyseras – reflektion. Det som framkommer under reflektionerna utgör grunden för fortsatt planering. När texter, bilder, filmer och ljudupptagningar från verksamheten granskas blir det möjligt att se det som egentligen hände. Pedagogerna kan få syn på det som skedde perifert, det barnen sa utan att bli bemötta, detaljer som inte stack ut när det hände. Det blir möjligt att upptäcka skeenden som tidigare var osynliga. Dokumentationen synliggör det osynliga. Utifrån det kan pedagogerna diskutera hur projektet ska gå vidare. Som jag ser det är pedagogisk dokumentation en ständigt pågående process. Det ger perspektiv på vad som har gjorts, synliggör nuet och utgör grund för fortsättningen. Pedagogisk dokumentation hjälper pedagoger att analysera och strukturera verksamheten, samtidigt som nya möjligheter och variationer blir synliga. Pedagogisk dokumentation utgör grunden för att verksamheten ska kunna organiseras mot ett utforskande lärande. Det gör det möjligt att överge en förutbestämd pedagogik där pedagogen drar upp riktlinjerna, bestämmer målen och innehållet. Pedagogisk dokumentation möjliggör en mer lyssnande pedagogik. Som någon sa: Det känns som om vi gått från ett oreflekterat handlande till ett lyssnande på praktiken. Pedagogisk dokumentation gör barns lärande synligt. De läroplansmål som barnen utforskar tydliggörs. Pedagogernas agerande synliggörs. Verksamhetens måluppfyllelse klargörs. Pedagogisk dokumentation kan beskrivas som en cirkel eller en spiralformad rörelse av observation, dokumentation, reflektion och aktion. Efter varje avsitt (observera, dokumentera, reflektera, agera) ges ett kort exempel på hur pedagogisk dokumentation kan se ut, med utgångspunkt från projektet Tema Pirater.
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
189
3 Pedagogisk dokumentation
VAD?
OBSERVERA HUR?
SAMMANSTÄLL OBSERVATIONERNA
Nya frågor! Hur gå vidare? Förändra?
BARNEN
AGERA
= DOKUMENTERA TOLKA OCH ANALYSERA
REFLEKTERA
Observera Observationer hjälper pedagoger att beskriva verkligheten då den pågår. Det underlättar förståelsen för det som händer och gör det lättare att tolka barns handlingar. Observationerna kan sägas beskriva verkligheten i nutid, men de måste planeras med tanke på var och hur de ska genomföras. Ska observationerna göras i hallen eller tamburen, utomhus vid sandlådan eller rutschkanan, vid matbordet eller samlingen, vid pedagogiskt initierade aktiviteter eller barnens spontant uppkomna lekar? Vid ateljéarbete eller andra aktiviteter? Vid vilken tidpunkt ska observationerna göras? Observatören bör tänka igenom varför hen väljer att studera just denna händelse och använda denna kameravinkel, varför hen väljer att observera just detta barn eller denna aktivitet och i denna miljö. Överväg även hur det insamlade materialet sedan ska användas, vem som ska läsa eller se det. Det måste finnas ett syfte med observerandet. Vad vill vi ta reda på? Vad är vi nyfikna på? Vad vill vi veta? Vad vill vi få syn på? Vad ska vi fokusera på? OBSERVATIONSFOKUS
Observation handlar om att samla information, exempelvis om barnen. Lyssna till barnens samtal under leken. Vad gör och säger barnen? Hur interagerar de med varandra och med vuxna? Vilka lekar förekommer? 190
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Pedagogisk dokumentation
Var leker de vad? Hur leker de, med vad, med vem? Vem tar initiativ? Var ligger barnens fokus just nu? Vad lockar och engagerar dem mest? På ett A5-papper skrev och ritade jag ned barnens kommentarer under deras ”arkeologiska utgrävning” (temat DINO). Efteråt frågade de vad jag gjort. Jag visade och läste upp mina observationer. Utifrån dessa utspann sig en dialog om aktiviteten.
Observationer kan ge information om förskolans miljö. Vad ger rummet för signaler till barnen? Utgår miljön från barnens behov och intressen, deras sätt att lära och skapa identitet? Stämmer barnens aktiviteter med möbleringen? Finns det tillräckligt med utrymme och material som stimulerar dem? Svarar materialet mot pågående projektarbete, barnens intressen och mognad? Observationer kan sätta fokus på pedagogernas agerande och bemötande av barnen. Hur talar pedagogen med barnen? Hur besvaras barns frågor? Får vissa barn mer uppmärksamhet än andra? Är det negativ eller positiv uppmärksamhet? Vilka får minst respektive mest uppmärksamhet? Får barnen olika bemötande utifrån kön eller ålder? Agerar pedagogen undervisande och tillrättavisande eller nyfiket medforskande och lyhört lyssnande?
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
191
3 Pedagogisk dokumentation
OBSERVATIONSVERK T YG
Hur ska observationerna göras? Ska det ske med hjälp av anteckningar, fotografier, lärplatta, ljud- eller videoupptagningar? I flera böcker har olika former av observationstekniker beskrivits. Det kan ske i form av fria anteckningar eller vara i form av i förväg organiserade spalter som lätt kan fyllas i. Aktiviteter kan observeras genom kameralinser eller ljudinspelningar av samtal. Fotografering och filmande av barn kan göras i olika syften. Om det görs med utgångspunkt från att få syn på barnens upplevelser bör kameran befinna sig i barnhöjd och avspegla barnens perspektiv. Då kan fotografen eller filmaren stå på knä. Det gör det möjligt för vuxna att se hur och vad barnen ser och upplever. Är syftet att få en överblick av händelseförlopp och agerande kan fotografering och filminspelning göras stående. Håll dock i minnet att barnen inte känner igen sig i bilder och filmer tagna med vuxet ”helikopterperspektiv”. Lämna gärna över kameran till barnen och be dem fotografera det som väcker deras intresse. Deras bilder kan visa var deras fokus befinner sig. Det kan också bli bilder av det som deras blick slumpmässigt faller på. Genom samtal kring barnens fotografier kan det bli ett fördjupat bildanalyserande. Be barnet beskriva och/eller visa vad det ser i bilden och vad hen tänker om det. Fråga hur barnet stod när det tog bilden och hur kameran hölls. Be barnet fundera över hur bilden sett ut om hen gått närmare eller längre bort från motivet. OBSERVATIONSMÅL
Det är viktigt att hela tiden ha observerandets syfte i minnet! Vad är det som ska studeras? Vad vill vi veta? Annars är det lätt att samla på sig mängder av material i form av anteckningar, fotografier, filmsekvenser och ljudupptagningar. Med alltför mycket material blir det svårt, nästintill omöjligt, att sovra och välja ut det viktigaste, det vill säga det som var avsikten att rikta blicken mot. Observerandet måste utgå från uppsatta mål för det som var avsett att ta reda. Observationerna utgör grundmaterial till dokumentationen. För att de ska bli ”läsbara” och tydliga måste ett urval göras. Observationerna måste sammanställas och organiseras översiktligt så att det blir möjligt att upptäcka avvikelser och mönster. Det är det som är dokumentation.
192
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Pedagogisk dokumentation
PROJEK TARBETE OCH OBSERVATIONER
Varje projektarbete bör inledas med att ta reda på vad barnen är intresserade av. Vad som engagerar och roar dem, vad som fångar deras uppmärksamhet och vad de är nyfikna på. Genom att observera barns lekar och spontana aktiviteter blir det möjligt att ringa in ett intresseområde för projektarbetets tema. Utan observationer kan vi förledas till att tro att de mest aktiva, vältaliga och högljudda barnen uttrycker allas intressen. I alltför många sammanhang beskrivs barnen som om de vore en enhet. Det är enkelt att dra alla över en kam och låta sig styras av några få barns expressiva uttryck. Därför är det viktigt att reflektera över vilka barns röster som kommer till tals. Är det de äldsta eller de yngsta? Är det de talföra och högröstade? Är det de mest aktiva eller de som håller sig lite mer i bakgrunden? Barn är individer och ska bemötas och besvaras individuellt – inte som en enhetlig massa. När det gäller de allra yngsta barnen är det mycket viktigt att omsorgsfullt lyssna in deras sätt att uttrycka vad som intresserar dem. Deras otillräckliga språkliga förmåga gör det angeläget att avläsa deras agerande och på ett lyhört vis tolka vad deras gester och kroppsspråk ger uttryck för. Äldre barn kan själva ge uttryck för vad som intresserar och engagerar dem. I observationer kan även ingå att intervjua dem för att ta reda på vad som lockar dem, vad de vill utforska, vilka upptäckter de gjort, och hur de önskar fördjupa sitt undersökande. Gör barnen delaktiga i observerandet. Lämna kameran till dem och be dem fotografera det som intresserar dem. Samlas sedan kring bilderna och samtala om det bilderna visar. Observation – Tema Pirater
Tema Pirater inleddes med att pedagogerna hade uppmärksammat barnens intresse för pirater. De intervjuade barnen och frågade vad de visste om pirater, vad de ville veta mer om och vad som skilde pirater och sjörövare åt. Det gjordes en sammanställning, en dokumentation, av barnens svar. Varken frågor eller barnens svar följdes upp vid senare tillfälle. Efter varje sagostund hade barnen frågor och funderingar som togs upp och anknöts till följande sagostund. Dessa samtal varken tecknades ned eller spelades in.
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
193
3 Pedagogisk dokumentation
Dokumentera Dokumentation handlar om att sammanställa observationerna. Det kan bli en redogörelse av själva aktiviteten, och vad pedagogerna sett, en sammanfattning av syfte och vilka tankar som finns bakom. Barnens agerande, samspel med varandra och pedagoger, samt deras dialog bör skildras. Sedan kan pedagogerna fundera på om förloppet blev det förväntade eller något annat. Det gäller att lyfta fram det viktigaste, det som har störst betydelse och besvarar ställda frågor. Informationen måste göras tydlig så att den blir läsbar och möjlig att tolka. URVALSKRITERIER
För att välja ut mest relevant information ur allt observationsmaterial är det bra att gå tillbaks till syftet. Vad skulle vi titta på? Vad ville vi ta reda på? Vad var vi nyfikna på att veta? En annan grundval för att sovra bland informationen är att fundera över vem dokumentationen är till för, vem som ska ta del av den, se den, läsa den. Det är avgörande för urvalet av information, men också för hur den ska presenteras. Dokumentation för barnen
Om dokumentationens målgrupp är barnen kan det vara i form av fotografier placerade i barnhöjd. Utifrån dessa bilder kan barnen gå tillbaka och minnas vad de gjort. De kan titta på bilderna tillsammans och samtala om det de visar och berättar. Syftet med denna dokumentation blir att ge barnen möjlighet att reflektera tillsammans över aktiviteter de deltagit i. Dokumentation för vårdnadshavare
Vänder sig dokumentationen till föräldrar eller andra vårdnadshavare kan den bestå av fotografier och lite berättande text som kort beskriver aktiviteten, skildrar händelseförloppet och citerar barnens kommentarer. Syftet med denna form av dokumentation är att informera om verksamheten, berätta om barnens aktiviteter, deras upptäckter och lärande. Det gör föräldrar och andra vårdnadshavare delaktiga i verksamheten och det egna barnets lärande.
194
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Pedagogisk dokumentation
Dokumentation för pedagoger
Den dokumentation pedagogerna har som underlag för reflektion kan vara mer omfattande, innehålla fler bilder och betydligt mer text. Dessa sammanställningar bidrar till att synliggöra vad barns bilder och agerande berättar, bortom det som sägs. Blickar, kroppsspråk och agerande framträder tydligare. De hjälper pedagogerna att skärpa blicken och upptäcka allt barnen kan. Dokumentationen tydliggör de erfarenheter pedagoger och barn har fått. Dokumentation kan även hjälpa pedagogen att få syn på sig själv, sitt eget agerande och den roll hen intar i olika sammanhang. Det är inte alltid så kul att se, men den som är omedveten har heller inte möjlighet att ändra sig. LÅT VÄGGARNA TALA
Barnens alster och fynden de hittat, samlat och tagit med sig hör också till dokumentationen. Dessa måste ges utrymme, sättas upp på väggar, vara synliga på hyllor och i tittskåp. De bör exponeras så att barn, föräldrar och pedagoger kontinuerligt är uppdaterade på det som står i förskolans fokus. Förskolans väggar ska berätta om pågående projekt. SAMMANSTÄLLNING
Observationsmaterialet ska sammanställas i syfte att främja barnens utveckling och lärande i förskolan. Fokus är alltid barnen, även när dokumentationen ska användas av pedagoger eller vänder sig till föräldrar eller andra vårdnadshavare. Grundtanken med all dokumentation är att det alltid ska komma barnen till godo. Observationer och dokumentationer får aldrig bli ”fotoalbum”. Fotografierna som exponeras ska väljas utifrån ett uttalat syfte. De ska visa barnens läroprocess, deras upptäckter och utforskande. Dokumentationen ska svara på de frågor som ställdes inför observationerna. Vad ville vi ta reda på? Sammanställningen kan tydliggöra vad som har iakttagits och vilka erfarenheter som gjorts. Utifrån dessa blir det sedan möjligt att dra slutsatser och fundera på vilka lärdomar som kan göras. All dokumentation ska tillbaks till barnen. Barnen är föremål för observationerna, men det är också de som drabbas av effekterna, det vill säga pedagogernas slutsatser och förändringar. Barnen ska alltså få ta del
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
195
3 Pedagogisk dokumentation
av observationer och dokumentationer. Deras reaktioner på bilder och upplästa observationer bör i sin tur observeras. Det som framkommer då kan vara vägledande för fortsatt verksamhet. Dokumentation – Tema Pirater
Tema Pirater inleddes med observation och intervju av barnen. Barnens intervjusvar sammanställdes i en dokumentation där det framkom att en tredjedel av dem ville veta mer om pirater; resten ville det inte eller visste inte. Svaren kunde ha tolkats som att endast en tredjedel var intresserade av ämnet. Det hade kunnat tolkas som att ämnet krävde ett djupare utforskande. Det hade även kunnat tolkas som att fel frågor ställdes. Det gjordes dock ingen tolkning av barnens svar; inte heller drogs några slutsatser utifrån dem. Samtalen efter sagostunderna födde frågor och funderingar och inledde diskussioner som borde ha dokumenterats (se Tema Pirater, under Sagostunder). Eftersom det inte blev något skrivet eller inspelat från dessa samtal finns heller inga dokumentationer som hade kunnat ge ledtrådar och fungera som underlag för pedagogiska diskussioner kring fortsatt projektarbete.
Reflektera Reflektion handlar om att tolka och analysera det som framkommer i dokumentationen. Avsikten är att få syn på det som efterfrågades. Men även att synliggöra det osynliga, det som inte är helt uppenbart och som inte alltid framgår i vardagens arbete. Dessutom utgör reflektionerna grund för fortsatt planering. FOKUS
När observationerna sammanställts till någon form av dokumentation måste den läsas av. Det gäller att läsa igenom dokumentationer, lyssna till inspelningar och granska filmer med fokus på syftet. Vad skulle vi titta på? Vad ville vi ta reda på? Vad ville vi veta? Blicken måste vara riktad mot det vi avsåg att undersöka. Viktigt är att dokumentationen granskas med öppna sinnen, utan förutfattade meningar eller färdiga föreställningar om vad som eventuellt kan bli synligt. Fokus ska alltid vara barnen. Ett klart barnperspektiv måste finnas när barns agerande tolkas. Det gäller att sätta sig in i varje barns per196
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Pedagogisk dokumentation
spektiv, försöka se deras utgångspunkt och förstå varför de reagerar och handlar som de gör. Pedagogers skyldighet är att se varje barns avsikt med sitt agerande och inte enbart se till följderna. Deras beteende måste tolkas med öppna sinnen där inga färdiga föreställningar få skymma sikten. Barn är inte illvilliga. Det finns alltid en orsak till att de handlar på ett visst sätt. De är kompetenta. Barns agerande måste ses som uttryck för hur de har uppfattat och förstått sammanhangen. ANALYSERA
Under reflektioner kan pedagogerna syna vad som hände, varför det hände och om det var bra eller dåligt. De kan analysera det inträffade och lyfta fram det som tydliggjorts. Vad fick vi syn på? Vad upptäckte vi? Vad lärde vi oss? Vad hände mellan barnen? Även barnens upptäckter och de lärdomar de gjorde blir synliga. Filmdokumentationer bör synas med kritiska ögon. De får inte fungera som bekräftelser på förväntade effekter. Titta och lyssna på samtalen och ifrågasätt om det blev dialoger med aktivt lyssnande. Studera miljön och ifrågasätt om den fungerade inspirerande och aktiverande. Fundera över om aktiviteterna gick som förväntat och om färdiga föreställningar besannades. Eller blev det något annat och i så fall vad? Detaljer i verksamheten och skilda aktiviteter kan lyftas fram och skärskådas i stort som smått. Reflektionssamtalen kan handla om att analysera vilka möjligheter att upptäcka, undersöka och utforska temat som projektet hittills har gett barnen. Har barnen fått utmaningar som utgick från deras upptäckter och intressen? Hur har barnen utvecklats under tiden? Har de fått vidgade kunskaper och vad i projektet bidrog till det? Har leken fått tillräckligt med utrymme och har barnens lekar förändrats? Var ligger deras främsta entusiasm nu? Vid reflektionssamtalen kan dokumentationerna granskas utifrån genusperspektiv. Det kan vara lärorikt att fokusera på flickors respektive pojkars beteenden och hur de bemöts av pedagogerna. Utifrån dessa kan slutsatser dras om hur och vad i bemötandet som behöver förändras. En annan fråga som bör finnas med i analyserandet av dokumentationerna är hur mycket projektet har engagerat barnens sinnen. Har alla sinnen fått stimulans? Många forskare poängterar att ju fler sinnen som engageras samtidigt, desto bättre befästs kunskaperna. Därför kan det vara bra att gå tillbaka och se om hörsel, smak, syn, känsel, lukt och kinestesi (balans och rörelse) blivit tillgodosedda. © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
197
3 Pedagogisk dokumentation
Målet med reflektionerna är även att analysera om läroplanens mål uppnåddes. Under reflektionssamtalen är det alltså inte barnen som ska analyseras och utvärderas. Utifrån ambitioner att barnen under projektarbetet ska tillgodogöra sig vissa mål i läroplanen kan utvärderingen visa i vilken utsträckning de uppfylldes. Reflektera tillsammans med barnen. Samlas kring bilder, filmer och ljudinspelningar, läs upp skrivna dokument och be dem berätta vad de ser och hör. Deras fokus överensstämmer inte alltid med det vuxna uppfattar. Lyssna till vad de får syn på. Spela gärna in deras kommentarer och agerande. Ta in deras åsikter om vad som var bra respektive dåligt, vad som bör förändras, förnyas eller förstärkas. Även de allra yngsta barnens uttryck måste bli hörda. Som pedagog gäller det att lyhört avlyssna och avläsa deras uppfattningar och inställningar. Vid reflektionen handlar det att om studera och lyssna till det dokumenterande. Fundera över vad det var som blev synligt. Diskutera och tolka det som kommer fram. Det gäller att i första hand lyfta fram det positiva, det som fungerade bra, det som kan vidareutvecklas. Annars finns risken att diskussionen väger över mot felsökning och kritik, vilket ofta leder till försvar och motangrepp. Och sådana resonemang bidrar inte till att utveckla verksamheten. Poängen är att plocka fram det som är bra att bygga vidare på, för att göra verksamheten ännu bättre. Reflektionerna hjälper pedagogerna att hålla kvar projektarbetets kärna, det vill säga själva temat. De kan också ge nya perspektiv på ämnet, väcka nya frågor och funderingar. Vart är vi på väg? Ska vi gå vidare? I så fall hur? Vilka nya utmaningar behöver barnen för att gå vidare? Vad bör förändras? Hur kan vi entusiasmera och locka dem till att längta efter mer kunskap? Nya möjligheter kan visa sig. Dolda variationer kan bli synliga. Detta ger ingångar till frågor om vad som bör observeras och dokumenteras fortsättningsvis. REFLEK TERA ÖVER EGET AGERANDE
I olika former av dokumentation blir pedagogens eget agerande synligt. Det kan kännas jobbigt att bli iakttagen av en kollega som sitter bredvid och antecknar vad och hur man gör och säger. Därför kan ljud och filminspelningar vara bekvämare. Även det kan upplevas generande och det är inte alltid så kul att se sig själv på film, eller höra sin egen röst. Men det är ett bra sätt att bli medveten om vad och hur man gör och i vilka sammanhang. Genom att se och höra sitt eget beteende blir det också möjligt att ändra sig och göra annorlunda nästa gång (se s. 178). 198
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Pedagogisk dokumentation
Dokumentationer av pedagogers agerande måste allra först läsas, synas och avlyssnas av den enskilda pedagogen själv. Varje individ ska få reflektera över sitt beteende på egen hand, innan det torgförs tillsammans med kollegorna. Genom reflektion får varje pedagog möjlighet att se sig själv och därmed få perspektiv på sitt eget agerande. Var och en kan utvärdera sin egen pedagogiska roll och den inverkan det haft på barn och tema. Genom att kritiskt granska sig själv kan hen få syn på både sina fördelar och brister. Det blir tydligt i vilka sammanhang hen är en bra pedagog och när hen inte är det. Det är först när de egna tillkortakommandena klargörs som det blir möjligt att ändra sig och rätta till dem. För att kunna ta in nya erfarenheter, ta itu med och förändra sitt eget beteende krävs mottaglighet. Pedagogen måste vara nyfiken på sig själv, beredd att omvärdera sitt agerande. Hen måste vara inställd på att se nytt. I annat fall kan egna förväntningar och föreställningar hindra upptäckten av det som verkligen sker. Det kan lätt bli så att färdiga föreställningar, antaganden och åsikter bara verifieras utan att bli kritiskt synade. Lärande sker ständigt och precis överallt. Mina ögons seende påverkar mitt agerande. Mitt seende färgas av mina förväntningar och föreställningar, mina föreställningar om hur barn lär, vad som påverkar deras lärande och vad som ger mest och bäst bestående kunskaper. Alla dessa föreställningar och förväntningar styr mitt agerande och mitt bemötande av barnen. Det gäller att få syn på dem. Reflektion – Tema Pirater
Observationer och dokumentationer av barnens lekar, deras frågor, reflektioner och tankegångar borde ha utgjort grund för reflektioner över hur barnens intresse och engagemang förändrades och utvecklades. Det hade kunnat visa vilka frågor som engagerade barnen i dagsläget och vad de ville veta mer om. Under reflektioner och analyser av barnens agerande kunde nya frågeställningar ha dykt upp. Frågor som krävde svar vid fortsatta observationer under arbetet med Tema Pirater. Pedagogerna hade kunnat hitta nya infallsvinklar för att studera barnens fortsatta lärande.
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
199
Ann Granberg är förskollärare och diplomerad småbarnspedagog med ateljéristautbildning. Hon är även författare och föreläsare. I Stockholmsområdet handleder hon barn och pedagoger i skapande verksamhet, rytmik, musik och sagoberättande. I flera böcker har hon beskrivit pedagogiskt arbete med yngre barn (1–3 år): ”Småbarnsrytmik”, ”Småbarns sagostund”, ”Småbarnsmetodik”, ”Småbarns utevistelse”, ”Småbarns bild- & formskapande” och ”Småbarnslek”. Boken ”Ditt fantastiska barn” riktar sig till föräldrar med barn i dessa åldrar, medan ”Förskoleboken” används i gymnasiets barn- och ungdomsprogram. Hon har även skrivit ”Småbarnens egen läroplan” tillsammans med Camilla Carlberg och Helena Lindfors.
Projekt- och temaarbete i förskolan – tankar, tips, idéer Projekt- och temaarbete i förskolan vänder sig till alla som vill arbeta projektinriktat för att ge förskolebarn ett mångsidigt lärande under lekfulla former. Författarens tankar kring projekt- och temaarbete belyser fördelarna med detta arbetssätt. I boken ger hon tips och idéer kring förberedelser och uppföljningar, litteratur och material. Bokens tyngdpunkt ligger i berättelser från projektarbeten beskrivna utifrån barns olika åldrar. Berättelserna finns där som inspirerande exempel att bygga vidare på eller som förslag till aktiviteter och metoder att utgå ifrån. Pedagogisk dokumentation får ett eget kapitel för att understryka vikten av att observera, dokumentera och reflektera för att kunna agera och utveckla vidare. Sist i boken finns exempel på material från olika projektarbeten samlade under rubriker som Form, Färg, Linjer, Papper och Lim. Boken vänder sig främst till personal i förskolan men den kan även inspirera alla andra som arbetar med barn och kreativitet.
Art.nr 39317
studentlitteratur.se